Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 2015-01-12 SN 2015/0011.11.03 0480-450000

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 2015-01-12 SN 2015/0011.11.03 0480-450000 Socialnämnden Socialjour Förslag till beslut Förslag till deltagande i gemensam socialjour, benämnd Sydostjouren, antas i sin helhet enligt upprättat förslag. Åt socialchefen uppdras att teckna avtal om medverkan, enligt förutsättningar i förslaget. Bakgrund Emmaboda, Torsås, Karlskrona och Kalmar kommuner har hittills haft olika lokala lösningar, för att kunna tillgodose behovet av en bemannad socialtjänstverksamhet inom myndighetsdelen för individ- och familjeomsorg. I samtliga dessa kommuner har hittillsvarande lösningar alltmer kommit att visa sig vara otillräckliga. En idé om samarbete över kommun- och länsgränserna ledde fram till att en tjänsteman från vardera Karlskrona och Kalmar kommuner fick i uppdrag att ta fram förslag till ett organiserat samarbete kring social jour. Företrädare för Emmaboda och Torsås kommuners socialtjänst har kontinuerligt hållits informerade om uppdragets utförande. Här föreliggande rapport innehåller förslag om uppbyggnad av en bemannad social jour för Emmaboda, Torsås, Karlskrona och Kalmar kommuner, som ska kunna tillhandahålla vissa sociala tjänster efter kontorstid (vardagskvällar och helger). Socialjouren föreslås få namnet Sydostjouren och föreslås vara bemannad av fyra socialsekreterare (socionomer) samt en enhetschef. Jouren ska, av geografiska skäl, utgå från Torsås kommun. Jouren kommer därmed att ingå i socialtjänstorganisationen i Torsås kommun men kommer därutöver att kontinuerligt följas av en referensgrupp, med representanter för även Emmaboda, Karlskrona och Kalmar kommuner. Socialförvaltningen Vc Adress Box 834, 39128 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Johnny.Lesseur@kalmar.se

SN 2015/0011 2 (2) Helårskostnaden för ett verksamhetsår beräknas bli 3 474 tkr, varav Kalmar kommuns andel blir 1 546 tkr (44,5 % enligt per capita-fördelningsprincip). Under förutsättning att nödvändiga beslut fattas, beräknas Sydostjouren kunna inleda arbetet 1 september 2015. Johnny Lesseur Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Sydostjouren förslag till inrättande av gemensam socialjour för Emmaboda, Torsås, Karlskrona och Kalmar kommuner

SYDOSTJOUREN Förslag till inrättande av gemensam socialjour för Emmaboda, Torsås, Karlskrona och Kalmar kommuner Michael Börjesson, Emmaboda kommun Lena Sjöstrand, Torsås kommun Tore Svensson, Karlskrona kommun Johnny Lesseur, Kalmar kommun 1

SYDOSTJOUREN förslag till inrättande av gemensam socialjour för Emmaboda, Torsås, Karlskrona och Kalmar kommuner Innehållsförteckning Avsnitt Sida Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Rättsliga utgångspunkter 5 3. Bakgrund 6 4. Uppdraget och förutsättningar för samverkan 7 5. Behovsfrågorna 9 6. Resursfrågorna förslag till utformning 11 7. Övriga förutsättningar och verksamhetens utformning 14 8. Kostnadskalkyl 15 9. Tidplan, avtal och förslag till beslut 16 2

