Revisionsrapport Vatten- och avloppsledningsnätets underhåll och förnyelse Torsås kommun 29 september 2010 Caroline Liljebjörn Elisabeth Rye Andersson
2010-09-29 Caroline Liljebjörn Åsa Bejvall
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 1.3 Metod... 2 2 Iakttagelser... 2 2.1 Mål för verksamheten... 2 2.2 Ledningsnätet... 2 2.3 Underhåll... 3 2.4 Vattenkvalitet... 4 2.5 Ekonomi... 4 3 Revisionell bedömning... 5 3.1 Kontrollmål... 5 4 Bilagor Jämförelser mellan granskade kommuner... 7 4.1 Ledningsnätets längd (km)... 7 4.2 Underhållskostnader åren 2005-2009... 7 4.3 Reinvesteringstakten (mnkr)... 7 4.4 Sammanfattning av kontrollmål... 8 0
1 Inledning 1.1 Bakgrund För kommunen och dess medborgare representerar kommunens vatten- och avloppssystem ett stort bruksvärde som förmodligen vida överstiger värdet i balansräkningen, ett värde som endast kan bevaras genom underhåll och förnyelse. Underhåll och förnyelse av VA-nätet är en betydande utmaning för Sveriges kommuner och en betydande faktor för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Brister i underhållet kan det leda till försämrad service och kvalitet samt att det kan bli mycket kostsamt att återställa tillgångarna till normal standard om förslitningen har blivit för omfattande. Eftersatt underhåll kan på sikt få allvarliga konsekvenser för ekonomi, säkerhet och kvalitet. De förtroendevalda revisorerna i Borgholm, Högsby, Mönsterås, Oskarshamn och Torsås kommuner har gett Komrev inom PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska vattenoch avloppsledningsnätets underhåll och förnyelse. Granskningen i Torsås har utförts av Elisabeth Rye Andersson och Caroline Liljebjörn. 1.2 Revisionsfråga och kontrollmål Syftet med granskningen är att bedöma om planering och genomförande av underhåll/förnyelse av VA-ledningssystemet är ändamålsenligt ur ett långsiktigt perspektiv. Följande kontrollfrågor ska besvaras: Har VA-verksamhetens nät inventerats och finns tillgång till kartläggning av nätets standard? Indikerar vattenkvaliteten på brister i ledningsnätet? Indikerar vattenläckage brister i nätet? Finns det underhålls-/förnyelseplaner för VA-ledningsnätet och finns det en saneringsplan? Hur ser relationen ut mellan plan(-er), budget och utfall? Hur stora investeringar sker i nätet per år? Hur sker avskrivning av VA-nätet? Finns det en kartläggning av förekomsten av kombinerade system? 1
Är nuvarande underhåll/förnyelse av VA-ledningssystemet tillräckligt i förhållande till kartläggning av nät, underhåll, verksamhetens egen bedömning och andra indikatorer? 1.3 Metod Granskningen har utförts genom kontroll av dokumentation samt studier av styrdokument, verksamhetsberättelser, budget, redovisning och statistik. Intervjuer har genomförts med berörd personal inom tekniska förvaltningen. 2 Iakttagelser 2.1 Mål för verksamheten Enligt beslut i kommunfullmäktige ska utvärdering av god ekonomisk hushållning ske utifrån balanserade styrkort. Styrkortet består av fem olika perspektiv som vart och ett innehåller ett övergripande mål. Utifrån de övergripande målen inom respektive perspektiv har mätbara mål utformats. Tekniska nämndens styrkort innehåller mål som berör vatten- och avloppsledningarnas underhåll och förnyelse. Inom medborgarperspektivet, som fastställer det övergripande målet att Kommunens invånare ska ha tillgång till god kommunal service som bygger på en väl förankrad värdegrund, har bland annat följande mätbara mål antagits: Uppföljning av vattenprovningsresultat så att en hög vattenkvalité bibehålls. Minimera störningar av vattenleverans till kund genom att fortlöpande byta ut gamla vattenledningar. Enligt miljöperspektivet ska tekniska nämnden verka för att kommunens verksamhet ska präglas av ekologisk hållbarhet och bidra till god livsmiljö. Det ska bland annat ske genom att avloppsnätets status gällande inläckage fastställs. 