Det åldrande samhället



Relevanta dokument
Patienter med särskilda behov

Särskilt tandvårdsstöd Augusti 2017

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Äldre tänder behöver mer omsorg

Nödvändig tandvård (N)

Munhälsa och tandvårdsstöd för äldre - Region Östergötlands pensionärsråd. 29 november 2017 Maria Johansson och Anna Fröberg

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Regelverket för tandvården

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

MÅNGA BERÄTTIGADE ÄR OKÄNDA MARIA JUSLIN GUNILLA NORDENRAM

Anvisningar Sidan 1 av 7

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI

Äldre patienter med karies och hur detta bör

Det nya tandvårdsstödet För dem som verkligen behöver det. Information till dig som arbetar inom vården

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma

De äldres tandfälla hotas tandhälsan av äldrevårdens utveckling?

Tandvårdshjälpen. Vilket stöd har jag rätt till?

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

3D Dentomed AB Kostprojektet Utvärdering tandhälsa Farsta

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Om tandhygienisten ser att du behöver nödvändig tandvård kan du få hjälp att boka en tid hos din tandläkare.

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Tandhygienistprogrammet Termin 5 Ht 2012 Gerodonti 5 poäng. Demens och bemötande Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Demens och Livskvalitet - munhälsa som en friskfaktor

Årsrapport regionens tandvårdsstöd 2017

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

6. Praxisundersökning

Tandvårdsstöden. lathund för vårdpersonal

Bli hel igen. Ditt nya liv utan tandprotes.

Tandhälsa. Tandhälsa. Sammanfattning. Fortsatt god tandhälsa bland flertalet unga

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet Nödvändig tandvård

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen

Yttrande över motion 2015:22 av Tara Twana m.fl. (S) om äldres tandhälsa

Munhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Prevention och folkhälsoarbete

LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Anvisningar Nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård

Utfärdarinstruktion för

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Funktionsrätt Sverige

Dnr 09/ (9)

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN

Landstingets tandvårsstöd

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen

Tandläkare Staffan Söderström. Prislista

Behandling av patienter med tandförluster

Riktlinje för tandvårdsreformen

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

När mamma eller pappa dör

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Livskvalitet hela livsresan. Barbro Westerholm Föreningarna på Skeppet, Bålsta

Tandläkare Ann och Mårten Palm. Bästa möjliga tandvård i en trygg och trivsam miljö. Prislista

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Har du rätt till billigare tandvård? Region Norrbottens tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

Det nya tandvårdsstödet. För dem som verkligen behöver det

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

LINNEA 6 LINNEAS TÄNDER. Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, FolktandvårdenTingsryd Rose-Marie Hansen Leg. Tandhygienist, Sjukhustandvården Växjö

Transkript:

Gerodonti Ht 10 Termin 9 Onsdagen den 13 oktober Det åldrande samhället Gunilla Nordenram Leg. tandläkare, docent Odontologiska institutionen gunilla.nordenram@ki.se

Sveriges befolkning 31.12.2009 9,3 miljoner

Försörjningskvot Antalet pensionärer/antalet yrkesverksamma Idag försörjer 3 personer en pensionär 2030 kommer 2 personer att försörja en pensionär

Gruppen 65 + 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 1645081 1400572 244509 Antal 65-109 år 65-84 år 85-109 år

Hur gammal kan en människa bli?

Artens livslängd 100 O Människa 50 10 5 O Häst O Katt O Hund O Kanin O Råtta O Marsvin O Mus 10 100 Fibroblasters maximala livslängd/delningskapacitet Hayflick

Jeanne Calment, Arle, Frankrike 121 år 1996

Medellivslängd 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 Män Kvinnor 30,0 20,0 10,0 0,0 1751-1790 1816-1840 1851-1860 1871-1880 1891-1900 1911-1920 1931-1940 1951-1960 1971-1980 1986-1990 1996-2000 År 2009 Årtal Medellivslängd för män 79 år Medellivslängd för kvinnor 83 år

Folkpensionen infördes 1913, då medellivslängden var c:a 55 år Antal år med pension Kvinnor Män 1913 (67 år) 0 0 1959 (ATP) 8 4 1976 (65 år) 12 7 2009(65/60 år) 20(23) 17(20)

1913 var pensionsåldern 67 år och medellivslängden ca 60 år 2009 är medellivslängden drygt 80 år På 100 år har medellivslängden ökat 1/4 sekel Pensionsåldern borde vara 91-92 år!!