Sammanfattning Emmaboda, Torsås, Karlskrona och Kalmar kommuner har hittills haft olika lokala lösningar, för att kunna tillgodose behovet av en bemannad socialtjänstverksamhet inom myndighetsdelen för individ- och familjeomsorg. Karlskrona tillgodoser behovet av bemannad verksamhet via ett internt HVB-hem under vardagar men därutöver bygger organisationen denna uppgift kring (mer eller mindre) reglerade beredskapslösningar för tjänstemän. I samtliga kommuner har denna typ av lösning alltmer kommit att visa sig vara otillräcklig. En idé om samarbete över kommun- och länsgränserna ledde fram till att en tjänsteman från vardera Karlskrona och Kalmar kommuner fick i uppdrag att ta fram förslag till ett organiserat samarbete kring social jour. Företrädare för Emmaboda och Torsås kommuners socialtjänst har kontinuerligt hållits informerade om uppdragets utförande. Här föreliggande rapport innehåller förslag om uppbyggnad av en bemannad social jour, som ska kunna tillhandahålla vissa sociala tjänster efter kontorstid (vardagskvällar och helger). Sena nätter har en lösning med beredskap bedömts vara tillräcklig men denna beredskap föreslås vara inbyggd i den nya socialjouren. Social jour ska kunna verka inom huvudsakligen två områden: bedömning av akuta socialtjänstärenden (skydd för barn, ungdomar, missbrukare och brottsoffer) och tillhandahållande av råd och stöd till jourhem/familjehem. Undantagsvis kan även uppdrag gällande tillsyn i redan pågående ärenden komma ifråga. Socialjouren föreslås vara bemannad av fyra socialsekreterare (socionomer) och en enhetschef och jouren ska, av geografiska skäl, utgå från Torsås kommun. Jouren kommer därmed att ingå i socialtjänstorganisationen i Torsås kommun men kommer därutöver att kontinuerligt följas av en referensgrupp, med representanter för även Emmaboda, Karlskrona och Kalmar kommuner. Under förutsättning att nödvändiga beslut fattas, beräknas social jour som föreslås få namnet Sydostjouren kunna inleda arbetet 1 september 2015. 3

1. Inledning Frågan om social jour har i vart fall i mindre kommuner varit en komplicerad och svårhanterad fråga inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO). Alltsedan Socialtjänstlagen antogs, 1982, har det funnits en rekommendation till kommunerna att tillhandahålla social jour. Detta har, främst av resursskäl, oftast resulterat i någon form av beredskapslösning, där antingen förtroendevalda eller tjänstemän har haft en i vissa fall reglerad och i andra fall helt oreglerad uppgift att finnas tillgängliga för att kunna utföra socialtjänstens arbetsuppgifter på andra tider än normal kontorstid. Sedan Socialtjänstlagen infördes, har samhället genomgått omfattande förändringar. Såväl behovet av socialtjänstens insatser på obekväma arbetstider som allmänhetens krav på tillgänglighet har kommit att ställa sociala myndigheter inför helt annorlunda krav. Under de senaste åren har dessutom lagstiftningen skärpts, främst gällande skyddet för barn och unga, och idag ska exempelvis en skyddsbedömning i ett anmält barn- eller ungdomsärende alltid vara genomförd inom ett dygn. Utvecklingen i landets kommuner har i vissa fall inte hållit samma utvecklingstakt, som efterfrågekraven på socialtjänstens resurser hade fordrat. Detta har gjort att gamla lösningar har kommit att bli alltmer felanpassade, i förhållande till de behov som de har förväntats kunna lösa. Våra kommuner är i detta avseende inga undantag. Även om lösningarna på tillhandahållande av sociala jouråtgärder har sett olika ut, i Emmaboda, Torsås, Karlskrona respektive Kalmar, har de ändå det gemensamt att de alltmer uppenbart har visat sig vara otillräckliga. I samband med att man hos Socialförvaltningen i Karlskrona påbörjade en egen översyn av hittillsvarande beredskapsorganisation, togs en kontakt med socialtjänsten i Kalmar. Vid denna kontakt framkom att man i bägge residensstäderna hade vissa bekymmer med att etablera en fungerande samverkan kring socialjoursfrågan, i sina respektive län. Detta ledde vidare till en idé om att undersöka möjligheten att tillsammans åstadkomma en lösning på problemet. Emmaboda och Torsås socialtjänstmyndigheter hade sedan tidigare aviserat intresse för en gemensam lösning rörande socialjour, tillsammans med Kalmar. Dessa bägge kommuners geografiska läge, mittemellan de två större kommunerna, gjorde att de blev naturliga att bjuda in till en gemensam diskussion. En tanke väcktes om att utgå från Torsås kommun, som har ett utmärkt strategiskt läge med ungefär samma transportavstånd och tid till alla de tre övriga kommunerna. 7 oktober 2014 träffades förvaltningsföreträdare för de fyra kommunerna, på socialkontoret i Torsås. Vid detta möte uttryckte samtliga närvarande ett intresse av att arbeta vidare på tankarna om en gemensam socialjour. Uppdrag lämnades till utredare Tore Svensson, Socialförvaltningen i Karlskrona och verksamhetschef Johnny Lesseur, Socialförvaltningen i Kalmar, att utarbeta ett förslag ett beslut. Dialogpartner under utarbetande har varit Michael Börjesson, IFO-chef, Socialförvaltningen i Emmaboda och Lena Sjöstrand, IFO-chef i Torsås. 4

