Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor



Relevanta dokument
Klosettvatten i kretslopp

Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs

Växtnäring från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor

Klosettvatten till energigrödor

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Växtnäring från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor

Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs Plant nutrients from three-chamber septic tanks in production of energy grass

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Slamspridning på åkermark

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på åkermark

Slamtillförsel på åkermark

Halmaska i kretslopp

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

något för framtidens lantbrukare?

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Sammanfattning. Inledning

Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

På väg mot en hållbar återföring av fosfor

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Rörflen som biogassubstrat

Värdet av vall i växtföljden

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Energieffektivisering i växtodling

Innehåll

Hitta rätt kvävegiva!

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Kallelse Föredragningslista. Jävsutskott

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Spola inte kretsloppet

Exempelgården Potatis och svin

Avlopp i kretslopp avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Slamspridning på åkermark

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

De skånska odlingssystemförsöken

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Tillskottsbevattning till höstvete

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Ekologisk produktion lantbruk

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Biogödsel från rötning av musslor

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Energigrödornas ekonomi

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

kadmium i avloppsslam

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Plantekongres 2013, Herning Dave Servin, Partnerskap Alnarp. Framgångsrikt samarbete mellan akademi och näringsliv

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Transkript:

Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV, 25 Syfte och mål Hållbara transporter i framtiden Utreda om växtnäring från klosettvatten kan gödsla energigrödor på åkermark i en växtföljd för att på sikt uppnå en mer hållbar produktion av drivmedel Partnerskap Alnarp vid SLU, Lunds Renhållningsverk Region Skånes miljövårdsfond finansierar Ekologisk Nötflytgödsel Klosettvatten Regelverk NV 2 Eko nöt flyt Regelverk NV 2 212 KRAV 22 1 1 KRAV 22 1 1 Fosforklass I-II (35 kg P/ha) III-V (22 kg P/ha) 73 85 Fosforklass I-II (35 kg P/ha) III-V (22 kg P/ha) 79 73 Kg/ha 62 N-total 11 54 NH4-N 93 N-tillgängligt 95 35 Fosfor P 22 Kalium K 51 21 CaO TS 931 13 14 Våtvikt 423 77 6 6 mm 42,3 Cd/P 12 N-Tot NO3-N NH4-N Fosfor Kalium Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn ppm mg/kg Kg/ha 118 N-total NH4-N 58 N-tillgängligt 64 41 39 Fosfor P 22 3 28 Kalium K 127 CaO TS 2 821 13 8 Våtvikt 37 67 mm 3,8 Cd/P 14 N-Tot NO3-N NH4-N Fosfor Kalium Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn ppm mg/kg Källsorterat klosettvatten från Lund är godkänt av Cerealia till energigrödor i en växtföljd med livsmedelsgrödor Ekologisk nötflytgödsel har jämfört med klosettvatten från Lund har liknande kvalitet ur växtnärings- och tungmetallsynpunkt 1

Silning av klosettvattnet vid inlagring i gödselbrunn Gotlandsmodellen, Roma http://www.gotland.se/imcms/5863 Spridningsutrustning för lagrat klosettvatten På Gotland rivs mindre reningsverk och returvattendammar byggs istället Gotlandsmodellen Jordbruksgrödor har bevattnats med renat avloppsvatten sedan början av 198-talet Avloppsvattnet samlas i stora grävda dammar där det lagras i flera månader I dammarna sker en naturlig avdödning av sjukdomsframkallande mikroorganismer Gotlandsmodellen I Havdhem, Hemse, Roma, Stånga, Träkumla, och Väskinde bevattnas 9 ha med avloppsvatten från ca 5 personer Betor, raps, spannmål och vall bevattnas Metoden är intressant för mindre reningsverk där lantbrukarna har ett stort vattenbehov 2

Bevattning med renat avloppsvatten i Salix http://www.sva.se/dok/622.html?searchstring=energiskog&visaarkiv=1 Bevattning av energiskog med biologiskt behandlat avloppsvatten medför ingen risk för smitta Klosettvatten används som gödselmedel vid odling av foderspannmål, istället för att transportera avloppsfraktionen till Visby reningsverk Klosettvattnet hämtas med traktordragen vakuumtankvagn av lantbrukare som entreprenörer Klosettvattnet lagras i minst 6 månader före spridning på åkermark i samband med vårsådd av fodergrödor http://www.gotland.se/imcms/servlet/getdoc?meta_id=2526 Projektet under 25-27 Odlingsförsök med majs och hampa som gödslats med klosettvatten (SLU Alnarp & LRV) Hygienisering av klosettvatten med urea (SVA, Uppsala) Majs och hampans potential för biogasframställning (Avd. för Bioteknik, Lunds Universitet) Från hampafrö till el och fjärrvärme 5-1 ha, delvis klosettvattengödslad (LRV & Lunds Energi AB & SLU Alnarp ) Skörd ton/ha 25 2 15 1 5 Odlingsförsök i hampa 25 Kombisådd, 4, 8 kg N/ha (11-5-18) + klosettvatten, 4, 6, 12 kg N/ha 5 1 15 2 25 N-giva Klosettvatten ensamt eller i kombination med en kombisådd giva av 4 kg N/ha i form av NPK 11-5-18 gav en hög TS-skörd 3

Hygienisering av klosettvatten med urea Hygienisering av klosettvatten med urea Rekommendationer från SVA: 1 månad med,5% urea ( 5 kg urea/m 3 ) Rekommendationer från SVA: 1 månad med,5% urea ( 5 kg urea/m 3 ) 2,5 månader med,1% urea ( 1 kg urea /m 3 ) Försök med majs och hampa som biogasgrödor (Avd för Bioteknik, LU) Försök med majs och hampa (25-27) Försök med majs och hampa (25-27) ca 2 MWh/ha Försök med majs och hampa (25-27) ca 2 MWh/ha Vid modifierad rötningsteknik ger hampa 4

Skörd av hampa till biogas Försök med majs och hampa (25-27) ca 2 MWh/ha Vid modifierad rötningsteknik ger hampa 35-4 l oljeekv. per ha http://www.vredo.nl/html_nl/gallery.asp?gid=1 under 28 Trekammarbrunnsslam till energigräs under 28 Seminarium den 9 juni på Alnarp - klosettvatten till energigrödor Kan systemet permanentas framöver med spridning av klosettvatten i en växtföljd med foder- och livsmedelsgrödor? Ytterligare försök med hampans biogaspotential Hampa på ca 6 hektar till biogasförsök och värmeverk Energigräs på en energiåker och inte i en växtföljd med foder och livsmedelsgrödor Hygienisering i flytgödselbrunn med hjälp av urea (SVA) Spridning med flytgödselspridare i växande gröda under växtsäsongen Odlingsförsök med gräsen Gräsens potential som biogassubstrat och stråbränsle 5