Vård & omsorgsberedningen Mars 2015 Särskilt yttrande 4

Vård & omsorgsberedningen Mars 2015 Särskilt yttrande 4 Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK 2014-841 I denna liksom i många andra frågor inom vård och omsorg saknar vi i den borgerliga oppositionen en kommunövergripande nämnd, som ser till att likställighetsprincipen följs i staden. Vi har sett allt för många exempel på att våra medborgare behandlas olika beroende på vilket stadsområde man tillhör. Vi delar också Kommunals synpunkter på att personalen borde ha varit med och gett synpunkter. För den borgerliga gruppen i Vård & omsorgsberedningen. John Roslund (M) Noria Manouchi (M) Roko Kursar (FP)

SIGNERAD 2015-03-03 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2015-02-27 Vår referens Ingela Kressander Utredningssekreterare Ingela.Kressander@malmo.se Tjänsteskrivelse Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK-2014-841 Sammanfattning Kommunfullmäktige har ställt sig bakom inriktningen att samtliga ekonomiska resurser för LSSverksamheten ska tillföras kommunbidraget till stadsområdesnämnderna. Vård- och omsorgsberedningen har gett stadskontoret i uppdrag att ta fram en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta Vårdtyngdsmätningen. Förslag på ny modell har varit ute på remiss. Stadskontoret föreslår att beslutet om hur mycket av de ekonomiska resurserna som ska fördelas via modellen, inte fattas förrän i samband med att kommunfullmäktige beslutar fullfölja inriktningsbeslutet att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten förs över till stadsområdesnämndernas kommunbidrag. Detta ärende behandlar därför endast modellen som ett bedömningsinstrument för uppskattning av brukares behov av praktiskt och pedagogiskt stöd från personalen. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att med giltighet från 2015-06-01 upphäva Centrum stadsdelsfullmäktiges beslut fattat 2002-11- 13, att Vårdtyngdsmätningen ska vara underlag för resursfördelning av befintliga driftsanslag på boende enligt LSS, att modellen för uppskattning av brukarnas behov av praktiskt och pedagogiskt stöd, förkortat UPP-skattningsmodellen, ska användas från och med 2015-06-01 inom verksamheterna bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS, att Sociala resursnämnden ges i uppdrag att svara för att UPP-skattningar genomförs, samt att Sociala resursnämnden ges i uppdrag att utvärdera och vid behov göra justeringar i modellen. Beslutsunderlag Remissvar från stadsområdesnämnd Innerstaden Remissvar från stadsområdesnämnd Öster Remissvar från Vision Remissvar från stadsområdesnämnd Söder Remissvar från stadsområdesnämnd Väster

Remissvar från stadsområdesnämnd Norr Remissvar från Kommunal Remissvar från SACO Remissvar från sociala resursnämnden G-Tjänsteskrivelse efter remiss Resursuppskattningsmodell VoO-beredningen150311 Resursuppskattningsmodell beskrivning Särskilt yttrande från sociala resursnämnden (FP) 2 (7) Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-10-14 KS Arbetsutskott II 2014-10-20 Vård- och omsorgsberedningen 2015-03-11 KS Arbetsutskott 2015-03-23 Kommunstyrelsen 2015-04-01 Kommunfullmäktige 2015-04-29 Ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2000-09-28 att ge Centrum stadsdelsfullmäktige det övergripande ansvaret för boende enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, inklusive budget. Beslutet trädde i kraft från och med 2001. 2008 flyttades ansvaret till den nybildade Sociala resursnämnden. Centrum stadsdelsfullmäktige beslutade 2002-11-13 att införa Vårdtyngdsmätningen som underlag för årlig resursfördelning av befintliga driftsanslag till bostad med särskild service enligt LSS. 2013-11-12 beslutade vård- och omsorgsberedningen att uppdra åt stadskontoret att, tillsammans med Sociala resursförvaltningen, ta fram en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta Vårdtyngdsmätningen. I uppdraget ingick även att ta fram en resursuppskattningsmodell för korttidsvistelse, men den delen av uppdraget fick förlängd tid, och kommer att genomföras under 2015. Sociala resursförvaltningen hade tidigare, på eget initiativ, tagit fram en resursuppskattningsmodell för daglig verksamhet. Från våren 2014 har tre medarbetare från Sociala resursförvaltningen gjort uppskattningar av brukarnas behov av praktiskt och pedagogiskt personalstöd kopplat till brukarnas behov och förmågor. Under arbetets gång har resursuppskattningsmodellen förändrats och utvecklats, för att få så stor träffsäkerhet som möjligt. Under hösten 2014 och fram till februari i år har det genomförts uppskattningar av samtliga brukare som bor i bostad med särskild service. Resultatet av uppskattningen registreras i en Excel-fil, som innehåller uppgifter för samtliga genomförda uppskattningar. Malmö stad har tillstånd enligt personuppgiftslagen (1998:204), PUL, för registret. Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-27 att godkänna inriktningen att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten ska tillföras kommunbidraget till stadsområdesnämnderna. Detta innebar att den nya resursuppskattningsmodellen skulle användas för stadsområdesnämndernas ersättning till Sociala resursnämnden. Därför sändes förslaget om resursuppskattningsmodell för

