1 (11) 2010-10-15 Kursbeskrivning för Forskarhandledning i teori och praktik Den här kursen vänder sig till dig som är, eller tänker bli, forskarhandledare. Det är en introducerande kurs i forskarhandledning som syftar till att få deltagarna att reflektera över handledningsprocessen. Notera att såväl juridiska som naturvetenskapliga fakulteten vid SU ger en egen handledarkurs. Det är ett internat som inriktar sig på ledarskapsfrågor. Naturvetare och jurister är dock mycket välkomna även till UPC:s kurser. Vi tycker det är intressant och berikande med handledare från flera olika fakulteter. Både nya och erfarna lärare är varmt välkomna! Kursens mål Målet med kursen är att deltagarna ska få en inblick i olika moment av forskarhandledningen, såsom forskningsprocessen, olika forskningsideal och handledartyper, regler och förordningar, forskar- och forskningsetik, frågor rörande genus och mångfald, konflikthantering och samtalsteknik. Undervisning Kursen äger rum under fyra heldagar utspridda över en dryg månads tid. Eftersom kursen till stor del är upplagd kring deltagarnas reflektioner och ett kollegialt utbyte av erfarenheter, är det viktigt att kursdeltagarna är närvarande vid så många kurstillfällen som möjligt helst alla! För att få ett kursintyg krävs en närvaro vid minst 75% av kurstiden och skriftlig komplettering av eventuell frånvaro. Det ges också möjlighet att kompensera frånvaro genom närvaro vid kommande kurstillfällen. Vi förutsätter att alla deltar aktivt i alla kursaktiviteter och tar sig tid att läsa anvisad litteratur och förbereda de uppgifter som hör till kursen. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 Universitetspedagogiskt centrum Manne Siegbahnhusen, Telefax: 08-16 44 57 106 91 Stockholm Frescativägen 26 www.su.se/upc E-post:
2 (11) Ett centralt moment i kursen består av reflektion kring vad man faktiskt gör som handledare. Förutom ett antal föreläsningar och praktiska övningar kommer en stor del av kursen att ägnas åt kollegialt utbyte och diskussioner rörande detta. De deltagare som ännu inte handlett någon doktorand kan utgå från annan typ av handledning och från sina egna erfarenheter av att som doktorand ha blivit handledd. Luncher och kaffepauser är också tidsmässigt väl tilltagna för att ge utrymme åt samtal med de andra kursdeltagarna. Observera att allt som sägs inom ramen för denna kurs ska behandlas konfidentiellt. Det är viktigt att vi vågar tala så obehindrat som möjligt även om de svårare delarna av handledningen. Syftet med att kursen är utspridd över flera veckor är att deltagarna ska få tid att reflektera över de ämnen som diskuteras även i den praktiska utövningen av handledning på heminstitutionen. En sådan återkoppling till verksamheten på institutionen sker också genom de skriftliga uppgifterna. I det följande ges en kort beskrivning av hur kursen brukar vara upplagd, vissa variationer förekommer dock mellan olika kurser en mer aktuell och exakt kursbeskrivning skickas ut i god tid före kursstart till de antagna. Där inga andra förberedelser anges före träffarna förutsätts att deltagarna läser kursboken. Boken går snabbt att läsa och kan med fördel läsas i sin helhet före kursstart. Kursens uppläggning: Dag 1 Introduktion, presentation Kursen inleds med att deltagarna presenterar sig och berättar om sina erfarenheter av handledning. Det är viktigt, eftersom kursen i stor utsträckning hämtar kraft från deltagarnas egna erfarenheter. Under denna första förmiddag diskuterar vi handledarrollen, arbetsuppgifter och ansvarsfördelning i förhållande till doktoranderna. Senare under eftermiddagen diskuterar vi också de presentationer ni lämnat in av hur forskarutbildningen är organiserad på era respektive institutioner.
