Förslag om lokalbehov för njur- och dialysverksamheten vid Hallands sjukhus Varberg

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2012-09-07 Diarienummer Förslag om lokalbehov för njur- och dialysverksamheten vid Hallands sjukhus Varberg Njur- och dialysmottagningen vid HSV är i behov av ökad lokalyta för att klara den befintliga verksamhet och förväntad ökning av patienter för dialysbehandling. Verksamheten är också i behov av utbyte av utrustning såsom vattentank, tappställen och dialysutrustning. Bra logistik, effektivitet och utnyttjande av personalresurser och kompetenser på bästa sätt för Njur- och dialysmottagningarna innebär lokaler nära varandra med korta avstånd till vårdavdelningen där läkarinsatser och dialyser genomförs på patienter i behov av slutenvård. Ekonomiskt och vårdkvalitativt sett föreslås en lokalisering nära höghuset där vårdplatser är lokaliserade på Hallands sjukhus Varberg. Framtagen förstudie förordar en nybyggnation på den kvarvarande inre gården om totalt 68 mkr för byggnation utifrån funktionellt och ekonomiskt perspektiv. I beloppet är även inräknat vissa byggnadstekniska systemförändringar som genomförs till stor del 2015. Fastighetsinvestering per år 2012 2013 2014 2015 Summa 4 mkr 15 mkr 40 mkr 9 mkr 68 mkr Byggnadsberoende- och medicinskteknisk utrustning och inventarier beräknas till en kostnad av 14,4 mkr. Ett genomförande innebär tillkommande driftkostnader för hyra och städ på 2 mkr från drifttagandet 2015, vilket inte beräknas rymmas inom driftnämndens befintliga ram.

2(2) Förslag till beslut - Att driftnämnden förordar nybyggnation för ny dialysmottagning och tar detta som sitt förslag till HSS, med begäran om fastighetsinvesteringsmedel 68 mkr - Att driftnämnden hemställer hos HSS om medel för drift av ny dialysmottagning med 2 mkr från och med 2015 - Att driftnämnden hemställer hos HSS om ekonomiskt utrymme för utrustningsinvesteringen som planeras infalla 2014. - Att driftnämnden för egen del beslutar, under förutsättning av positiva beslut i HSS och RS, ta i anspråk del av utrustningsinvesteringsmedel för 2014 med 14,4 mkr. Halland sjukhus Anders Dybjer Sjukhuschef Bilaga: Förstudie Njur dialysmottagning Varberg

Förstudie Hallands sjukhus Varberg NJUR- OCH DIALYSMOTTAGNING Augusti 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPDRAG 1 SAMMANFATTNING 2 ORGANISATION 3 BEFINTLIG VERKSAMHET 3 BEFINTLIGA LOKALER 4 FRAMTIDA VERKSAMHET 5 FRAMTIDA LOKALBEHOV 5 FÖRSLAG 7 Utgångspunkt Ytor Utredningar Utredning ombyggnad i höghusbyggnaden Förordat förslag TIDPLAN 11 EKONOMI 11 Allmänt Förordat förslag Utredning ombyggnad i höghusbyggnaden Personalkostnad Driftskostnad Bilagor Organisationsplan, Bemanningsplan Bilaga 1 Avdelningsprogram Bilaga 2 Tidplan Bilaga 3 Förslag, illustration Bilaga 4

1 UPPDRAG Förstudien för Njur-och dialysmottagningen vid Halland sjukhus Varberg är ett politiskt beslutat uppdrag i investeringsramen för 2011. Nya lokaler för Njur- och dialysmottagningen är prioriterade för Hallands sjukhus. Dialysmottagningar finns idag lokaliserade vid Hallands sjukhus, Halmstad, Kungsbacka och Varberg. I takt med att åldersfördelningen på befolkningen förändras så ökar mängden dialysbehandlingar. Behandlingsmöjligheterna har också förändrats och fler erbjuds idag dialys. En årlig förväntad ökning av patienter i dialys på 8 % gäller för hela Sverige enligt statistik från SNR, Svenskt njurregister. Hallands sjukhus Varberg har under de senaste 18 månaderna sett en kraftig ökning från 30 till 49 patienter i hemodialysbehandling. Med förväntad ökning enligt SNR kommer Hallands sjukhus Varberg och Kungsbacka om 10 år att ha 99 patienter i hemodialysbehandling. Lokalerna för Njur- och dialysmottagningen är i dagsläget i behov av omfattande renovering och teknikbyte. Det saknas tillräckligt antal enpatientrum för svårt sjuka palliativa patienter och för att lokalmässigt kunna avskilja smittsamma patienter. Dialysutrustningen är från och med 2011-2012 i stort behov av byte. Detta gäller primärt vattenanläggning, dialyspelare samt dialysmaskiner. Den normala driftstiden är ca 10-12 år vilket uppnåddes 2011-2012. Enligt utlåtande från MTA innebär drift till första kvartalet 2014 utnyttjande av utrustningen till dess absoluta gräns för dess livslängd. För närvarande finns endast en vattenanläggning. Vissa patienter har fått behandling både i Varberg och i Kungsbacka, därför är totalsumman inte summan av delsummorna.

2 SAMMANFATTNING Halland har en ökande befolkningstillväxt. Svenskt njurregister visar en förväntad ökning av njursjuka i behov av dialysbehandling med 8 % årligen. För Hallands sjukhus Varberg och Kungsbacka innebär det en förväntad ökning från 47 patienter till 99 patienter inom 10 år. Patienter i hemodialys får idag behandling tre till fyra gånger/vecka. Medicinsk evidens visar dock att fyra till fem behandlingar/vecka är bäst. Detta sammanlagt visar på ett utökat behov av dialysplatser. Njur- och dialysmottagningens befintliga lokaler är hårt slitna och lokalytorna räcker idag inte till. Lokalerna är inte ändamålsenliga och motsvarar inte framtidens krav. Lokalerna uppfyller inte heller tillgänglighetskrav, hygienkrav, arbetsmiljökrav eller patientsäkerhet. Antalet enpatientrum är för få. Det saknas även behandlings- och undersökningsrum samt lokaler för utbildning av patienter som kan sköta dialysbehandlingen själva. Tillräckliga ytor för patientverksamhet som matsal, omklädningsrum och förvaring av förflyttningshjälpmedel saknas. Förrådsutrymmena är också för små. Personalutrymmena behöver utökas. Den medicintekniska utrustningen på Dialysmottagningen i form av vattenanläggning med 22 tappställen, dialyspelare samt dialysmaskiner är från och med 2011-2012 i stort behov av byte. Anläggningen används till sin maximala kapacitet och bör snarast bytas ut till två vattenanläggningar för att skapa redundans i verksamheten. Beräknat framtida behov av tappställen är 28 stycken. Efterhand som fler patienter är i dialys utnyttjas utrustning och lokaler dag- och kvällstid sju dagar per vecka för att hålla nere lokal- och utrustningskostnader. En modern dialysvård som möter förväntade behov kommande 10 år innebär ökade kostnader för lokaler, utrustning, vård och personal. Byte av vattenanläggning under pågående drift är inte möjligt. I förstudien förordas en nybyggnation för Dialysmottagningen i markplan på en innergård i sjukhusets låghusdel som kommer att ge verksamheten möjlighet att bedriva vård på effektivt sätt och att kunna möta den förväntade ökningen av dialysbehovet. Förslaget medför också en ökad tillgänglighet för patienterna och omfattar ändamålsenliga lokaler som ger förutsättningar för att skapa en miljö som är tilltalande och patientsäker och innefattar en god arbetsmiljö för personalen. Det förordade förslaget minimerar störningar på sjukhuset och påverkan för den dagliga vården under byggnationen. Njur- och PD-mottagningen föreslås bli kvar i nuvarande lokaler med viss utvidgning till de lokaler som gemensamt används med hemodialysen idag. Mindre anpassningar av lokalerna kommer att behövas. Utredning av alternativa förslag till lokaler för Njur- och dialysmottagningen har gjorts och kostnadsbedömning har tagits fram på förordat förslag samt utredning avseende ombyggnad i höghusbyggnaden.

