Sandvikens Montessoriskolas Arbetsplan läsåret 2014-2015



Relevanta dokument
Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

2. Övergripande mål och riktlinjer

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

Kvalitetsarbete i fritidshem

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Arbetsplan för Västra Bodarna skola

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Lokal arbetsplan för skolan

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Rapport från Egentillsyn

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/14. Strandvägsskolan

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Arbetsplan för Ängaboskolan Läsåret 2017/2018

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

Teamplan Ugglums skola F /2012

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Kungsgårdens skola arbetsplan

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Verksamhetsplan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport Centralskolan

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Barn- och utbildningsplan

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Lokal arbetsplan för skolan Brännanskolan åk 6-9

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Statens skolverks författningssamling

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan. För. Backgårdsskolan. Backgårds Skolenhet

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Svarteskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Hagaskolan och fritidshem 2015/2016

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Välkomna till Toftaskolan

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVERS INFLYTANDE på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Läsåret

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Nykroppa skola

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Enhetsplan för Nödingeskolan

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Alsjöskolans arbetsplan 2017/2018

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Transkript:

Sandvikens Montessoriskolas Arbetsplan läsåret 2014-2015 1

Inledning Syftet med arbetsplanen är att redovisa skolans plan för läsåret 2014/2015, vilken baseras på det systematiska kvalitetsarbetet som genomförs kontinuerligt under läsåret. Detta genom att sammanställa och analysera synpunkter från barn, elever, vårdnadshavare och medarbetare samt måluppfyllelsen för hela skolan. Utifrån analyserna väljs några prioriterade mål ut inför kommande läsårs verksamhet. I arbetsplanen redovisas de aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppnås och när, samt vem som ansvarar för genomförandet. Sandvikens Montessoriskola är en fristående skola som startade i augusti 2001. Det är en F-9 skola med 190 elever inskrivna hösten 2014. Verksamheten är fördelad på fyra skolhus med indelningen F-1, åk 2-6 och åk 7-9. I den fjärde byggnaden ligger fritidshemmet samt salar för hemkunskap, bild och slöjd. I byggnaden för årskurserna 7-9 ligger elevhälsan och i byggnaden för årskurserna 2-6 finns skolbibliotek samt matsal. Skolan ligger centralt i Sandviken och i närhet till exempelvis folkbiblioteket, Arena Jernvallen och Parkbadet. Idrottshallar hyrs av kommunen och ligger på promenadavstånd från skolan. Skolans vision är att lusten för lärandet ska utvecklas hos den enskilde eleven och att samtliga elever ska känna sig trygga och betydelsefulla. Varje elev ska få förutsättningar att utvecklas utifrån den egna utvecklingsnivån, till en individ med framtidstro och goda kunskaper. Skolan arbetar utifrån demokratiska principer och grundläggande värderingar såsom människors rätt till olikhet, okränkbarhet, individens frihet och integritet. Vi arbetar även utifrån människors lika värde, oavsett kön, trosuppfattning och etnisk tillhörighet. Dessa värderingar ska genomsyra verksamheten och diskuteras på elevråd, klassråd och i samtal, samt bearbetas genom gruppfrämjande övningar. Människors olika levnadsvillkor belyses även i samhällsorienterande ämnen och på temadagar. Skolan ska också arbeta för att hjälpa eleverna till ett kritiskt reflekterande och eget ställningstagande kring etiska frågor, samt öka deras förståelse för medmänniskors olika livssituationer. Sandvikens Montessoriskola har 30 anställda som arbetar hel- eller deltid. Alla skolans pedagoger är organiserade i arbetslagen: F-1, åk 2-6, åk 7-9 samt fritidshemsverksamheten. Skolans ledningsgrupp består av operativ styrelseordförande, rektor och biträdande rektor. Rektor ansvarar för den dagliga verksamheten på fritidshemmet, förskoleklass samt årskurserna 1-6. Biträdande rektor ansvarar för den dagliga verksamheten i årskurs 7-9. 2

Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolan På Sandvikens Montessoriskola har alla ansvar för att alla trivs och blir bemötta på ett trevligt och respektfullt sätt. I en väl fungerande lärmiljö råder lugn och ro och varje stund eftersträvas en harmonisk miljö där alla får arbetsro. Enkätresultaten visar att övervägande del av eleverna fungerar bra i olika sociala sammanhang och att de känner sig relativt trygga i skolan. Dock konstateras att det finns utrymme för förbättring vad gäller trygghet, arbetsro, matro och elevernas förtroende för vuxna. - Att samtliga elever ska känna sig trygga på skolan och att elever berättar när någon har behandlats illa. - Att samtliga elever upplever arbetsro i klassrummen. - Att samtliga elever känner att de har matro. All personal på skolan ska främja samarbete och arbeta med värdegrunden, språkbruket och kamratrelationer. Scheman för rastvakt följs noga och samtliga vuxna på skolan ska reagera och agera enligt planen för akuta händelser. I enlighet med likabehandlingsplanen, som ska vara förankrad hos personal och elever, är vuxna tydliga med att kränkningar inte accepteras. På klassråd, elevråd och i andra samtal diskuteras arbetsro, trygghet och samverkan. Skolans trygghetsteam arbetar förebyggande mot kränkningar och trakasserier genom att planera för särskilda föreläsningar, samarbetsövningar och temadagar. Elever och pedagoger arbetar efter; Jag ska bemöta andra som jag vill att de ska bemöta mig samt Inte störa och inte förstöra. Pedagoger samtalar med eleverna om vad arbetsro är och hur vi tillsammans kan uppnå detsamma. Vid behov genomför lärare omplaceringar i klassrummen för att i högsta möjliga mån främja elevernas möjligheter till koncentration. All personal Samtal och uppmaningar i undervisningen sker kontinuerligt medan planering av särskilda friluftsdagar/temadagar sker på arbetslags- och skolmöten. Scheman för rastvakt följs dagligen och vid sjukdom ansvarar arbetslagen för att det finns ersättare. 3

Förskoleklassen Barnen i förskoleklassen trivs bra och de känner sig trygga, några uttrycker dock att de upplever arbetsron som mindre bra. - Att samtliga barn känner sig trygga i förskoleklassen. - Att samtliga barn upplever arbetsro. - Att alla barn i förskoleklass kan leka i den fria leken. Pedagoger samtalar med barnen om vad arbetsro är och hur den kan uppnås. Pedagoger påminner barnen om vad alla har kommit fram till och försöker upprätthålla det. Särskilda samtal tas med de barn som är oroliga och som har svårt att koncentrera sig. Det ska vara konstant vuxennärvaro i gruppen för att upptäcka och förhindra kränkande behandling. Barn och pedagoger arbetar efter; Jag ska bemöta andra som jag vill att de ska bemöta mig samt Inte störa och inte förstöra. Förskoleklassens pedagoger I samlingar och enskilda samtal med barn och vid behov påminner personalen om vad som framkommit i samtal och diskussioner kring arbetsro/uppförande och hur vi ska behandla varandra. Fritidshemmet Övervägande del av barnen på fritidshemmet uttrycker att de känner trygghet och de uppfattar att personalen finns där vid konflikter och vid eventuella kränkningar. Målet är dock att alla känner sig trygga, vilket innebär att arbetet fortsätter i samma riktning som föregående läsår. - Att samtliga barn känner trygghet på fritidshemmet. - Att utveckla barnens förståelse för människors olikheter. Personalen på fritidshemmet ska vara förebilder och vägledare samt tydliggöra de sociala spelreglerna. De ska även vara observanta på det enskilda barnets behov och försöka se och bekräfta var och en. Personalen ska agerat direkt vidkonflikter mellan barn på fritidshemmet samt kontinuerligt samtala om hur vi ska agera mot varandra utifrån värdegrunden. Barn och pedagoger 4