2. Rättsliga utgångspunkter Uppmaning till socialtjänsten att tillhandahålla social jour återfinns i Socialtjänstlagen 3 kap 6 : Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Lag (2012:776). Andra viktiga rättsliga utgångspunkter för social jour återfinns nedan. Att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen slås fast i 2 kap 2. Observera dock att detta ansvar inte innebär någon inskränkning i det ansvar som åvilar andra huvudmän. Socialnämndens uppgifter finns reglerade i 3 kap 1. Bland annat anges i detta lagrum att till socialnämndens uppgifter hör att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Rätten till bistånd regleras i 4 kap 1, vari anges att Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. I 5 kap 1 återfinns socialtjänstens ansvar för barn och unga och i 5 kap 9 socialtjänstens ansvar för missbrukare. Skyldigheten att bistå brottsoffer (bla personer som har utsatts för familjerelaterat våld) finns i 5 kap 11. I 6 kap 7a fastslås att Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Lag (2012:776). Bestämmelser om vård utan samtycke för barn och ungdomar respektive missbrukare återfinns i LVU och LVM. Slutligen erinras om stadgandet i 3 kap 3 SoL att Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförandet av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 5

3. Bakgrund För att få en bättre bild av dagens organisation för sociala jourärenden, gjordes inledningsvis en inventering av vilka organisationslösningar de aktuella kommunerna idag använder. Dessa presenteras nedan. 3.1. Bakgrund Emmaboda Idag delar en grupp bestående av 12 handläggare på ansvar för beredskap under helger (enkel beredskap). Under vardagar upprätthålls beredskapen av socialnämndens ordförande. Arbetsledning av beredskap tillhandahålls av IFO-chef. Dagens beredskapsorganisation upplevs som otillräcklig. Personalgruppen känner osäkerhet inför uppgiften och ser gärna en annan lösning. 3.2. Bakgrund Torsås I dagsläget upprätthålls social beredskap av socialnämndens ordförande, alla dagar i veckan. Efter påringning, söker ordförande normalt IFO-chef. Dagens lösning upplevs som uppenbart otillräcklig. 3.3. Bakgrund Karlskrona I Karlskrona finns en tjänstemannabemannad social beredskap, bestående av 8 socialsekreterare. Dessa har dubbelbemannad beredskap under alla helger. Vardagar upprätthålls social beredskap av kommunens HVB-hem Roslunden, som har till uppgift att förmedla vidare till ordinarie handläggare. Nuvarande beredskapslösning i Karlskrona har idag av arbetsmiljöskäl kommit att bli icke önskvärd. 3.4. Bakgrund Kalmar I Kalmar finns sedan många år tillbaka en socialsekreterarberedskap under helger (enkelbemannad), som roterar på samtliga anställda socialsekreterare med myndighetsutövning (med minst 6 månaders tidigare anställning). 2011 kompletterades helgberedskapen med en beredskap vardagskvällar/-nätter, bemannad av enhetschefer i VO Mottagning och utredning. Nuvarande beredskapslösning upplevs av personalen som ett stort arbetsmiljöproblem och har p g a ökad ärendetillströmning kommit att bli alltmer otillräcklig. 6

4. Uppdraget och försättningar för samverkan 4.1. Rättsläget samverkan myndighetsutövning Utgångspunkter för samverkan mellan kommuner, avseende myndighetsutövning inom socialtjänsten, återfinns i 2 kap 5 Socialtjänstlagen: /Träder i kraft I:2015-01-01/ Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till andra juridiska personer eller en enskild individ. Lag (2014:579). Lagtexten ska uttolkas som att det tillåtet att sluta avtal om myndighetssamverkan med en annan kommun däremot inte med någon annan juridisk huvudman än en annan kommun. 4.2. Uppdraget Vid möte mellan socialchefer/ifo-chefer i Karlskrona, Kalmar, Emmaboda och Torsås kommuner 141007 uppdrogs åt Tore Svensson, Socialförvaltningen i Karlskrona kommun, och Johnny Lesseur, Socialförvaltningen i Kalmar kommun, att ta fram ett förslag till gemensam social jour. Utgångspunkten var att en sådan jour skulle placeras i Torsås, eftersom denna kommun har ett centralt geografiskt läge. Förslaget skulle återredovisas för socialcheferna 141217. 4.3. De geografiska förutsättningarna Förutsättningarna för en placering av en socialjour framgår av nedanstående bild. 4.4. De demografiska och ekonomiska förutsättningarna Den sammanlagda befolkningen i området uppgår till 143 642 invånare (SCB 131231). 7