3 ORGANISATION Regionfastigheter har i en projektorganisation, i samarbete med representanter för Hallands sjukhus Varberg och dess verksamhetsföreträdare och med anlitande av arkitekt, tagit fram denna förstudie. Arbetet har bedrivits under våren 2012. Se Bilaga 1. BEFINTLIG VERKSAMHET Njurmedicin är en specialitet inom medicinkliniken som ingår i Område 1, Hallands sjukhus. Njur- och dialysmottagningarna i Kungsbacka och Varberg är en enhet med 3,25 läkare, 18,65 sjuksköterskor inklusive avdelningschef och 1,0 sekreterare. Personal i Kungsbacka deltar i bemanning av Varberg under kvällar och lördagar. Personal i Varberg kan vid behov ersätta i Kungsbacka. Peritonealdialys (PD) som i vardagligt tal kallas påsdialys innebär att dialysvätska töms in i magen, rening sker genom bukhinnan och vätskan tappas sedan ur buken. Patienten sköter oftast detta själv i hemmet. Hemodialys (HD) innebär bloddialys och sker genom att patientens blodcirkulation kopplas till en maskin som rengör blodet. Ett fåtal patienter sköter sin hemodialys i hemmet (hemdialys). Patienter i hemodialys får idag behandling tre till fyra gånger/vecka, (14 ggr/4 veckor ger ca 210 besök/år). Ju fler gånger behandling ges desto bättre är detta enligt medicinsk evidens. Patienterna på HSV som kan, får möjlighet att själva vara aktiva och sköta sin dialysbehandling på mottagningen (självdialys), vilket idag görs av 6 patienter. 3 patienter har dialys i hemmet och 17 patienter har peritonealdialys. Mottagningen hade i juni 2012, 46 patienter i hemodialys. En dialysbehandling tar ca fyra till fem timmar för patienten och för- och efterarbete ca fem till sex timmar för personalen. Under 2011 gavs 6618 dialyser. Ett antal dialyser ges också till svårt sjuka patienter på IVA eller avdelning 5B. Mottagningen i Varberg tar även emot gästpatienter som väljer att semestra i Halland. Patienter som går i dialys är ofta multisjuka och känsliga för infektioner. Medelåldern är 72 år för patienter i dialys i Varberg och Kungsbacka. Dialysmottagningen har idag 22 tappställen för att genomföra dialysbehandling. För att möta det ökande antalet patienter och behov av fler dialystillfällen har verksamheten mottagning måndag till lördag och har dessutom börjat med kvällsdialys tre dagar/vecka. Hemodialysen är idag samlokaliserad med peritonealdialysen och Njurmottagningen. Flera medarbetare arbetar på mer än en av arbetsplatserna. Njurmottagningen tar årligen emot 1277 läkarbesök där en del är att bedöma njurfunktion och med preventiva åtgärder förskjuta dialysstart. Ca 1000 sjuksköterskebesök för kroniskt njursjuka sker. Planering och förberedelser inför dialysstart tillsammans med patienten sker här. Provtagningar och

4 cytostatikabehandlingar ges. På Njurmottagningen görs transplantationsutredningar av donator och mottagare. Uppföljning efter transplantation sker här och är livslång. PD-mottagningen har för tillfället 17 patienter som regelbundet kommer på kontroller och som besöks i hemmet. På PD-mottagningen lärs patienter upp för att klara sin peritonealdialys själva. Hembesök görs hos patienter med PD-dialys. Mottagningen tar emot patienter för kontroller och återbesök samt har telefonrådgivning. Utbildning i och planering inför PD-behandling görs av sjuksköterskor. BEFINTLIGA LOKALER Njur- och dialysmottagningen är idag belägen i en gammal vårdavdelning, avd 4B i höghusbyggnaden. Närheten till vårdavdelningen en våning upp där dialyspatienter i behov av sjukhusvård placeras gör att njurläkare har lättare att sköta slutenvården av dessa patienter. Samlokaliseringen av mottagningarna är en fördel då läkarna dagligen arbetar på flera av mottagningarna. Dialysmottagningens lokaler är hårt slitna och verksamheten är i behov av utökade lokalytor. Verksamheten har idag endast ett enpatientrum. Det finns behov av fler enpatientrum med toalett. Svårt sjuka palliativa patienter kan inte alltid få dialys i avskild miljö utan det sker ihop med 4-5 andra patienter. Smittsamma patienter kan inte heller avskiljas i den omfattning som är önskvärd. Utbildningslokaler för självdialys och hemdialys är alldeles för få. Självdialys och hemdialys är ett sätt att ge patienten ökad frihet men också minska behovet av personal. Det är viktigt att utbildning kan ges i lugn miljö avskild från andra patienter. Omklädningsrummen för patienterna är också små och delas av herr och dam. Patienterna saknar idag utrymme med utrustning för fysisk träning. Matsalen är trång och väntutrymme saknas för de som väntar på transport hem. Utrymme saknas för patienternas förflyttningshjälpmedel som nu förvaras i korridorer under besöket vilket innebär risk om utrymning blir aktuell. Verksamheten har stor materialåtgång och framför allt mycket tunga vätskor som hanteras. Lokalytor för förråden är alldeles för små och innebär arbetsmiljörisker vid hanteringen. Verkstad finns för medicinskteknisk personal. Idag används del av utrymmet till rullande förråd vilket inte är optimalt. Separat förråd för rullande material behövs. Personalutrymmen är för små. Vattentanken med slingor till tappningsställen är uttjänt och i behov av utbyte snarast. Kapaciteten på vattentanken används maximalt. Det är inte möjligt att få in en provisorisk vattenanläggning i nuvarande lokaler. Befintlig utrustning som dialyspelare och dialysmaskiner är aktuell för utbyte oavsett om det sker i samband med byggnation eller inte.