daglig verksamhet och bostad med särskild service på remiss till berörda nämnder och arbetstagarorganisationer, med svarstid 2015-01-22. 3 (7) I remissunderlaget tillfrågades remissinstanserna även hur de ställde sig till ett kommungemensamt bedömningskansli som skulle ansvara för att genomföra resursuppskattningarna, samt ansvara för modellen och vid behov revidera den. Inkomna remissvar Stadsområdesnämnd Norr Nämnden har inget att invända mot modellens poängbedömning, och instämmer i att prissättningen av nivåerna ska göras av den kommungemensamma prisgruppen. Nämnden anser att resursuppskattningen inom daglig verksamhet bör ska oftare än vart tredje år. Det är rimligt att resursuppskattningen genomförs samtidigt som biståndshandläggaren följer upp beslutet om insats. Nämnden ser inga hinder att avvakta en eventuell överföring av hälso- och sjukvårdspersonal till Sociala resursförvaltningen tills att ett nytt HS-avtal har slutits. Stadsområdesnämnd Öster Stadsområdesnämnd Öster ställer sig bakom förslaget till en ny resursuppskattningsmodell då den bedöms bidra till ett synliggörande av brukarnas behov. Det krävs dock en gemensam vägledning för att behålla helhetssynens kring målgruppens behov. Nämnden anser att en överföring av hälso- och sjukvårdspersonalen bör samordnas med överföringen av de ekonomiska resurserna till stadsområdesnämnderna. Stadsområdesnämnd Söder Nämnden är positiv till förslaget till resursuppskattningsmodell och till ett kommungemensamt bedömningskansli. Den föreslagna modellen utgår bättre från brukarens behov. Nämnden ställer sig tveksam till om detaljutredningarna hinner bli klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelse 2016. Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Väster framför att den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska utgöra ett av kriterierna i resursfördelning till stadsområdena. För att motverka kostnadsdrivande effekter bör en prisgrupp få ansvar för en uppföljning av prissättningen. Nämnden vill framhålla vikten av att bedömningskansliet strikt bedömer behovet och att detta inte medför någon form av överprövning av biståndsbeslutet. Nämnden ställer sig bakom förslaget att inrätta ett centralt bedömningskansli. När budgeten för LSS förs över till stadsområdesnämnderna, anser nämnden inte att resonemanget under rubriken Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen är relevant. Nämnden menar att de prislistor som ska upprättas gentemot stadsområdena ska omfatta alla kostnader så att det finns en grund för incitament för alternativa lösningar. Det blir då också ett incitament för utföraren att vara kostnadseffektiv. Nämnden anser att en överföring av legitimerad personal borde kunna samordnas med överföringen av de ekonomiska resurserna till stadsområdesnämnderna.

4 (7) M och FP anmäler att man ställer sig bakom det särskilda yttrande som partierna lämnade vid kommunstyrelsens sammanträde den 5 november 2014, i ärendet Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter. Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Innerstaden invänder mot resursuppskattningsmodellens poängbedömning och dess betydelse för beräkning av nämndens kostnader och förordar i stället att kostnaderna utgår ifrån en årligen fastställd prislista utifrån fastställda kriterier i kommunbidragets resursfördelningsmodell. Nämnden har i ett tidigare remissvar framfört att nämnden förutsätter att poängbedömningen enbart används för den interna resursfördelningen inom sociala resursförvaltningen. Nämnden framför också åter att det måste lämnas garantier att bedömningskansliets synpunkter inte får leda till en överprövning av biståndshandläggarens beslut. Biståndshandläggarna ska delta i poängbedömningen, inte endast lämna ett underlag till bedömningskansliets poängbedömning. Sociala resursnämnden Sociala resursnämnden har inga principiella invändningar mot den nya resursuppskattningsmodellen. Kategorierna som ingår i modellen bedöms vara relevanta och beskriver på ett bättre och tydligare sätt brukarens behov av personalstöd. Nämnden framför att remissunderlaget bland annat saknar ett avsnitt om särskilt omfattande behov och externa platser. Nämnden ser helst att tiden för införandet förlängs till 2017. Det är viktigt att avsätta tid för en risk- och konsekvensanalys innan förändringen verkställs. Nämnden framhåller att måste finnas ett regelverk och avsättas resurser, så att priset kan justeras retroaktivt, om den preliminära poängbedömningen ändras vid uppföljningen av den preliminära poängbedömningen som görs av nya brukare. Nämnden förutsätter att prislistan för bostad med särskild service och daglig verksamhet i likhet med övrig prissättning för vård och omsorg fastställs i vård- och omsorgsberedningen. FP anmäler särskilt yttrande. Kommunal Kommunal instämmer i att det behövs en ny resursuppskattningsmodell som kan uppskatta brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen. Kommunal kan därför ställa sig bakom arbetsgivarens förslag med viss anmärkning. Om resursuppskattningsmodellen leder till konsekvenser för personalen inom de verksamheter som berörs, ska omställningsarbetet genomföras i samråd med Kommunal. Arbetsuppgifter som ingår i arbetet, men som inte bedöms i resursuppskattningsmodellen, ska ges ekonomisk tilldelning. Det borde finnas en grundersättning där hyror, administrativa arbetsuppgifter och även personalens kompetensutveckling ersätts. Kommunal tycker att det är anmärkningsvärt att organisationen varken haft möjlighet att påverka, eller komma med synpunkter till förslaget som ligger till beslut.

5 (7) Vision Vision ser det positivt att resursuppskattningsmodellen uppskattar brukarens behov och förmågor, och att personalbehovet i verksamheterna anpassas efter brukarnas behov. Vision framför det är positivt att Sociala resursförvaltningen får tid på sig att under 2015 titta på omfördelningseffekterna. Handlingsplaner, risk- och konsekvensanalyser samt riktlinjer för hur omställningsarbetet ska genomföras, ska tas fram i samverkan med arbetstagarorganisationerna inom Sociala resursnämnden. Inom daglig verksamhet sker förändringar under året, vilket påverkar brukare, personalbehov och ekonomi. Pengapåsen behöver följa med brukaren när förändring av plats sker. Sociala resursförvaltningen bör kunna flytta pengar mellan verksamheterna. Biståndshandläggarnas arbetsmängd påverkas då en första uppföljning ska ske efter 3-6 månader. Ekonomiska resurser för kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen måste tillföras Sociala resursförvaltningen. Regler för nattbemanning behöver fastställas, och HSLuppdragen behöver redas ut mellan utförare och Region Skåne. Stadskontorets kommentarer Stadskontoret gör, efter beaktande av inkomna remissvar, följande bedömning. Resursuppskattningsmodell Samtliga remissinstanser, utom Stadsområdesnämnd Innerstaden, ställer sig positiva till själva resursuppskattningsmodellen. Några remissinstanser framför synpunkter på oklarheter om hur mycket av de ekonomiska resurserna som ska fördelas via resursuppskattningsmodellens poängsättning, och hur mycket som ska fördelas på annat sätt. Hyresnetto och grundbemanning är exempel på frågor som lyfts i remissvaren. Stadskontoret anser att frågan om ekonomiska resurser till LSS-verksamheten bör hanteras samlat inom ramen för det utredningsuppdrag med ett antal delprojekt som stadskontoret har sedan 2014-11-27. Därför föreslår stadskontoret att kommunfullmäktiges beslut ska upphäva alla delarna i beslutet om Vårdtyngdsmätningen. Beslutet att införa en ny modell för att uppskatta brukarnas behov och förmågor, ska endast omfatta själva modellen, och inte ekonomiska resurser kopplat till modellen. Stadskontoret föreslår att Sociala resursnämnden har kvar BoLSS-verksamheten, till dess kommunfullmäktige beslutar att fullfölja inriktningsbeslutet att föra över samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten till stadsområdena. Under 2015 kommer det att vara möjligt att göra en beräkning av hur omfattande arbetet med UPP-skattningarna blir, vilket kan möjliggöra en bedömning av hur många tjänster som behövs för att bemanningskansliet ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Inför beslut om att föra över de ekonomiska resurserna, kommer frågan om ett centralt bedömningskansli och organiseringen av den strategiska boendeplaneringen att aktualiseras, och stadskontoret kommer då att lägga fram ett förslag med beaktande av nu inkomna remissvar.