2.2 Ledningsnätet Ledningsnätet i Torsås kommun omfattar: 10 mil vattenledningar 9 mil avloppsledningar 3 mil dagvattenledningar Mätningar har genomförts av ledningsnätet under det senaste året. Resultaten har dokumenterats i en mätrapport. 2
Samhällena inom kommunen är indelade i verksamhetsområden enligt följande: Bergkvara Bidalite Brömsebro Djursvik Gullabo Söderåkra Torsås Länsstyrelsens tillståndsprövning av verksamheten vid avloppsreningsverket i Bergkvara har visat att inläckage i ledningsnätet för avloppsvatten/dagvatten förekommer som är 3-4 gånger högre än normalt. Kommunen har därför blivit ålagda att kartlägga ledningsnätet vilket ska vara utfört under innevarande år. Hittills har avloppsledningarna i Torsås och Söderåkra kartlagts och filmats. I höst ska arbetet utföras i Bergkvara-området. Ett nytt digitalt kartsystem är anskaffat där ledningsnätet ska dokumenteras. De äldsta delarna av ledningsnätet, som är från 1956, finns i de äldre delarna av Torsås, Bergkvara och Söderåkra. I de områdena finns galvaniserade ledningar och gjutjärnsledningar. Det är i dessa som de flesta problemen uppstår. Ledningsnätet har sanerats från all förekomst av asbest. Det vanligaste materialet som har använts för avlopps- och dagvattenledningar är betong. De flesta vattenledningar är av plast. Kombinerade system är inte vanligt förekommande. 2.3 Underhåll Bedömningen som görs är att de galvaniserade ledningarna inte kommer att hålla. Sedan år 2008 byts de ut successivt och ersätts med svarta polyetenslangar. Hittills har 300 meter ersatts i Bergkvara och 200 meter i Torsås. Förnyelsetaken är inte dokumenterad utan baserar sig på erfarenhetsmässiga bedömningar av personalen. Driftsstörningar dokumenteras inte systematiskt. En sträcka av vattenledningarna kommer att ersättas under året till ett värde av 700 tkr. I vintras uppstod 5 stora vattenläckor då huvudledningar av gjutjärn brast grund av köld. WSP (en teknisk konsultfirma) har på kommunens uppdrag kartlagt inläckaget i avloppsnätet och dokumenterat det i en modell. Resultatet kommer att presenteras i en rapport, som blir färdig vid årsskiftet. En metod som använts för att hitta läckorna är att sända ut färgad rök i nätet. Det har bland annat visat sig att det finns vissa dagvattenanslutningar i avloppssystemet som utgörs av dräneringar från fastigheter. Undersökningarna av avloppsledningarna kan resultera i en åtgärdsplan. Under innevarande år finns 1 mnkr avsatta i investeringsbudgeten för åtgärder. Samma belopp finns även upptaget i budget 2011. 3
2.4 Vattenkvalitet Renvatten köps in från Kalmar kommun till samhällena Bergkvara, Djursvik, Söderåkra och Torsås. Vattenverk finns i Gullabo och Bidalite med egna vattentäkter. Det inköpta vattnet är mjukare än det som tas i Torsås kommun, vilket gör att konsumenten gynnas eftersom det är skonsammare mot hushållsmaskiner. Samhället Brömsebro får sitt renvatten från Karlskrona kommun. Mätningar av vattenkvaliteten görs regelbundet per vattenverk baserat på antalet anslutna abonnenter samt i nätet. Bakterieprov och kemiska prov tas med olika intervall. Vår och höst görs en utökad provtagning för att bland annat testa för radon och bekämpningsmedel. Vattenkvaliteten är god och eventuella problem har varit av engångskaraktär. Vattenförbrukningen följs upp av personalen i vattenverken. Förbrukningen nattetid och dagtid jämförs med normalförbrukningen och eventuella avvikelser kan indikera läckor. Ibland kommer anmälningar in från abonnenter. Av inköpt renvatten faktureras 84 %, övrigt används för egen förbrukning t ex spolning av ledningar samt spill. 