Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever



Relevanta dokument
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

ÄLVDALEN Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Utbildning för nyanlända elever

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef Dokumentansvarig Förvaring Dnr

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Verksamhetsbeskrivning

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Nyanlända elevers lärande

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Verksamhetsbeskrivning

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Den goda organisationen

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Arbetsplan för nyanlända elever

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

molndal.se Modersmålsenheten

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Granskning av utbildning för nyanlända

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen , reviderad

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

UTVECKLINGSARBETE I REGIONEN. Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Riktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning.

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Beslut för förskoleklass och grundskola

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Välkomstcentrum RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR. Mottagande och utbildning av nyanlända elever i Borlänge kommuns grundskola och gymnasium

Transkript:

2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten på Eskilstuna kommun Mottagandet Mottagning och möte 1 på Lagersbergsskolan Introduktion Steg 1: Läs- och skrivverkstaden Möte 2 på Lagersbergsskolan Individuell planering Steg 2: Språkverkstaden Undervisning Steg 3: Studieverkstaden Uppföljning och utvärdering Lagersbergsskolans utvecklingsområden 2015/2016 Kompetensutveckling Framgångsfaktorer Definitioner och begrepp Källhänvisningar

Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan. Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer (Skolverket, 2008). Nyanländ elev används också som begrepp om barn och ungdomar som börjar i svensk grundskola upp till ca. 3 år efter sin ankomst till Sverige. Denna handlingsplan gäller för elever och all personal på Lagersbergsskolan som i sitt arbete möter nyanlända elever med ett annat modersmål än svenska. Till vår skola kommer elever från skilda kulturer och från olika delar av världen. Varje nyanländ elev ska så snabbt som möjligt delta i den ordinarie undervisningen för att översköljas av det svenska språket och genom ett anpassat stöd och individuell planering som utgår från elevens resurser och behov. Integrering i det svenska samhället kommer självklart att underlättas om eleverna får en adekvat undervisning och en positiv start. Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever. Lagersbergsskolan har ett språkteam som arbetar kring de nyanlända eleverna från årskurs 1 till årskurs 6. Språkteamet består av lärare och språkhandledare och arbetar flexibelt beroende av antal elever och elevernas språkbehov. Teamets mål: att alla elever utvecklar det svenska språket så långt som möjligt, för att nå skolans alla kunskapsmål. Teamets syfte: att all personal samarbetar och ger stöd och stimulans till alla elever som undervisas av teamets personal. De nyanlända eleverna undervisas i tre steg: Steg 1: Läs- och skrivverkstaden Steg 2: Språkverkstaden Steg 3: Studieverkstaden

Välkomsten på Eskilstuna kommun. I Eskilstuna kommun kommer de nyanlända eleverna först till Välkomsten på Interkulturella enheten, där eleverna vistas upp till en månad och registreras och kartläggs innan skolstarten. Lagersbergsskolans administratör får personuppgifter om eleverna och deras bakgrund och en vecka innan elevernas skolstart skickas kartläggningen om eleven till rektor på Lagersbergsskolan. Mottagandet. Skolverkets Allmänna råd beskriver att skolan bör: Ha rutiner för hur mottagandet ska gå till. Så snart som möjligt skapa goda och förtroende relationer med elevens vårdnadshavare. Syftet med mottagningsmötet är att: Skapa goda kontakter och relationer med eleven och familjen och att lyssna till deras tankar och förväntningar inför skolstarten. Ge eleven bästa möjliga förutsättningar för en trygg skolstart. Informera om den svenska skolan och förväntningar på elev och föräldrar. Mottagning och möte 1 på Lagersbergsskolan. Kartläggningen kring den nyanlända eleven skickas till skolan minst en vecka innan eleven anländer och lärarna tar del av elevens bakgrundsuppgifter. Lärarna i läs- och skrivverkstaden tar en första kontakt med föräldrarna och ett första möte bokas. Elev och föräldrar besöker skolan och blir visade runt i skolans lokaler tillsammans med en språkhandledare/ tolk på elevens modersmål. Lärarna och föräldrarna fyller tillsammans i aktuella uppgifter kring eleven.

Checklista: Aktuella telefonnummer Ansökan om modersmål. Samtycke om media, foton osv. Specialkost och allergi. Lånekort till biblioteket. Ett beslut tas om: anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp eller svenska som andraspråk. Andra aktuella frågor. Lärarna lämnar över Skolverkets broschyrer som berör eleven och föräldrarna på aktuellt modersmål till föräldrarna innan mötet avslutas. Introduktion. Skolverkets Allmänna råd beskriver att skolan bör: Ha fastställt vilket innehåll skolintroduktionen ska ha. Ha rutiner för nyanlända elevers introduktion i klassen. Återkommande ge eleven och elevens vårdnadshavare information om skolans värdegrund, mål och arbetssätt. Steg 1: Läs- och skrivverkstaden. Elevens undervisning startar i läs- och skrivverkstaden med lärare i svenska som andra språk och språkhandledare på aktuellt modersmål. Undervisningen sker under ca. 4-5 veckor där en kartläggning görs av elevens kunskaper i tala-läsaskriva, i matematik och vid behov i engelska. Lärarna gör en individuell planering med eleven och dokumenterar all närvaro.