3 (11) Hemuppgift ska göras senast en vecka före kursstart: Till det första tillfället vill vi att ni gör en kort skriftlig presentation av hur forskarutbildningen är organiserad på era respektive institutioner/enheter. Det finns några presentationer inlagda på mondo redan och vi vill att ni lägger in era där också, senast en vecka före kursstart. Tanken är att ni inte ska redovisa studieplaner och andra dokument från institutionen utan att ni reflekterar över vad som fungerar bra respektive mindre bra med den organisation av forskarutbildningen som finns på er institution/enhet. Skriv dock kortfattat, inte mer än ca 1-2 A4-sidor. Vi vill också att ni tar del av samtliga deltagares presentationer och förbereder eventuella synpunkter eller kommentarer rörande dessa. Med åren hoppas vi få ihop en intressant databas över hur forskarutbildningen organiseras runt om på universitetet. Den individuella studieplanen (case-övning) På eftermiddagen kommer vi att göra en caseövning i avsikt att sätta igång reflektioner och diskussioner kring olika aspekter av relationen mellan doktorand och handledare, såväl av personlig som mer strukturell art. Tanken är att vi genom detta case ska reflektera över olika typer av problem som kan dyka upp under handledningen och möjliga sätt att hantera dessa. Förberedelser inför dag 1: Förutom den skriftliga uppgiften kan ni förbereda er genom att läsa igenom de fyra första kapitlen i kursboken (s.7-78). Dag 2 Forskningsideal och handledartyper Crister Skoglund, idéhistoriker vid Södertörns högskola, föreläser om kreativitet och olika vetenskapsideal och diskuterar konsekvenser för forskarhandledningen. Därefter samlas deltagarna i grupper för att reflektera över frågeställningar som väckts genom föredraget. Doktorandpanel Till eftermiddagen har vi bjudit in tre aktiva doktorander som ger sin syn på hur det är att vara doktorand och vad handledning är och borde vara. Vi försöker hitta
4 (11) doktorander med lite olika bakgrund och ämnesinriktning. Det ges möjligheter att ställa frågor till doktoranderna. Syftet är att vi genom detta ska få en inblick i och en bättre förståelse för doktorandernas perspektiv på handledning. Inför detta pass bör ni läsa Doktorandspegeln och Doktorandpulsen, som båda finns tillgängliga på mondo (www.mondo.su.se). Forskningsprocessen Vi avslutar dagen med en diskussion kring den process som äger rum under forskarutbildningens gång. Går det att säga något generellt om olika faser och handledarens roll under dessa? Något om detta finns att läsa i Anngerd Lönn Svensson, Det beror på. Erfarna forskarhandledares syn på god handledning, Borås 2007, kapitel 4 (finns på mondo). Dag 3 De yttre ramarna Under detta pass kommer någon från SU och pratar om regelverket och de förordningar och föreskrifter som finns vad gäller forskarutbildningen. Tillfälle att ställa frågor ges rörande detta. Förberedelse: Det kan vara bra att läsa de relevanta delarna av högskolelagen och, framför allt, högskoleförordningen samt fakultetsspecifika regler i förväg (se mondo). Doktorandhandbokens kapitel om handledning rekommenderas också. Etiska dilemman Fusk i forskarvärlden är ett hett ämne. Vad får man göra och vad får man inte göra? Under detta pass diskuterar vi olika etiska dilemman som kan dyka upp i samband med forskarhandledning och hur vi som handledare kan hjälpa doktoranderna att hantera dessa. Koncentrationen ligger på en diskussion inte i första hand om själva regelverket utan kring den gråzon som är oreglerad och som ofta upplevs som den mest problematiska. Förberedelse: Läs kapitel 16 i kursboken samt hämta inspiration från den pågående debatten om olika typer av fusk. Vi rekommenderar att ni läser SU:s etiska vägledning och framför allt - Vetenskapsrådets skrift Vad är god forskningssed? Synpunkter,
5 (11) riktlinjer och exempel, Bengt Gustafsson, Göran Hermerén, Bo Petersson, http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000334/god_forskningssed_3.p df. Hemuppgift: Inför detta pass vill vi att alla deltagare funderar över samt skriver ned ett etiskt dilemma som ni stött på under era arbetsliv helst men ej nödvändigtvis med anknytning till forskarhandledning. Detta får ni tillfälle att diskutera med andra kursdeltagare i mindre grupper. Det ska inte läggas ut på mondo eller skickas in utan bara tas med och diskuteras i den lilla gruppen. Den jämlika akademin? På eftermiddagen diskuteras frågor om genus och mångfald i relation till handledning. Förberedelse: Som förberedelse kan ni läsa kapitel 12 i kursboken och relevanta dokument på mondo. Vi vill också att ni tar reda på hur arbetet med genus och mångfald ser ut på era respektive institutioner vad sägs i jämställdhetsplanen och hur arbetar ni konkret utifrån denna? Hur tänker ni själva kring dessa frågor i samband med handledningen? Highlights från erfarna handledare Här ges tillfälle att presentera godbitar ur de intervjuer som ni har gjort med erfarna handledare (se nedan). Tillfälle ges också till mer generella diskussioner rörande handledarkompetensen och hur man lämpligen utvecklar denna. Dag 4 Det svåra samtalet Vi får besök av en psykolog som talar, bland annat med utgångspunkt i praktiska övningar, om hur man kan göra kommunikationen med doktoranden så effektiv och konstruktiv som möjligt, vilka fallgropar man kan falla i och hur man kan söka undvika dessa.