2.5 Ekonomi Nedanstående tabell visar underhåll av ledningsnätet (belopp i mnkr): År Budget Utfall Avvikelse 2005 1,2 1,1 0,1 2006 1,1 1,2-0,1 2007 1,4 1,2 0,2 2008 1,5 1,6-0,1 2009 1,5 2,1-0,6 2010 1,2 VA-ledningarna har en avskrivningstid på 50 år förutom överföringsledningen från Kalmar som skrivs av på 100 år. Avskrivningsmetoden som används är rak nominell metod. År Anskaffningsvärden Årets avskrivning Ackumulerade avskrivningar Utgående balans Årets investering 2005 17,5-0,2-11,9 5,7-2006 17,6-0,3-12,1 5,5 0,1 2007 18,1-0,3-12,4 5,7 0,5 2008 21,3-0,3-12,7 8,6 3,2 2009 21,5-0,3-13,0 8,5 0,2 Vid utgången av år 2009 var de ackumulerade anskaffningsvärdena för VA-ledningarna i Torsås kommun 21,5 mnkr medan kvarvarande restvärde uppgick till 8,5 mnkr. Vid en 4
genomsnittlig avskrivningstid på 50 år borde restvärdet motsvara 50 % av ackumulerat anskaffningsvärde, d v s ca 10,8 mnkr, om en jämn investeringstakt hållits. Det verkliga restvärdet var således 2,3 mnkr lägre vilket indikerar att de årliga investeringarna inte motsvarat den nivå som behövs för att hålla anläggningarna i gott skick. Uträkningen ovan baseras på de historiska värdena som används i redovisningen. En omräkning till dagens penningvärde med antagande om en inflationstakt på 3,5 % innebär att skulle det krävas 3,6 mnkr i ytterligare investeringar för att åtgärda det eftersatta investeringsbehovet. 3 Revisionell bedömning Vår bedömning är att planering och genomförande av underhåll/förnyelse av VAledningssystemet inte är ändamålsenligt ur ett långsiktigt perspektiv. Det baserar vi på att det saknas planer över underhåll och förnyelse av ledningsnätet samt saneringsplaner. Underhållet bedöms endast räcka till att akuta insatser och investeringarna borde enligt vår kalkyl varit 3,6 mnkr högre för att hålla anläggningarna i gott skick. Vi rekommenderar att ett digitalt stöd för VA-verksamheten införs, att nätet kartläggs i sin helhet samt att förnyelseplaner och saneringsplaner upprättas. Vidare anser vi att driftsstörningar bör dokumenteras systematiskt och användas som underlag för planering. 3.1 Kontrollmål Har VA-verksamhetens nät inventerats och finns tillgång till kartläggning av nätets standard? Mätning av ledningssystemet har utförts och kartläggning av avloppsnätet pågår för att undersöka orsakerna till inläckage. Indikerar vattenkvaliteten på brister i ledningsnätet? Vi bedömer att vattenkvaliteten inte indikerar brister i ledningsnätet eftersom anmärkningar endast förekommit sporadiskt. Indikerar vattenläckage brister i nätet? Inläckage i avloppsnätet indikerar brister som ska åtgärdas. Investeringsbehovet är inte fastställt, men riskerar att bli betydande. Finns det underhålls-/förnyelseplaner för VA-ledningsnätet och finns det en saneringsplan? Vi bedömer att det saknas dokumenterade planer för underhåll och förnyelse av vattenoch avloppsledningsnätet. Dokumenterade saneringsplaner finns inte. Åtgärder baserar sig på personalens erfarenhet och akuta insatser. 5