Bifogat ärendet finns en beskrivning av förslaget till resursuppskattningsmodellen för bostad med särskild service och daglig verksamhet. Stadskontoret föreslår att Sociala resursnämnden får i uppdrag att utvärdera och vid behov göra justeringar i modellen, utan att justeringarna behöver tas upp för förnyat beslut i kommunfullmäktige. 6 (7) Ny benämning på modellen Den föreslagna modellen är en uppskattning av brukarens behov av praktiskt och pedagogiskt stöd från personalen. Resursuppskattningsmodellen, som den hittills kallats, är en benämning som kan leda till missuppfattningen att det avser de ekonomiska resurserna. Orsaken till detta är att när begreppet resurser används i de andra delarna av LSS-ekonomiutredningen det är de ekonomiska resurserna som avses. Beslutet 2002-11-13 om Vårdtyngdsmätningen omfattade även de ekonomiska resurserna, vilket också kan leda till missuppfattning om vad som ingår i den nya modellen. Styrgruppen för arbetet med LSS-ekonomi föreslår därför att modellen byter namn till Modell för uppskattning av brukarnas behov av praktiskt och pedagogiskt stöd, förkortat UPP-modellen, och att UPP-skattningar är namnet på de uppskattningar av brukarnas behov av stöd som görs. Ytterligare frågor som ingick i remissen Stadskontoret vill lämna kommentarer till nedanstående frågor som fanns med i remissunderlaget, även om de inte är föremål för beslut i detta ärende. Bedömningskansli De remissvar som tar ställning i frågan om ett kommuncentralt bedömningskansli är positiva till detta. Bedömningskansliet anses vara en garant för att det blir en opartisk uppskattning av brukarnas behov. Det är positivt att det inte organisatoriskt är knutet till verksamhet eller myndighet. I avvaktan på kommunfullmäktiges beslut att fullfölja inriktningsbeslutet att föra över samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten till stadsområdesnämnderna, föreslås sociala resursnämnden fortsatt ha ansvar för att genomföra uppskattningar av brukarnas behov som ett underlag för resurstilldelning till verksamheten. Under 2015 kommer det att vara möjligt att göra en beräkning av hur omfattande detta arbete blir, vilket kan möjliggöra en bedömning av hur många tjänster som behövs för att bemanningskansliet ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Det är lämpligt att samordna inrättandet av ett bedömningskansli med ställningstagandet om hur den strategiska boendeplaneringen ska organiseras. Stadskontoret ska, i samverkan med Sociala resursnämnden och stadsområdesnämnderna, göra en beräkning av hur många befattningar som bedömningskansliet och den strategiska boendeplaneringen behöver, i det fall den organisatoriska tillhörigheten ska förändras. Gränsdragning biståndshandläggare och bedömningskansli Biståndshandläggarna utreder brukarens behov av insatser, fattar beslut om rätt till insatsen bostad med särskild service och/eller daglig verksamhet, alternativt ger avslag på sökt insats. Biståndshandläggarna följer även upp beslut om insatser. Bedömningskansliet gör, med biståndshandläggarens utredning som grund, en första preliminär uppskattning av brukarens behov, med UPP-skattningsmodellen som verktyg. Bedömningskansliet gör ingen ny utredning om behovet av beviljad insats, och har ingen delegation att fatta myndighetsbeslut.

Efter några månader gör bedömningskansliet, tillsammans med biståndshandläggare, personal på boendet/daglig verksamhet samt sektionschefen, en ny UPP-skattning. Därefter görs en ny UPP-skattning vart tredje år, eller oftare vid större förändringar av brukarens behov. 7 (7) Gränsdragning arbetskonsulenter och bedömningskansli Bedömningskansliet genomför UPP-skattningen enligt beskrivning i ärendet. I uppdraget ingår inte att erbjuda brukaren en plats på daglig verksamhet. Arbetskonsulenterna gör en bedömning av lämplig daglig verksamhet utifrån brukarens önskemål, förmågor och behov. Brukaren erbjuds en plats där det finns möjlighet och där det är lämpligt att erbjuda. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd) Sociala resursförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2015-03-02 2.0 Mikael Gustafsson, Eva Kjellman, Mats Olsson Sociala resursförvaltningen

Innehållsförteckning UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)... 1 Bakgrund... 3 Prövning av modellen... 3 Daglig verksamhet... 3 Boende... 3 Arbetsgrupp... 3 Avgränsningar och vad vi uppskattar... 4 Frekvens och allvarlighetsgrad... 4 Nivåer A-E... 6 Uppskattning kategorier... 7 Avgränsningar av kategorierna... 7 Matsituation... 7 Av- och påklädning... 7 Personlig vård, hygien och toalett... 7 Fysiska hjälpmedel... 8 Förflyttning... 8 Medicinsk omvårdnad... 8 Praktiskt och pedagogiskt stöd... 8 Praktiskt stöd DV... 9 Pedagogiskt stöd DV... 9 Praktiskt och pedagogiskt stöd i boende... 10 Kommunikation... 10 Social interaktion... 10 Psykomotoriskt beteende... 10 Utmanande beteende... 11 Genomförandet av uppskattningen... 11 Grundpoäng... 12 Närvaropoäng... 12 2 Sociala resursförvaltningen UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)