6 (11) Diskussion av den skriftliga reflektionsuppgiften Deltagarna ges här tillfälle att diskutera den skriftliga reflektionsuppgiften (om denna uppgift, se nedan) tillsammans med en annan deltagare. Syftet är att få feedback på reflektioner kring hur man konkret beter sig i handledarsituationen. Förberedelse: Kursboken kapitel 5, 6, 8, 10, 11 och 15. Observera alltså att ni utöver inläsning av litteratur också förväntas förbereda uppgifter inför den första dagen och inför passet om etik och genus/mångfald. Utöver detta ska ni göra två mer övergripande uppgifter under kursens gång, vilka presenteras här: Intervju med en erfaren handledare Under kursens gång vill vi att ni intervjuar en erfaren handledare, det vill säga en som har handlett doktorander under en längre period (ungefär tio år) och som handlett minst två doktorander fram till disputation. Det kan vara en handledare i ert eget eller i ett (helt) annat ämne. Ni är fria att ställa de frågor ni är intresserade av. Inspiration kan hämtas från Lönn Svenssons intervjuer med erfarna handledare, särskilt kapitel 7 (den finns på mondo). Följande frågor kan exempelvis ställas: Vilka är de största problem som ni stött på vad gäller handledarsituationer och hur har ni hanterat dem? Hur introducerades ni i arbetet som handledare och hur tycker ni att handledarkompetensen lämpligen bör utvecklas? Vilket stöd har ni fått som handledare och hur tycker ni att ett sådant stöd skulle se ut? I vilken mån har ni samarbetat med andra handledare? Hur har förändringar av forskarutbildningen förändrat förutsättningarna för att handleda doktorander? Har ni goda råd att förmedla till mindre erfarna handledare? Skriv ned några punkter som sammanfattar det ni tycker var mest spännande, intressant och givande i denna intervju. Ni får anonymisera intervjupersonen om ni vill. Texten ska läggas in på mondo. Förberedelser: Anngerd Lönn Svensson, Det beror på. Erfarna forskarhandledares syn på god handledning, Borås 2007, särskilt kapitel 7 och gärna något kapitel ur Åsa Bergenheim & Karin Åberg, Forskarhandledares robusta råd, Lund (Studentlitteratur) 2008, där erfarna handledare delar med sig av sina erfarenheter (finns dock inte på mondo).
7 (11) Skriftlig reflektionsuppgift Under kursen kommer vi även att be er göra en uppgift utifrån era egna erfarenheter som handledare eller av att ha blivit handledd. Det finns flera olika alternativ på vad ni kan göra. 1. Planera, genomför och utvärdera ett handledarsamtal. Detta är en nyckeluppgift för en handledare, och det vore utmärkt om det kan göras under kursens gång, så att tankar om hur det hela ska gå till, och hur det hela förlöpte kan delas med de övriga kursdeltagarna. Inte alla har idag aktiv handledning, men man kan tänka sig ett samtal med en person som man lånar (eller naturligtvis en doktorand som man är bi-handledare till). 2. Skriv en reflektion över din egen tid som doktorand och din nuvarande roll som handledare. 3. Skriv en reflektion efter att ha auskulterat vid ett handledarsamtal. Vill du göra denna uppgift tar du kontakt med en handledare i ditt eget eller något annat ämne och be att få vara med och lyssna vid ett handledarsamtal. Du får själv välja om du vill prata med handledaren och doktoranden före och/eller efter samtalet. Det viktiga är att du funderar över hur samtalet går till och vad som verkar fungera och kanske inte fungerar så bra med detta och redovisar dina reflektioner. Skriv cirka 3-5 sidor. Vi vill att ni anknyter till litteraturen om handledning, förslagsvis till de modeller för handledning som presenteras i Handal & Lauvås eller i Lönn Svensson. Era skriftliga uppgifter vill vi ha senast en vecka före kursträffen. Skicka dem via mail (inte på mondo!). Det är viktigt att ni håller denna deadline! När vi fått in uppgifterna kopplar vi ihop er två och två, för att ni ska kunna läsa varandras uppgifter och diskutera dessa vid det sista kurstillfället. Vi kommer alltså inte att distribuera uppgiften till alla de andra i kursen utan bara till en utvald partner.
