Ägarhadbok Obs! Gör mottagigskotroll eligt vår avisig, se sid 12 Så får du största möjliga glädje av dia föster! 3 Garativillkor 3 Produkthaterig 3 Moterigsavisigar 3 Uderhållsföreskrifter
Tack för förtroedet Vår ambitio är att bygga det vackra föstret - och det är i de små detaljera de stora skillade fis. Vi har oga utvecklat våra fösters kostruktio i vår sträva att erbjuda estetiskt vackrare och fuktioellt bättre produkter ä våra kokurreter. Vi är stolta över att du valt TaumsFöster frå NorDa AB. Föster köper ma oftast bara e gåg i livet. Därför är det viktigt att de håller, läge. NorDa AB lämar e geerös produktgarati eftersom vi vet att våra föster håller högsta kvalitet. Vårt mål är att du ska få största möjliga glädje av dia föster, läge. Hur du själv tar had om föstre och uderhåller dem har stor betydelse för deras fuktio och livslägd. Följer du TaumsFösters uderhållsföreskrifter och avisigar i de här ägarhadboke, gäller vår produktgarati och vi försäkrar att du får största möjliga glädje av dia föster, läge. Fler goda råd och tips fier du också på vår webbsida, www.orda.se OBS! Utför alltid leveras-/mottagigskotroll eligt våra avisigar uder rubrike: leveras-/mottagigskotroll (sid 12) 2 Skapad 2008 01 28 Utgåva 3 2014 10 01
Vår ambitio med reklamatioer Vår målsättig är att uder alla omstädigheter leverera felfria och kompletta produkter. Om du trots det upptäcker e allvarlig brist eller felaktighet på ågo av dia produkter så är vi ageläga om att få veta det. Dels för att vi vill kua avhjälpa felet så sabbt som möjligt och dels för att det hjälper oss att udvika likade kvalitetsbrister i framtide. Vi ser lika allvarligt på alla reklamatioer och gör allt vi ka för att sabbt åtgärda och udvika dem i framtide. Kvalitetspolicy NorDa AB sätter kude i fokus och eftersträvar, att med städiga förbättrigar och uppsatta mål, tillgodose varje eskild kuds krav och förvätigar. Miljöpolicy NorDa AB skall vära om e lågsiktig och hållbar utvecklig för miljö. Vårt mål är att miimera miljöpåverka geom att städigt förbättra våra produkter och produktiosprocesser med utgågspukte att för alltid bevara e livskraftig miljö. Detta åstadkommer vi geom att sträva efter att aväda varor, produktiostekiska lösigar och tjäster som uppfyller våra och mydigheteras krav på produkt, fuktio och haterig. 3
Kvalitet och miljö på TaumsFöster Vår ambitio med reklamatioer...sid 3 Kvalitetspolicy...sid 3 Miljöpolicy...sid 3 Garativillkor Produktgarati...sid 7 Garatiförutsättigar...sid 8 Garatiåtagade...sid 8 Vid evetuell reklamatio...sid 9 Reklamatiosamäla vid fel på produkt... sid 10 Reklamatiosamäla vid trasportskador... sid 10 Produkthaterig Leveras-/mottagigskotroll... sid 12 Goda råd för trasport av föster... sid 13 Lagrig/förvarig ia motage... sid 13 Lagrig/förvarig iomhus... sid 13 Lagrig/förvarig utomhus............................................ sid 13 I udatagsfall uder preseig...................................... sid 14 Uder byggtide... sid 14 Ytbehadlig av obehadlade produkter... sid 15 Regör ia ytbehadlig... sid 15 Moterigsavisigar Att täka på ia motage... sid 17 Föster- & dörrmotage - steg för steg... sid 19 Efterjusterig av fösterkarm... sid 21 Fogig/drevig mella karm och vägg... sid 22 Fogig/drevig - föster i träutförade... sid 23 Fogig/drevig - alumiiumbeklätt föster... sid 24 Moterig av fösterbleck... sid 25 Moterig/demoterig av löstagbar spröjs... sid 26 Återviig av demoterad produkt................................... sid 26 4
Uderhållsföreskrifter Allmät om fösteruderhåll... sid 28 Trä - ett levade material... sid 29 Uderhållsitervall - trä... sid 30 Uderhåll av täckmålade trädetaljer... sid 31 Uderhåll av laserade trädetaljer... sid 32 Uderhåll av trösklar... sid 33 Kodes... sid 34 Udvik termiska glassprickor... sid 36 Beslag och detaljer - fuktioella material... sid 37 Uderhållsitervall - beslag & detaljer... sid 37 Uderhåll av tappbärade lyftgågjär... sid 38 Uderhåll av stägigsbeslag (spajoletter)... sid 39 Uderhåll av uppställigsbeslag... sid 39 Uderhåll av vridbeslag... sid 40 Uderhåll av låscylider... sid 40 Uderhåll av tätigslister... sid 40 Uderhåll av glasigslister i PVC... sid 41 Uderhåll av alumiiumbeklädad... sid 41 Uderhåll av spröjs... sid 42 Braschorgaisatioer - iteretadresser... sid 42 Källförteckig och refereslitteratur... sid 43 5
6 Garativillkor
NorDa AB lämar garati på TaumsFöster i Sverige och Norge i elighet med ABM 07 20. Gäller leveraser frå 2010-01-01. Produktgarati NorDa lämar följade garatier på i fabrik ytbehadlade föster, fösterdörrar och skjutdörrar. Garativillkor 10-års garati - på föstret, fösterdörres/skjutdörres fuktio - mot kodes mella glase i isolerglaset. 20-års garati - mot rötskador i föstrets, fösterdörres/skjutdörres virkesdelar. Gällade ytbehadlade produkter ova i trä -utförade. 30-års garati - mot rötskador i föstrets, fösterdörres/skjutdörres virkesdelar. Gällade ytbehadlade produkter ova i trä med alumiiumbeklädad. 7
Garatiförutsättigar NorDa AB asvarar ite för sådat som beror på felaktig moterig eller istallatio, bristade uderhåll, felaktig skötsel, vavård, oormalt brukade eller aat som ka häföras till köpare. Köpare är skyldig att följa och dokumetera avtalade uderhålls - och skötselåtgärder. Vid aa kulör ä vit fråsäger sig NorDa AB allt asvar för kulöres ljusbestädighet och för skador som ka uppstå geom ökad värmeabsorptio. Evetuell reklamatio skall ifyllas på särskild reklamatiosblakett, som erhålles frå NorDa AB. Produkter ka edast reklameras om produkter mottagits, levererats, lagrats, moterats och uderhållits eligt i leverase medföljade avisigar. Sakas dessa avisigar i leveras måste de omgåede beställas av NorDa AB, alterativt laddas ed via hemsida; www.orda.se Garatiåtagade Garati iebär att NorDa AB avhjälper sådat fel på produkte som omfattas av garati eligt ova. NorDa AB svarar vid detta för alla uppkoma kostader för material och arbete som krävs för att åtgärda felet. Felet ka avhjälpas geom atige reparatio av befitligt produkt, utbyte av felaktig kompoet i produkt eller utbyte av hela produkte. NorDa AB åtagade omfattar arbetskostader för återställade av foder och adra aslutigar krig produkte. Garati ersätter ej kostader för evetuella lyftaordigar eller byggadsställigar, som är ödvädiga för reparatio eller utbyte av produkt. Att otera är att vid byte av e glaskassett på plats, så ka vi ite garatera att de utvädiga glasigsliste spikas som på fabrik med dold ifästig. 8
