Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm



Relevanta dokument
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Palliativ vård ett förhållningssätt

nutrition Restriktioner i familjelivet och sociala kontakter beskrev av näringsdropp i hemmet. 80 onkologi i sverige nr 2 09

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Palliativ vård vid olika diagnoser

Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Seminarium i Palliativ vård

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Svenska palliativregistret (2009)

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Palliativt förhållningssätt

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Onkologisk omvårdnad

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Nutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Palliativt förhållningssätt

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

- En kartläggning i slutenvården

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Teori - Mat och näring

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Onkologisk omvårdnad

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Patientsäkerhetsberättelse

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

En värdig vård vid livets slut

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Dagen Nutrition 1 oktober prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården. Lasarettet i Enköping

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Palliativguiden. vägvisaren till lindrande vård. Palliativguiden 2008

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Nutrition och palliativ vård vid cancer och vid demens

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Ätstörningar Ulf Wallin

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Nutritionsvård av patienter med cancer i palliativt skede

Transkript:

Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband med cancersjukdom är vanligt Nyttan av nutritionsstöd till patienter i palliativt skede är oklar dock ofullständigt undersökt effekter av nutritionsstöd är svåra att utvärdera oklar definition av palliativ vård Ylva Orrevall

Palliativ vård v enligt WHO (2002) Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitet för patienter och anhöriga som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livets såsom cytostatika och strålbehandling. Svensk översättning: Kenne-Serneman et al. Palliativguiden 2008 Ylva Orrevall

Det palliativa skedet har blivit längrel ngre

Var vårdas v patienter i behov av palliativ vård? v Specialiserad palliativ hemsjukvård (ASIH, SAH, LAH) Specialiserad palliativ slutenvård (hospice)

Var vårdas v patienter i behov av palliativ vård? v Specialiserad palliativ hemsjukvård (ASIH, SAH, LAH) Specialiserad palliativ slutenvård (hospice) Akutsjukvård Primärvård (basal hemsjukvård)

Palliativ nutritionsbehandling Vad innebär det? Vad är målsättningen? Hur mäter vi effekten?

Målsättning - palliativ nutritionsbehandling Tidigt palliativt skede Ett fullgott näringsintag i syfte att: Förlänga liv Orka med/tolerera behandlingar Bibehålla/förbättra nutritionsstatus Må så bra som möjligt

Målsättning - palliativ nutritionsbehandling Tidigt palliativt skede Ett fullgott näringsintag i syfte att: Förlänga liv Orka med/tolerera behandlingar Bibehålla/förbättra nutritionsstatus Må så bra som möjligt Livets slutskede Mat efter önskemål i syfte att: Må så bra som möjligt Minska stressen runt matsituationen

Identifiera patienter som är r i behov av nutritionsstöd d i ett sås tidigt skede som möjligt

Nutritionscreening Identifiera riskpatienter Har du ofrivilligt gått ner i vikt? Om ja, hur mycket har du gått ner i vikt på 3 mån/ 6 mån/ 1 år? Kan du äta som vanligt? Mät längd och vikt och räkna ut BMI Dokumentera svaren!!!! Ref: Undernäring, åtgärder för att förebygga, SKL, 2011

Förekomst av nutritionell risk hos patienter inskrivna i specialisterad palliativ hemsjukvård (n=621) Medelvärde BMI: 22 (13-35) 71 % BMI 20 51 % rapporterar >10 % viktförlust sedan diagnos 68 % bedömdes vara i riskzonen för undernäring Ref: Orrevall et al, Supp Care in Cancer, 2009 Ylva Orrevall

Palliativt nutritionsstöd d utformas individuellt Varför går patienten ner i vikt? Får patienten antitumoral behandling? I vilket sjukdomsskede är patienten?