Befolkningen fördelar sig enligt följande: Karlskrona 63 912 44,5 % Kalmar 63 887 44,5 % Emmaboda 8 964 6,2 % Torsås 6 879 4,8 % Ett alltför begränsat befolkningsunderlag (otillräcklig skattekraft) har tidigare utgjort ett hinder för uppbyggnad av en bemannad socialjour. För att inom Kalmar län åtstadkomma ett motsvarande befolkningsunderlag, som i förslaget ovan, skulle mycket långa inställelsetider för socialjour behöva accepteras. Genom en samverkan över länsgränsen, finns förutsättningar att både åstadkomma ett tillräckligt befolkningsunderlag och acceptabla inställelsetider. 8

5. Behovsfrågorna I samband med att uppdraget formulerades, diskuterades även vilka behov en gemensam social jour för de aktuella kommunerna skulle kunna tillgodose. Tre områden berördes: 1. Bedömning av akuta socialtjänstärenden (främst barn- och ungdomsärenden, missbruksärenden och brottsofferärenden) efter kontorstid. 2. Tillsyn i redan pågående ärenden, t ex för att avvärja en alternativ akutplacering i familjehem/hvb-hem. 3. Tillhandahållande av råd och stöd till jourhem och familjehem efter kontorstid. Nedan följer en redovisning av utredarnas överväganden, avseende dessa tre behovsområden. 5.1. Bedömning av akuta socialtjänstärenden Social jour föreslås kunna tillhandahålla följande tjänster: 1. Finnas tillgänglig per telefon/rakel när kommuninvånare söker social jour via SOS Alarm eller Polismyndigheten. Tillgängligheten begränsas på så sätt att det inte är möjligt för allmänheten att direkt kontakta social jour, utan att sådana kontakter har förmedlats via larmoperatör. Uppdraget avgränsas till akuta bedömningar av om någon åtgärd enligt SoL, LVU eller LVM behöver vidtas, som inte kan anstå till respektive socialförvaltnings nästa ordinarie öppethållande. Åtgärder till stöd för försörjning ska normalt sett inte kunna innefattas i den sociala jourens ansvar (utom vid händelser av synnerlig vikt). 2. Vid behov kunna genomföra akuta hembesök, i syfte att göra skyddsbedömningar och förhandsbedöma uppgifter i en anmälan. 3. Kunna fatta beslut om att inleda utredning i akuta ärenden gällande skydd för barn, ungdomar och vuxna missbrukare samt förbereda beslut och verkställa fattade beslut om omhändertagande enligt LVU/LVM. 4. Arrangera (normalt inte självständigt genomföra) transporter av personer, där beslut har fattats om omhändertagande enligt LVU/LVM eller vid akuta placeringar enligt SoL i familjehem/hvb. 5. Medverka i polisförhör av barn/ungdomar, när sådan medverkan efterfrågas av Polismyndigheten och det bedöms vara av vikt för barnet/ärendets fortsatta handläggning. 5.2. Tillsyn i redan pågående ärenden Det finns inte något samlat önskemål eller mandat från de berörda kommunerna, gällande möjligheter att utöva tillsyn i redan pågående ärenden. Undantagsvis måste det dock hållas öppet en möjlighet att diskutera denna typ av insatser, förutsatt att ärendet i annat fall ändå kan bli föremål för ett ingripande under jourtid. Detta skulle exempelvis kunna gälla i fall där en missbrukare genomför avgiftning på hemmaplan och det är ett LVM-nära läge. 5.3. Tillhandahållande av råd och stöd till jourhem/familjehem Social jour skulle kunna användas som en extra garanti till de jourhem/familjehem, som de medverkande kommunerna anlitar. Genom att kunna tillhandahålla en bevakad telefonlinje, skulle hemmen kunna tryggas ytterligare i sina uppdrag. Samtidigt skulle information om denna tjänst 9

kunna utgöra ett rekryteringsargument, i kampen om tillgängliga uppdragstagare med inte minst konsulentstödda familjehemsorganisationer. 10