5 FRAMTIDA VERKSAMHET Inom en 10-årsperiod finns det en förväntad ökning av patienter i behov av dialys motsvarande ca 100 patienter. För att klara en sådan ökning krävs det att det inom dialysmottagningen finns möjlighet till fler tappställen som kan ge utökad verksamhet efterhand som behovet ökar. Känd medicinsk evidens pekar på att det bör vara fler men kortare behandlingar per vecka för patienterna. Hemodialys fyra till fem ggr/vecka har visat sig ge bäst resultat. Med en ökning från 22 till 28 tappställen och ökat utnyttjande av dygnet såsom fler kvällstider och att även söndagar tas i anspråk kommer verksamheten att klara den förväntade efterfrågan på dialysplatser och utnyttja maskinpark och lokaler på effektivaste sätt. För att ge patienter tillgänglighet och vara delaktig i behandling med möjlighet att påverka dialystider arbetar verksamheten för att lära fler patienter självdialys på mottagningen. Patienter som sköter sin dialys själva ska kunna checka in när det passar dem med följd att det kan ske senare på dagen när mottagningen är stängd eller har mycket begränsad mottagning. Självdialys innebär att patienten kräver mindre eller har inget behov av personalen vid dialysen och ger en större frihet och möjlighet till eget lönearbete. Flertalet av patienterna får sin dialys på en stor sal (5-6 patienter) där de kan övervakas och behandlas av ett mindre antal personal. Många hemodialyspatienter är svårt sjuka, ofta multisjuka och sköra med nedsatt immunförsvar. Denna grupp med täta besök på sjukhuset utsätts för större risker för smitta med multiresistenta bakterier. Kända smittsamma patienter ska skötas på enkelrum. En modern verksamhet måste ha ett flertal enkelrum för att kunna avgränsa patienter med känd smittorisk och klara de hygienkrav som finns. Hemodialysbehandlingen är helt beroende av en fungerande vattentank. Till 28 tappställen räcker det inte med en vattentank utan två vattentankar är optimalt. Vid problem med en vattentank kan den andra fungera som redundans och säkra fortsatt drift med begränsad kapacitet. Njurmottagningen och PD-mottagningen ser också en förväntad ökning av antalet sökande för uremivård. FRAMTIDA LOKALBEHOV Avdelningsprogram med verksamhetsbeskrivning och lokalbeskrivning samt förslag till lokalförteckning för nya lokaler har utarbetats, se Bilaga 2. I Avdelningsprogrammet beskrivs Njur- och dialysmottagningens utökade lokalbehov. Hemodialysen behöver fler tappningsstationer för att möta framtida förväntade ökade behov. Det behövs mindre rum för utbildning i lugn och ro av patienter aktuella för självdialys eller hemdialys. Lokal behövs för möjlighet att checka

6 in framför allt kvällstid men tappställena ska även kunna användas på konventionellt sätt med övervakad dialys. Det behövs moderna lokaler med fler enkelrum för att minska smittspridning men också för att vårda svårt sjuka och palliativt sjuka avskilt. Ett akutrum behövs för de tillstånd som kräver det. Närhet till entré för god tillgänglighet värderas högt av patienterna som ofta använder hjälpmedel för transport till och från mottagningarna. Patienter som besöker mottagningen för ett fyra till fem timmar långt besök ca 210 ggr/år bör få vistas i trevliga lokaler anpassade för deras behov. Skriftligt har behoven uttrycks av patienterna som: tillgänglighet med närhet till entrén enskilt rum när man inte mår bra tillräckligt stor matsal större omklädningsrum delat för herr och dam rum med utrustning för fysisk träning TV, DVD och data med internetuppkoppling Två vattentankar behövs för att klara ett större antal tappställen. Två vattentankar tar mer lokalutrymme men ger verksamheten större kapacitet och även redundans vid haveri. Större förrådsutrymmen med hjälpmedel för god arbetsmiljö och för att minimera tunga lyft behövs.

7 FÖRSLAG Utgångspunkt Njur- och dialysmottagningen finns idag belägen i sjukhusets höghusbyggnad på fjärde våningen, avd 4B. Enheten inhystes i en del av en vårdavdelning 1991 och utökades till att omfatta hela vårdavdelningen 2001. Viss ombyggnad och anpassningar av lokalerna gjordes vid dessa tillfällen men ingen genomgripande totalrenovering av lokalerna är gjord. Njur- och dialysmottagningen har idag vuxit ur sina lokaler och behöver expandera sin verksamhet. Lokalerna är inte ändamålsenliga och motsvarar inte heller framtidens krav. Behov av utökad yta för enkelrum, ytterligare behandlingsoch undersökningsrum, bättre patientlokaler, fler undervisningsrum, utökade biutrymmen och bättre och fler personalutrymmen är sedan länge påtalat. Lokalerna uppfyller inte heller idag tillgänglighetskrav, hygienkrav och patientsäkerhet. Lokalerna är också i behov av allmän renovering. Parallellt med detta behov behöver den medicintekniska utrustningen bytas ut. Dialyspelare och vattenanläggningen måste bytas då de nu tjänat ut. Vattentanken behöver också dubbleras för att medge möjlighet till fler dialysplatser och för att tillgodose patientsäkerheten genom möjlighet till redundans. Om verksamheten skall vara kvar och utökas på sin nuvarande plats i höghusbyggnaden måste samtidigt totalrenovering göras av avloppssystem, värme, ventilation etc. Ovanstående behov och brister är sedan länge beskrivet i sjukhusets idéplan och senare i utvecklingsplanen. Nya lokaler måste hittas för verksamheten då ombyggnad av de befintliga lokalerna är omöjligt att genomföra under pågående verksamhet och då evakuering av verksamheten med dess avancerade men gamla tekniska utrustning skulle bli för kostsam och svår att genomföra. Ytor I förstudien har ett Avdelningsprogram utarbetats för Njur- och dialysmottagningen där nuvarande verksamhet beskrivs och där framtida verksamhet och utvidgning skisseras. Lokalbehovet beskrivs och redovisas i en lokalförteckning. Se Bilaga 2.

