Verksamhetsplan för förskoleklass/fritidshem 2013-2014



Relevanta dokument
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

2. Övergripande mål och riktlinjer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Strömtorpsskolan. Föräldraråd

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Kvalitetsarbete i fritidshem

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

2.1 Normer och värden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan för Violen

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Statens skolverks författningssamling

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Karlshögs Fritidshem

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Kvalitetsrapport Fritidshem

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Elevens utvecklingsmål

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Östra förskolan

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/ Normer och värden

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

LJUS p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Enhetsplan för Nödingeskolan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Läroplan för förskolan

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan Fritidshem

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Arbetsplan för Östra förskolan

Transkript:

Verksamhetsplan för förskoleklass/fritidshem 2013-2014

Innehållsförteckning Verksamhetens mål... 3 Årshjul Kvalitetssäkring... 4 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Kunskaper... 6 2.4 Skola och hem... 9 2.5 Övergång och samverkan... 10 2.6 Skolan och omvärlden... 11 Planera ett arbetsområde... 12 Pedagogisk planering för:... 13 2

Verksamhetens mål Fritidshemmens mål är att bedriva en pedagogisk verksamhet utifrån Lgr 11, skollagen och FN:s barnkonvention. Det lärande som sker i den fritidspedagogiska verksamheten betyder mycket för elevernas möjligheter att nå skolans kunskapsmål. Fritidspedagogiken ska genom att kompensera för elevers olika uppväxtvillkor bidra till ökad likvärdighet. Fritidshemmet har en viktig roll i att utveckla en trygg och säker miljö för barnen. Tiden på fritidshemmet ska se till att barnen både lär, har kul, får koppla av och samtidigt stimuleras för att utveckla sin sociala kompetens och förbättra sin kommunikationsförmåga. Vi arbetar målmedvetet med att stimulera elevernas utveckling och lärande samt att erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Vi låter fritidspedagogiken ta sin utgångspunkt i elevens hela situation. Eleverna får stöd i sitt identitetsbygge, en tillhörighet i ett meningsfullt sammanhang. De som arbetar på fritidshemmet gör det i anslutning till och i samverkan med andra lärmiljöer. Verksamheten bygger på frivilligt deltagande, man strävar efter innehåll och arbetsformer som gynnar elevernas känsla av gemenskap och låter elevernas intressen och behov i stor utsträckning styra den tid som ägnas åt ett innehåll. Att skapa en pedagogisk miljö är att främja elevers lärande och aktiva deltagande i dessa processer. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och demokratiska samhällsmedborgare främjas. Fritidspedagogens/lärarens mål inom ramen för verksamhetens mål Ta helhetsansvaret för att skapa och utveckla en trygg och säker miljö som lockar och utmanar barnen till lek, aktivitet och lärande. Ha ansvar för att planera, leda, utveckla och bedriva den pedagogiska verksamheten så den stimulerar och utmanar barns sociala förmågor och demokratiska förhållningssätt. Aktivt arbeta för verksamhetens värdegrund och arbeta mot kränkningar och diskriminering. Ta ett ansvar för ett nära samarbete med hemmet. Bidra med arbetslagets kompetensutveckling. Bidra och främja ett positivt samarbetsklimat på arbetsplatsen. Bidra till helhetssyn på eleven. Aktivt arbeta mot verksamhetens mål. 3

