Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC



Relevanta dokument
Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Utbildning för nyanlända elever

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.

Att inkludera nyanlända elever i den ordinarie undervisningen. Anette Petersson & Lisa Lundkvist

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Placering på Välkomsten

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna

Kommunala anvisningar för mottagande och undervisning av nyanlända elever i Sigtuna kommuns grundskolor

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

Att stötta nyanlända elever

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Verksamhetsbeskrivning

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

Riktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende

KAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Nyanlända elevers lärande

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Att bana väg för nyanländas lärande. mottagande och skolgång

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

Skolutveckling på mångfaldens grund

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.

Välkommen till dialogmöte för kartläggare

Slutrapport. Nyanländas lärande. år stockholm.se. Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Skolövergång som levd erfarenhet: nyanlända elevers röster om skolan och dess villkor för inkludering

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Den goda organisationen

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Manual studiehandledning

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

VERKSAMHETSBESKRIVNING

2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

1 (12) Manual studiehandledning+

Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen

Nyanlända i slöjden. En studie om slöjdlärares arbete med nyanlända elever. Marcus Halse. Marcus Halse

Yttrande rörande SOU 2017:54, Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Nyanlända elevers utmaningar under inlärning av svenska

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

Verksamhetsbeskrivning

Examensarbete i fördjupningsämnet samhällsorientering och lärande

Augusti Tyresö kommun

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar

Att främja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling

Nyanlända elever. The Capital of Scandinavia

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring

molndal.se Modersmålsenheten

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola

Transkript:

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkdidaktiskt perspektiv Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC Professor Monica Axelsson Institutionen för språkdidaktik Stockholms

Nyankomne elever i Sverige En nyanländ elev definieras som en elev, ålder 7-18, som: Har invandrat till Sverige, oberoende orsak (flykting, familjeåterförening, arbetsinvandring) Inte behärskar det svenska språket på grundläggande nivå

Proposition / lag (Utbildningsdepartementet 2014 / 2015) Nyankommen i upp till 4 år efter skolstart i Sverige Kartläggning av tidigare skolviden inom två månader i skolan. Beslut om årskursplacering och undervisningsgrupp senast två månader efter mottagandet. Förberedelseklass (FK) (modtagelsesklass) införs i skollagstiftningen (inte längre särskilt stöd). Förberedelseklass, delvis i max två år (frivilligt för kommunerna). Prioriterad timplan Garanterad undervisningstid (minst lika mycket undervisningstid som andra elever).

Skolverkets uppdrag Kartläggningsmaterial 2016 Vurderingsværktøj for udviklingen i svenska 2017 Efteruddannelse av lärare - team

Organisationsmodeller för uddannelse av nyankomne Generella organisationsmodeller i grundskolan (ålder 7-15): a) Förberedelseklass /Modtagelsesklass b) Direktintegrering i ordinarie klass / Almene klass c) Samla alla kommunens nyankomne i en eller två skolor d) Landning + FK + OK e) Särskild skola för nyankomne f) Kombinationer av dessa modeller Generell organisationsmodell på gymnasiet (ålder 16-19), Språkintroduktion med fokus på svenska som andraspråk och vissa fag.

Resurser för nyankomne barn och unge i Sverige Vurderingsværktøj for sva Svenska som andetsprog Fagsvenska Efteruddannelse alla lärare Nyankommen elev Nnyanländ Skolbakgrund elev Litteracitet Fagkunskaper Studiehandledning Fagundervisning i almen klass Modersmål Kamrater Kartläggning

Sprogudvikling Videnudvikling Social integration

VR-projekt 2011-2014 (Bunar, Axelsson, Nilsson Folke, Hertzberg) 3 kommuner med modtagelsesklasser 4 skolor, årskurs 8-9 Storstadskommun L Mellankommun M Liten kommun S 139 000 inv. 26 000 inv. F-9 skola, 588 elever 100 % tosprogede 2 MK, åk 7-9 22 elever 7-9 skola, 380 elever 70% tosprogede 7-9 skola, 600 elever 30 % tosprogede 4 MK, åk 7-9 52 elever 4-9 skola, 460 elever 3% tosprogede 1 MK, åk 4-9 7 elever

Språkligt perspektiv på elevens vistelse i modtagelsesklass och almen klass Modtagelsesklass Liten grupp 10-12 elever Interaktion med lärare och kamrater Lärare utbildad i svenska som andetsprog & tosprogedhet L1-undervisning (elevens val) Studiehandledning på L1, begränsat antal ämnen Svenskan utvecklas (sva) Almen klass Stor grupp 25 30 elever Begränsad interaktion m. kamrater/ lärare, tystnad? Inga mentorer L1-undervisning (elevens val) Studiehandledning? ingen ämnesbegränsning sva?

Kunskapsperspektiv på elevens vistelse i modtagelsesklass och almen klass Modtagelsesklass Fagutveckling på andraspråket - vissa fag inte riktig skola Studiehandledning, begränsat antal fag Lärare sva-expert inte fagexpert Fagsvenska Almen klass Alla ämnen Möjlighet att få betyg Studiehandledning? Lärare fagexpert inte språkexpert ingen textbearbetning & skrivinstruktion Prov för enspråkiga Fagsvenska?

Socialt perspektiv på elevens vistelse i modtagelsesklass och almen klass Modtagelsesklass trygghet liten(särskild) grupp nyanlända kamrater inga L1-svenska kamrater Almen klass stress hos en del elever stor (almen) grupp inga faddrar L1-svenska kamrater?