Vi rekommenderar ett digitalt stöd för VA-verksamheten samt att sanerings- och underhållsplaner upprättas. Hur ser relationen ut mellan plan(-er), budget och utfall? Underhållsbudgeten har i stort sett överensstämt med utfallet under den granskade perioden utom under föregående år då ett stort antal vattenläckor behövde åtgärdas. Hur stora investeringar sker i nätet per år? Under de senaste 10 åren har ca 6 mnkr investerats i VA-nätet. Det innebär en årlig investering på ca 0,6 mnkr. Hur sker avskrivning av VA-nätet? Avskrivning sker med rak nominell metod vilket innebär att anskaffningsvärdet fördelas med lika stora belopp varje år under tillgångens nyttjandeperiod. Överföringsledningen från Kalmar avseende vattenleveranser har bedömts ha en nyttjandetid på 100 år. Övriga VA-nätet har en avskrivningstid på 50 år, enstaka poster skrivs av på 20 år. Finns det en kartläggning av förekomsten av kombinerade system? Kombinerade system, som innebär ett avloppssystem där avlopps-, dag- och dräneringsvatten avleds i gemensam ledning, är inte vanligt förekommande i Torsås kommun. Vid rökning har det konstaterats att vissa fastigheters dränering avleds via avloppsnätet. Är nuvarande underhåll/förnyelse av VA-ledningssystem tillräckligt i förhållande till kartläggning av nät, underhåll, verksamhetens egen bedömning och andra indikatorer)? Vi bedömer att nuvarande underhåll/förnyelse av VA-ledningssystemet inte är tillräckligt. Det baserar vi på att underhållet under de senaste fem åren endast utgjort 5-7 % av anläggningarnas anskaffningsvärde, vilket endast räcker till akuta insatser. Vi anser även att reinvesteringarna är låga i förhållande till det ackumulerade anskaffningsvärdet för nätet. För att hålla anläggningarna i gott skick borde reinvesteringarna varit 3,6 mnkr högre fram till år 2010 enligt vår kalkyl. 6
4 Bilagor Jämförelser mellan granskade kommuner 4.1 Ledningsnätets längd (km) Kommun Vatten Avlopp Dagvatten Totalt Borgholm 600 250 50 900 Högsby 141 163 50 354 Mönsterås 232 224 81 537 Oskarshamn 220 220 100 540 Torsås 100 90 30 220 4.2 Underhållskostnader åren 2005-2009 Kommun Kostnad (mnkr) Ledningar (km) Underhållskostnad kr/meter Borgholm 11,0 900 12 Högsby 4,4 354 12 Mönsterås 15,5 537 29 Oskarshamn 14,0 540 26 Torsås 7,2 220 33 4.3 Reinvesteringstakten (mnkr) Kommun Restvärde enligt bokföringen Restvärde vid jämn investeringstakt Eftersatta investeringar Borgholm - - - Högsby 14,4 22,0 10,7 Mönsterås 59,3 62,6 5,3 Oskarshamn - - - Torsås 8,5 10,8 3,6 Vid en jämn investeringstakt motsvarar restvärdet 50 % av ledningsnätets anskaffningsvärde. Om restvärdet enligt bokföringen är lägre än 50 % av de sammanlagda anskaffningsvärdena indikerar det att reinvesteringstakten inte är tillräcklig. I bokföringen används historiska anskaffningsvärden. För att komma fram till vad de eftersatta investeringarna motsvarar i dagens penningvärde har värdena räknats om med ett kalkylmässigt antagande om 3,5 % inflation per år. 7
4.4 Sammanfattning av kontrollmål Kontrollmål B-holm Högsby M-ås O-hamn Torsås Har VA-nätet inventerats? Ja Nej Ja Ja Nej Finns kartläggning av nätets standard? Ja Ja Nej Delvis Nej Indikerar vattenkvaliteten brister i nätet? Nej Nej Nej Nej Nej Indikerar vattenläckage brister i nätet? Delvis Ja Ja Ja Ja Finns förnyelseplaner? Nej Nej Nej Nej Nej Finns saneringsplaner? Ja Ja Delvis Nej Nej Avskrivningstid? 25 år 20-50 år 50 år 50 år 50 år Finns kombinerade system? Nej Ja Nej Ja Nej Är nuvarande underhåll av VAnätet tillräckligt? Ja Nej Nej Nej Nej 8