Verksamhetsbeskrivning för förskolan Bonk



Relevanta dokument
VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan för Ängen,

Profil. Naturvetenskap och teknik

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan Violen Ht 2013

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Välkommen till vår förskola Grimsta

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan GEM förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Handlingsplan för 2012/2013

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN BERGSHÖJ DEN

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Lokal arbetsplan för

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Hällabrottets förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Välkommen till vår förskola Karamellen

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

för Havgårdens förskola

Transkript:

Verksamhetsbeskrivning för förskolan Bonk VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande) medlemmarna själva, bedriva en förskola för medlemmarnas barn inom ramen för den allmänna förskolan i Stockholms stad. Vår verksamhet styrs av de riktlinjer som utgår från - Skollagen (1985:1100) - Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) reviderad 2010 - Skolverkets allmänna råd - Lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg - Diskrimineringslagen (2008:567) - Stockholms stads förskoleplan - Kommunalfullmäktiges beslut Intagnings- och kvarståenderegler för plats i stadens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (11 december 2007) - Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag ORGANISATION Förskolan ligger beläget vid Mariatorget på Södermalm. Lokalerna är gamla K-märkta hus från 1700-talet. Det är två byggnader med en egen innergård. I närmiljön finns en hel del parker och lekplatser som vi besöker. Förskolan består av tre avdelningar med vardera 13 barn, totalt 39 barn i åldrarna 1-6 år. En grupp består av barn mellan 1 och 3 år och två grupper med barn mellan 3 och 6 år. Dagliga rutiner Våra öppettider är för närvarande kl. 8.00 17.00. Vi följer stadens riktlinjer vad gäller öppettider. Vi erbjuder vid behov barnomsorg mellan kl. 06.30-18.30. Detta informeras om på vår hemsida och i vårt välkomstmateriel. Personalen har ett rullande schema och turas därför om att öppna och stänga. 1

Våra dagar innehåller planerad aktivitet och fri lek, fruktstund (cirka 9.30), samling, lunch (11.15 för småbarnen och 11.30 för de större barnen) och vila, rast för personalen, fri lek, mellanmål (cirka kl.14.00 15.00) och åter fri lek. Maten som till största del ska vara kravmärkt och ekologisk odlad beställs, köps in och tillagas av föräldrarna. Personal Personaltätheten är cirka sju heltider exklusive lokalvårdaren som arbetar 63 %. Vi arbetar tre pedagoger med de små barnen, och två pedagoger med de lite större barnen. På avdelningen Bläckfiskarna arbetar en förskollärare 100 %, en barnskötare 90 % och en barnskötare 85 %. På avdelningen Stjärnorna arbetar en förskollärare 96 %, en barnskötare 91 % och en barnskötare 77 %. På avdelningen Undantaget arbetar en fritidspedagog 83 % och en dramapedagog 73 % samt en förskollärare 37 % som också är förskolechef på 52 %. Det finns en befattningsbeskrivning som talar om vad varje anställd inom respektive yrkesgrupp ska göra. Förskolechefen är arbetsledare för personal och styrelsen är arbetsledare för föräldrar i köket i den dagliga verksamheten. Förskolläraren på varje avdelning har ett särskilt huvudansvar för planering, dokumentation, utvärdering och uppföljning. Fyra dagar per år är förskolan stängd för systematiskt kvalitetsarbete såsom planering/utvärdering. Förskolan är stängd under juli månad, samt mellan jul och nyår. Vid stängning för studiedagar eller sommar och jul uppehåll så kommer vi att vid behov ta in vikarier. Vid sjukfrånvaro eller annan frånvaro i personalgruppen vikarierar timvikarier. Personalen har en timme gemensam schemalagd planeringstid per arbetslag och vecka. Barnskötare har 2 tim/v och förskollärare har 2,5 tim/v i planeringstid och till möten. En gång i månaden har all personal kvällsmöte tre timmar. Föreningen har möte en gång i månaden då även förskolechefen är med Förskolechefen har också utvecklingssamtal med personalen en gång per år och den personalansvarige föräldern har ett utvecklingssamtal med förskolechefen Vi har pengar avsatt för fortbildning för vår personal. 2