MKs resursanvändning Svenska som andraspråk Modersmål Fagsvenska Nyanländ elev Skolbakgrund Nnyanländ elev Litteracitet Fagkunskaper Studiehandledning Fagundervisning i almen klass Kamrater

Från modtagelsesklass till almen klass tre skolor/kommuner SVA-lärare Modersmål, studiehandledning Undervisning i MK resp almen klass 30 80 hp i SVA Individuella resp grupp-anpassningar Lokaler Tid i MK, Samarbete Stöttning efter överflyttning Det gemensamma ansvaret Inskriven i almen klass

Från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering? JNF Överflyttningtill OK blir svår och en besvikelse pga brist på stöttning med sociala och pedagogiska resurser behov av enspråkig och flerspråkig stöttning, sociala bryggor Paradoxalt nog uppfattas FK, trots separeringen från de ordinarie klasserna, ge en inkluderandekänsla både pedagogiskt och socialt (dock bara temporärt) medan motsatsen är fallet i de ordinarie klasserna. Känslan av särart/skillnad som eleverna vill få bort genom att flytta till OK ( bli som alla andra ) verkar följa med dem in i OK Skolsituationen handlar också om hierarkier som eleverna möter i skolan normer som gör dem exkluderbara

Direktintegrering 1- Kartläggning, introduktionskurs (ca 3 v) 2-Ut i ordinarie klass + modersmålsundervisning & studiehandledning (Introduktionsstöd 5 v) Sva ska handhas av resp. skolas rektor Ingen interaktion med ämneslärare och klasskamrater Lättare för yngre svårare för äldre

Direktintegreringens resursanvändning Svenska som andraspråk Modersmål Fagsvenska Nyanländ elev Skolbakgrund Nnyanländ elev Litteracitet Fagkunskaper Studiehandledning Fagundervisning i reguljär klass Kamrater

Förberedelseklass vs Direktintegrering

Syntes av båda modellerna Inskriven och gå i klass men med SVAundervisning och ämnesstöttning (4-8 år) Flexibilitet utifrån individens behov Flexibla grupper: Stöttning i klassen Stöttning utanför klassen Förberedelseklass (FK) Gruppering efter förmåga

Syntes (Jfr LearnAlberta.ca) Sva, engelska, modersmål Ämnesutveckling Social inkludering Nivå1 Början Nivå 2 Utveckling 50 75% tid i förberedelseklass: Kärnämnen modifierad form, utvalt ämnesstoff 50 75% tid i förberedelseklass: Kärnämnen modifierad form, utvalt ämnesstoff 25 50% tid stöttad i reguljär klass: Fokus på explicit undervisning av grund-läggande språkdrag och begrepp 25 50% tid stöttad i reguljär klass: Fokus på ämnesspecifikt språk

Samarbete mellan lärare Danska som andraspråk Modersmål Studiehandledning Fag

L1 Eng Da Daa-lärare Studiehandledare Klass-/faglärare Språkutveckling Kunskapsutveckling L1 Eng Da Social inkludering Nyanlända Etablerade kamrater

Explicit stöttning Vad, Hur Metaspråk Aktiviteter Riklig interaktion Tala, läsa, skriva i alla fag

Genrebaserad undervisningsmodell Cirkelmodellen (Rothery, 1996) 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet (förförståelse) 2. Dekonstruktion och analys av ett konkret textexempel (förebild) 3. Dialogisk konstruktion av gemensam text 4. Individuell konstruktion av likartad text

Slutsatser från språkpedagogisk studie: Utmaning och stöttning Kartläggning av skolbakgrund Språk och ämne undervisas parallellt Samordning av resurser (svenska som andraspråk, modersmål, studiehandledning, ämnessvenska, ämnesundervisning i reguljär klass, kamrater) Stöttning vid övergång från FK till reguljär klass Attityder - Hela skolans uppdrag

Forts. Learn Alberta (2012) Kanada www.learnalberta.ca Nivå 4 Överbryggning Nivå 5 Utökning 75 90% tid stöttad i reguljära klassrummet: Kärnämnen och val; ämnesresultat på årskursnivå med stöttning 90-100% stöttning i reguljära klassrummet: Alla kärnämnen och val; ämnesresultat på årskursnivå 10-25% tid i grupp för språkspecifik undervisning: Möjligheter till tillfällig smågruppsundervisning inom klassrumskontexten, resurs och handledning 0-10% tid i grupp för språkspecifik undervisning: Möjligheter till tillfällig smågruppsundervisning inom klassrumskontexten, resurs och handledning

Referenser Axelsson, M. (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv. I: Bunar, N. (red.), Nyanlända och lärande mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. Bunar, N. (2015). Nyanlända och lärande mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. Gibbons, P. (2009). Stärk språket. Stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Gibbons, P. (2010). Lyft språket. Lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Juvonen, P. (2015). Lärarröster om direktplacering av nyanlända elever. I: Bunar, N. (red.), Nyanlända och lärande mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. Mariani, L. (1997). Teacher support and teacher challenge in promoting learner autonomy. Perspectives: A Journal of TESOL Italy 23:2. Nilsson Folke, Jenny (2015). Från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering? Elevröster om övergången från förberedelseklass till ordinarie klass. I: Bunar, N. (red.), Nyanlända och lärande mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. Nilsson, J. & Axelsson, M (2013). Welcome to Sweden : newly arrived students experiences of pedagogical and social provision in introductory and regular classes. International Electronic Journal of Elementary Education. Sellgren, M. (2011). Den dubbla uppgiften. Tvåspråkiga eleveriskolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO. Stockholm: Institutionenför språkdidaktik, Stockholms. (Diva). Licentiatuppsats Uddling, J. (2013). Direktintegrerade elevers möjligheter till lärande i ämnesundervisningen. Masteruppsats. Stockholms : Institutionen för språkdidaktik. www.dettevirker.dk