70 % av männen dör som sambos 26 % av kvinnorna dör som sambos - Kvinnor lever längre - Kvinnor är gifta med äldre män - Försämrad äldreomsorg drabbar främst kvinnorna

Kvinna 65 år 1959 Kvinna 65 år 2009 Återstående förväntade livstid: 8 år Återstående förväntade livstid: 20 år 65+ Långsiktig behandlingsplanering

När är man gammal?

65 +

Den äldre patienten Kronologiskt 70 år Biologiskt ± 20 år

Gammal och frisk

Gammal och kronisk sjuk Beroende

Den tredje åldern Den 3,5 åldern Den fjärde åldern

Tredje åldern 3,5 åldern Fjärde åldern Krämpor Läkemedel Begränsningar Andra prioriteringar

Begränsningar Andra prioriteringar Orkar inte som förr Trött Ser dåligt Hör dåligt Går ostadigt Krämpor Behöver ledsagare Ekonomi

Krämpor Multisvikt Multisjuklighet

Multisjuklighet/skröplighet Sammansatta behov: medicinska insatser, omvårdnad, boendebedömning, socialt stöd, mobilisering/kvalificerad rehabilitering Flera sjukdomar flera specialister överbehandling(?) polyfarmaci The prescribing cascade Underbehandling

Den gamla sjuka patienten har oftast flera sjukdomar/åkommor Diabetes Högt blodtryck Urinsvägsinfektion Förstoppning Bensår Hjärtsvikt Depression Inkontinens Värk Parkinsons sjukdom Stroke Konfusion Demens Starr Tinnitus Osteoporos Yrsel...

Ålderssjukdomar Ofta kroniska Ofta progressiv utveckling Försämrar ofta funktionen Går sällan att bota

3,5 åldern Prioriteringsförändringar Vårdcentralen

3,5 åldern Krämpor Läkemedel Begränsningar Andra prioriteringar

Åldrande upplevs mycket olika från person till person Hur man har det Hur man tar det

N = 300 seniorer i eget boende 75+ Subjektivt FRISK Subjektivt SJUK FF Objektivt FRISK Subj SJUK Obj FRISK Objektivt SJUK Subj FRISK Obj SJUK 25 % SS OBEROENDE M Winqvist:Health and health perception among the oldest-old. Äldrecentrum, Stockholm 1996

Dagens 80-åringar var barn på 1920-talet Dagens 70-åringar var barn på 1930-talet Dagens 60-åringar var barn på 1940-talet

Nya hjärtklaffar Nya höftleder

Ny syn på tillvaron Nya linser vid grå starr - katarakt

Äldreforskningens positiva budskap: Alltflera lever friska allt längre i livet Alltflera kan behandlas vid sjukdom Alltflera överlever vid sjukdom

Compression of morbidity Postponement of morbidity Extention of morbidity

Äldreforskningens negativa budskap: Gruppen som överlevt har kvarstående handikapp Den sista fasen i livet förlängs? - extentions of morbidity Det sista levnadsåret bör man undvika

Normalt åldrad? Frisk?