Vid evetuell reklamatio Reklamatiosvillkor eligt ABM 07 19 gäller. Utdrag ur ABM 07: 19 Köpare får ite åberopa att vara är felaktig om ha ite iom eda agiva tidsfrister skriftlige lämar säljare meddelade om felet (reklamatio). Fel, som märkts eller borde ha märkts är vara överlämades till köpare, skall reklameras iom e vecka därefter och ia vara moteras. Om felet ka atas ha uppkommit uder trasport och vara kvitteras på särskild fraktsedel, skall felet dessutom omedelbart amälas till fraktförare. I aat fall skall fel reklameras iom skälig tid efter det att felet märkts eller borde ha märkts eller aars kommit till köpares käedom geom reklamatio frå aa. Garativillkor Amäl evetuell reklamatio eligt våra avisigar som fis uder rubrikera: Reklamatiosamäla vid fel på produkt Reklamatiosamäla vid trasportskador 9
Reklamatiosamäla vid fel på produkt Väd dig till vår återförsäljare/de du köpt produkte av. Reklamatiosamäla skall ifyllas på särskild reklamatiosblakett som rekvireras av vår återförsäljare. Återförsäljare asvarar för att reklamatiosblakette är korrekt ifylld och att äredet skickas vidare till NorDa AB. NorDa AB skickar e bekräftelse på att reklamatiosamäla har ikommit. NorDa AB skickar e bekräftelse på att reklamatioe är åtgärdad. Reklamatiosamäla vid trasportskador Evetuella trasportskador och/eller leverasbrister ska ages direkt på fraktsedel. Chaufföre skall skriva på fraktsedel och ityga bristera i leverase. Trasportskada måste ovillkorlige amälas iom 5 arbetsdagar till trasportföretagets reklamatiosavdelig. Kotakta återförsäljare som sörjer för att amäla med bifogad fraktsedel isäds till NorDa AB. Amäl trasportskada/leverasbrist till: Leverasavdelige på NorDa AB. Tel: 010-130 01 74 E-post: leveras.taum@orda.se 10
Produkthaterig (Refereskällor: Hus AMA 98 och ABM 07) Produkthaterig 11
Leveras-/mottagigskotroll Utför alltid leveras-/mottagigskotroll är du tar emot leverase. Mottagigskotrolle utförs i elighet med ABM 07. Utdrag ur ABM 07: 18 Följesedel skall åtfölja vara. När vara överlämas till köpare skall ha göra e avstämig mot följesedel samt kotrollera vara avseede utifrå syliga fel. Då vara avemballeras eller i aat fall ia vara moteras skall mottagigs-kotrolle fullföljas med efter köpets och varas art apassad omsorg. Har vara levererats till e etrepread för vilke slutbesiktig eller aat avlämade skall ske, skall köpare efter avemballerig och före motage kotrollera vara beträffade då syliga skador och uppebara fel. Kotrolle fullföljs därefter geom slutbesiktig eller vid aat godkäade av köpares etrepread. Mottagigskotroll - kotrollera följade: Att leverase till mägd och atal överesstämmer med följesedel/fraktsedel. Att produktera ite har skadats uder trasporte (utifrå syliga fel). Fullfölj mottagigskotrolle då vara avemballeras geom att: Kotrollera att produktera är felfria och kompletta. Reklamatiosvillkor eligt ABM 07 19 gäller (se uder rubrik Vid evetuell reklamatio ). Amäl evetuell reklamatio eligt våra avisigar som fis uder rubrikera: Reklamatiosamäla vid fel på produkt (se sid 10) Reklamatiosamäla vid trasportskador (se sid 10) 12
Goda råd för trasport av föster Om du själv asvarar för att trasportera föstre rekommederar vi att: Trasportera produktera på ett täckt fordo. Kotrollera emballaget ia trasport. Ställ produktera upprätt, emballerade på e byggpall. Säkra produktera på fordoet med lämpligt späbad eller dylikt. Om dessa rekommedatioer följs är produktera skyddade mot fukt, ederbörd och smuts och löper mist risk att skadas. Lagrig/förvarig ia motage Följade gäller vid lagrig/förvarig ia produktera moteras i i vägg. Skydda alltid produktera mot ederbörd, fukt och edsmutsig. Var alltid varsam är du haterar och moterar produktera. Täk på stöldriske. Lagra säkert. Beslag och dylikt som levereras separat måste du förvara iomhus. Produkthaterig Lagrig/förvarig iomhus Se till att det är e väl vetilerad lokal med kostat låg luftfuktighet med e temperatur på ca +18 o C. Ställ föstre upprätt på plat uderlag och mist tio cm över golvet. Kotrollera att beslage ite skadar adra föster. Lagrig/förvarig utomhus Förvara pallara tillfälligt och uder tak, t.ex. i kallförråd, garage eller likade. Kotrollera att lokale är väl vetilerad och att du har god luftig uder och mella föstre. 13
I udatagsfall uder preseig Om produktera tillfälligt lagras uder e preseig: Ställ föstre upprätt på plat uderlag och med mist 20 cm fritt avståd mella föster och mark. Preseige ska täcka fösterpartiets översida och sidor ordetligt och skydda mot ederbörd. Utrymmet uder preseige ska vara väl vetilerat. Uder byggtide Skydda dia föster och fösterdörrar uder byggtide geom att täka på följade: s Produktera får ite utsättas för färg, puts, murbruk, betogvatte eller adra frätade äme. s Fösterrutor måste skyddas särskilt oga om ågo arbetar med vikelslip eller svetsutrustig i ärhete av föstret. s Aväds plastfolie och tejp för att skydda föstret ska du täka på att ytbehadlige ka ta skada. Föstrets ytbehadlig ka missfärgas av folie/tejpe. Folie/tejpe ka också fasta i de målade ytora så att färge släpper är du ska ta bort dem. Aväd e maskerigstejp som är avsedd för ädamålet och ta bort de omedelbart är du har målat. s De ivädiga ytbehadlige och träet ka ta skada av fukt, t.ex. av regvatte eller kodesvatte, om föstret står öppet läge uder byggtide. 14