Bakgrund UPP-modellen (modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och bedagogiskt stöd) bygger på en anpassning av den modell som tagits fram och används inom daglig verksamhet (DV). DV-modellen har tolv kategorier inom vilka brukarens personalstöd uppskattas. Efter att ha gjort en pilotstudie på femton gruppbostäder, har modellen anpassats och förtydligts för att även kunna tillämpas på en gruppbostad. Modellen använder fem nivåer. Färre nivåer hade lett till en alltför grov uppskattning, medan fler nivåer hade gett en noggrannare uppskattning men med en större risk för feltolkningar. Varje nivå ger olika poäng beroende på vilket område som uppskattas. Anledning är att vissa områden är mer resurskrävande eller förekommer oftare än andra (poängen är viktade). Vissa kategorier har både nivåer och frekvenser, för att skilja på t.ex. en allvarlig eller resurskrävande händelse som sker högst en gång om året och en mindre allvarlig som sker flera gånger i veckan. Prövning av modellen Daglig verksamhet Under tiden som modellen togs fram för daglig verksamhet, gjordes testuppskattningar. Vi utgick från fyra verksamheter med helt olika verksamhetsinnehåll och med brukare vars stödbehov representerade de flesta brukarna inom daglig verksamhet. Vi försökte därmed få en bild av det stödbehov som finns inom hela daglig verksamhet. Utifrån testuppskattningarna valde vi ut och justerade de olika kategorierna som uppskattningen bygger på. En viktig slutsats vi gjorde var att skilja på praktiskt och pedagogiskt stöd, anledningen till detta förklarar vi längre fram under rubriken praktiskt och pedagogiskt stöd. Boende Inför att modellen skulle användas inom gruppbostäderna, testade vi den på 15 gruppbostäder som fick representera ett genomsnitt för gruppbostäderna. Efter testerna var vi tvungna att justera modellen vad det gäller praktiskt och pedagogiskt stöd. En annan skillnad vi såg vara att inom gruppbostäderna ges stöd inom personlig vård i en större omfattning t.ex. dusch, rakning m.m. eftersom detta är mycket sällan förekommande inom daglig verksamhet viktas poängen därför annorlunda. Arbetsgrupp Under testperioden för gruppbostäderna tillsattes även en arbetsgrupp. Arbetsgruppen träffades med jämna mellanrum för att bland annat diskutera resultatet av uppskattningarna, förtydligandet av nivåerna inom kategorierna, vad som uppskattas och inte uppskattas med modellen, hur natten ska uppskattas m.m. 3 Sociala resursförvaltningen UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)

Avgränsningar och vad vi uppskattar Modellen är ett sätt att uppskatta hur mycket stöd personalen ger utifrån brukarens behov. Behovet av personalstöd kan variera beroende på vilken situation brukaren befinner sig i, därför finns det en viss flexibilitet i modellen, då den även tar hänsyn till den enskilde brukarens individuella livssituation. En brukare som till exempel vill vara delaktig i en förening och själv vill ta sig dit och tillbaka, kan eventuellt under en period ha ett större behov av personalstöd för att sedan bli mer självständig. Modellen uppskattar därför främst de arbetsuppgifter som personalen gör och som ger ett direkt värde för brukaren. Detta är uppgifter eller situationer där personalen framförallt har en direkt kontakt med brukaren. Vi mäter inte upplevelsen som personalen har av att något kan hända, men som inte händer. Det som inte uppskattas är de resurser som personalen lägger på uppgifter som ger ett indirekt värde för brukaren. Detta är uppgifter som krävs för att bedriva verksamheten och där brukaren inte medverkar t.ex. arbete med genomförandeplaner, buss skötsel, kontakter med brukarens nätverk, planering av aktiviteter m.m. Frekvens och allvarlighetsgrad För vissa kategorier har vi lagt till en frekvens och en allvarlighetsgrad. Ibland kan det vara en hög allvarlighetsgrad, då det behövs en stor personalinsats och man t.ex. behöver ringa ambulans eller polis och mycket personal är inblandad under längre tid. Detta är kanske inget som händer mer än högst en gång om året. Vi har ändå valt att ge någon poäng för detta eftersom personalen är medvetna om att det kan ske och att de eventuellt har någon form av handlingsplan. Här blir skillnaden stor i arbetsbelastningen och poängen, om detta händer högst en gång om året eller flera gånger i veckan. När det gäller frekvensen har vi försökt att inte gå in på en för detaljerad nivå. Anledningen är att vi multiplicerar grundpoängen med antalet närvarotimmar. Genom detta har vi redan en frekvens. När vi dessutom använder ytterligare en frekvens i vissa kategorier, får vi en frekvens på en frekvens. Vi vet att detta kan vara en felkälla, men vi har ändå valt att ta med denna extra frekvens för dessa kategorier. En brukare som har daglig verksamhet en förmiddag i veckan (4timmar), har ett utmanande beteende som förekommer i snitt varannan gång brukaren är i daglig verksamhet. Enligt vår frekvenslista sker detta flera gånger i månaden och brukaren får då poäng enligt detta. Ökar brukaren sin tid i DV till 20 timmar i veckan (4timmar x 5 dagar). Det utmanande beteendet förekommer då sannolikt flera gånger i veckan och frekvensen ökar då enligt listan till flera gånger i veckan, vilket även ger en högre poäng. Här ökar grundpoängen på grund av ett ökat antal timmar. Detta är något vi vill undvika eftersom vi multiplicerar grundpoängen med antalet närvarotimmar. Ett sätt att minska denna felkälla är att inte ha en så detaljerad frekvens. Flera av kategorierna har ett mer statiskt hjälpbehov t.ex. matsituationen, toalett och kommunikation, medan andra kategorier har en mycket större spridning t.ex. utmanande beteende eller medicinsk omvårdnad (epilepsi). För att göra en så rätt 4 Sociala resursförvaltningen UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)

uppskattning som möjligt inom dessa kategorier såg vi oss tvungna att använda både en frekvens och en allvarlighetsgrad. 5 Sociala resursförvaltningen UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)