Normalt åldrande Allmängiltiga Kommer inifrån (endogen) Progressiv utveckling Försämrar funktionen Går inte att behandla

Oral health in old age. Perceptions among elderly persons and medical professionals. Kerstin Andersson Karolinska Institutet 2006

Kvalitativ studier Fokuserar på individen, subjektiv Tolka patientens upplevelse/värdering/attityd/ uppfattning Söker efter förståelsekunskap Intervjuer En del med semistrukturerade frågor En del med öppna frågor Intervjuguide Förförståelse Strategiskt urval Intervjuerna skrivs ut ordagrannt för analys

Appendix 2: Interview guide used in Paper II A guide model of inter-related constituents of the phenomenon oral health used as support for the interviewer

Attitudes to and perceptions of oral health and oral care Among community-dwelling elderly residents of Stockholm, Sweden Andersson K. Nordenram G. Int J Dent Hygiene 2004;2:8-18 Phenomenologisk-hermeneutisk analys 1. Första genomläsning för naiv förståelse 2. Indelning av texten i meaning units 3. Struktureras till expressed meaning units 4. Översätts/kondenseras till transformed meaning units 5. Syntes

Meaning unit från texten Jag kommer ihåg i skolan.vi bodde på landet.dendär Tandläkaren Det kom en tandvårdsbuss som åkte från skola till skola den hade ett stort avloppsrör undertill som mynnade på marken. Skrämmande för oss skolbarn som såg blodpölen som blev större och större. Jag var så rädd, jag smet hem. Jag var så oerhört rädd. Detta var första gången detta var första gången.. (vilken behandling fick du?) vad dom gjorde det kommer jag inte ihåg. Jag kommer ihåg att..ja, jag var åtta år.

Strukturerad expressed meaning units A påminner sig att när hon gick i skolan parkerades en mobil tandklinik på skolgården och undertill hade den ett avlopp som slutade direkt på marken och där blev en blodpöl som successivt ökade i storlek. A säger att hon var förfärligt rädd och sprang hem när hon skulle bli behandlad. Det var hennes första kontakt med tandvård men hon kommer inte ihåg vad vilken behandling hon fick. Hon minns att hon var åtta år vid detta tillfälle.

Översätts till forskaren språk transformed meaning units A beskriver en avskräckande upplevelse i skoltandvården med tydliga och skrämmande minnen av första tandvårdskontakten när hon var åtta år. Hon blev så rädd att hon sprang hem. A har inget minne av vilken behandling som gjordes. Syntes Skrämmande minnen och rädsla vid första kontakten med skoltandvården. Rymde från denna hemska upplevelse. Inga minnen av utförd behandling.

Huvudkategori Previous experience of oral health and care Två subkategorier Memories of own dental care Parents oral health Partens bad oral health/deterrent Restricted family economy Terrible memories Dentist without empathy Dental care not given priority by parents

Avskräckande minnen av föräldrarnas tandvårdsproblem och dåliga tandhälsa

Egnahem i Stuvsta (Huddinge) på 1930-talet 1935 kostade en trerumsvilla med tomt 13 000 kronor Stuvsta 2006

Barn- och ungdomstid Minnen från egen tandvård Vuxenliv Familj Tandvård som vuxen Nuvarande tandvård Mår bra

Munhälsa är viktigt Tandvård är dyrt Man vill ha information om sina tänder Dåliga tänder = tillbaka till fattigsverige Löständer en metafor för fattigsverige?

Antal tänder/betandad individ 30 25 20 15 10 30-åringar 70-åringar 80-åringar 5 0 1973 1983 1993 2003 Hugoson et al: Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years Swed Dent J 2005;29:125-138

Antal egna tänder hos 70-åringar och 80-åringar 25 20 15 10 5 Bättre ekonomi Bättre egenvård 0 1973 1983 1993 2003 Friskare bättre immunförsvar Fluor Bättre matvanor

Hugoson et al: Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years Swed Dent J 2005;29:125-138 Antal fyllda tandytor/betandad individ 60 50 40 30 20 30-åringar 70-åringar 80-åringar 10 0 1973 1983 1993 2003

I tandvården har vi också lyckats öka tändernas livslängd och deras funktion. OHQoL - Ett bidrag till ökad livskvalitet

Tappa tänderna är inget naturligt åldersfenomen Vi vill och kan behålla våra tänder livet ut

Allt färre bär avtagbara proteser. Är det mera avvikande att ha dålig tandhälsa nu jämfört med för hundra år sedan? Hur upplever patienten det?