Ytbehadlig av obehadlade produkter Obehadlade föster/fösterdörrar bör alltid ytbehadlas i- och utvädigt (se vidare uder rubrik Trä - ett levade material). Träet som är impregerat med oljelösliga medel behöver e UV-skyddade ytbehadlig som skyddar impregerigsmedlet i träet mot edbrytig och urlakig. Iformatio om vilka ytbehadligsprodukter, som t.ex. regörigsmedel, grudfärg, täckfärg, lasyr och verktyg du bör aväda, får du frå di färgleveratör eller färghadel. Vilke ytbehadlig du ä väljer ska du vara oga med att följa de råd och föreskrifter som du får av di färgleveratör. Det är de bästa försäkrige för att du ska få ett syggt och hållbart resultat. Obs! s Tätigslister av siliko mella karm och båge, fogbad av elastiskt gummi på i- och utsida om isolerglaskassette får du ite lasera eller måla över. Tätigsfuktioe och materiales elasticitet försämras vid övermålig. s Alla beslag som igår i produkte är ytbehadlade och bör ite övermålas. Fuktioe försämras vid övermålig. Däremot skall de uderhållas eligt våra uderhållsföreskrifter som fis lägre bak i häftet. Produkthaterig Regör ia ytbehadlig 1) Borsta av smuts och damm som sitter löst. 2) Ta ett fit slippapper och slipa träet lätt i lägdriktige, så att evetuell fiberresig försvier. 3) Produkte är u förberedd för ytbehadlig. Följ evetuella avisigar frå di färgleveratör. 15
16 Moterigsavisigar
Iledig Våra moterigsavisigar bygger på fackmässiga avisigar och råd vedertaga i brasche och vår rekommedatio är att dessa följs. NorDa AB asvarar för att du har fått e felfri och komplett produkt. Me hur produktera moteras på plats är du själv eller de du alitar asvarig för. Det ka förekomma särskilda omstädigheter, som bara de moterade fackmae ka besluta om på plats. Att täka på ia motage 1) Ifästigssystem: Karme är förborrad med ett atal hål, Ø 14 mm, för att uderlätta karmifästig vid motage. Täcklock (16 mm) igår. Aväd e för ädamålet avsedd karmhylsa för träkarm och/eller karmskruv. Vi rekommederar Kartro Adjufix karmifästigssystem me det fis äve adra bra alterativ, rådgör med di bygghadlare. 2) Verktyg: Det uderlättar moterige om du har ett speciellt karmverktyg, e isexyckel för karmskruv (s.k. T-yckel), för att skruva i och justera karmskruve. Rådgör med di bygghadlare. 3) Bärklossar/kilar: Bärklossar måste vara av ett hårt och formstabilt material, t.ex. av ek, bok eller aat hårt träslag med god lågtidshållfasthet och som ite är fuktupptagade. Bärklossara ska ha ca 20 mm midre djup ä karme för att det ska kua skapas e obrute ågspärr mella karm och vägg. 4) Karme ska du motera i vägghålet så att kraftera frå båge eller dörrbladets egevikt eller frå vidbelastig ka överföras till väggstomme uta deformatioer. 5) Vid moterig av stora och tuga föster eller fösterdörrar skall motöre apassa ifästigsmetod mot väggkostruktio och vid behov komplettera med extra skruv/beslag. Moterigsavisigar 17
6) I pricip är det större krav på motagets hållbarhet för tygre partier som t.ex. glasade pardörrar och skjutdörrar. Därför bör du ha fler stödklossar och överhuvudtaget se till att du ger motaget e extra förstärkig. 7) Breda fösters över- och uderstycke ka du också behöva fästa. Det motverkar riske att karme deformeras av drevmaterialet. 8) Har du ite kotrollerat måtte förut så gör det u: Vägghålets mått ska vara föstrets karmyttermått (föstrets exakta mått) plus 15-20 mm på bredd och höjd. 9) På öppigsbara sid- och överhägda föster och på fösterdörrar ka du häga av båge eller dörrbladet frå karme. (Gäller ite vridföster som är hägda på ett aat sätt!) (Refereskällor: Hadbok för träfasader, SP Rapport 2007:09 och Fösters placerig i vägg, SNIRI april 1991) 18
Föster- & dörrmotage - Steg för Steg Valig text: gäller alla föster och fösterdörrar. Fet text: gäller bara vridföster. 1) Fäst två stödklossar på vägges utsida, ca vid mitte av över- resp. uderliggade regel. Klossara ger stöd för föstret och gör att föstret ite ka falla utåt uder moterig (se illustratio). 2) Lägg bärklossar, e vid varje hör på regel där föstret/fösterdörre ska placeras, och e uder föstermittpost om såda fis (se illustratio). 3) Placera e riktbräda på bärklossara och kotrollera med vattepass att föstret kommer att stå horisotellt. Justera vid behov (se illustratio). 4) Placera föstret/karme på bärklossara. 5) Nu ska du öppa vridföstret tills spärre tar emot och du kommer åt de förborrade håle för moterig. 6) Kotrollera med vattepass att föstret varke lutar iåt eller utåt. 7) Fixera fösterkarme m h a karmhylsora (alt. kila fast om ite karmhylsor aväds) i de edre förborrade håle. Tag isexyckel och skruva ut karmhylsora, så att de ligger a mot de ståede reglara bredvid karmes sidor (se illustratio, kartro adjufix karmifästigssystem). 8) Frigör vridföstrets barspärr och vrid rut båge till omsvägt läge (putsläge). 9) Fortsätt fixera fösterkarme m h a karmhylsora (alt. kila fast om ite karmhylsor aväds) i de övre förborrade håle. Tag isexyckel och skruva ut de övre karmhylsora så att de ligger a mot de ståede reglara bredvid karmes sidor. 1 2 3 7 19 Moterigsavisigar