arbetar efter; Jag ska bemöta andra som jag vill att de ska bemöta mig samt Inte störa och inte förstöra. Samtliga pedagoger på fritidshemmet Kontinuerligt under läsåret. Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Skolan Samtliga elever tillägnar sig kunskaper enligt kursplan; varje termin inleds med tester och diagnoser för att läraren ska se var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling. Under terminen arbetar läraren med systematisk kunskapsuppföljning och eleven informeras kontinuerligt om utvecklingen mot målen. Sandvikens Montessoriskola strävar alltid mot höga resultat för varje enskild elev, i samtliga ämnen. Måluppfyllelsen analyseras terminsvis av pedagogerna i arbetslagen därefter i elevteamet. Analysen sker på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå samt ur ett genusperspektiv. Elevernas läsförmåga har generellt förbättrats i takt med ett ökat intresse för läsning. Trots detta bör ytterligare insatser genomföras för att samtliga elever ska nå målen. Matematikresultaten visar att arbetet med grundläggande kunskaper/färdigheter i beräkningar med uppställningar och förståelse för förhållandet mellan bråk, decimaltal och procent bör utvecklas. - Att utveckla samtliga elevers läsförmåga och läsförståelse. - Att utveckla elevernas färdigheter i uträkningar med hjälp av uppställningar. - Att utveckla förståelsen för relationen mellan bråk, decimaltal och procent. God läsförmåga är viktigt i samtliga skolämnen vilket innebär att alla lärare är delaktiga i arbetet mot läsutvecklingen. Detta i sig innebär att samtliga lärare oavsett undervisningsämne ska vara medveten 5

om hur han eller hon kan anpassa texter utifrån elevens behov. I svenskundervisningen läser eleven åldersanpassade texter, ur olika genrer, som sedan ska bearbetas genom att eleven besvarar frågor enskilt eller diskuterar innehållet tillsammans med andra elever i mindre grupp eller i helklass. Eleven i åk 7-9 läser skönlitterära böcker som sedan ska redovisas/bearbetas under lektionstid. Detta genomförs i olika former, exempelvis genom muntlig presentation av boken med en personlig tolkning av innehållet, presentation av författaren, genom ett referat eller boksamtal. I årskurserna 1-6 fortsätter arbetet med Pilen genom vilket eleven övar skriftlig kommunikation och läsförståelse. Åk 1 till 6 kommer att arbeta med läsförståelse genom projektet En läsande klass. Vad gäller målen för matematik bearbetas de genom repetitionsövningar, muntliga genom gångar och grupparbeten. Vid behov av extra stöd erbjuds arbete tillsammans med speciallärare. Tester och diagnoser genomförs kontinuerligt för att tydliggöra behovet av ytterligare insatser eller för att bekräfta att insatserna är tillräckliga. Förskoleklass Barnens språkliga medvetenhet är ett område som kan utvecklas ytterligare. - Utveckla barnens språkliga medvetenhet. Genom arbete med språklekar, rim och ramsor, sånger, rörelser samt språkutvecklingsövningar från Bornholms-modellen. Pedagoger läser högt varje dag för att stimulera barnens fantasi samt utveckla så väl den språkliga medvetenheten som ordförrådet. Pedagoger och rektor Löpande under läsåret Fritidshemmet - Utveckla barnens kreativitet Verksamheten ska innehålla planerade aktiviteter inom olika områden med material som inbjuder till skapande verksamhet och som övar barnens kreativa tänkande. Se till att barnen får prova på olika tekniker inom IT, bild, dans, drama, musik samt vid gemensam matlagning/bakning. 6

Pedagoger och rektor I den dagliga verksamheten Ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen Skolan Barn och ungdomar ska ges inflytande och ansvar i relation till ålder. Utifrån detta verkar Sandvikens Montessoriskola för att eleven ska få förståelse för den demokratiska processen genom att våga föra fram idéer och åsikter på klassråd och elevråd. Samtliga klasser har klassråd minst en gång i månaden och elevråd hålls en gång i månaden tillsammans rektor. Eleverna ska också ges ett reellt inflytande över sin lärsituation. Ett sådant tillfälle är när eleven gör sin planering tillsammans med lärare, vilket sker i dialog och där eleven ges möjlighet att påverka utformningen och innehållet. Ett annat tillfälle är när elever och lärare tillsammans går igenom och planerar hur de ska arbeta med kommande arbetsområden. Det sistnämnda har visat sig vara ett utvecklingsområde för skolan. - Att eleverna ska bli mer medvetna om när de är med och påverkar sitt lärande. - Att eleverna blir mer aktiva inför olika arbetsområden vad gäller exempelvis redovisningsformer, arbetssätt och val av material. - Att eleverna ska bli mer medvetna om vad de kan påverka. Att i de olika ämnenas pedagogiska planeringar skriva in rubriken Ansvar och inflytande. Att lyfta rubriken ansvar och inflytande vid klassråd och elevråd. Diskutera med eleverna inför nya arbetsområden vilka arbetssätt och vilken redovisningsform som ska användas. 7