Årshjul Kvalitetssäkring Systematiskt uppföljning av arbetsplanen var 5:e vecka, vecka 37, 42, 47, 2, 7, 12, 17, 22. (Kort dokumentation) Föräldramöte aug/sept GKU personal ht sept och nov vt mars och maj Utvärdering med barnen november och april ( munnar ) Dropp in fika/föräldraaktivitet mars/april Föräldraenkät maj Enhetens utvärdering personal juni Utvärdering med placeringsassistenter/2 personal/skola/1ggr termin Kompetensutveckling Framkant naturvetenskap och teknik i skolbarnsomsorgen. Ledarskapet på fritidshemmet/förhållningssätt (elev kunskapssyn mångfald genus mm). Fritidshemmet väljer egen fortbildning. PIM-utbildning. Implementering av verksamhetsplan/läroplan, pedagogisk planering, diskussioner på GKU ht 12. Under läsåret 2012/13 anordnas 2 halvdagar fortbildning inom områdena musik, bild och drama. Planeringstid samt enhetens egen/enskild kompetensutveckling GKU-tid läsåret 2012/13 GKU-tid på varje skola minst 4 tim sammanhängande varje fredag. 2 GKU/termin (läroplan/verksamhetsplan)/ pedagogiskplanering 1 GKU/termin (fortbildning i praktisk/estetiska ämnen) GKU-tider: Fredag den 7/9, 9/11 och 7/12 kl. 8.00 12.00. Tider för vt bokas senare under ht. 4

2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål Hur? Ansvarig Utvärdering kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden Personalen är goda förebilder. grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och Tydliga regler och dagliga samtal utifrån skolans grundläggande demokratiska värderingar samt personliga värdegrund. erfarenheter, Vi har dagliga samlingar och samtal både enskilt och i grupp. respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, Varje morgon hälsar vi och tar i hand. Vi visar hänsyn och är artiga mot varandra samt har ett vårdat språk. Tränar turtagning t.ex. vid samlingar, lek och spel. Vi pratar en i taget och lyssnar på varandra. Alla elever ska ges tillfälle att våga prata och uttrycka sig i gruppen, samt bli respekterade av sina kamrater. Alla elever ska ges tillfälle att prata i samlingen varje dag. Reder ut problem och konflikter omgående. Personalen arbetar medvetet utifrån ett genusperspektiv genom att blanda pojkar och flickor både i den organiserade och fria leken. Ger både pojkar och flickor lika mycket tid och uppmärksamhet under samlingar och i samtal. kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Arbeta med massage och massagesagor. Samtalar och informerar om olika behov och ursprung, både enskilt och i grupp. Samtal och praktiskt arbete kring återvinning, allemansrätten och naturvård. 5

2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika Mål Hur? Ansvarig Utvärdering kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, Vi prioriterar leken. Både fri och organiserad lek, i små och stora grupper. Pedagogerna ger barnen redskap för att lösa problem och omsätta ideer i handling på ett kreativt sätt. Eleven tar ansvar för sin lek och gör utifrån sin mognad ett val av lek eller sysselsättning. Vi samtalar och diskuterar i grupp och enskilt. Pedagogerna är goda förebilder. Källsortering Samtal, både i grupp och enskilt. Hela verksamheten ska genomsyras av ett miljötänk. Eleven ska tycka om att röra på sig. Vi har daglig rörelse genom rörelselekar, spontana och organiserad. Vi har idrott, utevisstelse varje dag och skogsdagar varje vecka. Samtalar om goda kostvanor. Inspirerar elever att smaka på nya saker. För att skapa lugn och ro i matsituationen har eleverna bestämda sittplatser under lunchen. Daglig fruktstund. Arbetar med skriv- och läsförberedande materialet Trulle. Dagliga sagostunder. Sjunger, dansar och spelar. Ritar, målar och använder olika tekniker. Besök på stadsbiblioteket. kan använda modern teknik som ett verktyg för Använda oss av I-pad som ett sökverktyg i verksamheten. 6

kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 7

2.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Hur? Ansvarig Utvärdering tar ett personligt ansvar för sina studier och sin Två elever är klassvärdar varje vecka. De har vissa arbetsmiljö, arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter utökas efter mognad. Dagligen ges eleven tillfälle att påverka valet av sin lek. Eleven tar ansvar för sin lek genom att göra ett val, av lek eller sysselsättning utifrån sin mognad. successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och Ett ökat ansvar utifrån mognad. har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Tränar turtagning i den fria och den organiserade leken. Visar hänsyn och respekt för varandra. I vissa frågor och situationer använder vi oss av demokratisk röstning. Tex genom handuppräckning. 8