10) Kotrollera (se illustratio) med vattepass: Att föstrets alla sidor är i lod och ite lutar iåt eller utåt. Att karmsidora ite buktar iåt på mitte. Kotrollera med mätsticka att karmes diagoalmått är lika. Justera vidbehov karmhylsora. Att du på detta sätt försäkrar dig om att karme blir rätviklig är de första avgörade åtgärde för föstrets/fösterdörres täthet, liksom e god öppigs- och stägigsfuktio. Obs! Karme ka behöva efterjusteras seare beroede på hur båge/dörrbladet löper. 11) Karme fäster du i väggstomme med karmskruv. Ifästigslägde i väggstomme måste vara mist 45 mm och fästdoet bör ha ett korrosiosskydd motsvarade mist 12 µm. 12) VIKTIGT! Gäller alla öppigsbara produkter. Fäst alltid klossar/kilar bakom varje låspukt i föstret/fösterdörre. Det försvårar ibrottsförsök och förhidrar att karme vrider sig. E låspukt är e pukt där slutbleck geom igrepp av stägigsbeslagets kolvar håller båge i stägd positio (se illustratioer). d1 d1=d2 d2 Vridföster Sidohägt föster Överhägt föster 20
13) Upprepa steg 10. Justera med skruvara/karmhylsora om det behövs. När du justerar ska du lossa skruve först och seda karmhylsa. Att du ä e gåg säkerställer att karme blir rätviklig är slutgiltigt avgörade för föstrets täthet, liksom e god öppigs- och stägigsfuktio. 14) Stäg vridföstret. 15) Har du tidigare hägt av bågar och dörrblad häger du u tillbaka dem i karme och stäger föstret eller fösterdörre. 16) Efterdrag till slut alla skruvar försiktigt och dölj seda ifästigshåle/ karmskruve i karme med täcklock. 17) Gäller edast vridföster. Vid moterig av utvädiga fösterfoder är det viktigt att ta häsy till följade (se illustratio): Fösterbåge skall kua omsvägas helt och spärras (m h a barspärre) i omsvägt läge (putsigsläge). Riske är att fösterbåges uderstycke slår emot överliggade fösterfoder om ite ett mista mått mella karmöverstyckets uderkat och fösterfodrets uderkat hålls. Måttet ska vara mist 34 mm. Då ka fösterbåge omsvägas uta problem. Efterjusterig av fösterkarm 34 mm Det häder att själva stomme i byggade råkar ut för sättigar. Då ka du behöva efterjustera karme. Det gör du med hjälp av karmskruvara. Justera geom att lossa skruve först och seda karmhylsa. Moterigsavisigar 21
Fogig/drevig mella karm och vägg Moterigsfoge mella karm och vägg skall ha samma egeskaper som vägge och bör därför byggas upp efter samma grudpriciper. Dessa priciper baseras på vad ma kallar tvåstegstätig, vilket iebär regtätig på utsida och vidtätig iaför i var sitt skikt. Moterigsfoge måste dessutom vara värmeisolerade för att miska värmeförlustera och för att skydda mot kodes. De färdiga moterigsfoge mella karm och vägg skall ge: Reg- och vidskydd, vetilatio och dräerig vid utsida. Värmeisolerig och luftljudisolerig vid foges cetrala del. Lufttätig, ågtätig och luftljudtätig vid foges rumssida (äve bradtätig är det gäller bradföster). Aväd ett drevmaterial som ite tar upp fukt. Drevmaterialet trycks i löst i foge frå isida. Du får ite dreva så hårt att karmdelara böjer sig iåt. Riske är särskilt stor om du aväder sprutisolerig, polyuretaskum. När skummet expaderar ka det pressa mot fösterkarme så att karmdelara böjer sig iåt mitte. Utförlig beskrivig om hur du fogar/drevar fis på ästa sida uder rubrikera: u Fogig/drevig - föster i träutförade u Fogig/drevig - alumiiumbeklätt föster Obs! LJUDISOLERANDE FÖNSTER - VAR EXTRA NOGGRANN! När du moterar ljudisolerade föster är det särskilt viktigt att foge utförs med stor oggrahet. Det får ite uppkomma t.ex. små hål och sprigor. Mista luftläckage ka edsätta de totala ljudreduktioe i betydade grad. 22
Fogig/drevig - föster i träutförade INSTRUKTION Utför fogig/drevig eligt tvåstegstätig (se illustratio). Det är av stor vikt att moterigsfoge utförs med stor oggrahet så att hål eller sprickor udviks. Mista luftläckage edsätter i betydade grad värme- och ljudreduktioe. Tvåstegstätig 1) Regtätig Ytterst i foge placeras e regtätig, t.ex. fösterblecket. 2) Tryckutjämade hålrum Iaför regtätige lämas ett utrymme som står i förbidelse med ytterlufte och fugerar som ett tryckutjämade hålrum. Hålrummet skall ha ett djup (d) >15 mm. 3) Värmeisolerigsmaterial Iaför det tryckutjämade hålrummet placeras värmeisolerade mieralull. 4) Bottigslist Lägst i mot ierväggssida placeras e vidtät fog, t.ex. e bottigslist i EPDM-gummi. 5) Diffusiostät fogmassa Det är viktigt att diffusiosspärre är tät och elastisk och har hög vidhäftigsförmåga mot både väggmaterialet och karme. Dessutom så måste fogmassa behålla sia egeskaper i temperaturitervallet -20 till +50. Fogsträge ska ligga i samma pla rut hela föstret och sprutas mot bottigsliste. Moterigsavisigar 1 2 3 4 5 23
Fogig/drevig - alumiiumbeklätt föster INSTRUKTION Det går ite att garatera ågo vattetät skarv mella alumiium och trä. Materiale har helt olika rörlighet vid temperaturförädrigar. Därför är det ett rejält mellarum mella alumiiumprofile och karmes trä. Det ger också e ödvädig vetilatioskaal för att hålla träet torrt äve vid fuktig väderlek. Moterigsfoge utförs eligt tvåstegstätig på föregåede sida med följade tillägg. Regtätige ska täcka över drevzoe mella karm och vägg. De ka bestå av alumiiumprofil, träfoder eller smyg i olika material beroede på vägges material. Udvik att popita. Är det absolut ödvädigt ska du aväda popit av alumiium. Tilläggstätig vid alumiiumbeklädad eligt pukt 4 och 5 på föregåede sida. 24
Moterig av fösterbleck I fösterkarmes uderstycke fis frästa sågspår för moterig av fösterbleck, s.k. kombiatiosspår. Kombiatiosspåre möjliggör ifästig av fösterbleck på två sätt (se illustratioer): 1) Fösterblecket moteras i ett fräst horisotellt spår i karmuderstycket. Sågspåret ska du fylla med fogmassa ia du placerar dit fösterblecket. 2) Fösterblecket moteras i e fräst överlappsprofil i karme. Vilke ifästigsmetod du väljer avgörs av vilke typ av fösterbleck som aväds och hur fodersättige skall se ut rut föstret. 1 2 Moterigsavisigar 25