8 Verksamhetens bedömda lokalbehov är följande programytor: Njurmottagning PD-mottagning Dialysmottagning 274 kvm pyta 75 kvm pyta 1001 kvm pyta Ovanstående ytor motsvarar en bruksarea enligt följande: Njur- och PD-mottagning Dialysmottagning 520 kvm BRA 1500 kvm BRA Om mottagningarna kan samförläggas kan ytorna reduceras något. Verksamheten disponerar idag avd 4B för sin verksamhet vilket omfattar drygt 1000 kvm BRA. Verksamheten bedöms behöva nästan fördubbla sin yta för att motsvara dagens krav och kunna möta framtidens behov. Utredningar Ett flertal olika förslag till placering av lokaler för Njur- och dialysmottagningen har studerats och utretts. Speciellt noga har möjligheten utretts att utöka och bygga om de befintliga lokalerna i höghusbyggnaden, vilket förkastats av anledningar som redovisas nedan. Samtliga andra förslag har omfattat ny- och ombyggnation för att kunna tillgodose verksamhetskrav då inga andra större disponibla ytor finns inom sjukhuset idag. Av de förslag som utretts har ett förslag visats sig överlägset med avseende på en samlad bedömning utifrån funktionella och ekonomiska perspektiv. Förslaget redovisas och förordas i förstudien. Utredning ombyggnad i höghusbyggnaden Förslaget innebär att två vårdavdelningar, avd 4A och 4B, tas i anspråk för Njuroch dialysmottagningen. Förslaget bygger på att avd 4A först byggs om för Dialysmottagningen som delvis kan flytta över sin verksamhet. Därefter byggs avd 4B om etappvis för resterande Dialysmottagning och Njurmottagningen. Viss reducering av verksamheten och viss evakuering av densamma kommer att behöva göras. Följande parametrar har varit vägledande för beslut om detta förslag: Den enda disponibla ytan (evakuerings-vårdavdelningen) i höghusbyggnaden försvinner vilket skulle innebära problem vid renovering av vårdavdelningarna samt innebära svårigheter vid akuta behov av evakuering av vårdavdelningar. Då höghusbyggnadens vårdavdelningar framledes behöver byggas om bla för att tillskapa fler en-patientrum så kommer behovet av antalet vårdavdelningar troligtvis att öka pga utglesning av antalet patienter. Detta

9 gör att det är olämpligt att ta i anspråk två vårdavdelningar för mottagningsändamål. Mottagningar med mycket besökande bör ej placeras i höghusbyggnaden om inte omstrukturering av hela byggnaden görs. Placering av mottagningar i höghusbyggnaden strider mot strukturplanen och innebär problem med entréer, kommunikationer, orienterbarhet och tillgänglighet. Hisskapaciteten är inte avsedd för detta heller. En Dialysmottagning bör av tillgänglighetsskäl vara placerad i markplan i anslutning till entrén, gärna med möjlighet till egen entré. Placering i höghusbyggnadens fjärde våning är inte bra. Det är inte heller lämpligt med avseende på vattenanläggningen och ev läckage att placera mottagningen flera våningar upp i höghusbyggnaden. Byggnadsstrukturen i höghusbyggnaden är ej bra för mottagningsändamål med för djupa rum. Verksamheten kommer här också att få långa avstånd. Befintlig schaktstruktur innebär svårighet att tillskapa större dialyssalar med bra överblickbarhet. Dock har lokalerna god dagsljusbelysning. Det medför stora svårigheter att genomföra den omfattande ombyggnation som behövs av de två bef vårdavdelningarna då fyra avdelningar ovan och under blir berörda. De två avdelningar som finns under måste evakueras (och tillgänglig yta saknas för det). Åtgärder för att kunna bibehålla ovanliggande avdelningar kommer bli kostsamma. Förordat förslag Förslaget omfattar en nybyggnation på den kvarvarande gården mellan höghusbyggnaden och mottagningsbyggnationen i sjukhusområdets nordöstra del för Dialysmottagningen. Förslaget innebär att Njur- och PD-mottagningen föreslås tillsvidare finnas kvar på avd 4B med en möjlighet till expansion och en viss anpassning av lokalerna. Detta innebär att mottagningarna provisoriskt skiljs åt. I en tänkt framtid planeras Njur- och PD-mottagningen få sin permanenta placering på avd 4A eller nuvarande Stabsavdelningens lokaler i nära anslutning till den planerade Dialysmottagningen beroende på hur sjukhusets utvecklingsplan gestaltas. Se bilaga 4. Förslaget som omfattar två steg är gjort med tanke på att hålla ned kostnaderna och att placera den mest teknikkrävande verksamheten i en nybyggnad. Ur verksamhetssynpunkt är det inte optimalt att skilja verksamheterna åt men en slutgiltig placering av Njur- och PD-mottagningen är svår att genomföra nu då ingen gällande utvecklingsplan finns och en slutgiltig placering antingen skulle innebära att en evakuerings-vårdavdelning försvinner eller att flera andra verksamheter måste flyttas (med påföljande ombyggnad) som en dominoeffekt. Förslaget innebär följande: Dialysmottagningen får: Närhet till entrén vilket innebär god tillgänglighet för patienterna, dock ej egen direktentré

10 Lokaler i bottenvåningen vilket är bra då hiss ej behöver användas och ur driftstekniskt perspektiv med tanke på vattentank och ev vattenläckage är placering i bottenvåningen att föredra Närhet till medicinmottagningen Relativt bra närhet till vårdavdelningen Relativt bra närhet till Njur- och PD-mottagningen med den provisoriska förläggningen och med möjlighet till mycket god närhet med den slutgiltiga tänkta placeringen Nya lokaler som blir ljusa, trevliga och ändamålsenliga med tillräcklig yta som ger bra förutsättningar för verksamheten med nära korta samband för personalen Njur- och PD-mottagningen får: Närhet till vårdavdelningen Relativt bra närhet till Dialysmottagningen på kort sikt, god närhet på lång sikt Möjlighet till utvidgad lokalyta enligt program Sjukhuset får: En nybyggnad i mottagningsbyggnationen närmast höghusbyggnaden/vårdavdelningarna som strukturmässigt stämmer väl överens med en tyngre behandlingsverksamhet i denna del i anslutning till Röntgenverksamhet och operationsverksamhet En utbyggnad som medger möjlighet att lösa de tekniska förbättringar avseende ventilationssystem som kommer att behöva göras framledes i denna kvarvarande del av mottagningsbyggnationen Genom flytten av Dialysmottagningen spärras inte möjligheten till ett praktiskt genomförande av det genomgripande behovet av renovering av höghusbyggnaden Disponibel yta i höghusbyggnaden motsvarande en halv vårdavdelning Evakuerings-vårdavdelningen kvarstår

11 TIDPLAN Tidplanen är baserad på det förordade förslaget och innebär ett förhållandevis snabbt genomförande av projektet. Tidplan för genomförande är bilagd, bilaga 3. Det är brådskande för verksamheten att nya lokaler och utrustning tillskapas då lokalerna är utslitna och dialysutrustningen är i stort behov av byte. EKONOMI Allmänt Kostnadsbedömningar har tagits fram på förordat förslag samt utredning ombyggnad i höghusbyggnaden. Kostnaderna är baserade på kostnadsläge i juni 2012. Kostnadsutveckling fram till färdigt projekt har inte medtagits i kostnadsberäkningen. Kostnadsberäkningen av utrustningskostnader är utförd med lokalförteckning som underlag och är därmed något preliminär. Befintlig utrustning så som dialyspelare och dialysmaskiner är aktuell för utbyte oavsett om det sker i samband med byggnation eller inte. Förordat förslag Kostnadsfördelning per år är baserad på Huvudtidplan, bilaga 3: År 2012 2013 2014 2015 Summa Kostnad 4 Mkr 15 Mkr 40 Mkr 23,4 Mkr 82,4 Mkr Kostnadsfördelning: Byggkostnad Om och nybyggnadskostnader Tekniska systemförändringar Utrustningskostnad Lös inredning Medicinteknisk utrustning Byggberoende utrustning Summa 58 Mkr 10 Mkr 4,3 Mkr 4,4 Mkr 5,7 Mkr 82,4 Mkr