8 (11) Tanken med uppgiften är att ni ska reflektera över handledningen på ett så konkret och öppet sätt som möjligt och alltså koppla det vi diskuterar på kursen till er verklighet ute på institutionerna. Välj som sagt det alternativ som passar er, men vi ser helst att ni om möjligt försöker er på det första alternativet, alltså ett eget handledarsamtal. Det här innebär alltså att ni utöver deltagande på kursdagarna ska göra följande uppgifter: 1. Presentation av hur forskningen är organiserad på era institutioner/enheter. På mondo senast en vecka före den första kursträffen. 2. Intervju med en erfaren handledare. På mondo senast en vecka före den tredje kursträffen. 3. Presentation av ett etiskt dilemma. Att ta med till den tredje kursdagen. 4. Reflektionsuppgift kring handledning. Skickas via mail till kursledarna. Kursintyg För att få ett kursintyg på kursen krävs följande: Närvaro på minst 75 % av kursen och kompensation för frånvaro antingen skriftligt eller genom att närvara vid kommande kurstillfällen. Aktivt och väl förberett deltagande vid kurstillfällena. (Detta innefattar också att man tagit del av anvisad litteraturen och förberett hemuppgifter.) Författande av de skriftliga uppgifterna. Litteratur: Obligatorisk läsning är Forskarhandledaren av Gunnar Handal och Per Lauvås (Studentlitteratur, Lund 2008). Boken är en översättning från norska men är anpassad också till svenska förhållanden. Det är också värt att notera att boken behandlar handledning på såväl master- som doktorandnivå. Kursboken skickas ut till alla deltagare före det första undervisningstillfället.
9 (11) Mondo Vi har samlat en hel del material med anknytning till forskarhandledning på lärplattformen Mondo, som ni har tillgång till som deltagare på kursen, www.mondo.su.se. Ni har tillgång till detta material även efter det att ni är färdiga med kursen. Forskarhandledning: litteraturtips Det finns numer en omfattande litteratur kring forskarhandledning, både nationellt och internationellt. Här är några titlar. Litteratur Andersson, Gunnar & Persson, Anders, Coaching och handledning i grupper, Lund 2002 Appel, Monika & Bergenheim, Åsa, Reflekterande forskarhandledning. Om samarbetet mellan handledare och doktorand, Lund 2005 Asplund, Johan, Avhandlingens språkdräkt, Göteborg 2002 Bargholtz, Christoph m.fl., Att handleda blivande forskare. Myter och verkligheter, Sulfs skriftserie, Stockholm 1994 Bergenheim, Åsa, & Åberg, Karin (red), Forskarhandledares robusta råd, Lund 2007 Bergenheim, Åsa, Inspirationskälla, föredöme. Tränare och kollega. Forskarhandledares visioner och verklighet, Umeå 2001 Degerblad, Jan-Eric & Hägglund, Sam, Tradition och förnyelse i svensk forskarutbildning, Högskoleverkets rapportserie 2002: 26 R Forsman, Birgitta, Vetenskap och moral, Nora 2002
10 (11) Haraldsson, Jennie, Det ska ju vara lite äventyr. Styrning av svensk forskarutbildning utifrån reformen 1998, Göteborg 2010 Hessle, Sven, Legitimitetstrappan. En modell för kunskapsinformation i forskarutbildningen, Stockholm 1987 Jensen, Reimer, Forskarhandledningens psykologi. Reflexioner kring samspelet mellan handledare och doktorand, Lund 1991 Kroksmark, Tomas & Åberg, Karin, Handledning i pedagogiskt arbete, Lund 2007 Lauvås, P. & Handal, G. (1999). Supervision of theses in an academic culture. Paper presented at the NFPF Conference, Copenhagen. Lauvås, P. & Handal, G. (2005). Optimal use of feedback in research supervision with master and doctoral students. Nordisk pedagogik, vol 25, nr 3, s. 177-189. Lewis, Vicky & Habeshaw, Sue, Interesting Ways to Supervise Student Projects, Dissertations and Theses, Bristol 1997 Lindén, Jitka, Handledning av doktorander, Nora 1998 Lindstedt, Inger, Textens hantverk. Om retorik och skrivande, Lund 2002 Lorentzi, Ulrika, PUFF: Pilotutbildning med genusperspektiv för forskarhandledare, Stockholm 1996 Lönn Svensson, Anngerd, Det beror på. Erfarna forskarhandledares syn på god handledning, Högskolan i Borås, 2007 Molin, Mats & Åsell, Marianne, Att leva eller forskar eller att leva och forska, Umeå 1995 Mårtensson, Mårten, Doktoranden och forskningsmiljön. En empirisk livsåskådningsstudie, Uppsala 2009 Persson, Roland S., Vetenskaplig handledning, Lund 1999 Phillips, Estelle & Pugh, D.H., How to get a PhD, Open University 2000 (1987)
11 (11) Skogsmyr, Io, Doktorandpraktikan, Lund 2007 Strannegård, Lars (red), Avhandlingen. Om att formas till forskare, Lund 2003 Trost, Jan, Att vara opponent, Lund 2002 Wisker, G., The good supervisor, Basingstoke, 2005