Säkerhet Vi har dokumenterade rutiner för: - systematiskt brandskyddsarbete som en förälder ansvarar för. - arbetsmiljö-ronder som förskolechefen ansvarar för - barnsäkerhetsronder som förskolechef och en förälder ansvarar för. - Livsmedelshygien som en förälder ansvarar för. - brandskydds- och barnolycksfallsutbildning (vart tredje år). - krishantering. FÖRSKOLANS NORMER OCH VÄRDEGRUND Personalens förhållningssätt och arbete bygger på demokratiska värderingar, där vi är goda förebilder för barnen. Vi arbetar för att barnen ska utvecklas till hänsynsfulla individer som kan känna medkänsla, respekt och tolerans gentemot sin omvärld. Vi vill även att barnen ska börja förstå sina rättigheter och skyldigheter, samt att alla människor har lika värde oavsett sexuell läggning, kön, social, etnisk eller kulturell bakgrund. Vi vill ge barnen en trygg miljö som ska vara rolig och lärande. Den ska vara utmanande och locka till lek. Vi arbetar för att barnen ska utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov, samt för att skapa en gemenskap i gruppen. Vi lägger grunden för ett livslångt lärande med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild och form, skapande, sång, musik och dans, drama, rytmik och rörelse. Vi låter barnen söka och erövra kunskap genom lek, socialt samspel och utforskande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Leken är en viktig del av vår verksamhet eftersom den är så betydelsefull för barns utveckling och lärande. I leken stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation, samarbete och problemlösning. Leken ger även möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Vi strävar efter att ha ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna. De ska få möjlighet att påverka och vara delaktiga i verksamheten. Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns fostran och uppväxt, och förskolan ska fungera som ett komplement och stöd till familjen. - 3

VERKSAMHETENS MÅL OCH RIKTLINJER Delaktighet och inflytande Vi strävar efter att varje barn: - utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjligheter att påverka sin situation. - utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö. - utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Alla barn på Bonk ska känna att de har inflytande över vår verksamhet. Alla barn på Bonk ska känna sig trygga med alla oss vuxna och barn som utgör Bonk, och alla ska känna sig som en betydelsefull medlem i gruppen. Detta gör vi genom att: - I möjligaste mån utgå från barnens intressen, kunskap, behov och vardag när vi planerar våra aktiviteter och när vi utformar våra rum. - Ge barnen möjlighet att till viss del bestämma själva vad de vill göra under dagen. - Vi har ett tydligt och varmt förhållningssätt. - Vi har tydliga regler och normer som alla barn och vuxna är införstådda i. - Vi möter varje barn med respekt. Barnet ska i olika sammanhang känna att vi lyssnar och svarar. Att vi kommunicerar med varandra på lika villkor och efter förmåga. Dels när vuxna och barn talar med varandra och när barn sinsemellan talar med varandra, samt när vuxna talar med varandra. I gruppsituationer tränar vi på att lyssna på varandra och att kommunicera på ett sådant vis att alla får lika stor plats, och att det vi alla säger är lika viktigt. - Vi uppmärksammar varje dag de barn som är på förskolan och dem som av någon anledning inte är där. 4

Utveckling och lärande Vi vill ha en tydlig ordning och struktur på vår verksamhet och tänker på hur vi möblerar och vad de olika rummen bjuder in till. Detta för att barn och vuxna ska känna att de är trygga i vad som händer här på Bonk. Tillvaron ska vara förutsägbar. Varje dag ska det finnas möjlighet och tid till fri lek och till skapande i olika former. Vi önskar att alla barn på Bonk ska få utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Detta gör vi genom att: - Kontinuerligt se över vår miljö och vårt material. - Vi ser till att våra rum inspirerar till rollek i olika former. - Vi ser till att skapande material finns tillgängligt för barnen och att det presenteras på ett sådant sätt att barnen får lust att skapa och att prova på olika sorters material. - Vi planerar in vuxenstyrd lek och skapande aktiviteter under veckan för att ge barnen mer material att gå vidare med. - Vi arbetar temainriktat, det är viktigt tycker vi. Temat blir den röda tråden som genomsyrar hela vår verksamhet. - Vi har kontinuerliga samtal i personalgruppen om varje barn. - Vi observerar och dokumenterar varje barns utveckling och lärande kontinuerligt under året. - När vi gör gruppindelningar så placerar vi ofta barnen efter behov och mognad och inte alltid efter ålder. - Vi synliggör barnens göranden och läranden genom foton och texter. - Vi utgår från barnens egna intressen, önskemål och behov när vi planerar teman och aktiviteter. - Vårt förhållningssätt till barnen präglas av vår barnsyn; vi tror att barn är kompetenta och har en egen drivkraft till lärande och utveckling. SAMVARO, GEMENSKAP OCH FÖRÄLDRASAMVERKAN Bonk är ett föräldrakooperativ, och samarbete mellan föräldrar och pedagogisk personal är utmärkande för Bonks verksamhet. Vi arbetar med att ständigt utveckla och utvärdera föräldrarnas arbetsinsatser på Bonk samt samarbetet mellan den pedagogiska personalen och föräldrarna. Vi vill att alla föräldrar ska känna sig trygga med att lämna sina barn på Bonk. Vår verksamhet ska genomsyras av gemenskap och samarbete. Detta uppnår vi genom att: Vi har återkommande gemensamma aktiviteter såsom: 5