12 Utredning ombyggnad i höghusbyggnaden Kostnadsbedömning avseende ombyggnad i höghusbyggnaden enligt nedan. Evakuering av närliggande verksamheter, tre vårdavdelningar samt en mottagning är inte inkluderade i nedan kostnadsfördelning. Detta för att det inte finns tillgängliga evakueringslokaler på sjukhuset för närvarande. Fördelning över åren samt framtagande av tidplan har på grund av detta inte varit möjligt. Kostnadsfördelning: Byggkostnad Om och nybyggnadskostnader Tekniska systemförändringar Evakuering Utrustningskostnad Lös inredning Medicinteknisk utrustning Byggberoende utrustning 45 Mkr 5 Mkr oklar 4,3 Mkr 4,4 Mkr 5,7 Mkr Personalkostnad I de nya lokaler förväntas 22 av 28 tappningsställen tas i bruk med samma personalresurser som idag. HSV kommer ha möjlighet att anpassa sin verksamhet efterhand som det blir fler patienter i behov av dialys. Det kommer på sikt att behövas mottagning fler kvällar och även söndagar för att möta kravet på behandling enligt medicinsk evidens samt dialys till ökat antalet patienter. Ökningen av öppettider och personal kommer att ske successivt. Idag går det inte att redovisa i vilken grad och när ökningen blir så stor att personalkostnaderna påverkas. Driftkostnad Kostnader utifrån lokalförslag i denna förstudie: Hyra i lokaler som lämnas ca 1,0 mkr/år. Hyra i ny lokal 2,8 mkr/år enligt uppgifter från Regionfastigheter. (Differens är till viss del beroende av nya internhyresreglerna.) Städkostnader ökar från 168 tkr/år till ca 288 tkr/år. Idag finns dialysverksamhet även i Kungsbacka med plats för ca 6 patienter. En njur- och dialysmottagning HS Varberg med 28 tappningsstationer innebär att när HS Kungsbacka är i behov av renovering finns möjligheter att klara den verksamheten på HSV om det är politiskt önskvärt.

Bilaga 2 Bilaga 1 Uppdrag nr 02699 NJUR- OCH DIALYSMOTTAGNING HSV ORGANISATIONSPLAN Förstudie Datum: Aug 2012 Regionfullmäktige Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Driftnämnd Varberg B0:0 Styrgrupp Bygg och utrustning B2:0 Projektledning Program o Projektering B1:1 Njur- o Dialysmottagning

Hallands sjukhus Varberg Njur- och dialysmottagning

Bilaga Bilaga 2 Avdelningsprogram för Njur- och dialysmottagning Hallands sjukhus Varberg 2012-06-27 r:\hsvdialysfs0920723500\admin\bilagor_arbetsmaterial förstudie bok\bilaga2_avdelningsprogram 2012-06-27.doc

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Nulägesbeskrivning 1.1.1 Verksamhet 1.1.2 Organisation 1.1.3 Dimensionering 1.2 Framtida verksamhet 1.2.1 Vision 1.2.2 Huvudfunktioner 1.2.3 Delfunktioner 1.2.4 Dimensionering 1.2.5 Organisation 1.2.6 Utveckling och konsekvenser 1.3 Försörjning och service 1.3.1 Medicinsk service 1.3.2 Försörjning och annan service 2 LOKALER OCH SAMBAND 2.1 Befintliga lokaler 2.2 Framtida lokalbehov 2.3 Verksamhetens samband 2.3.1 Verksamhetens yttre samband 2.3.2 Verksamhetens inre samband 3 LOKALFÖRTECKNING r:\hsvdialysfs0920723500\admin\bilagor_arbetsmaterial förstudie bok\bilaga2_avdelningsprogram 2012-06-27.doc

1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Nulägesbeskrivning 1.1.1 Verksamhet Dialysmottagningen Mottagning för bloddialys/hemodialys, HD i Varberg ger dialysbehandlingar till patienter i behov av kontinuerlig dialys då patientens egna njurar helt eller delvis upphört att fungera. Inom enheten ryms ett stort spann av tillstånd; njursjuka som har behov av en mycket god rening (många timmar) för att vara i gott skick inför en njurtransplantation, övningpatienter som kan förväntas uppnå en höggradig egenvårdskapacitet och kanske till och med ta hem dialysmaskin och dialysera själva till ytterst sjuka patienter som behöver fullständig assistans och som ofta kräver hela sjukhusets resurser. Huvudfunktionen är alltså dialysbehandling, medicinsk evidens säger att den helst bör ges med så många timmar i veckan som möjligt för att i någon mån efterlikna kroppen själv. För patienter som får behandling "in center" (det vill säga på mottagningen och inte hemma) bör dialyserna ges vid 4 tillfällen i veckan, helst ej mindre än 15 timmar totalt per vecka. Hemmavarande patienter kan ta ut ännu fler timmar i behandling. En annan huvudfunktion är utbildning av patienter, dels de rena övningspatienterna som är tänkta för eventuell hemgång med maskin för dialys i hemmet men också utbildning för en högre egenvårdskapacitet för övriga patienter, för att möta lagstiftarens krav på patientens möjlighet till inflytande och delaktighet. Detta gäller samtliga njursjuka oavsett behandlingsform. En annan bifunktion är att registrera i de nationella kvalitetsregister som Njurmedicin deltar i. Njurmottagningen Sköter patienterna pre-dialytiskt enligt konceptet "konservativ behandling så länge som möjligt i sjukdomsförloppet avtagande njurfunktion". Patienterna remitteras till specialist, provtas regelbundet, läkemedelsbehandlas, får kostföreskrifter och andra förhållningsregler för att mota uppstarten av s k aktiv uremivård som dialys i någon form kallas. Njurmottagningsverksamheten baseras till stor del av, inom njurmedicin specialutbildade sjuksköterskor med självständig mottagning för kroniskt njursjuka och transplanterade med idag ca 1000 besök/år. För patienter vars värden visar behov av dialysstart inom en snar framtid görs då ytterligare planering, bl a ska helst en kroppsegen, access till blodbanan anläggas av kärlskirurg, alternativt inläggs på kirurgisk väg en kateter i bukhålan för påsdialys. Vissa patienter är inte kända sedan tidigare utan får akutstartas i dialys, dessa patienter får då en temporär kateter in i blodbanan. Samverkan med radiologer och anestesiologer för detta. En annan del av arbetet på mottagningen är utredningsarbetet inför njurtransplantationer där både mottagare och givare utreds, för akutstartade patienter bedrivs utredningsarbetet via dialysenheten. Utredningen är omfattande för att få en så god matchning som möjligt och sker i samverkan med SU, Göteborg. Postoperativt fortsätter patienterna att kontrolleras och behandlas på Njurmottagningen, Varberg. r:\hsvdialysfs0920723500\admin\bilagor_arbetsmaterial förstudie bok\bilaga2_avdelningsprogram 2012-06-27.doc