Moterig/demoterig av löstagbar spröjs Gäller produkter med löstagbara alumiiumspröjsar. Vår spröjsifästig gör det ekelt att motera/demotera löstagbara alumiiumspröjsar. T.ex. vid fösterputsig uderlättar det att plocka bort spröjse. Hur du gör framgår av illustratioera eda. Låst Vrid skruve 180 0 för att öppa. Öppe När skruvskalle ite går jämt med spröjse är de öppe. Återviig av demoterad produkt När du ermoterat produkte frå vägg och demoterat de ka du återaväda eller återvia materialet. NorDa AB värar om e lågsiktig hållbar utvecklig för miljö och vi rekommederar att materialet som ite skall återavädas överlämas till e återviigscetral. Kotakta di kommu för iformatio om återviig på di ort. Varje produktgrupp i vårt produktutbud har e uik kostruktio. Kotakta NorDa AB vid behov av demoterigsistruktioer. 26
Uderhållsföreskrifter 27 Uderhållsföreskrifter
Iledig Våra uderhållsföreskrifter ska oggrat följas för att produktgarati ska gälla (se garativillkor). Allmät om fösteruderhåll För att du ska få största möjliga glädje av dia föster och fösterdörrar, krävs det mer eller midre regelbudet ett visst mått av uderhåll. För att ekelt beskriva uderhållsbehovet på våra föster/fösterdörrar har vi idelat e produkt i tre geerella materialgrupper: Trä Glas Beslag Utöver dessa tre materialgrupper, vars materialegeskaper och uderhållsbehov skiljer sig mycket åt, tillkommer alumiiumbeklädad som ett tillvalsalterativ. E allmä missuppfattig är att alumiiumbeklädda föster är helt uderhållsfria. Alumiiumbeklädade (alumiiumprofiler) skyddar effektivt produktes utvädiga trä som därför ite kräver ågot uderhåll, me alumiiumbeklädade i sig, glaset och beslage kräver trots allt ett visst mått av uderhåll. Följade sidor beskriver materiale och hur dessa skall uderhållas, så att du skall få största möjliga glädje av dia produkter, läge. (För utförlig tekisk produktiformatio, se äve våra tekiska produktbeskrivigar som fis på vår webbsida, www.orda.se) 28
Trä - ett levade material Det sägs att trä är ett levade material. Det rör sig, sväller och krymper, beroede på hur förhålladea möjliggör för träet att ta upp och avge fukt. Olika träslags egeskaper skiljer sig åt, vilket iverkar på valet av träslag. T.ex. är björk och bok hårdare och starkare träslag ä furu och gra. Furu är starkare och mer dimesiosstabilt vid fuktvariatioer ä gra, me det mörkar uder iverka av ljus. Vid föstertillverkig aväds ofta furu eftersom dess egeskaper lämpar sig bäst i sammahaget. Trä som aväds utomhus eller uder mark eller i vatte ka med olika impregerigsmetoder få e ökad livslägd. Vid impregerig ökas träets motstådskraft mot träförstörade orgaismer, som t.ex. rötsvampar och isekter. TaumsFösters kostruktioer av furuträ vaccumimpregeras efter bearbetig på ege fabrik med oljelösliga medel, träskyddsklass NTR/B (i elighet med SS-EN 351-1, 351-2:2007 och NTR Dokumet r 1:1998, 3:1998. NTR-stadard står uder kotroll av SP - Sveriges Provigs- och Forskigsistitut.) Träskyddsklass NTR/B är avsedd för färdigarbetade sickeridetaljer, t.ex. föster och dörrar. För trä som impregerats med oljelösliga medel rekommederas alltid e UV-skyddade ytbehadlig som skyddar impregerigsmedlet i träet mot edbrytig och urlakig. Ytbehadlige (täckfärg eller lasyr) ger ett skydd mot väder och vid. Målade eller laserade föster har ormalt ett bra fuktskydd så läge de uderhålls på rätt sätt. För att förhidra iträgig av vatte måste ma se till att färgfilme är itakt och av god kvalitet. Både täckfärg och lasyr åldras av väder och vid. Ett frå börja tillräckligt tjockt ytskikt slits, tuas ut och förlorar si elasticitet. Färge eller lasyre följer ite lägre med i träets rörelser, spricker, flagar och släpper igeom mer och mer fukt. Kulörta föster är mer käsliga för påverka av t.ex. soles UV-ljus och ka därmed kräva mer uderhåll ä vitmålade föster. 29 Uderhållsföreskrifter
Uderhållsitervall - trä Hur ofta du måste uderhålla ytbehadlige beror på dia bostadsförhållade. Det varierar med klimat, ederbörd och luftfuktighet, luftföroreigar, mögel- och algagrepp, temperaturväxligar, var byggade ligger, föstrets placerig i vägg, i vilket väderstreck föstret expoeras. Föster i samma byggad kräver alltså olika mått av uderhåll. Därför måste du regelbudet se över ytbehadlige på dia föster och fösterdörrar. Hur ofta? Ja, det är bara du själv som ka bedöma utefter dia bostadsförhållade. Vår rekommedatio är e översy åtmistoe 1 ggr/år. Det bästa är att försöka göra det till e ruti, t.ex. är du putsar dia föster ka du passa på att regöra föstres utvädiga detaljer också. Då ser du i vilket skick ytbehadlige är samtidigt som du uderhåller yta geom regörig. Obs! Iformatio om vilka ytbehadligsprodukter, som t.ex. regörigsmedel, grudfärg, täckfärg, lasyr och verktyg du bör aväda, får du frå di färgleveratör eller färghadel. Vilke ytbehadlig du ä väljer, ska du vara oga med att följa de råd och föreskrifter som du får av di färgleveratör. Det är de bästa försäkrige för att du ska få ett syggt och hållbart resultat. s Tätigslister av siliko mella karm och båge, fogbad av elastiskt gummi på i- och utsida om isolerglaskassette får du ite lasera eller måla över. Tätigsfuktioe och materiales elasticitet försämras vid övermålig. s Alla beslag som igår i produkte är ytbehadlade och bör ite övermålas. Fuktioe försämras vid övermålig. Däremot skall de uderhållas eligt våra uderhållsföreskrifter för beslag som du fier lägre bak i hadboke. 30