För vuxna: - Föräldramöte en gång per år. - Utvecklingssamtal en gång per år. För vuxna och barn: - Olika fester, såsom Luciafest och sommarfest. - Teaterföreställningar, utställningar eller andra spontana happenings. För barn och personal: - Exempelvis maskerad i oktober och julgransplundring. - Jul- och påsklunch. - Firande av alla barns födelsedagar. - Gemensam sångsamling. Eftersom detta är en förskola som drivs av föräldrar skapas många tillfällen för samvaro av föräldrarna själva, t ex Bonkmöten, resa med övernattning, soppkvällar etc. MAT OCH HÄLSA Vi vill att barnen ska äta en vällagad och nyttig kost. Detta uppnår vi genom att: - Föräldrarna lagar all vår mat från grunden på förskolan. Inga helfabrikat förekommer. - Vi vill i möjligaste mån använda ekologiskt odlade produkter. - Menyn utvärderas och uppdateras kontinuerligt. NATUR OCH UTEVISTELSE Vi vill att våra barn ska få vistas utomhus, där de kan få utlopp för sin nyfikenhet och sitt rörelsebehov. Detta uppnår vi genom att: - Vi använder vår gård dagligen. Gården består av en något sluttande sand- och stenbelagt yta, en liten bergknalle och två träd. På gården finns också sandlåda, rutschbana och lekstuga. - Vi besöker olika parker som ligger i närmiljön, t ex Bastuparken, Bastis, som kan innehålla skogsområden. På det viset får barnen se naturen och dess växlingar. När vi kommer tillbaka till förskolan kan vi följa upp vad vi sett och varit med om. Vi kan 6

också jobba vidare med ämnet som tema och exempelvis göra studiebesök på museum. Besöken i parkerna ger också barnen en större yta att leka på och träning i att gå lite längre sträckor. - Ibland gör vi längre utflykter till skog och mark. KREATIVITET OCH FANTASI Varje dag ska det finnas möjlighet och tid till fri lek och till skapande i olika former. Kreativitet och fantasi är två viktiga egenskaper som ingår både i leken och i den skapande verksamheten. Dessa egenskaper är viktiga för alla människor. Därför är det viktigt att stödja och uppmuntra det så mycket som möjligt hos barnen. I leken stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation, samarbete och problemlösning. Leken ger också möjligheter för barnen att bearbeta sina egna upplevelser, känslor och erfarenheter. Vi skiljer på vuxenstyrd lek och fri lek. Lek är både fantasi och kreativitet samtidigt, vi uppmuntrar till lek genom att göra miljön så stimulerande som möjligt. Vi har leksaker och material för olika rollekar. Vi vill att de olika rummen uppmuntrar till olika lekar. Vi kan också vara med i leken för att kanske hjälpa något barn in i leken eller för att barnen behöver oss där. Alla barn ska få använda sig av sin kreativitet och fantasi när de målar, ritar jobbar med lera osv. Vi har även musik- och rörelselekar som väcker fantasi och lust. Även här finns det möjligheter att få uttrycka sig, fast på ett annat sätt. Det finns ju många olika sätt. En del föredrar språket, andra penseln och färgen eller rörelsen. Även när vi har dramalekar kommer ju fantasin till användning. Detta gör vi genom att: - Kontinuerligt se över vår miljö och vårt material. Vi ser till att våra rum inspirerar till rollek i olika former. - Vi ser till att skapande material finns tillgängligt för barnen och att det presenteras på ett sådant sätt att barnen får lust att skapa och att prova på olika sorters material. Vi lägger stor vikt vid att ha ett stort utbud av färger och papper och skapande material. - Hos de större förskolebarnen står färger, pennor, papper, sudd, saxar, pärlor, lera, tejp, lim och annat liknande material alltid framme för att den som vill ska kunna rita och skapa när lusten faller på. - Vi pratar också om färger och former, leker färglekar och formlekar. - Vi planerar in skapande verksamhet varje vecka. Planeringen utgår från barnens behov, vårt tema eller något aktuellt ämne, t ex årstid. - Erbjuda utklädningskläder och möjlighet att pröva olika roller. - Pedagogerna arbetar varje dag med sång och musik samt rim och ramsor i kombination med rörelser. - Barn och pedagoger övar varje termin in olika stora föreställningar där vi sjunger, dansar och dramatiserar. Till dessa föreställningar bjuds föräldrar, släkt och vänner in. - Vi använder oss av vårt rörelserum, där vi har rytmik och dramalekar. 7