Ytterligare funktion på mottagningen är rena behandlingar med exempelvis cytostatika samt undersökningar och provtagningar i behandlande/utredande syfte. Njurmottagningens läkare och sjuksköterskor deltar med registreringar i nationella kvalitetsregister. PD-mottagningen Handhar patienter med en annan typ av dialysbehandling än bloddialys. Peritoneum, bukhinnan, kan hos vissa patienter tjäna som dialysmembran. Kort uttryckt tappas en mängd lösning in och ut ur buken per dygn. Detta kan ske manuellt eller via maskin nattetid. De patienter som har denna form av dialys tränas oftast upp på mottagningen (alternativt inneliggande på medicinsk vårdavdelning om det är en akut start) för att behandlingarna sedan ska kunna utföras i hemmet. Kontroller, telefonrådgivning, operationsplanering och återbesök sker på PD-mottagningen. Akuta starter förekommer och dessa patienter vårdas då på medicinsk vårdavdelning 5B, liksom om patienterna råkat ut för någon komplikation under pågående behandling i hemmet. PD-mottagningen sköter också transplantationsutredningar med diverse provtagningar för dessa patienter. Även kvalitetsregistering/studier sker. 1.1.2 Organisation Dialys och Njurmottagningarna tillhör Region Hallands Internmedicinska verksamhetsområde, VO1, HSV. Enheten totalt har idag tjänstefördelning; Läkare 3,25 tjänst, Sjuksköterskor samt Avdelningschef 18,65 i stat fördelat på HD, PD och Njurmottagningen. I denna stat inberäknas också 2,2 sjuksköterskor som utgör tjänstgörande på dialysmottagningen i Kungsbacka. Sekreterarresurs idag ca 1,0 i Varberg. 1.1.3 Dimensionering Dialysmottagningen i Varberg har idag behandlingsmöjligheter på 22 tappställen. Behandlingar sker måndag till lördag kontorstid samt kvällsdialyser måndag, onsdag och fredag. Antal reguljära dialyser 2011 var 7440, varav 1200 i Kungsbacka, således 6240 i Varberg, 520 behandlingar/månad i Varberg och 100 behandlingar/månad i Kungsbacka. De patienter som behandlas i Kungsbacka vårdas inneliggande på sjukhuset i Varberg. För detta ständigt återkommande scenario finns en "plan för ansträngt läge" i Varberg och patienter som normalt behandlas i Varberg får åka till Kungsbacka istället för att hela tiden utnyttja lokaler och personal på ett ekonomiskt vis. Personalen som tjänstgör i huvudsak i Kungsbacka arbetar även i Varberg på kvällar och lördagar. Ett antal av Varbergsmottagningens sjuksköterskor arbetar också i Kungsbacka vid behov för att att täcka utbildnings- och sjukfrånvaro. Till detta kommer ett antal dialyseringar på medicinsk vårdavdelning (för att hålla Njurmedicin smittfri) och på IVA ( för patienter vars tillstånd kräver högre vårdnivå). Vid dags dato har vi 46 patienter i norra Halland (Varberg och Kungsbacka) i behov av bloddialys samt 17 patienter med påsdialys. r:\hsvdialysfs0920723500\admin\bilagor_arbetsmaterial förstudie bok\bilaga2_avdelningsprogram 2012-06-27.doc

Med nuvarande organisation kan erbjudas i snitt ca 3,5 bloddialysbehandlingar/vecka/patient vilket enligt medicinsk evidens bör öka/patient. Mottagningen i Varberg är inrymd i vårdavdelning 4 B som utgörs av 5 salar av vårdavdelningskaraktär, dock utan någon sluss-sal. Då lokaler och personalresurser måste utnyttjas så optimalt som möjligt för vår övningssverksamhet en tämligen tynande tillvaro just nu vilket inte stämmer med lagstiftarens intention på patienternas rätt till delaktighet och inflytande. För att hålla mottagningen smittfri är tappställen installerade både på vårdavdelningarna 5B och på 4C och behandlat smittförande, dialyskrävande patienter där med hjälp av mobil utrustning. Konceptet har varit lyckat och det har inte varit något smitt-utbrott vilket styrker behovet av sluss-sal i "nybygget". Vissa patienter är medicinsk mycket sköra/svårt sjuka eller kräver enskild övning vid sin inlärning varför enkelsalar också behövs. Några patienter återfinns i hemmet och dialyserar sig själva efter att ha tränats till det på mottagningen. Dessa patienter kräver regelbundna, månatliga hembesök där blodprover tas och vattenprover/dialysmaskin inspekteras enligt protokoll. Patientantalet i behov av aktiv utemivård har stigit kraftigt sedan hösten 2010. Ögonblicksbild idag är en 58,6 % ökning i volym sedan oktober 2010. Normalt sett fluktuerar antalet patienter på en dialysenhet men ökningstrenden är stark och visar inga tecken på avmattning. Varje månad hålls ett möte "uremiboard" där patienter vars närmande mot aktiv behandling med dialys närmar sig. Laboratorievärden och kliniskt status samt planering för den enskilde patienten föredras av specialistansvarig läkare/nefrologöverläkare. Kunskaperna därifrån sprids och delges sjuksköterskorna vid Njurmottagningen, HD och PD samt sekreterare för fortsatt handläggande och samverkan kring patienterna. Ökningen av de njursjuka kan bero på flera faktorer att spekulera i. Njurmottagningens preventiva åtgärder sedan starten 2005 kan ha "hållit undan" och förskjutit uppstarter, demografiska orsaker kan ligga bakom med stigande åldrar i befolkningen, inflyttning osv. Aktiv behandling av helt andra tillstånd som kan ge kronisk njursvikt i efterförloppet kan också ha bidragit. Njurmottagningens verksamhet består i huvudsak att bedöma och behandla patienter med sviktande njurfunktion inkomna med specialistvårdsremiss. En del av mottagningens patienter är de som tidigare dialyserats, sedan utretts inför transplantation och som transplanterade återvänder efter sin operation för eftervård. Patientbesöken/behandlingarna till läkare/specialistsjuksköterska är polikliniska men renderar inläggning i vissa fall. Vissa patienter kommer akut eller har ett snabbt sjukdomsförlopp och måste tämligen akut in i aktiv uremivård. På mottagningen sker också transplantationsutredningar av donator och mottagare samt cytostatikabehandlingar, provtagningar et cetera. PD-mottagningens verksamhet består i att träna upp och fortsatt kontrollera patienter med denna typ av hem-dialysform. Tillkommer hembesök till dessa patienter. Mottagningen har i dagsläget 17 patienter, r:\hsvdialysfs0920723500\admin\bilagor_arbetsmaterial förstudie bok\bilaga2_avdelningsprogram 2012-06-27.doc

