Har yrkesutbildningarna gjort rätt vägval eller har vi ibland hoppat i fel tunna? IPK-dagar yrkesutbildning Göteborg 2011-12-08 Dan Fagerlund 0722/269622
1356 reglerades dåvarande yrkesutbildning i skråstadgan 1444 Uppsala Universitet grundas (Nordens äldsta) 1846 avskaffas skråväsendet 1864 införs näringsfrihet
1918 Politiskt genombrott 1921-års yrkesskolstadga öppnar möjlighet till statsbidrag för yrkesutbildning 1930 Saltsjöbadsförhandlingarna. Ingen lagstiftning. 1944 1964 inrättas KÖY och Arbetsmarknadens yrkesråd. Kommuner tillsammans med det lokala arbetslivet fastställer kursplaner. Elevantalet ökar från 10 till 70 tusen studerande. Från 64 övergår ansvaret till Skolöverstyrelsen.
1966 70 Yrkesutbildningsberedningen tar fram förslag. Föreslog tvååriga utbildningar med större andel allmänna ämnen på bekostnad av yrkesämnen. Föreslog att alla ska beredas plats. Föreslog påbyggnadsår för att få högskolebehörighet. Föreslog att kvantitet och kvalitet skulle säkras i samverkan med arbetslivet. 1970 kom gymnasiereformen. En samlad gymnasieskola med linjesystem. YB:s förslag om påbyggnadsår kom inte med. Arbetslivets inflytande försvagas.
Under 70-talet utvecklas Förutom linjerna i Gy-skolan startas specialkurser och högre specialkurser. 1975 inrättas YTH (yrkesteknisk högskola) 1977 genomförs högskolereformen. All eftergymnasial utbildning ska samlas i Högskolan. 1978 når Arbetsmarknadsutbildningarna 245 000 individer. (I dag ca.5000 platser.)
1981 lägger en Gymnasieutredning fram förslag med enbart 6 ingångar. S.k. sektorsskolan. (Resultat byrålådan) 1984 ÖGY-utredningen och lägger förslag om modulindelade kursplaner. ( I dag kursindelade kursplaner som resultat.) Förslag om arbetsplatsförlagd utbildning med finansiering av arbetslivet. 1989 SIM-utredningen. Föreslår att Högskolan ska bedriva kortare ingenjörsutbildningar. T4 försvinner och 2-åriga mellaningenjörer tillkommer. I dag ofta 3-åriga.
1991 Växa med kunskaper läggs fram och programgymnasiet genomförs 1993. 16 program, kursutformning, ny betygsskala, APU på yrkesprogrammen, kärnämnen på varje program. Nästa reform av gymnasieskolan. Start 2011. Vux 2012 Ny betygsskala. Lärlingsutbildning i fokus. Den gröna skriften 1994 och namnen Torsten Lundgren Jan Edgren hos Per Unckel.
1994 tillsattes utredningen om kvalificerad eftergymnasialyrkesutbildning. 1995 togs betänkandet (döpt till Yrkeshögskolan) emot av Ylva Johansson. Olika ställningstaganden förekommer. 1996 startade försöksverksamhet med Kvalificerad yrkesutbildning. (KY) 2001 permanentas KY. 2009 inrättas YH-myndigheten
En pedagogisk ram och ett system för resursfördelning En karriärväg för individer där det akademiska spåret inte är ett attraktivt alternativ En ordning för examination och kvalitetssäkring En ökad tydlighet av de eftergymnasiala yrkesutbildningarna Ett system där utbildningarna leds av ledningsgrupper med arbetslivet i majoritet
Baseras på kunskaper, färdigheter och erfarenheter som genereras i produktionen av varor och tjänster Inte alltid systematisk dokumenterad men tål ändå reflektion och analys Saknar ofta en traditionell vetenskaplig grund och bearbetas sällan i vetenskaplig forskning Handlar ofta om kunskap som vunnits genom forskning och som vidareutvecklats i praktisk tillämpning Ska bygga på vetenskap i betydelsen motsats till vantro, vidskepelse och kvacksalveri
Initieras och utformas av arbetslivet. Kvalitetssäkras mot arbetslivets krav. Genomförs i nära samverkan med arbetslivet. Kan initieras mot bakgrund av arbetslivets efterfrågan, men utformas av högskolan själv med utgångspunkt i vetenskapsområden samt utvärderas och kvalitetssäkras mot det internationella vetenskapssamhällets normer
??????????????????