Möte 2 på Lagersbergsskolan. En återträff sker med föräldrarna efter ca. 3-5 veckor där elevens fortsatta skolgång diskuteras med hjälp av de kartläggningar och resultat som finns. Eleven klassplaceras och får träffa sin nya mentor och sin nya klass. Eleven får två faddrar, där en av faddrarna pratar elevens modersmål. Faddrarna stöttar eleven i och utanför klassrummet under luncher och raster. Eventuellt vistas eleven på fritidshem eller på den öppna verksamheten efter skoldagens slut. Individuell planering. Skolverkets Allmänna råd förklarar att skolan bör: Kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk Kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. Ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras. Genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och om möjligt elevens vårdnadshavare. Överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven. Ha beredskap att förändra organisationen. Steg 2: Språkverkstaden. Eleven slussas mer och mer ut till den ordinarie undervisningen ur ett individuellt perspektiv i de ämnen som är lämpliga för eleven. Eleven får under tiden stöd i språkverkstaden med hjälp av språkhandledare. När eleven till sist deltar i den ordinarie undervisningen har eleven stöd av språkhandledare från studieverkstaden. Eleven är med under varje morgonsamling och eleven äter lunch med klassen och följer med på eventuella utflykter. Nu sker undervisningen i språkverkstaden med lärare och med stöttning av språkhandledare på aktuellt modersmål. Elevens undervisning sker individuellt i ämnena svenska/ svenska A, matematik och vid behov i engelska. Om eleven

har behov av mer läs- och skrivträning har eleven har eleven undervisning i steg 1 del av dagen. Undervisning. Skolverkets Allmänna råd beskriver att skolan bör: Organisera undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar. Utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor. Ta tillvara elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare. Tillämpa arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll. Ha en tydlig och känd ansvarsfördelning angående den enskilda elevens undervisning. Steg 3: Studieverkstaden. Eleven har helt slussats ut till sin ordinarie klass. Eleven får nu stöttning av språkhandledare på sitt modersmål i klassrummet eller i studieverkstaden beroende på hur behovet ser ut. Om behovet finns har eleven även undervisning i läs- och skrivverkstaden del av dag. På Lagersbergsskolan arbetar vi med Genrepedagogik, en pedagogisk språkutvecklingsmetod i alla klasser. Uppföljning och utvärdering. Skolverkets Allmänna råd beskriver att skolan bör: Bedöma i vilken grad de nyanlända elevernas behov av modermålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses. Regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion. Utvärdera effekterna av placeringen för den enskilda eleven.

Språkteamets utvecklingsområden för nyanlända elever hösten 2015. Göra en enkel broschyr om skolan och om språkteamet på flera språk, som ska överlämnas vid mottagningsmötet till föräldrarna. Hur skapar vi goda relationer till föräldrarna från första början? Drop in tider några timmar varje vecka? Hur kan vi samarbeta mer med klasslärare, ämneslärare och modersmålslärare kring de nyanlända eleverna? Vilka behov har vi av kompetensutveckling kring arbetet med nyanlända elever och av språkutvecklingsmetoder? Ta del av Skolverkets nya kartläggningsmaterial och kompetensutbildningar som presenteras hösten 2015. Lägga in Genrepedagogikens matriser i svenska A för språkutveckling i handlingsplanen och börja arbeta med dem. Kompetensutveckling. Enligt Skolverkets Allmänna råd bör skolan: Inventera personalens behov av kompetensutveckling. Bedöma olika personalgruppers behov av särskild kompetensutveckling. Framgångsfaktorer: Enligt Skolverket visar forskningen att det finns fem framgångsfaktorer som bidrar till att lyckas med språkutvecklingen hos nyanlända elever. 1. En tidig kartläggning hos eleven. 2. Använd kartläggningen i undervisningen. 3. Ge studiehandledning på modersmålet. 4. Ämneslärare behöver redskap. 5. Ta fram gemensamma strategier.

Definitioner och begrepp. (Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever) Andraspråk Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk. Modersmål Det språk som barn lär sig först, förstaspråk Asylsökande Utlänning som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/ eller migrationsdomstol. Ensamkommande barn Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Gömda barn Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. Papperslösa barn Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig har registrerats hos Migrationsverket. Källhänvisningar Skolverket, 2008. Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Bild, 2013. Lagersbergsskolan. Reviderad 2015-06-09 Susan Karlsson

Biträdande rektor Lagersbergsskolan