Nivåer A-E Modellen använder fem nivåer. Färre nivåer hade lett till en alltför grov uppskattning, medan fler nivåer hade gett en noggrannare uppskattning men med en större risk för feltolkningar. A) Här behöver brukaren inte något stöd av personalen. Stödet kan även vara av väldigt liten omfattning eller mycket sällan förekommande. B) Personalen ger ett lätt stöd i form av t.ex. kortfattade meningar/bekräftelse, leder/avleder. Arbetsinsatsen Från personalen kan jämföras med en påminnelse, där stödet är ganska kort och enkelt. Benämningar som pedagogiskt stöd har vi bedömt som ett stöd på B-nivån. Anledningen är att en benämning beskriver vad som har hänt, händer, eller ska hända. Ett pedagogiskt stöd innebär däremot att personalen får tänka på hur något ska förmedlas på ett sätt som gör att brukaren kognitivt förstår det personalen vill förmedla. C) Personalen ger stöd i form av t.ex. kortare samtal, bekräftelse, leder/avleder, eller ett ofta förekommande lätt stöd. Personalen kan behöva vara närvarande för att brukaren ska göra något alls. (Även om personalen bara är med utan att direkt göra något, räknar vi detta som en större stödinsats än om personalen bara ger en påminnelse eller ett kort stöd för att sedan kunna gå ifrån situationen). D) Personalen ger stöd i form av t.ex. längre samtal, bekräftelse, leder/avleder, eller ett ofta förekommande stöd. Personalen är närvarande under hela situationen och ger stöd vid de flesta moment, men även för att motivera*, förebygga/avleda vissa ofta förekommande beteenden. E) Minst en personal är med personen under hela situationen för att ge stöd vid alla moment, eller för att förebygga/avleda vissa ständigt förekommande beteenden. *Motivering som förekommer i direkt anslutning till en uppgift till exempel motivering att äta uppskattas inom den kategorin. Är motiveringen inte i anslutning till uppgiften t.ex. att personalen motiverar brukaren att äta genom samtal som inte är i anslutning till måltiden, uppskattas detta som pedagogiskt stöd i hemmet (boende)eller pedagogiskt stöd (DV). 6 Sociala resursförvaltningen UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)

Uppskattning kategorier Under varje rubrik kommer förklarande text som preciserar vilka kategorier det är som uppskattningen avser. Vidare följer en koppling till de livsområden som berörs i den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd och hälsa, ICF som bygger på en biopsykosocial modell. Uppskattningsmodellen riktar in sig på att uppskatta de aktiviteter och komponenter som återfinns i de delar i ICF som berör aktivitet och delaktighet samt relaterande faktorer som kroppsfunktion, kroppsstruktur och omgivningsfaktorer. Avgränsningar av kategorierna Varje kategori är snävt avgränsad, detta för att kunna beskriva och uppskatta enbart det stöd som ges inom respektive kategori. Anledningen är att poängen ska ges på rätt ställe, dels för att ge en mer nyanserad bild av brukarens totala stödbehov och hur det är fördelat över kategorierna, men även på grund av att poängen är viktade mellan de olika kategorierna. Modellen uppskattar det stöd som ges inom 12 olika kategorier. Dessa kategorier har valts för att täcka in så mycket som möjligt av det stöd som ges till alla brukare inom LSS. Det innebär även att brukarna kommer att få låga eller inga poäng inom vissa kategorier, medan de får högre poäng inom andra kategorier. Matsituation Inom denna kategori ser vi endast på det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får i matsituationen det vill säga, stöd för att äta och dricka. Vi tar inte hänsyn till för och efterarbete som t.ex. inköp, matlagning, dukning, disk, uppläggning eller andra generella uppgifter som personalen utför i samband med matsituationen. I många fall lägger personalen upp maten utan inblandning av brukaren. Detta räknar vi inte som någon individuell hjälp och tar därför inte med i uppskattningen. Aktuellt livsområde enligt ICF är: Personlig vård. Av- och påklädning Inom denna kategori ser vi på allt det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får när det gäller av och påklädning under dygnet. Behovet av stöd kan vara allt från en påminnelse eller enklare vägledning till ett totalt behov med hjälp. Aktuellt livsområde enligt ICF är: Personlig vård. Personlig vård, hygien och toalett Det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får vad det gäller all personlig vård. Behovet av stöd kan vara allt från en påminnelse eller enklare vägledning till ett totalt behov med hjälp. Aktuellt livsområde enligt ICF är: Personlig vård. 7 Sociala resursförvaltningen UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)

Fysiska hjälpmedel Det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får vid användande av fysiska hjälpmedel som ordinerats av t.ex. arbetsterapeut. För vissa hjälpmedel och stöd krävs även speciell kunskap t.ex. hur positioneringsremmar får och ska användas. Vad gäller hantering av hjälpmedel så återfinns dessa komponeter i det som beskrivs som omgivningsfaktorer i ICF. Aktuellt område i ICF är: Produkter och teknologi (återfinns som en relaterande omgivningsfaktor). Förflyttning Det praktiska och pedagogiska stöd som brukaren får vad det gäller förflyttning till och från aktiviteter inom verksamheten t.ex. matsal, kapprum, trädgård och inom grupprummet/lägenheten. Annan förflyttning uppskattas för boende i kategorin stöd utanför hemmet och för daglig verksamhet i kategorierna praktiskt stöd och pedagogiskt stöd. Anledningen till att vi delat upp förflyttningen är att det många gånger är lätt att hitta hemma eller i en van miljö som DV, men när man kommer utanför hemmet eller DV så krävs mycket mer stöd. Aktuellt livsområde enligt ICF är: Förflyttning Medicinsk omvårdnad Utdelning av medicin och olika medicinska tillstånd som kräver personalresurser. Exempel på medicinska tillstånd är epilepsi och diabetes. Här bör finnas ett samband med hur den medicinska omvårdnaden är dokumenterad. Vid uppskattning av medicinsk omvårdnad har vi använt en matris som består av frekvens och behov av personalstöd. Områden i ICF som berör medicinsk omvårdnad återfinns i de relaterande faktorerna som Kroppsfunktion och kroppsstruktur men även under aktivitet och delaktighet under livsområdet personlig vård där en underkategori är att sköta sin egen hälsa. Praktiskt och pedagogiskt stöd När vi tittat på andra modeller har man där oftast använt en kategori (aktivitets stöd) för att mäta stödet i aktiviteter. Vi har valt att dela upp stödet i två kategorier, praktiskt och pedagogiskt stöd, eftersom det är två helt olika typer av stöd, för vilka vi även viktat poängen olika. En anledning är att lyfta fram det pedagogiska stöd som brukaren får för att t.ex. uppnå målen i genomförandeplanen eller öka delaktigheten och självbestämmandet. Ytterligare en anledning är att vi bedömt det pedagogiska stödet som mer resurskrävande än det praktiska stödet. Det pedagogiska stödet innebär att personalen måste hitta ett sätt att möta brukaren på för att förmedla t.ex. att eller hur en aktivitet/uppgift ska utföras. Det praktiska stödet kan däremot oftast utföras 8 Sociala resursförvaltningen UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)