2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Mål Hur? Ansvarig Utvärdering Vi har en öppen dialog med föräldrar om elevens utveckling och behov. Detta sker vid den dagliga kontakten vid hämtning och lämning eller via telefonsamtal, samt även vid föräldramöten och utvecklingssamtal. På hösten görs observationer och samtalet utgår ifrån dessa. Under våren deltar eleven i utvecklingssamtalet. Föräldrarna ges möjlighet till inflytande genom klassrepresentanter till skolans föräldraföreringsmöten. Föräldrar är alltid välkomna att delta i verksamheten. Personalen bjuder in till en fikastund under terminen för föräldrar och syskon. Veckoplanering väl synlig i hallen. Förskoleklassens hemsida hålls uppdaterad och aktuell. 9

2.5 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Mål Hur? Ansvarig Utvärdering Trygg övergång från förskola till förskoleklass. Övergång från förskola och förskoleklass sker genom att förskolebarnen gör 2 besök i förskoleklassen under vårterminen. Vid behov, överlämnadesamtal med pedagoger, berörda föräldrar samt förskolekonsulenterna. Välkomstbrev till samtliga förskolor och hemmavarande barn. Nulägesbeskrivning och här är jag material från förskolorna. Trygg övergång från förskoleklass till skola. Blivande klasslärare besöker förskoleklassen under vårterminen. Pedagoger och elever gör klassrumsbesök under vårterminen. Överlämnadesamtal med klasslärare, speciallärare, skolsköterska, rektor och fritidspersonal. 10

2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Hur? Ansvarig Utvärdering kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, föreningsoch kulturliv. 11

Planera ett arbetsområde Förankring i styrdokumentet Vilka delar/övergripande mål vill vi skapa ett arbetsområde eller arbetsuppgift kring? Hur tar vi reda på elevernas förkunskaper Vad kan de ha inflytande över i planeringen av arbetsområdet? Innehåll Vad kommer innehållet att beröra för ämnesområde? Finns det idéer från lärare eller elever på ytterligare innehåll som vi ser skulle kunna vara relevant att behandla inom ramen för arbetsområdet? Konkretisering av mål Vilka delar från den samlade läroplanens övergripande mål ska eleverna ges möjlighet att utveckla i det aktuella arbetsområdet? Hur kan vi konkretisera de utvalda målen i det aktuella arbetsområdet? Hur tydliggör vi arbetsområdet för eleverna så att de är medvetna om målet med arbetet? Arbetssätt Hur introducerar, genomför och avslutas arbetsområdet så att eleverna ges möjlighet att utvecklas i riktning mot målet/målen? Hur stimulerar vi elevernas språkutveckling inom ramen för arbetsområdet? Vilka andra ämnen kan kopplas till arbetsområdet för att skapa större sammanhang och helheter? Uppföljning/utvärdering/reflektion Hur och när görs uppföljning/utvärdering/ reflektion av arbetsprocessen efter genomfört arbete? Vilka redovisningsformer ger eleverna möjlighet att reflektera över det som det är tänkt att de ska utveckla? Dokumentation Hur dokumenterar vi elevens/elevernas kunskapsutveckling? Hur kan vi använda dokumentationen för att utvärdera vårt arbetssätt/metoder? Hur överför vi de erfarenheter vi gör i arbetsområdet till andra arbetsområden? Hur delger vi andra kollegor våra erfarenheter? 12

Pedagogisk planering för: Del eller övergripande mål ur läroplanen Vilket innehåll vill vi ha kopplat till läroplanen Konkret/konkreta mål Arbetssätt/metod Uppföljning/utvärdering/reflektion Dokumentation 13