En upplevelse är - subjektiv, unik för personen - kulturellt och socialt färgad - situationsspecifik kontextbunden men

Tandhälsans betydelse har universella drag The mouth and the teeth represent the embodied self. They are an intrinsic aspect of who I am Mckenzie-Green B et al. Older peoples perception of oral health: it s just not that simple. Int J Dent Hygiene 2009;7:31-8

SBU:s rapport Tandförluster 13 augusti 2010 Hur upplever människor att förlora tänder och upplevelsen av att vara tandlös? Hur upplever människor att få behandling för detta? Observera skillnad mellan Patient satisfaction och Oral health related quality of life

Hur upplever människor att förlora tänder och upplevelsen av att vara tandlös? Hur upplever människor att få behandling för detta? Metasyntes av de sju inkluderade studierna. I fem av de inkluderade studierna har de intervjuade fått behandling för sin tandlöshet

Citaten och därav sammanställda resultat är inte relaterade till någon specifik tandersättning eller behandlingsmetod. De intervjuades upplevelser var kongruenta oavsett terapin.

1 2 3 Social säkerhet Utseende Självförtroende Bli som förr Äta och njuta av maten Tala Le/skratta Kyssas Vissla Ökad självkänsla Förbättrad funktion Återvunnen livskvalitet

Om fast implantatstödd protetik är den ultimata terapin --- Varför väljer då en del patienter en annan - sämre??? - behandlingsväg? Ellis et al har kanske svaret/svaren när man väljer konventionell avtagbar protes framför implantatstödd täckprotes?

Refusal of implant supported manibular overdentures by elderly patients Ellis JS et al. 2010 Förutsättning: Nuvarande underkäksprotes dålig 32 patienter, (c:a 1/3) avböjde erbjudande om kostnadsfri implantatstödd täckprotes i underkäken och valde behandling med konventionell avtagbar protes Fokusgruppsintervjuer med de som avböjde täckprotes 21 deltagare från Canada (Montreal) varav 11 kvinnor 11 deltagare från UK (Newcastle) varav 6 kvinnor 55-80 år

Varför avböjde man? Rädsla för smärta i samband med kirurgi Ofta tidigare traumatiska upplevelser Oro för postoperativa komplikationer eller att behandligen skulle misslyckas Läkningsperiod (3 veckor) utan tänder inte tänkbart Tyckte sig vara för gammal och skör.men följande två skäl är mest tankeväckande

A general mistrust of the professional, who was seen to be selling a product 00-talet. Decenniet då vi alla blev kunder Homo consumicus Känner kunden sig lurad? Som ett levande kreditkort?

.och. Lacked information necessary to make an informed decision and many knew virtually nothing about implants. Man hade hört ryktesvis.. Grannar, goda vänner hade tyckt

Slutstation för oral implantatbehandling??? eller finns det en bästa lösning för tandlösa individer?

Flera och bättre bevarade tänder för våra äldre patienter - förskjuter vi tandvårdsproblemen till senare i livet? Extention of morbidity även i tandvården???

Oral implants in dependent elderly persons: blessing or burden? Visser A et al. Gerodontology 2009

En 86-årig tandlös gravt dement kvinna. Har inga proteser men tycks ha ont i munnen Ansvarig vårdpersonal ser inget onormalt Tillkallad tandläkare lossade på patientens stela och infallna underläpp. Två implantatskruvar med kulattachment som var täckta med plack och tandsten hade sårgjort och ätit sig in i underläppens insida Beslutad behandling i samråd med familjen och vårdhemmets läkare och vårdpersonal borttagande av attachments och applicering av täckskruvar Efter en vecka hade slemhinnan läkt och patienten var besvärsfri