Kakexi Medicinsk term för stark avmagring, utmärgling Ref: Nationalencyklopedin, 2011

Bakomliggande orsaker till nutritionsproblem och viktnedgång ng Kakexi Kombination av minskat näringsintag och metabola orsaker

Kakexi är ett komplext metabolt syndrom förenat med underliggande sjukdom som karaktäriseras av förlust av muskelmassa med eller utan förlust av fettmassa. Det utmärkande kliniska uttrycket för kakexi är viktförlust hos vuxna Anorexi, inflammation och insulinresistens och ökad muskelproteinnedbrytning är ofta förenat med kakexi. Kakexi skiljer sig från svält, dvs brist på energi och näringsämnen och som kan åtgärdas med näringstillförsel. Ref. Evans et el, Clinical Nutrition, 2008

Tre stadier av cancerkakexi Prekakexi Kakexi Behandlingsresistent kakexi Ref: Definition and classification of cancer cachexia an international consensus, Fearon et al, 2011

Olika stadier av cancerkakexi Behandling vid prekakexi och kakexi Kombination av: nutritionsbehandling antitumoral behandling farmakologisk behandling symtomlindring ätstödjande åtgärder

Bakomliggande orsaker till nutritionsproblem och viktnedgång ng Kakexi metabola orsaker Sekundära faktorer tumörhinder och behandlingsrelaterade orsaker

Sekundära faktorer Mekaniska hinder i mag-tarm kanalen Biverkningar av onkologisk behandling Smärta

Behandling - sekundära faktorer Kombination av: symtomlindring nutritionsbehandling

Palliativt nutritionsstöd Kombinera strategier

Anhörig: När det sitter en person vid matbordet med en kräkpåse i den ena handen och en gaffel i den andra, det är inte riktigt så det ska vara.

Nutritionsstöd d i ASIH (n=621) Ref: Orrevall, Supp Care Cancer, 2009 Ylva Orrevall

Det palliativa skedet har blivit längrel ngre

Nutritionsstöd d i relation till överlevnad efter intervjun (n=621) < 1mån n= 70 1-4 mån n= 176 >4-12 mån n=205 >12 mån n=170 Oralt 41 % 44 % 40 % 39 % EN 3 % 2 % 3 % 2 % Ylva Orrevall

Nutritionsstöd d i relation till överlevnad efter intervjun (n=621) < 1mån n= 70 1-4 mån n= 176 >4-12 mån n=205 >12 mån n=170 Oralt 41 % 44 % 40 % 39 % EN 3 % 2 % 3 % 2 % PN 20 % 15 % 8 % 6 % Ylva Orrevall

Bakomliggande orsaker till försf rsämrat nutritionsstatus

Bakomliggande orsaker till försf rsämrat nutritionsstatus

Hur organiseras ett bra nutritionsstöd d i hemmet?

Organisation av nutritionsstöd Vem ansvar för f r vad?

Organisation av nutritionsstöd Vem ansvarar för f r vad?

Vilken hjälp kan patienten fåf med inköp p och matlagning?

Matlådor - Kan de anpassas efter de svårt sjukas behov?

Tre stadier av cancerkakexi Prekakexi Kakexi Behandlingsresistent kakexi Ref: Definition and classification of cancer cachexia an international consensus, Fearon et al, 2011

Målsättning - palliativ nutritionsbehandling Tidigt palliativt skede Ett fullgott näringsintag i syfte att: Förlänga liv Orka med/tolerera behandlingar Bibehålla/förbättra nutritionsstatus Må så bra som möjligt Livets slutskede Mat efter önskemål i syfte att: Må så bra som möjligt Minska stressen runt matsituationen

Behandling vid behandlingsresistent kakexi Kombination av: mat enligt önskemål ätstödjande åtgärder symtomlindring psykosocialt stöd etiska diskussioner om nutritionsstöd

Ett bra nutritionsstöd d kräver samverkan

Sammanfattningsvis Identifiera riskpatienter tidigt Anpassa nutritionsåtgärder utifrån det palliativa skedet, kakexistadium och antitumoral behandling Kombinera nutritionsstrategier Samverka i vårdkedjan Inkludera målsättningen och vem som ansvarar för uppföljning av nutritionsbehandlingen i journal/remisser/ epikris

Länktips Nationella Rådet för Palliativ Vård (NRPV) www.nrpv.se Dietister inom Onkologi (DiO) www.dio-nutrition.se Sveriges kommuner och Landsting www.skl.se/patientsäkerhet