numerären har gått ned på senare år då en del patienter måst byta dialysform samt att det för denna dialysform måste finnas lämpliga patienter vilket varierar över tid. Organisationen klarar en ökning av patienter av detta slag. 1.2 Framtida verksamhet 1.2.1 Vision Grundläggande perspektiv: Patientmiljö/patientsäkerhet och kvalitet Tillgänglighet Hygien Sekretess Utrymning Arbetsmiljö Resursytor Vattenanläggning/tappställen Den framtida verksamhet ska kunna täcka alla behov av specialistvårdsmottagande (Njurmottagning) samt aktiv uremivård med tillräckligt antal dialyser, behandlingstimmar/vecka, utbildnings- och övningssmöjligheter på HD för presumtiva hem-hd, själv-hd (självständiga men fortsatt på klinik) och på PD-mottagning PDbehandlingar och praktisk övning inför hemgång. Verksamheten ska också utgöra en modern och god arbetsmiljö med ett täckt behov av IT. HD-mottagningen kommer att kunna vårda patienter med olika infektioner (vårdrelaterade och andra), reguljära behandlingar på stabila patienter men också vård i livets slutskede som kräver speciella insatser och integritet. Med perspektiven patientsäkerhet/kvalitet och god tillgänglighet behövs flexibilitet även tidsmässigt på dygnet för de patienter som förvärvsarbetar med en lokal tillgänglig även utifrån för de självständiga patienterna. Mottagningen ska kunna erbjuda träningsprogram för att optimera patienternas delaktighet och självständighet. Det ska finnas ett akutrum med dialysmöjlighet för de tillstånd/behandlingar som kräver så. Övriga dialysplatser för reguljär behandling "in center" (internationell term för patienter som behandlas på klinik, motsatt de patienter som dialyserar hemma) som bör få vistas i utrymmen som främjar både samvaro såväl som integritet. 1.2.2 Huvudfunktioner Njurmedicin har att omhänderta patienter med sviktande/upphörd njurfunktion, antingen inkomna via specialistvårdsremiss eller akut upptäckta samt inflyttade/tidigare inte kända njursviktspatienter. Dialysbehandlingar, antingen via HD eller PD samt r:\hsvdialysfs0920723500\admin\bilagor_arbetsmaterial förstudie bok\bilaga2_avdelningsprogram 2012-06-27.doc

transplantationsutredningar/eftervård av de transplanterade. Njurmedicins patienter utgör alltifrån polikliniska patienter till terminalvårdade. 1.2.3 Delfunktioner Närheten till varandra (HD, PD och Njurmottagning) underlättar kommunikation och informationsöverföring. Det normala flödet är att patienterna når Njurmottagningen via specialistvårdsremiss, hanteras där, vid kritisk tidpunkt når de HD eller PD för aktiv behandling, byten av dialysform sker också. Somliga patienter transplanteras och återgår till kontroller på Njurmottagningen. Somliga av de transplanterade återkommer i aktiv behandling av olika orsaker, en orsak kan vara avstötning av den transplanterade njuren. Enhetens sekreterare har en central roll i sambandet av flöden och processer. För främst PD är samverkan med- och fysisk närvaro på medicinsk vårdavdelning också del av vardagen. Som en del av good-will för Region Halland tar vi emot gäst-patienter i Varberg, det vill säga personer från andra delar av landet men också utlandet som väljer att tillbringa sin semester i Halland. 1.2.4 Dimensionering Det går att förutse en ökning av remitterade patienter till Njurmedicin och som följd en ökning av mottagningspatienter inne i systemet. Antalet patienter med njursjukdom växer och preventivt arbete bedrivs för att skjuta behovet av aktiv behandling med dialys. Njurmottagning Fler läkare med samtidig mottagning samt utvidgade arbetsuppgifter för Njurmottagningens sjuksköterskor, exempelvis fler cytostatikabehandlingar, njurtransplantatsbiopsier (som tidigare sköttes av SU, Göteborg men som från i år ska handläggas i Varberg). Ytterligare uppgifter kan vara att på sikt hantera CT/Angiopatienter polikliniskt. Dessa patientgrupper sköts för närvarande via inläggning på vårdavdelning 5 B. På sikt kan alltså vårdplatsbehovet minska genom förändrad handläggning och arbetssätt.. HD Med fler njursjuka är det oundgängligt att fler kommer att ha behov av bloddialys. Behovet som beräknas till ca 100 patienter inom en 10- årsperiod kommer att mötas främst genom förändrade arbetstider med öppet fler kvällar och helger. Det finns dock en patientsäkerhetsmässig gräns för hur fysiskt sjuka dialypatienter kan vara för att behandlas på obekväm arbetstid och med sjuksköterskor som högsta kompetens. nystartade och svårt sjuka patienter behandlas med läkare i närheten. PD Behov finns av två exp varav en med två arbetsplatser, två undersöknings/övningsrum, samt vätskeförråd (låst) då vätskorna räknas som läkemedel. Samutnyttjat desinfektionsrum PD/njurmottagning 1.2.5 Organisation Se 1.1.2 och 1.2.2 r:\hsvdialysfs0920723500\admin\bilagor_arbetsmaterial förstudie bok\bilaga2_avdelningsprogram 2012-06-27.doc

1.2.6 Utveckling och konsekvenser Internationellt och nationellt förutspås en ökning av njursjuka per år. Till stor del får detta mötas med förändrade arbetssätt och flexibla behandlingstider för att utnyttja lokalerna och maskinparken till fullo. Transplantationstrenden kan man sia om, mycket har hänt under den senaste 20 åren men utredningar och operationsmöjligheter måste också vägas in. Oavsett krävs oftast en längre tid i dialys före ingreppet. Patienterna kräver också livslång eftervård. I vårt fall SU, Göteborg tenderar att avsluta patienterna tidigare och eftervård får ske på hemmakliniken. Om enheten hamnar på avstånd till medicinsk vårdavdelning ska detta beaktas och kan kräva förändrad bemanning och ändrade arbetssätt för främst läkarna. PD-sjuksköterskorna har tätt samarbete med vårdavdelningen vid inneliggande patienter. Avstånd från medicinsk vårdavdelning innebär längre transport till/från vårdavdelningarna för inneliggande patienter men denna tjänst kan köpas i form av transportör. Risken för patienterna syns inte öka eftersom vårdnivån är av vårdavdelningskaraktär. Sämre patienter får dialyseras på IVA som idag. Lokal- och maskinvård utgör i nuläget i snitt 430 timmar i månaden av sjuksköterskeresursen på 4B. En del av detta kan med fördel på sikt överlåtas på annan kategori. 1.3 Försörjning och service 1.3.1 Medicinsk service Gällande hela enheten, Njurmottagning, HD och PD. Behov av t ex röntgen, laboratorietjänster samt operation förväntas vara i motsvarande omfattning som idag men med höjd tagen för ökande volymer räknat i ökat patientantal. Maskinteknisk rond utförd och investeringskostnader utifrån tänkt scenario lämnas av ingenjör från MTA. 1.3.2 Försörjning och annan service Gäller främst HD och PD Transport av gods, vi har stora volymer idag och med ökade behandlingstillfällen och patienter kommer det att innebära ett än större behov av både rent och sterilt material som filter och slangar. Starkt arbetsmiljömässigt skäl till att få slippa hantera kartonger och tunga vätskebehållare manuellt som idag. Övrigt förbrukningsmaterial bör också kunna levereras till sin rätta plats utan omplockning. Med fler patienter i behandling på mottagningen kommer mer engångs och sterilt material (olika filter och slangar) att brukas. Tvätt, av patienttvätt hanteras inte några stora mängder av jämfört med vårdavdelningar utifrån att patienterna oftast är privatklädda och inte behöver bäddas ner. För samtliga ingående enheter finns fortsatt behov av postgång. r:\hsvdialysfs0920723500\admin\bilagor_arbetsmaterial förstudie bok\bilaga2_avdelningsprogram 2012-06-27.doc