Tandlös man, strokedrabbad och hemiplegiker sedan 2 år tillbaka. Helt rullstolsbunden och kunde inte tala begripligt. Underkäksprotesen föll ständigt ut ur munnen och därmed lossnade också överkäksprotesen. Familjen och vårdpersonalen mycket angelägna om att patienten skulle få hjälp med sitt orala handikapp. Istället för bar med clip valdes kulattachments som var lättare att hålla rena. Efter 3 månader var täckprotesen på plats. Vårdarna instruerades om munhygienen Recall regelbundet var 3:dje månad Although the implant-supported denture made the patient more dependent for personal care, the gain of oral function and aesthetics largely outweighed the inconvenience

Två förslag från Visser et al Om täckprotesen inte kan användas och implantaten gör patienten illa put the implant to sleep - dvs applicera täckskruvar Förse alla patienter som får implantatförankrade proteser med ett implant passport så att framtida behandlare har uppgifter om vilket implantatsystem som använts etc.

Sedan 2002 har 150 000 pensionärer fått implantat Periimplantit? Drabbar 16-28 % av patienterna? Thord Berglundh Riksstämman 2007

1 år 2 år 6 år 11 år Christer Fransson 2009 Prevalence, extent and severity of peri-implantitis a non-linear pattern of bone loss Plötsligt kan någonting hända 13 år

Skall patienten från början informeras om att implantaten kan utgöra locus minoris resistentiae vid sviknande immunförsvar (sjukdom, hög ålder)?..eller är det onödigt att oroa den friska och välfungerande patienten med en risk som kanske aldrig kommer att inträffa för den enskilda individen?

Terapier - har vi och våra patienter samma uppfattning, samma attityder?

Patientens upplevelse av behandling jämfört med vårdgivarens uppfattning The correlation between patients and caregivers evaluation of oral health-related quality of life was low Francesca Sampogna Malmö 2010

Determining need for Removable Partial Denture: a qualitaiva study of factors that influence dentist provision and patient use. Graham, Mihaylov, Jepson, Allen and Bond Br Dent J 2006;200:155-8. Frågeställningen Tandläkarnas och patienternas attityder till partialproteser. Vad påverkar tandläkarnas värderingar/val och vad är patienternas värderingar/upplevelser

Sample Av ursprungligen strategiskt utvalda 44 tandläkare var 23 potentiella informanter Mättnad uppstod efter 16 intervjuer Av 54 patienter som svarade på enkäten var 40 villiga att bli intervjuade Mättnad uppstod efter 17 intervjuer Intervjuguide För att täcka in relevanta områden Den intervjuade skall så mycket som möjligt berätta och diskutera med egna ord. Guiden kompletterades när det dök upp nya områden av intresse i intervjuerna. Användes också för att bedöma mättnad

Tandläkarna - I valet mellan delprotes och bro påverkades tandläkaren av patientens compliance/munhygien/ och betalningsförmåga - Delprotes sågs som en behandling på väg mot helprotes eller ett billigare sätt att pröva tillvänjning till protesbärande. - Man gjorde kromkoboltskelett om patienten hade råd och prognosen var rimlig. - De tandläkare som kände sig nöjda med delprotesterapi var mera erfarna och hade bra teknikerkontakt. -Partialprotes ingen bra behandling ur yrkesprofessionell synpunkt.

Diskussion - I valet mellan delprotes och bro tycks tandläkare prioritera de tekniska aspekterna före patientens upplevelser - För patienter är en bra interaktionen med tandläkaren en viktig faktor för patienttillfredställelse och följdsamhet I Need talade tandläkarna om - Tändernas funktion - Tuggförmåga - Slitage på restbettet - Belastning på restbettet I Need talade patienterna inte om tändernas funktion utan om munnens funktion -Äta -Smaka -Uppleva maten -Inte ha mat kvar i munnen

Partialprotes ingen bra behandling ur yrkesprofessionell synpunkt the dentures are a last resort, there is no doubt, no matter how well made they are. Gör man sitt bästa om man tycker det är en dålig terapi?