direkt. Genom att dela upp stödet kommer vi närmre den typ av stöd som varje enskild brukare har. Praktiskt stöd är det stöd som brukaren behöver för att utföra sina aktiviteter eller uppgifter. Här tänker vi på det fysiska stöd personalen ger brukaren. Pedagogiskt stöd är det som personalen förmedlar till brukaren vad det gäller t.ex. att eller hur en aktivitet/uppgift ska genomföras, men även när personalen leder/avleder. Det praktiska och pedagogiska stödet uppskattar vi på olika sätt för Daglig verksamhet och Boende. Det är enklare att få en överblick över hur en dag ser ut för en brukare på DV eftersom det oftast rör sig om färre timmar och dessutom är beskriven med ett schema. Stödet beskrivs därför genom att de olika nivåerna fördelas procentuellt i 25 % intervaller. För boendena var det svårt att göra på samma sätt eftersom det inte gick att få samma överblick som på DV. Det som framkom under testmätningarna var dock att ett antal aktiviteter eller områden ofta återkom. Dessa var Matlagning/disk, städ, tvätt, inköp (veckohandling), stöd utanför hemmet och övrigt stöd i hemmet. Vi valde därför att se hur det praktiska och pedagogiska stödet såg ut inom dessa områden. Istället för att se hur stödet är fördelat procentuellt har vi istället sett till hur ofta de olika aktiviteterna förekommer. Den totala poängen och hur den är fördelad för både praktiskt och pedagogiskt stöd är densamma för både DV och boende. Det är endast sättet att uppskatta stödet som skiljer sig åt. Praktiskt stöd DV Praktiskt stöd i de aktiviteter som brukaren har under dagen. Praktiskt stöd som brukaren behöver för att utföra sina aktiviteter eller uppgifter är till exempel när personalen kör en rullstol på en promenad, lyfter ner en skål, öppnar en konservburk åt brukaren, eller startar en dator. Detta avsnitt berör de flesta livsområdena i ICF som tex, hemliv, samhällsgemenskap, förflyttning, personlig vård och mellanmänskliga interaktioner och relationer. Pedagogiskt stöd DV Pedagogiskt stöd är för att brukaren självständigt skall kunna utföra aktiviteten/uppgiften praktiskt. Pedagogiskt eller kognitivt stöd som ges i situationen. Till exempel att personalen pedagogiskt leder brukaren igenom en situation verbalt. Detta avsnitt berör till stor del det område i ICF som benämns som Lärande och tillämpande av kunskap samt allmänna uppgifter och krav men även kommunikation och samhällsgemenskap, social och medborgerligt liv. Personalens pedagogiska stöd kan även återfinnas som en relaterande omgivningsfaktor. 9 Sociala resursförvaltningen UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)

Praktiskt och pedagogiskt stöd i boende Matlagning/disk Inom denna kategori ser vi endast på det stöd som brukaren får med matlagning/disk. Tvätt Denna kategori omfattar hela tvättprocessen. Från det att man bär iväg tvättkorgen till tvättstugan till dess att kläderna ligger eller hänger i garderoben. Städ Det stöd som brukaren får med att utföra en normal städning av sin lägenhet. Inköp Veckoinköp av matvaror. Denna kategori omfattar hela processen från att göra en inköpslista, handla, bära hem varor och packa upp dem. Ger personalen endast stöd vid något enstaka moment som t.ex. att stötta med att göra en inköpslista eller motivera, uppskattas detta under kategorin stöd i hemmet Personalen ska vara med vid inköpen. Stöd utanför hemmet Alla de situationer där personalen är med brukaren utanför hemmet och ger någon form av stöd. Stöd i hemmet Det stöd som personalen ger brukaren i hemmet och som inte kan uppskattas i någon annan kategori. Kommunikation Hur kommunikationen ser ut, vilken språklig nivå befinner sig brukaren på och på vilket sätt kommunicerar personalen och brukaren. Aktuellt livsområde enligt ICF är: kommunikation Social interaktion Det stöd personalen ger brukaren i olika sociala sammanhang, för att förstå och tolka andras känslor och avsikter, men även förmåga till att ingå i interaktion och dialog Aktuellt livsområde enligt ICF är: Mellanmänskliga interaktioner och relationer samt samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. Psykomotoriskt beteende Oro, tvång, ångest eller frustration som brukaren har Vi försöker att uppskatta det som är utöver det normala. Det kan t.ex. vara normalt att känna sig orolig inför nya aktiviteter eller gå upp på en scen eller göra praktik i en annan verksamhet. 10 Sociala resursförvaltningen UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)

Vid uppskattning av psykomotoriskt beteende har vi använt en matris som består av frekvens och behov av personalstöd. Här bör finnas ett samband med hur beteendet är dokumenterat. Personalstödet i detta sammanhang återfinns i den relaterande faktorn i ICF som benämns som känsla av trygghet men även som en omgivningsfaktor som beskrivs som personligt stöd från den som vårdar eller stödjer den enskilde. Det kan även handla om komponenter i områden som återfinns i aktivitet och delaktighet t.ex. kommunikation och personlig vård. Utmanande beteende Ett beteende som är utåtagerande eller självskadande och som kräver personalstöd. Här tar vi även upp verbala kränkningar som är direkt riktade mot en enskild person. Vid uppskattning av utmanande beteende har vi använt en matris som består av frekvens och behov av personalstöd. Här bör finnas ett samband med hur beteendet är dokumenterat. Även här beskrivs personalstödet i detta sammanhang som relaterande faktorer i ICF och benämns som känsla av trygghet men även som en omgivningsfaktor som beskrivs som personligt stöd från den som vårdar eller stödjer den enskilde. Det kan även handla om komponenter i områden som återfinns i aktivitet och delaktighet t.ex. kommunikation och personlig vård. Även faktorer som kroppsfunktioner kan bli aktuella att titta på. Genomförandet av uppskattningen Tillvägagångssättet vid uppskattningen är att den som håller i uppskattningen träffar sektionschefen och någon ur personalgruppen. Personalen får sedan svara på frågor kring hur man arbetar inom de olika kategorierna. När hela gruppbostaden/verksamheten är klar sammanfattas och poängsätts brukarna utan personalens närvaro. Utifrån erfarenheter och testmätningar har det visat sig vara det mest objektiva och rättvisa sättet att poängsätta på. Fokus blir mer att beskriva hur man arbetar med brukaren och inte vilken nivå man anser att brukaren bör vara på. Detta är även en anledning till att inte materialet lämnas ut i förväg. Uppskattningsvis tar uppskattning ca 30-45 minuter/ brukare. 11 Sociala resursförvaltningen UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)