6. Resursfrågorna förslag till utformning För att kunna göra en korrekt dimensionering av resursbehovet, behöver några olika faktorer beaktas: 1. Rekryteringsläget 2. Arbetsmiljöaspekter 3. Tillgång till arbetsledning 4. Ersättare vid frånvaro 5. Lokaler, fordon och övrig utrustning 6. Ledning av verksamheten 6.1. Rekryteringsläget a. Kravprofil För att komma ifråga för tjänst i Sydostjouren, krävs socionomexamen. Arbete i social jour förutsätter medarbetare som är goda generalister i socialt arbete. Arbetet kräver dessutom att dessa medarbetare är relativt erfarna i skarpa myndighetslägen. Slutligen förutsätter arbetets utformning att medarbetare inte har några invändningar emot att arbetet huvudsakligen ska utföras på obekväm arbetstid. b. Rekryteringsförutsättningar För att göra arbetet attraktivt, med tanke på den obekväma arbetstiden, krävs ett lägre arbetstidsmått än 40 h/v. För detta talar även behovet av dygns- och veckovila, inte minst eftersom tjänsterna även kräver beredskap i hemmet. Förslag heltidsmått: 30 h/v. Rekrytering enligt kravprofilen förutsätter dessutom att löneläget för socialsekreterare i jourtjänstgöring blir uppenbart högre än som gäller för socialsekreterare under dagtid. För detta talar även det faktum att tjänstetillsättandet sannolikt kommer att kräva rekrytering av personal med inpendling till Torsås, från kringliggande kommuner. För att inte skapa alltför stora lönedifferenser, främja flexibilitet och minska behovet av administrativ hantering av löner, föreslås att övertidsersättning, OB-ersättning och beredskapsersättning inkluderas i den fasta lönen. Tänkt löneläge: C a 35 tkr/mån. 6.2. Arbetsmiljöaspekter En grundläggande förutsättning är att två medarbetare alltid är i tjänst samtidigt. För detta talar såväl hälsofrämjande arbetsmiljöskäl, som säkerhetsaspekter i arbetet. Att man är två i tjänst, innebär självklart inte att alla arbetsuppgifter behöver utföras i par. Däremot ska hela tiden finnas tillgång till en arbetskamrat, när arbetsuppgifterna så kräver. Jourarbetet behöver utgå från en lokal, som både ger möjlighet till administrativt arbete och till vila eftersom uppgifternas natur gör att det periodvis kommer att uppstå väntelägen (passiv jourtid). Personal behöver vara utrustade med portabla larm, att använda vid hembesök. Förslagvis kopplas överfallslarm ihop med anslutning till RAKEL-systemet, för möjlighet till 11