Främst Njurmottagning och HD: Läkemedel, idag inga stora volymer av rena läkemedel (annat än dem i kartonger) men flera av de läkemedel som finns idag och även framgent är mycket dyra/kylskåpsvaror där kylskåp ska vara utrustade med centralt larm. Det förutspårs ingen skillnad där annat än att volymerna kan öka. För sällan-använda läkemedel finns system med Medimat på HSV. Sterilgods, visst behov av främst till HD, kommer att fortsätta så. HD enbart Kost, idag levereras 2 vagnar dagligen måndag-fredag samt 1vagn lördagar. Behovet av utökande av denna service är svårt att sia ökningen av men ökar i takt med patientantalet och behandlingstiderna under dygnet. Avfall, främst HD och PD producerar mycket avfall i form av förpackningar av olika slag. Idag sker uppsamling i gemensam skölj i mindre boxar av allt återvinningsbart. Detta ger upphov till trängsel och måste fraktas bort dagligen, inte minst utifrån brandsäkerhetsskäl. Optimalt vore ett återvinningsrum beläget utanför enheterna med större kärl för återvinning. Städ, enheterna måste ha, och har en hög hygienisk standard utifrån bl a SLS (Svensk Läkemedels Standard). Städning sker efter en noggrant fastställd städplanering för våra olika utrymmen. Tjänsten måste följa ny planering och anpassas till nya utrymmen. 2 LOKALER OCH SAMBAND 2.1 Befintliga lokaler Verksamheten är idag beläget på 4B bestående av HD, PD, Njurmottagning med patientutrymmen, personalutrymmen och biytor. Till ytan är 4 B 1099 kvadratmeter. Lokalerna är hårt slitna och det saknas tillräckliga ytor för att arbeta på ett hygieniskt och integritetstänkande sätt. Det finns ETT enkelrum som används för att avskilja infekterade patienter, för upplärning av självdialys/hemdialys och för svårt sjuka ibland palliativa patienter vilket inte är tillräckligt. Det saknas akutsal utrustad med operationslampa. Katetrar anläggs ibland akut i ljumsken och det sker idag emellanåt på stor sal, ohygieniskt och integritetskränkande. På njurmottagningen fungerar två rum som både expeditioner och undersökningsrum vilket är olämpligt ur hygien samt sekretess synpunkt. Även på PD-mottagningen sker idag underökning på brits inne på expedition. Det saknas tillräckligt med förrådsutrymmen. 2.2 Framtida lokalbehov Njurmottagning: r:\hsvdialysfs0920723500\admin\bilagor_arbetsmaterial förstudie bok\bilaga2_avdelningsprogram 2012-06-27.doc

Undersökningsrum, behandlingsrum och läkemedelsrum samt kontor för minst 6 personer (njurläkare och njurmottagningssjuksköterskor), varav en sjuksköterske exp med två datorplatser behövs. Väntrum samt sekreterarkontor för två. Kopieringsrum/pappersförråd. Personal och patienttoalett. HD Behov av 28+1 behandlingsställena som fördelas lämpligen på: 15 behandlingsställen, exempelvis tre rum med 5+5+5 med gemensam skölj och patienttoaletter, varav den ena gärna med dusch. Ett akutrum, 4 enkelsalar med förrum och i anslutning till toalettutrymme och skölj och placerade mittemot varandra med vägg/fönster emellan för övervak. Två rum med 4+4 tappställen i övningslokal för mer självständiga patienter, dessutom ett träningsrum för enskild träning. Lämpligt att de självständiga patienterna också har eget kapprum och att lokalen kan nås utifrån för att öka flexibiliteten tidsmässigt om det är självständiga patienter/övningspatienter som brukar lokalen mest. Den bör vara låsbar in mot övriga lokaler lokaler då den kan brukas på kvällar och kanske även natt. Om vi har färre självständiga patienter ska lokalen kunna brukas för assisterad dialys. Möblerad och IT-stödd Hem-HD-expedition behövs. Ett akutrum bl a utrustat med eget tappställe och op- lampa. För att undvika all ansamling av hindersamma och ur brandsynpunkt farliga rullstolar och rullatorer i korridorena borde något utrymme som parkeringsplats för dessa, det kan röra sig om 15 rullstolar/rullatorer kl 8-15. En hall/väntrum där patienter kan vänta inför avfärd med taxi behövs. Idag återfinns patienterna vid matsalsbordet eller i korridoren, även detta en utrymningsrisk. AC-exp behövs samt avskild exp med några datorarbetsplatser för verksamhetsutvecklande arbete, schemaläggning och kvalitetsregisterregistrering. Avskärmad sjuksköterskeexp behövs också bl a för att kunna föra sekretessbelagda samtal per telefon med andra vårdinrättningar etc. Det behövs också ett konferensrum för ca 20 personer för APT, undervisning, 6 ggr/årligen s k "Dialysskola" för blivande dialyspatienter och anhöriga. Klinikens accessronder 2 ggr/månad äger också rum där. Nefrologer, accessansvariga sjuksköterskor, sekreterare och kärlkirurg diskuterar, undersöker patienter och beslutar kring accesser (tillgång till blodbanan för HD alternativt buken för PD). Även övriga skall ha möjlighet att boka konferensrummet vid behov. Servicedel med verkstad med tappställen och vattenanläggningsrum är självskrivet. Behov av central övervakningsenhet för denna? Idag sker kontrollerna på plats i vattenrummet. För personal behövs lunchmatsal med soffhörna men också ett vilrum för avkoppling. För personal bör finnas minst 3 toaletter varav en med duschmöjlighet. Vid byggnation i markplan vore det trevligt med en uteplats/altan och parkering för självständigare patienter samt taxiplats. r:\hsvdialysfs0920723500\admin\bilagor_arbetsmaterial förstudie bok\bilaga2_avdelningsprogram 2012-06-27.doc