Introduktion till policyanalys Introduktion till policyanalys Idéer och offentlig politik
Uppläggning Olika perspektiv på idéers roll för utvecklingen av policy Analys av innovationspolitik
Begrepp och teorier i förgrunden av en policydiskussion Bakomliggande antaganden i en policydiskussion Kognitiv nivå Normativ nivå Program Idéer som föreskrifter som pekar ut riktningen för policy. Ramar Idéer som symboler och begrepp som hjälper beslutsfattaren att legitimera policylösningar. Paradigm Idéer som föreställningar som avgränsar kunskapsföreställningen och antalet möjliga lösningar på problem. Allmänhetens åsikter Idéer som offentliga åsikter där föreställningar om vad allmänheten tycker är riktigt begränsar antalet möjliga legitima valmöjligheter i en process.
Idéer som föreskrifter: f den instrumentella modellen instrumentella modellen Programmatiska idéer hjälper beslutsfattare att hantera konkreta problem Idéer används instrumentellt: förser beslutsfattaren med en lösningar för att hantera problem Utgångspunkten en rationell modell Centrala dilemman: kunskapsproducentens förmåga att paketera och förenkla mottagarens förmåga att förstå och använda idéer omgivningens betydelse (t.ex. institutioner, opinion) Exempel: årets nobelpris i ekonomi (!)
Rational choice: idéer som hooks och focal points Idéer enbart sätt att paketera lösningar som styrs av aktörers egenintresse Idéer beskrivs som hooks som olika lösningsförslag kan hängas upp på interest never lies
Paradigm och policylärande :: ett historiskt institutionellt perspektiv historiskt institutionellt perspektiv Paradigm: overarching ideas that specify how the problems facing the policy makers are to be perceived, what goals might be attained through policy, and what sorts of techniques can be used to achieve those goals (Hall 1993) Underläggande teoretiska och ontologiska antaganden inom ett politikområde Definierar ett politikområdes terräng och gränser Variationer mellan politikområden: konkurrerande paradigm, svagt utvecklade paradigm Exempel: Keynesianismen from 1940-tal tom 1970-tal
Idéer som ramar: ett sociologiskt institutionellt perspektiv institutionellt perspektiv Pekar på vikten av paketering av förslag; det viktiga är att finna legitima koncept Idéer paketeras på att de relaterar till centrala värden och symboler i omgivningen Inspirerad av sociologisk institutionalism: beslutfattande handlar om legitimitet snarare än effektivitet Beslutfattandes symboliska/rituella aspekter betonas Epistemic communities (Haas) Exempel: utsläppsrätter inom miljöpolitiken
Nya idéer om innovationer och forskning Kritik mot linjär innovationsmodell, kritik mot marknadsmodell (Arrow) Chain-link model : innovationer uppstår i interaktion mellan olika aktörer och mellan processer: marknadssökning, design, produktion, marknadsföring, distribution. System of Innovation (SI): nyckelkoncept i modern innovationspolitik. Innovationsprocessen måste förstås i ett systemperspektiv. Beslutsfattarna uppgift att identifiera brister och svagheter i systemet. The Triple Helix (TH): koncept som har utvecklas av Henry Etzkowitz och Loet Leydesdorff. Beskriver vad som uppfattas som den domnanta formen för samverkan inom innovationsprocessen. TH innebär partnerskap med aktörer från tre sektorer: staten (det offentliga), Vilket genomslag har dessa idéer fått? På vilket sätt har idéerna spelar roll?
Innovationspolitiska idéer har fått f någon sorts genomslag i svensk politik: några n exempel Ny innovationspolitiskt myndighet: Verket för innovationssystem (VINNOVA) Innovationspolitisk strategi lanserades 2004 Begreppen innovationssystem och triple helix förekommer frekvent i olika satsningar på nationell, regional och lokal nivå
Instrumentell användning ndning av idéer: fallet VINNVÄXT VINNOVA:s anslagspolitik har ofta byggt på krav på samarbete företag, forskning och offentlig sektor Exempel: VINNVÄXT Statligt program med syftet att skapa regionala innovationssystem Stöd till samarbeten mellan näringsliv, offentliga aktörer och högskola för att åstadkomma regional konkurrensförmåga inom teknikområden av stor betydelse för svensk industri Tydliga villkor för nätverk, urval genom tävling Stöd genom ekonomiska resurser processtöd Diskursiv styrning Men starka spänningar mellan instrumentell användning och andra politiska krav Hur tydliga idéerna?
Ett nytt innovationspolitiskt paradigm? Många av idéerna verkar prägla olika satsningar, men hur koherent och dominerande är paradigmet? IS- konceptet är vagt och kan fyllas med olika innehåll TH-konceptet pekar i vissa avseenden på andra lösningar än IS-konceptet Finns konkurrerande paradigm: grundforskningens primat, vikten av forskarstyrd grundforskning Inte någon paradigmatisk förändring: snarare läggs lager på lager av nya institutionella lösningar (nedfrusna policyarv)
Forskningens finansiering 2006 Vetenskapsrådet: 2.750 Mkr VINNOVA: 1.450 Mkr FORMAS: 574 Mkr FAS: 297 Mkr Löntagarfondsstiftelser: 1.678 Mkr Fakultetsanslag till forskning och forskarutbildning: 11.000 Mkr
Idéer som ramar (1): innovationspolitiken i socialdemokratisk tappning Innovationsideérna användes för att paketera en ny socialdemokratisk industripolitik Betonar statens aktiva roll i näringspolitiken Satsningar på att uppmuntra samarbete snarare än konkurrens och avreglering Kunde förenas med satsningar på regionalpolitik
Idéer som ramar (2): VINNOVA som innovationspolitisk akt som innovationspolitisk aktör En myndighet behöver en identitet och ideologi Innovationsparadigmet fungerat identitetsskapande för VINNOVA Paradigmet har dels utgjort grunden för instrumentella satsningar (t.ex. VINNVÄXT), men också för att rama in konkreta förslag (t.ex. ökade satsningar på teknisk FoU) Dessutom: VINNOVA en avantgardistisk myndighet som förespråkat vissa policyidéer (policyentreprenör)