Uderhåll av täckmålade trädetaljer Kotrollera dia täckmålade föster ordetligt åtmistoe e gåg varje år. Ser du tecke på blåsor, sprickor, flagor eller matthet i färge ska du åtgärda skada. När du målar bör relativ luftfuktighet vara lägre ä 50 procet eller efter färgleveratöres rekommedatio. Att måla uder fel årstid (höst/viter) eller vid fuktig väderlek ger ett sämre slutresultat med tätare uderhållsitervall som följd. INSTRUKTION - MÅLA OM UTVÄNDIGA YTOR 1) Kotrollera att yta är torr. 2) Borsta av smuts och damm som sitter löst. 3) Skrapa bort färg som är sprucke eller sitter löst och skrapa bort kåda som ka ha trägt fram. 4) Slipa bort poröst trä med fit slippapper. 5) Slipa hela föstret med fit sadpapper, så att färge ser matt ut. 6) Borsta av spå och slipdamm. 7) Tvätta föstret med ett milt alkaliskt regörigsmedel (kotrollera iehållet på förpackige), eller e del ammoiak och tio delar vatte. 8) Har det blivit sprigor i t.ex. hörfogar på båge och karm eller vid fösterblecket ska du laga dem med plastisk tätmassa. Udvik fogmassor som ite tillåter övermålig. 9) Grudmåla trärea ytor med e oljealkydgrudfärg. Låt torka. 10) Färdigmåla med e oljealkydfärg eller akrylatfärg. Lägg flera lager vid behov. På ytor som ligger mot varadra bör du ite aväda akrylatfärg. Ytora ka klibba ihop. 11) Var särskilt oga med att stryka på rikligt med färg vid föstrets edre delar, på ädträ och vid hörfogar. INSTRUKTION - MÅLA OM INVÄNDIGA YTOR Normalt behöver du bara regöra ivädiga ytor. Tvätta yta med vatte och milt regörigsmedel. Behöver du måla om: 1) Slipa med fit sadpapper och ta bort slipdammet. 2) Grudmåla med alkydfärg. 3) Färdigmåla e adra gåg med alkydfärge. 31 Uderhållsföreskrifter
Uderhåll av laserade trädetaljer Utvädigt aväds e oljealkydlasyr (polymeriserad olja) som är ett vatteavvisade elastiskt skydd och som har god följsamhet med träets rörelser. När det gäller pigmeterigsgrade ska du rådfråga di färgleveratör. Det går äve att aväda e opigmeterad polymeriserad olja, me midre mägd pigmet ger sämre skydd mot soles UV-strålar och om träet börjar gråa har ytbehadlige tappat si skyddseffekt. Kotrollera dia laserade föster ordetligt åtmistoe e gåg varje år. Om utvädiga ytor visar tecke på uttorkig, t.ex. ytsprickor, matthet eller gråad, ska du åtgärda skada. Laserade föster i utsatta läge behöver uderhållas åtmistoe 1 gåg/år. INSTRUKTION - LASERA UTVÄNDIGA YTOR 1) Slipa yta med fit slippapper och skrapa bort evetuellt framträgade kåda. 2) Borsta av slipdamm och smuts som sitter löst. 3) Tvätta yta med e trasa idräkt i lackafta. 4) Laga evetuella sprickor, t.ex. i hörfogar eller vid fösterbleck, med plastisk tätmassa. 5) Stryk träytora med pigmeterad oljealkydlasyr (polymeriserad olja) med hjälp av trasa, svamp eller pesel. 6) Om yta ser torr ut, stryk e adra gåg med samma oljealkydlasyr (polymeriserad olja). 32
Uderhåll av trösklar Våra trösklar tillverkas av massiv Iroko, ett mycket hårt och slitstarkt träslag. Tröskel är ytbehadlad på fabrik med e färglös alkydolja för utomhusbruk. Trösklar utsätts ofta för hårt slitage vilket gör att behovet av regelbudet uderhåll är stort. Geom att regelbudet regöra och olja i tröskel, skyddas de frå iträgade fukt och behåller si lyster. Om uderhållet blir eftersatt tappar tröskel si lyster och blir gråaktig. Då ka tröskel behöva slipas med sadpapper ia de oljas i på ytt. 33 Uderhållsföreskrifter
Kodes Kodes på glas Kodes på fösterrutor beror på att fösterrutora är för kalla. Kodes bildas är glasets yttemperatur är lägre ä daggpuktstemperature hos de omgivade lufte. Daggpukte uppkommer vid de temperatur, för ett visst tryck och e viss luftfuktighet, där vatteåga kodeseras. E fysikalisk lag erirar om att varm luft ka bära mycket mer av ormal luftfuktighet ä vad kall luft ka göra. Kodes orsakas av e rad samverkade faktorer: Isolerrutas U-värde och yttemperatur, lufttemperature ie och ute samt de relativa luftfuktighete, vetilatio och luftcirkulatio, fösters placerig, iomhusmiljö och utomhusmiljö. Ivädig kodes Ivädig kodes uppstår i regel på dåligt isolerade föster (högt U-värde) vid hög luftfuktighet iomhus och låg utomhustemperatur. De ormala rumslufte är varmare ä de edkylda luft som fis itill fösterruta. Rumslufte kyls är de år fösterruta och samtidigt stiger de relativa luftfuktighete i de kalla lufte eftersom de ite ka bära lika mycket luftfuktighet som de varmare lufte. När de relativa luftfuktighete uppår 100 %, de s.k. daggpukte, faller vattet ut som imma eller vatte på fösterrutora. 34 Ivädig kodes Utvädig kodes
Så här udviker du ivädig kodes Geom att ha eergieffektiva föster med ett lågt U-värde. Vetilera ut byggfukt ordetligt i ett ybyggt hus. Sörj för god vetilatio. Vädra regelbudet! Se till att luftfuktighete ite överstiger 40 procet. Stäg dörrar till rum där det lagas mat eller duschas/badas. Udvik om möjligt att häga tvätt till tork ie i bostade. Se till att de varma rumslufte ka stiga obehidrat upp över glasytora. Täk på att djupa ischer, gardiarragemag, persieer, krukväxter och rullgardier hidrar de varma luftströmme att å fösterglaset. Utvädig kodes Uder särskilda omstädigheter ka det bildas kodes på utsida av fösterrutora. Problemet ka uppstå på eergieffektiva föster som har ett mycket lågt U-värde. Det är ett tecke på att glaskostruktioe isolerar mycket effektivt och ger små eergiförluster. Utvädig kodes bildas främst uder morgo-/förmiddagstimmara vid årstide september till april i vårt ordiska klimat. När lufte blir varmare fram på dage försvier kodese. Vid vidstilla, kallt och klart väder samtidigt som luftfuktighete är hög, ka temperature på de yttersta rutas utsida uderstiga daggpukte och kodes utfällas (jämför med imma och frost på bilrutor). Eergiförlustera iifrå är för små för att hålla ytterglasets temperatur över daggpukte för utelufte. 35 Uderhållsföreskrifter