Grundpoäng Varje nivå ger olika poäng beroende på vilket område vi uppskattar. Anledning är att vissa områden är mer resurskrävande än andra (poängen är viktade). Närvaropoäng Område Brukare 1 Brukare 2 Lunch och fika 3 1 Av och påklädning 3 1 Personlig vård, hygien och toalett 5 2 Hjälpmedel och ergonomiskt stöd 5 0 Förflyttning 5 1 Praktiskt stöd 8 4 Pedagogiskt stöd 12 4 Medicinsk omvårdnad 0 2 Kommunikation 8 8 Social interaktion 12 12 Psykomotoriskt beteende 10 0 Utmanande beteende 2 0 Grundpoäng 73 35 Planerade timmar/vecka 10 30 Närvaropoäng 730 915 Exempel Brukarens närvaropoäng räknas fram genom att brukarens sammanlagda poäng (grundpoäng) multipliceras med antalet timmar som brukaren har planerat att vara närvarande. Anledningen till att vi även räknar fram en närvaropoäng, är att det spelar stor roll om en brukare är i till exempel daglig verksamhet 10 timmar eller 30 timmar i veckan. Den totala närvaropoängen för de båda brukarna i exemplet ovan är 730+915=1645. För att kunna jämföra verksamheter med varandra behöver vi även se den totala närvaropoängen i relation till antalet personaltimmar. Detta kallar vi närvaropoäng/personaltimme (NP/PT). I exemplet ovan har vi 40 personaltimmer i veckan och en total närvaropoäng på 1645. Närvaropoängen/personaltimme blir då 1645/40=41,125. Närvaropoäng/personaltimme gör att vi kan se hur den enskilda verksamheten påverkas över tid, jämföra verksamheter med varandra, få en total poäng för till exempel hela daglig verksamhet eller alla gruppbostäder och se hur denna förändras över tid. 12 Sociala resursförvaltningen UPP( Modell för uppskattning av brukarens behov av praktisk och pedagogiskt stöd)

Malmö stad Stadsområdesnämnd Innerstaden 1 (12) Datum 2014-12-01 Adress Diarienummer SOFI-2014-501 Yttrande Till Kommunstyrelsen Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK-2014-841 Sammanfattning Kommunstyrelsen har berett stadsområdesnämnd Innerstaden möjlighet att yttra sig över stadskontorets utredning av en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta tidigare s.k. vårdtyngdsmätning. I modellen uppskattas brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen. Stadsområdesnämnd Innerstaden invänder mot resursuppskattningsmodellens poängbedömning och dess betydelse för beräkning av nämndens kostnader och förordar i stället att kostnaderna utgår ifrån en årligen fastställd prislista utifrån fastställda kriterier i kommunbidragets resursfördelningsmodell. Yttrande Principer för modellen Enligt de principer som ligger till grund för modellen poängbedöms varje brukares behov och förmågor i fem olika nivåer, som årligen prissätts i den kommungemensamma prislistan. Under hösten 2014 uppskattas behov och förmågor hos samtliga brukare som redan bor i olika bostäder med särskild service. Detta kommer att ligga till grund för resursfördelningen budgetåret 2016. Ett kommungemensamt bedömningskansli, en neutral part, inrättas under kommunstyrelsen för att säkerställa en likvärdig tillämpning av resursuppskattningsmodellen. Bedömningskansliet har i uppdrag att genomföra resursuppskattningen, följa upp och vid behov anpassa modellen. Poängbedömningen för respektive brukare bestäms av bedömningskansliet och blir avgörande för vilka kostnader statsområdet får för bostad med särskild service. Stadsområdesnämnden framförde redan i remissvaret på Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter (SOFI-2014-310) att: Nämnden förutsätter då att poängbe-

dömningen enbart används för den interna resursfördelningen inom sociala resursförvaltningen. Enligt förslaget kommer poängbedömningen att vara avgörande för nämndens kostnader. Nämnden invänder därför emot att poängbedömningen riskerar ges en avgörande roll som instrument för beräkning av kostnader. 2 (12) Nämnden framförde också uppfattningen att: Ett tydliggörande behövs vad gäller biståndshandläggarnas roll kontra bedömningskansliet. Biståndshandläggaren utreder och fastställer behov medan bedömningskansliet sätter interna priser. Kan bedömningskansliets synpunkter leda till en överprövning av biståndshandläggarens beslut? Garantier för att så inte blir fallet bör fortsatt utredas. Sådana garantier ges inte. Biståndshandläggarna rapporterar från hittills gjorda resursuppskattningar under hösten att de endast deltar i samtalen kring brukarnas behov och förmågor. De deltar inte i poängbedömningen. Poängnivån för varje enskild brukare bestäms av bedömningskansliet. Stadsområdesnämnden kvarstår vid sin redovisade uppfattning. Kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen Nämnden har inget att invända mot resonemanget kring kostnader som inte omfattas av resursuppskattningsmodellen. Det är en intern angelägenhet för sociala resursnämnden att ta ställning till. Ordförande My Gillberg Stadsområdesdirektör Ronny Andersson

15 januari 2015 Till Kommunstyrelsen Yttrande över Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK-2014-841 Sammanfattning Svenska Kommunalarbetareförbundet överlämnar härmed sitt yttrande över utredningen av ny resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS. Kommunal instämmer att det behövs en ny resursuppskattningsmodell som kan uppskatta brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen. Kommunal kan därför ställa sig bakom arbetsgivarens förslag med viss anmärkning. Om resursuppskattningsmodellen leder till konsekvenser för personalen inom de verksamheterna som berörs ska omställningsarbetet genomföras i samråd med Kommunal. Förslag till ny resursuppskattningsmodell Vårdtyngdsmätningen ersätts av en ny resursuppskattningsmodell eftersom den inte fungerar optimalt. Den nya resursuppskattningsmodellen använder fem nivåer och de täcker en stor del av de aktiviteter som kan förekomma i brukarens liv. Arbetsuppgifter som inte finns med i uppskattningsmodellen t.ex. genomförandeplaner, buss skötsel, kontakter med brukarens nätverk, planering av aktiviteter m.m. som ingår i arbetet skall ges ekonomisk tilldelning. Det borde finnas en grundersättning där hyror och administrativa arbetsuppgifter och även personalens kompetensutveckling ersätts. 1