radiokommunikation med larmcentral. RAKEL-systemet ger möjlighet till GPS-positionering och till tyst medhörning vid överfallslarm. 6.3. Tillgång till arbetsledning Tillgång till arbetsledning, för personal som arbetar på obekväma tider, är enligt Arbetsmiljöverket ett krav. Genom tillgång till separat arbetsledning för social jour, avlastas 1:a linjechefer och övriga arbetsledare i de medverkande kommunerna. En särskilt avdelad arbetsledare för social jour innebär att funktionen har en inbyggd back up-funktion, om en medarbetare hastigt blir frånvarande (t ex på grund av sjukdom). Här måste i annat fall personal hämtas från kommunernas reguljära verksamheter. Genom tillgång till särskild arbetsledarfunktion, kan sannolikt dubbelbemannad beredskap under de tider jouren har stängt undvikas. Arbetsledaren förväntas här utgöra en slags föreståndare, motsvarande vad som gäller för t ex HVB-hem, som har en 2:a beredskapsfunktion. I arbetsledarfunktionen kommer en brygga att kunna byggas, mellan social jour och de olika kommunernas dagverksamhet, eftersom arbetsledaren till skillnad från de övriga medarbetarna kommer att ha en betydligt större del av sin arbetstid förlagd under dagtid. En separat arbetsledarfunktion bygger också in betydligt bättre förutsättningar för såväl metodutveckling som för ett väl genomtänkt arbetsmiljöarbete. Förslag: Enhetschef med arbetstidsmått 40 h/v, som placeras utanför schemaraderna. Tänkt löneläge: C a 40-43 tkr/mån. 6.4. Ersättare vid frånvaro Social jour-organisationen får anses rustad, via arbetsledaren, att avvärja korta tillfälliga frånvaroperioder. Vid varaktig frånvaro (sjukfrånvaro mer än någon eller några enstaka dagar, annan oplanerad frånvaro mer än enstaka dagar, semestrar m m) krävs dock tillgång till ersättare utanför social jour-organisationen. Ersättare behöver, till följd av arbetets speciella uppdrag, ges möjlighet att med inte alltför glesa tillfällen få utföra arbete i jour-gruppen, för att upprätthålla en någorlunda god kompetens inom arbetsfältet. Detta gör att antalet ersättare bör begränsas. Social jour förväntas tillhandahålla en praktikplats för socionomstudenter. Möjligtvis kan en socionomstudent, efter slutförd praktikperiod, erbjudas semestervikariat inom Sydostjouren. Förslag: Mottagningsfunktioner vid i första hand socialtjänsten i Karlskrona och Kalmar utser vardera en eller två ersättare, som med kort varsel ska kunna sättas in som ersättare i jourorganisationen. Ersättning för utfört arbete utgår enligt AB. Särskilt beredskapstillägg för uppdraget får diskuteras vidare (eftersom detta kan visa sig vara nödvändigt av rekryteringsskäl). 6.5. Lokaler, fordon och övrig utrustning Social jour har behov av en avskild lokal, som inte ska vara känd av allmänheten och som inte ska användas som besökslokal för allmänheten. Lokalen ska innehålla kontorsutrymme, vilrum (med 12

möjlighet till övernattning) och plats för matlagning/rast. Förslag: Social jour tilldelas lokalutrymme i en hyresfastighet, centralt i Torsås. Tjänsteutövandet förutsätter tillgång till ett fordon. Förslag: En leasingbil införskaffas till sociala jour-gruppen. Jourtjänstgöringen förutsätter att sociala jour-gruppen har tillgång till samtliga medverkande kommuners IT-baserade verksamhetssystem. För att kunna utföra arbetsuppgifterna, krävs vidare att sociala jour-gruppen har tillgång till sedvanlig kontorsutrustning. Förslag: Varje medarbetare behöver ha en bärbar dator. Kontoret behöver utrustas med trådlöst nätverk. Därutöver behövs skrivare, kopiator och telefax. Respektive kommun ansvarar för att socialjouren har tillgång till fungerande uppkoppling mot kommunens verksamhetssystem. 6.6. Ledning av verksamheten Den nya socialjouren i samverkan föreslås organisatoriskt ingå i socialnämndens i Torsås myndighetsförvaltning. Chef med arbetsledningsansvar för enhetschef föreslås bli verksamhetsansvarig chef i Torsås. Styrgrupp för socialjouren föreslås bildas under våren 2015. Styrgruppen ansvarar inledningsvis för rekrytering av enhetschef. Gruppen ska även tillsammans med EC ansvara för rekrytering av socialsekreterare. Därefter ska styrgruppen övergå till att vara referensgrupp för socialjouren, där IFO-chef i Torsås har ansvar att vara sammankallande. Referensgruppen ska efter jourarbetets start sammanträda minst 4 ggr/år. 13