Udvik termiska glassprickor Glas ka spricka är det utsätts för späigar. Det fis fem olika typer av späigar som ka orsaka att glas spricker: 1. Mekaiska böjspäigar - frå vide. 2. Termiska späigar - absorptio frå solstrålara. 3. Stötspäigar - frå flygade objekt, t.ex. bollar, hagel. 4. Täjspäigar - frå glasets ege vikt. 5. Vridigsspäigar - frå byggade eller fösterkarme. Glas som är avsedda för föster dimesioeras som regel edast för att klara vidlaster. Därför måste ma vara uppmärksam på följade för att udvika sprickor p.g.a. termiska späigar: Riske för termiska sprickor, är störst i glas som absorberar mycket soleergi, t.ex. föster i utsatta söderläge. Udvik att lägga mörka föremål, t.ex. e svart kudde i solfåget på isida av föstret, eftersom det ökar absorptioe frå solstrålara. Delvis skuggig av föster frå markis, persieer eller rullgardier som sitter alltför tajt mot glaset, skyltar eller dekaler på glaset, varm- eller kalluft som är direkt riktat mot glaset ökar de termiska späige i glaset. Solskyddsfilm på glas kommer att öka de termiska späigara då glaset belyses av sole. Olika typer av glas (härdat kotra plaglas, klart kotra färgat) har olika absorptiosgrad och därmed också olika egeskaper att klara termiska späigar. Termiskt härdat glas tål laster väseligt bättre ä valigt glas. Vad som sker är att vid stora temperaturskillader mella glasytas varma mittzo och de kallare katera utvidgas mittzoe så mycket att dragspäigara som uppstår lägs katera riskerar att ge sprickbildig i valigt glas. 36
Beslag och detaljer - fuktioella material Allmät om uderhåll av beslag Beslag är alla mekaiska detaljer på produkte som har med produktes fuktio att göra, t.ex. att föstret går att öppa och stäga. För att dia föster och fösterdörrar skall fugera tillfredsställade och behålla si fuktio läge krävs ett visst mått av uderhåll av beslage. Uderhåller du eligt våra uderhållsföreskrifter gäller vår produktgarati (se garativillkor). Obs! s Alla beslag som igår i produkte är ytbehadlade och bör ite övermålas. Fuktioe försämras vid övermålig. s E allmät förekommade missuppfattig om rostfritt stål är att det ite rostar överhuvudtaget. Faktum är dock att allt stål ka rosta uder rätta betigelser, me rostfritt stål har e betydligt högre motstådskraft mot rostagrepp och aa korrosio ä adra stål. De rekommederade beämige är därför rosttrögt stål. Uderhållsitervall - Beslag & detaljer Hur ofta du måste uderhålla e produkts beslag beror på vilket beslag det gäller och dia bostadsförhållade. Det varierar med beslages fuktio och avädigsfrekves, hur utsatta beslage är av klimat, ederbörd och luftfuktighet, luftföroreigar, mögel- och algagrepp, temperaturväxligar, var byggade ligger, föstrets placerig i vägg, i vilket väderstreck föstret expoeras. Olika beslag i samma föster kräver alltså olika mått av uderhåll. Därför måste du regelbudet se över beslages skick och fuktio på dia föster och fösterdörrar. Hur ofta? Ja, det är bara du själv som ka bedöma utefter dia bostadsförhållade och vilket slitage beslage utsätts för. Vår rekommedatio är e översy åtmistoe 1 ggr/år. Det bästa är att försöka göra det till e ruti, t.ex. är du putsar dia föster ka du passa på att regöra och se över beslage också. Då ser du i vilket skick beslage är samtidigt som du uderhåller beslage geom regörig. 37 Uderhållsföreskrifter
Uderhåll av tappbärade lyftgågjär Liksom alla kostruktioer med rörliga delar kräver gågjär ett visst mått av uderhåll för att fugera okladerligt uder hela si brukstid. Uderhållsbehovet är beroede av bl.a. öppigsfrekves, belastig och miljö. Speciellt i hårt utsatta miljöer ökar riske för korrosiosagrepp. Lösa gågjärsskruvar försämrar föstrets/dörres fuktio, ökar slitaget och uderlättar ibrott. När gågjäre slits, får de e svart dammbeläggig. Beläggige förhidras bäst med regelbudet uderhåll och smörjig. 3 Skruvar till gågjär i yistallerade föster/dörrar, måste alltid efterdras efter ågra måader är träet i karm och dörr har torkat. 3 Kotrollera gågjäres fuktio, smörjbehov och dra fast skruvara mist 1 gåg per år. 3 Smörj gågjäre mist 1 gåg per år. Aväd ett vattefritt mieralsmörjfett eller sytetiskt smörjfett. Olja ska ite avädas aat ä i de fall då fett absolut ite låter sig appliceras. Det är viktigt att rätt fett aväds, eftersom yttrycke i framförallt tappbärade gågjär ka bli mycket höga. 3 Smörjig sker eklast geom brickikastet. Dörrbladet/ fösterbåge lyfts ågo cetimeter och fett iförs. Geom att lyfta och säka dörrbladet/fösterbåge ågra gåger och seda sväga upp till full öppig sprids fettet över hela kotaktyta. Är det fråga om stora tuga dörrar rekommederas att aväda e fotmaövrerad dörr- eller skivlyftare då dörre lyfts, så går arbetet fort och ekelt. 3 Förebygg korrosiosagrepp geom allmä rehållig av gågjärsytora. Aväd e valig kökssvamp med lite diskmedel. 3 Riske för korrosiosagrepp är störst i hårt utsatta miljöer. Förebygg korrosiosagepp i sådaa miljöer geom att lägga på e ättiksbaserad silikolösig (fis att köpa i färghadel). Udvik att få silikolösig på målade ytor då de ka bleka färge. 3 Vid syliga korrosiosagrepp på gågjärsytora skall du putsa bort det med tvållösig eller autosol och seda behadla yta med e ättiksbaserad silikolösig. 38
Uderhåll av stägigsbeslag (spajoletter) Spajolette är smord och dess fuktio är kotrollerad vid tillverkige. För att bibehålla e god fuktio, samt öka spajolettes livslägd skall låshus och kolvar smörjas. 3 Smörj låshus och kolvar med ågra droppar olja 1-2 gåger per år. Uderhåll av uppställigsbeslag Gäller sidohägda föster och fösterdörrar med uppställigsbeslag. Uppställigsbeslaget är e fösterbroms som maövreras med spajolettes hadtag. Med hadtaget i stägt läge hålls båge med friktio i öskat vetilatiosläge. För att skoa båge och gågjär slirar fösterbromse vid överbelastig. Med hadtaget i öppet läge har båge frigåg. Fasthålligsfriktioe ökar vid större öppigsvikel. 3 Håll bromslåda fri frå smuts och främmade partiklar. 3 Pesla låsaxel i bromslåda med uiversalfett 1 gåg per år. På så vis udviks obehagligt gisslade ljud samtidigt som bromslöpare skoas frå oödigt slitage. Gäller utåtgåede parfösterdörrar i förhöjt säkerhetsutförade. Uppställigsbeslaget Fix 740 med avkoppligsbart karmfäste (Fix 5580) är moterad i mötesdörres överstycke. Beslaget håller dörrbladet med kostat friktio i öskat vädrigsläge. Friktioe som är ställbar ka behöva justeras med tide. 3 Justera friktioe geom att vrida på ställskruve med e skruvmejsel. 39 Uderhållsföreskrifter