Allmänna synpunkter Det finn oro bland personalen hur resultatet av den nya vårdtyngdsmätningen kommer att påverka deras arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Kommunal tycker att det är anmärkningsvärt att organisationen varken har haft möjlighet att påverka, eller komma med synpunkter till förslaget som ligger till beslut. Inte heller de yrkesgrupper som träffar brukaren dygnet runt dvs. vårdarna, aktivitetsledarna, personliga assistenter osv. har blivit tillfrågade. Erika Timar Enligt uppdrag från Svenska Kommunalarbetareförbundet Avdelning Skåne Sektion 4 Vård och omsorg i Malmö 2

Malmö stad Stadsområdesnämnd Norr 1 (2) Datum 2014-11-27 Adress Box 4254 203 13 Malmö Diarienummer SOFN-2014-536 Yttrande Till Kommunstyrelsen Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt LSS STK-2014-841 Stadsområdesnämnd Norr beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Kommunstyrelsen har berett Stadsområdesnämnd Norr möjlighet att yttra sig över stadskontorets utredning av en ny resursuppskattningsmodell som ska ersätta tidigare vårdtyngdsmätning. I modellen uppskattas brukarens behov och förmågor, kopplat till syftet med insatsen. Nämnden har inget att invända mot resursuppskattningsmodellens poängbedömning och instämmer i att prissättningen av insatserna per nivå ska göras av den kommungemensamma prisgruppen. Dock bör uppskattningen ske oftare än vart tredje år för daglig verksamhet. Yttrande Stadsområdesnämnd Norr är i stort positiv till förslagen till modellerna för resursuppskattning. Dock finns det innehåll som måste belysas och utredas vidare. Nämnden ser en stor fördel i att nuvarande vårdtyngdsmätning ersätts med en modell som är kopplad till ICF, den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd och hälsa. Förslaget medför en nerbrytning på detaljnivå av brukarens behov och bidrar därmed till att synliggöra behov som kanske inte tidigare uppmärksammats. Nämnden har inget att invända mot resursuppskattningsmodellens poängbedömning och instämmer i att prissättningen av insatserna per nivå ska göras av den kommungemensamma prisgruppen. Tidsintervallerna för uppskattning avseende brukare på LSS-boende är rimlig. Dock är nämnden tveksam till att uppskattning av brukarens behov ska ske vart tredje år för daglig verksamhet. Det vore mer rimligt att uppskattningen följer beslutet och att den genomförs samtidigt som biståndshandläggaren följer upp insatsen.

Nämnden har i sitt yttrande om ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheterna (SOFN- 2014-328) ställt sig positiv till inrättandet av ett bedömningskansli. Dock bör det återigen framhållas att det är biståndshandläggarens ansvarsområde att utreda och fastställa brukarens behov. Bedömningskansliet ska inte ha inflytande över detta utan vara en neutral kvalitetsgarant för att bedömningsmodellen tillämpas likvärdigt och säkerställa att en likvärdig bedömning av brukarnas behov och förmågor mäts på samma sätt i förhållande till ekonomisk ersättning. När uppskattningen genomförs är det därför viktigt att vid nytillkomna behov hos brukaren är det biståndshandläggaren som utreder och beslutar om detta. Detsamma gäller för de insatser som brukaren redan är beviljade. 2 (2) När det gäller bland annat arbetsuppgifter som genererar kostnader som inte kopplade till enskilda brukares behov instämmer nämnden i resonemanget att dessa inte ska omfattas av resursuppskattningsmodellen. Dessa kostnader uppkommer i alla verksamheter och får hanteras internt av Sociala resursnämnden. Nämnden ser inga hinder med att avvakta en eventuell överföring av hälso- och sjukvårdspersonal till Sociala resursförvaltningen tills nytt HSL-avtal slutits på politisk nivå mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Avtalet beräknas börja gälla 2016. Under tiden är det viktigt att rutiner fastställs för att delegering och patientsäkerhet ska kunna garanteras i avvaktan på ett nytt avtal. Ordförande Petra Bergquist Stadsområdesdirektör Britten Synnergren

Malmö stad Sociala resursnämnden 1 (13) Datum 2015-01-29 Adress Baltzarsgatan 4 Diarienummer SRN-2014-868 Yttrande Till Kommunstyrelsen Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser, LSS STK-2014-841 Sociala resursnämnden beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Förslaget om att ersätta dagens modell med en ny resursuppskattningsmodell för att mäta vårdtyngd, som ska ersätta/utveckla nuvarande vårdtyngdsmätning har sociala resursnämnden (SRN) inga principiella invändningar emot. Nämnden anser att det är fördelaktigt för brukarna att bedömning görs utifrån ett flertal livsområden. Kategorierna (12 stycken att jämföra med nuvarande vårdtyngdsmätnings 8 identifierade områden) som ingår i modellen bedöms vara relevanta och beskriver på ett bättre och tydligare sätt, än tidigare metod för vårdtyngdsmätning, brukarens behov av personalstöd. Sociala resursnämnden anser att det finns oklarhet angående hur modellen ska tillämpas som inte tydliggörs i föreliggande förslag: Den föreslagna resursuppskattningsmodellen ska ersätta vårdtyngdsmätningen, d.v.s. den del i dagens modell som beräknar resurser till boendet utifrån poängsumma. Av remissunderlaget framgår det inte hur övrig ersättning ska utgå till LSS boende, d.v.s. fastighetsnetto och grundsumma. Ett intäktsbortfall vid ledig lägenhet eller av andra orsaker får stora negativa konsekvenser, eftersom boende enligt LSS är små enheter i enlighet med LSS lagstiftningen. Därmed ökar också risken för att personalresurser måste minskas och ett sådant scenario med en ryckighet i ekonomin gynnar inte brukarna. Enligt förslaget till resursuppskattningsmodell skall en preliminär uppskattning göras för varje ny brukare baserad på utredningen som ligger till grund för beslut om insatsen, uppskattningen skall följas upp inom tre till sex månader och ändras vid behov. Det är nödvändigt att fastställa ett regelverk för de fall då uppskattningen ändras, för att kunna justera det preliminära priset retroaktivt. Det är nödvändigt att SRF får täckning för fasta kostnader som lokalhyra, städ, brandskydd, larm o.s.v. i sin helhet, för både bostad med särskild service och Daglig verksamhet. Annars riskerar de ekonomiska medel som är direkt riktade till stöd och service till brukarna att urholkas, t.ex. i samband med hyreshöjningar.