7. Övriga förutsättningar och verksamhetens utformning Utöver resursfrågorna, krävs att den nya verksamheten ges en egen grafisk profil och identitet. Vidare behöver arbetstider och former fastställas. 7.1. Namnfrågan För att kunna profilera den nya samverkansfunktionen, är det önskvärt att enheten ges ett namn som associerar till verksamhetens innehåll, är kommunneutralt och som är lätt att lägga på minnet. Förslag: Den nya enheten föreslås få namnet Sydostjouren. 7.2. Tillgängligheten Sydostjouren föreslås ha följande öppethållande (aktiv jour): Måndag - torsdag: 16.30 23.00 Fredag (lördag): 14.30 02.00 Lördag (söndag): 13.00 02.00 Söndag: 13.00 23.00 Förslag: Under aktiv jourtid är Sydostjouren bemannad av två socialsekreterartjänster. 7.3. Beredskapstid Erfarenheten från sedan tidigare etablerade socialjoursverksamheter, för kommuner med ungefär samma befolkningsmängd och struktur som i här aktuella kommuner, är att det saknas underlag för bemannad jour under vardagsnätter. Under veckoslut finns normalt behov av aktiv jour senare under kväll/tidig natt. Andelen påringningar under senare nattid är normalt förhållandevis få, jämfört med sen kväll och tidig natt. Därför bedöms behovet under vardagar efter 23.00 och fram till 7.30 följande morgon kunna tillgodoses genom beredskap i hemmet. Samma bedömning görs gällande lördags- och söndagsmorgnar, från 02.00 fram till 13.00 påföljande dag. Måndag tisdag 23.00 07.30 Tisdag onsdag 23.00-07.30 Onsdag torsdag 23.00 07.30 Torsdag fredag 23.00 07.30 Lördag 02.00 13.00 Söndag 02.00-13.00 Söndag måndag 23.00 07.30 Enkel bemanning bedöms tillräckligt och för socialsekreterare gäller att varje tjänst i genomsnitt kommer innehålla 15,75 beredskapstimmar/vecka. 2:a beredskap upprätthålls i första hand av enhetschef, i andra hand av enhetschef i respektive kommuns dagverksamhet. Förslag: Bemanning under beredskapstid föreslås upprätthållas av en socialsekreterare. Vid behov får enhetschef för Sydostjouren kontaktas, för ställningstagande till egen assistans alternativ inbeordrande av ytterligare socialsekreterare. 14

8. Kostnadskalkyl Följande kostnadskalkyl har upprättats, baserad på helårsdrift av verksamheten. Kalkylen kommer att behöva justeras för 2015, eftersom verksamheten sannolikt kommer att starta först under hösten 2015. Genom upprättande av en kostnadskalkyl på helårsbasis, ges förutsättningar att bedöma verksamhetens ekonomiska helårseffekt för respektive medverkande myndighet. Lön 4 soc sekr * 1 680 000 Lön enhetschef ** 516 000 Vikariatslön 140 000 PO 898 000 Lokal 60 000 Fordon 100 000 Datorer, telefoner 10 000 Övrigt 70 000 TOTALT 3 474 000 Kostnadsfördelning, per capita Kalmar 1 546 000 Karlskrona 1 546 000 Emmaboda 215 000 Torsås 167 000 * Baserat på månadslön 35 000 kr, vid antagandet att heltidstjänstmått är 30 h/v. ** Baserat på månadslön 43 000 kr. 15

9. Tidplan, avtal och förslag till beslut 9.1. Tidplan Följande tidplan föreslås för det fortsatta utvecklingsarbetetet: Presentation för socialchefer 141217. Ställningstagande till upprättat förslag (genomfört). Facklig samverkan i respektive kommun januari 2015. Beslut i socialnämnder respektive kommun januari-februari 2015. Rekrytering av enhetchef påbörjas februari 2015. Preliminär start EC 1 juni 2015. Annonsering socialsekreterare maj 2015. Utarbetande av system för tillvaratagande av kunskaper (verksamhetsstatistik) innan igångsättande. Utarbetande av grafisk profil för Sydostjouren innan igångsättande. Urvalsmöte socialsekreterare med ny EC i juni 2015 och anställningsintervjuer klara under samma månad. Start Sydostjouren 1 september 2015. 9.2. Avtal Ett ömsesidigt bindande avtal föreslås upprättas, gällande drift av Sydostjouren. Avtalet ska gälla för fyra år, med ett års uppsägning. Ifall en kommun säger upp avtalet, ska uppsägning gälla för samtliga samverkande kommuner. Om avtalet inte sägs upp, ska det automatiskt förlängas ett år åt gången. Avtalet föreslås förvaltas av socialnämnden i Torsås kommun. 9.3. Förslag till beslut Socialnämnden i Emmaboda/Torsås/Karlskrona/Kalmar kommun föreslås besluta följande. Förslag till deltagande i gemensam socialjour, benämnd Sydostjouren, antas i sin helhet enligt upprättat förslag. Åt förvaltningschefen uppdras att teckna avtal om medverkan, enligt förutsättningar i förslaget. Michael Börjesson IFO-chef Emmaboda kommun Lena Sjöstrand IFO-chef Torsås kommun Tore Svensson Utredare Karlskrona kommun Johnny Lesseur Verksamhetschef Kalmar kommun 16