Uderhåll av vridbeslag Gäller vridföster. Vridbeslage sitter ifällt lägs karmsidora. Glidplugg i slitstark hårdplast moterat på toppbeslage glider ledigt i vridbeslages glidskeor och håller fösterbåge på plats i karme. Glidskeora är ismorda med uiversalfett. 3 Håll glidskeora fria frå smuts och främmade partiklar. 3 Pesla glidskeora med uiversalfett 1 gåg per år. Uderhåll av låscylider Gäller fösterdörrar som är utrustade med låscylidrar. E smörjig strax före viters akomst är att rekommedera. Smörjige förhidrar kodes- och isbildig. Kotrollera också de ycklar som aväds mycket. De slits och fugerar sämre och bör således bytas. 3 Aväd låsspray, ite olja eller fett. Lås som aväds mycket frekvet eller är extremt väderutsatta bör smörjas oftare. Uderhåll av tätigslister Silikoliste är mycket motstådskraftig och åldersbestädig. De är talkad ivädigt så de ite klibbar ihop och har hög elasticitet som ger effektiv tätig. Silikoliste är fastlimmad med elastisk silikofogmassa och faststiftad i ädara. 3 Tätigslister skall hållas rea. Torka av tätigslistera vid behov. Skadade tätigslister ger luftläckage och skall bytas. Limma eller stifta fast y tätigslist vid behov. Obs! s Tätigslister av siliko mella karm och båge får du ite lasera eller måla över. Tätigsfuktioe och materiales elasticitet försämras vid övermålig. 40
Uderhåll av glasigslister i PVC Gäller täckmålade produkter i träutförade som har utvädiga glasigslister av PVC. Plaster är praktiskt taget uderhållsfria. De tål påverka av vatte och väder, och yta bryts ite ed av sol, frost eller de flesta kemikalier. 3 Vid behov avlägsas smuts. 3 Vid regörig ska ett valigt regörigsmedel avädas. Lösigsmedel som aceto, förtuigsmedel eller butylacetat får ite avädas. Uderhåll av alumiiumbeklädad Alumiiumskiktet är ytbehadlat geom pulverlackerig eller aodiserig som ger ett hårt ytskikt med god korrosiosbestädighet. Materialet är i stort sett uderhållsfritt. Uderhållsarbetet består i att hålla yta re. 3 Vid behov tvättas yta med vatte och lämpligt regörigsmedel. 3 Ett tips är att vaxa och polera yta med ett bilvax för att få ett vatteavstötade skydd och som gör det lätt att hålla ret yta. 41 Uderhållsföreskrifter
Uderhåll av spröjs Vi har måga olika variater av spröjs. Våra spröjsar består av alumiium eller trä. Spröjs som ka behöva ett visst mått av uderhåll är: SP - Utvädig löstagbar spröjs. DSP - I- och utvädig löstagbar spröjs. FSP - Toppförseglad fast spröjs, i och utvädig med distaslist mella glase. SPRÖJS AV ALUMINIUM Alumiiumspröjsar är, precis som alumiiumbeklädad, i stort sett uderhållsfria. Alumiiumskiktet är ytbehadlat geom pulverlackerig eller aodiserig som ger ett hårt ytskikt med god korrosiosbestädighet. Uderhållsarbetet består i att hålla yta re. 3 Vid behov tvättas yta med vatte och lämpligt regörigsmedel. 3 Ett tips är att vaxa och polera yta med ett bilvax för att få ett vatteavstötade skydd och som gör det lätt att hålla ret yta. SPRÖJS AV TRÄ Spröjs av trä behöver uderhållas som vilke aa utvädig eller ivädig trädetalj som helst på föstret. Uderhållsbehovet varierar med ytbehadlige och om det är ivädiga eller utvädiga spröjs. Uderhållsistruktioera fis i avsittet om trä uder rubrikera: u u Uderhåll av täckmålade trädetaljer Uderhåll av laserade trädetaljer 42 Braschorgaisatioer - Iteretadresser Boverket...www.boverket.se Docu i Sverige AB....www.byggfaktadocu.se Eergimydighete...www.eergimydighete.se Moterigstekiska kommitté (MTK)...www.mtk.se SP Sveriges Tekiska Forskigsistitut (SP)...www.sp.se Swedish Stadards Istitute (SIS)...www.sis.se Svesk byggtjäst... www.byggtjast.se Svesk plaglasföreig (SPF)...www.sveskplaglas.se Sveriges Byggidustrier (BI)...www.bygg.org Sveriges stadardiserigsråd (SSR)...www.sveskstadard.se Trä- och Möbelidustriförbudet (TMF)...www.tmf.se
Källförteckig och refereslitteratur ABM 07 Allmäa bestämmelser för köp av varor till yrkesmässig byggverksamhet (ersätter ABM 92), utarbetade av Byggadets Kotraktskommitté och Byggmaterialidustriera. BFS 2002:19 Boverkets föreskrifter om ädrig i verkets byggregler (föreskrifter och allmäa råd), Boverkets författigssamlig. Fösters moterig i vägg, utgive av SNIRI - Sickerifabrikeras Riksförbud, 1991. Hadbok för träfasader, SP Rapport 2007:09, författad av Aa Pousette, Kari Ö-Sadberg, Ja Ekstedt, utgive av SP Sveriges Tekiska Forskigsistitut. Hus AMA 98, allmä material- och arbetsbeskrivig för husbyggadsarbete, kap NSC, utgive av Svesk Byggtjäst AB. Moterig av isolerrutor, utgive av MTK - Moterigstekiska kommitté, 2001. NTR Dokumet r 1:1998 Nordiska träskyddsklasser. Del 1: Furu och adra lättimpregerbara barrträslag, utgive av NTR - Nordiska Träskyddsrådet. NTR Dokumet r 3:1998 Nordiska regler för kvalitetskotroll och märkig av impregerat trä. Del 1: Furu och adra lättimpregerbara barrträslag, utgive av NTR - Nordiska Träskyddsrådet. Riktlijer för kvalitetsbedömig av glas, Svesk plaglasföreig 2008. Riktlijer för reklamatiosbehadlig, bilaga 2 till Plaglas 2001. Braschspecifika tillägg till ABM 92 för plaglasleveraser, utgive av Svesk plaglasföreig (ersätts av Riktlijer för kvalitetsbedömig av glas). SS-EN 351-1, Träskydd - Träskyddsbehadlat massivt trä - Del 1: Klassificerig av iträgig och upptagig av träskyddsmedel, utgive av SIS - Swedish Stadards Istitute, 1995, upphävd 2007-08-03, ersätts av SS-EN 351-2:2007 SS-EN 351-2:2007, Träskydd - Träskyddsbehadlat massivt trä - Del 2: Riktlijer avseede provtagig för aalys av träskyddsbehadlat trä, utgive av SIS - Swedish Stadards Istitute, 2007-09-03. 43
NorDa AB Grebbestadsväge 8 457 91 TANUMSHEDE Tel: +46 (0) 10 130 00 00 Fax: +46 (0) 10 130 00 05