- Vi går på teaterföreställningar eller museer, och låter då gärna vårt tema inspirera oss när vi beslutar vad vi ska se. - Vi går till biblioteket. - Vi tittar på film. - Personalen spelar teater för barnen. SPRÅKUTVECKLING Vi vill att barnen utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk, samt att de kan kommunicera med andra för att uttrycka sina tankar. Vi anser det viktigt att barnen lär sig att uttrycka sig och att lyssna på varandra. Vi arbetar för att barnen utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa förmåga. Vi vill medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter inom dessa. Detta gör vi genom att: - Vi tänker på att samtala med barnen vid olika tillfällen såsom o när vi har samling o när vi läser sagor o när vi sitter och äter o när vi löser olika konflikter. - Vi har mycket sång- och danslekar, rim och ramsor. - Vi har egna böcker och vi ser till att vi har nya böcker som vi lånar/beställer från biblioteket. - Vi samarbetar med föräldrar till de barn som har annat modersmål än svenska för att tillsammans skapa ett intresse för och kunskaper om sitt modersmål genom att sjunga, använda oss av litteratur, samt teaterbesök. 8

TEKNISK OCH MATEMATISK UTVECKLING Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, samt utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Vi vill även att de ska få en chans att utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Detta gör vi genom att: - Ta tillvara de tillfällen som erbjuds i den dagliga verksamheten att räkna och prata matematik och teknik. - Ha planerade matematik-, begrepps- och formlekar. - Erbjuda mycket lekmaterial för bygg- och konstruktionslek. 9

Arbetsstruktur på förskolan Bonk Verksamhetsplan Inför varje termin gör vi en verksamhetsplan utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 och utifrån vår dokumentation av verksamheten och utvärdering från terminen innan. Vi samtalar gemensamt och i de olika arbetslagen om dessa dokument för att sätta upp nya mål inför kommande termin. Målsättning och genomförande Utifrån verksamhetsplanen arbetar de ansvariga pedagogerna för sin grupp fram målsättningar för gruppens aktiviteter under varje termin. De arbetar också fram förslag på arbetssätt så att dessa mål kan nås. Dokument för att kunna följa upp och utvärdera målen på ett systematiskt sätt används. Se bilaga.1. Uppföljning och utvärdering I slutet av varje termin utvärderas de mål som satts upp för terminen. Se separat bilaga. 1. 10

Verksamhetsmål ht 2012 Mål för hela förskolan Vi vill skapa bra förutsättningar för utveckling och lärande. Vi vill att barnen - utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. - utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. - utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. - barnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. - barnen utvecklar självständighet och tillit till den egna förmågan. Metod för hela förskolan På planeringsdagarna gör varje avdelning sin egen plan med mål och metoder. Se bifogade avdelningsplaneringar. Personalgrupperna träffas avdelningsvis varje vecka för planering och reflektion. Hela personalgruppen träffas en gång i månaden för gemensamma diskussioner där vi reflekterar över, utvecklar och dokumenterar verksamheten. För att veta att vi uppnått målen sker en utvärdering varje termin av verksamheten. Vi håller på att arbeta fram nya effektiva mätmetoder för att bättre kunna se att vi uppnått målen. Mål för personalgruppen Vi vill att personalen ska utveckla arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling för att kunna se att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Vi påbörjar ett arbete för att utveckla arbetsprocesser som gör att vi ska kunna bedöma om arbetet sker på sådant sätt att vi uppnår målen och att vi också kan se vad vi behöver förändra och förbättra. Metod för personalgruppen Vi vill arbeta fram bra underlag för att kunna systematisera dokumentationen vi gör i vår verksamhet. Se bifogade blanketter. 11