Frågor att ställa sig när man överväger implpantatbehandling 1. Bidrar behandligen till patientens välbefinnande och livskvalitet? 2. Kan likvärdigt resultat nås med konventionell protetik som dessutom kan vara enklare att hålla ren 3. Är behandlingen i fas med patientens egen värdering av sin munhälsa 4. Kan patienten samarbeta tillräckligt för att genomgå kirurgi, protetisk behandling och eftervård. 5. Har patienten ett tillräckligt välfungerande nätverk av anhöriga och vårdare för att klara av den dagliga munvården? 6. Kan patienten få regelbunden recall och finns akuttandvård tillgänglig vid behov

Fjärde åldern Kroniska sjukdom(ar) Multisviktande Beroende

Fjärde åldern Hur får man sin hjälp? Kroniska sjukdom Multisviktande Beroende - Av vårdpersonal på sjukhem - Av hemtjänstpersonal i det egna hemmet - Av anhöriga Hjälp med den dagliga munvården?

Hjälp med munvård i början av livet

Hjälp med munvård i slutet av livet

Försäkring 1.1.99 för människor kommunens särskilda boendeformer eller som har motsvarande bistånd i hemmet - Avgiftsfri uppsökande munhälsobedömning - Undervisning av vårdpersonal - Nödvändig tandvård enlig avgift som för öppen hälso- och sjukvård Munnen tillhör kroppen!!!! Tandvårdsstödsintyg

Sid 107: Landstingen ansvar för uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling enligt bestämmelserna i 8a och i tandvårdsförordningen berörs inte av utredningsuppdraget

Tandvårdsförsäkringen för de s.k. särskilda grupperna är under utredning. Alliansens löfte i valet 19 september Riktade tandvårdsinstaser värda 500 miljoner årligen till personer som har dålig tandhälsa på grund av sjukdom eller handikapp

Lagen om rätt till uppsökande tandvård för boende på sjukhem m fl kom 1999 Socialstyrelsens uppföljning efter 7 år Andel uppsökta av antalet berättigare 49,2 % svårigheter att nå berättigade i ordinärt boende

Beviljad hemtjänst Antal 65-w per 1000 innevånare 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hjälp i hemmet Kvarbo Särskilt boende Särbo 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Socialstyrelsens statistikdatabaser 2007

www.aldrecentrum.se Rapporter 2007

www.aldrecentrum.se Rapporter 2007 44 hemmaboende multisjuka undersökta hösten 2006 Medianålder 83 år (73-92 år) 12 hade god munhälsa och etablerad tandvårdskontakt

Besvär från munnen Muntorr Mer än hälften är muntorra Tuggproblem Hälften har tuggprobelm Har ont Mer än ¼ har ont i munnen Kvinnor Män Någon form av tandproblem Nästan hälften har tandproblem 0 10 20 30 40 50 60 70 80

-Ingen av de hemmaboende multisjuka eller deras anhöriga hade fått någon information om den uppsökande och nödvändiga tandvårdsreformen 12 av de undersökta bedömdes vara berättigade till uppsökande och nödvändig tandvård -Biståndsbedömarna - som utfärdar tandvårdsstödsintyg - hade dåliga kunskaper om reformen

Hon är många. Vår vanligaste patient i framtidens tandvård? Vem är hon? Hur mår hon? Vad vill hon? Vad behöver hon? Vad kan vi göra? Vad skall vi göra?

Tandvård som vanligt Mera förebyggande tandvård Hjälp och stöd med tandvård Information Stöd/uppmuntran Samarbete med Primärvården Tandvårdsstöd? Tandvårdsstöd Vårdarnas insatser Professionellt samarbete

Anna Whitaker 2004 Livets sista boning De gamla vill bevara sin värdighet och sin självbild så långt det är möjligt. För många av dem är det viktigt att lukta gott, ha välskötta tänder eller tandproteser, vara välklädd, fin i håret och ha välvårdade naglar.

Se hela människan