Ämneslärare och rektor Kontinuerligt under hela läsåret Fritidshemmet Ett utvecklingsområde för fritidsverksamheten är att förbättra utomhusaktiviteterna, för att alla fritidsbarn ska uppleva det lika positivt att vistas utomhus som inomhus. - Planera utomhusaktiviteter och köpa in material som. - Utveckla fritidsråd där eleverna har möjlighet att påverka verksamheten. Pedagoger samtalar med barnen om vad de vill göra och vilka önskemål de har vad gäller material som ska köpas in osv. Kalla till fritidsråd ca 1 gång i månaden. Fritidshemmets pedagoger och rektor Kontinuerligt under läsåret Förskoleklassen Resultatet visar att barnen i förskoleklassen upplever känsla av inflytande i själva processen men inte vad de ska arbeta med. - Tydliggöra för barnen när de är med och bestämmer och vad de kan vara med och påverka. Samtala med barnen om vad de kan vara med och påverka samt visa på när de är med och bestämmer samt utföra strukturerade utvärderingar efter avslutade arbetsområden/aktiviteter. Pedagoger i förskoleklassen och rektor 8

Kontinuerligt under läsåret Betyg och bedömning Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg Lärarna behöver utveckla sina kunskaper vad gäller bedömning och betygssättning, speciellt i de lägre åldrarna. Samt i att stimulera eleverna att nå högre resultat. - Fortbildning i betyg och bedömning - Undervisningen ska planeras så att eleverna ges möjligheter att visa kunskaper och förmågor på A-nivå. - Ge eleverna stimulerade uppgifter. Lärare i årskurserna 4-6 läser Skolverkets nätbaserade kurs i betyg och bedömning. Kollegialt lärande med återkommande träffar för sambedömning och planering av undervisning. Samarbete med lärare på andra grundskolor. Rektor Tidpunkt för genomförande Arbetslags- och skolmöten Skolan och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Utifrån utvärdering önskar föräldrar att lärarna i årskurs 1-6 skriver veckobrev för att ge ytterligare information om vad eleverna arbetar med i skolan. - Lärarna skriver veckobrev som ska finnas på skolans hemsida. - Upprätthålla och utveckla god kontakt med hemmet. - Att det finns ett samråd på skolan bestående av valda vårdnadshavare och rektor. 9

Berörda lärare skriver veckobrev varje vecka. Samrådet träffas 3 gånger per termin. Berörda lärare och rektor Tidpunkt för genomförande Kontinuerligt under hela läsåret Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. läsår 2014-2015 - Att arbeta fram en plan för studie- och yrkesvägledningen för skolan för åk 1 9 där läroplanens mål med koppling till studie- och yrkesvägledning kopplas med de aktiviteter skolan gör för att uppnå dessa. - Att öka lärarnas kunskaper i åk 1 9 om de nationella gymnasieprogrammen och behörighetskraven till dessa. Hur målen ska uppnås -Vi ska jämföra läroplanens mål med de aktiviteter vi gör på skolan och säkerställa att vi minst uppnår dessa under året genom avstämningar. -Material kring behörighetsregler, kortfattad info om gymnasieprogrammen m.m. kopieras upp. Kunskapen kring exempelvis gymnasiets program och behörighetskrav ökas. -Studie- och yrkesvägledaren tar fram de olika målen för 1 3, 4 6, samt 7-9 kring studie- och yrkesvägledningen och sammanställa med lärarna de aktiviteter som skolan gör. - Studie- och yrkesvägledaren informerar lärarna åk 1 9 vid ett planerat tillfälle. Ansvar Studie- och yrkesvägledare samt rektor. Mål ett och två (punkt ett och två ovan); under höstterminen Mål tre (punkt tre ovan) under läsåret 10