Årsredovisning 2003 www.lio.se

Yrkes- och miljömedicinskt centrum Årsredovisning 2003 www.lio.se

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 2 Presentation Yrkes- och miljömedicinens huvuduppgift är att upptäcka och förebygga ohälsa orsakad av kemiska, fysikaliska eller andra risker eller belastningar i miljön. Detta kan ske genom projekt som studerar arbetsmiljöns och omgivningsmiljöns effekter på hälsan för större grupper. Det kan också ske genom utredning, framför allt medicinskt och yrkeshygieniskt, av miljöbetingad ohälsa i enskilda fall. Patientverksamhet Laboratorium Forskning Kunskapsspridning Miljömedicin Arbetsmiljöutredningar Kunskap om yrkes- och miljörelaterade hälsorisker bygger på att orsaksfaktorer till sjukdom eller hälsostörningar kan identifieras och bedömas på ett riktigt sätt. Detta kan ske genom utredningar av enskilda individer eller grupper som utsatts för exponeringar i arbetsmiljön eller den yttre miljön. En viktig aspekt blir därvid att fastställa karaktären av den exponering som har förekommit, dvs. att klarlägga arten och graden av hälsovådliga faktorer i arbetsmiljön och/eller den allmänna miljön. En annan viktig uppgift är att tillhandahålla metoder med vars hjälp exponeringen för kända, potentiellt farliga ämnen kan övervakas och kontrolleras. Det är också nödvändigt att inhämta kunskaper om vetenskapliga studier kring skadliga exponeringar för att kunna förmedla korrekt och utförlig information till berörda parter och även för att kunna göra kvalificerade sambandsbedömningar i enskilda ärenden (patienter). Antal anställda omräknat i heltider 13,7 Omsättning, mkr 10,5 Resultat, mkr +0,7 Eget kapital, mkr +2,0 Antal läkarbesök 115 Yrkes- och miljömedicin kompletterar företagshälsovården med specialistkunnande. På så sätt är en av Yrkes- och miljömedicins centrums (YMC) viktigaste uppgifter att fungera som stöd och kvalificerat komplement till företagshälsovården. Vår uppdragsgivare är landstingen i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län, enskilda patienter, företag, fackliga organisationer, företagshälsovård, försäkringskassa och AFA.

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 3 YMC är geografiskt placerat inom Universitetssjukhusområdet i Linköping. YMC:s ansvarsområde omfattar Östergötland, Kalmar och Jönköpings län, vilket innebär ett befolkningsunderlag på 978 442 personer. Yrkes- och miljömedicinskt centrum är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: - Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. - Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. - Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. - Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca 12 000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2003 var ca 8 miljarder kronor. Organisation Yrkes- och miljömedicinskt centrum (YMC) innefattar Yrkes- och miljömedicinska kliniken och Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet. Yrkes- och miljömedicinskt centrum är en egen produktionsenhet sedan 1/1 2001 och verksamheten har funnits sedan 1978. Produktionsenhetschef för Yrkes och miljömedicinskt centrum och enhetschef för Yrkes- och miljömedicinska kliniken har varit Bengt Ståhlbom. Christer Tagesson har haft chefsansvar för Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet. Medicinskt ansvariga har varit Ulf Flodin (kliniken) och Christer Tagesson (laboratoriet).

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 4 Uppdrag och verksamhetsområden Yrkes- och miljömedicinskt Centrum är Östergötlands, Kalmar och Jönköpings läns centrum för yrkes- och miljömedicin. Yrkes- och miljömedicinskt Centrum skall tillhandahålla expertis inom områdena yrkesmedicin, miljömedicin, yrkeshygien, toxikologi, neuropsykologi, epidemiologi (läran om sjukdomars utbredning i befolkningen) och arbetsrelaterad stress för befolkningen i regionen. utreda orsaker till arbetsmiljö- och miljörelaterad ohälsa hos enskilda personer och grupper. medverka i arbetsskadeutredningar genom att ge ett kvalificerat och adekvat medicinskt underlag. inhämta kunskaper, via forskning och utveckling, om såväl hälsosamma arbetsplatser som risker i arbetsmiljö och övrig miljö. kunna utföra miljömedicinska bedömningar. mäta sådana faktorer i arbetsmiljön och den yttre miljön som inverkar på hälsotillståndet. kunna mäta de effekter som dessa faktorer har i människokroppen. arbeta förebyggande och förutseende, informera och sprida kunskap genom samarbete med företagshälsovården, primärvården och arbetslivet i regionen. ge god service och hög tillgänglighet. Vision för Yrkes- och miljömedicinskt centrum Friskare arbetsplats, sundare miljö, rikare liv

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 5 Produktionsenhetschefens kommentarer Regionavtalet för Yrkes- och miljömedicinskt centrum har även för år 2003 varit ett avtal med fast respektive rörlig ersättning. Den fasta delen i avtalet innefattar metodutveckling, kunskapsspridning, laboratorieanalyser och arbetsmiljöutredningar. Den rörliga delen utgörs av patientutredningar. I det nya avtalet är produktionsmålet avseende patientutredningar i de olika länen satta med befolkningsmängden som underlag. Behoven i de olika länen är emellertid olika. Utredningsbehovet är större i Kalmar län än i Jönköpings län, vilket framgår av bilaga 1. Verksamheten präglas som tidigare år av personalbrist både i patientverksamheten och laboratorieverksamheten. Produktionsmålen har trots detta kunna uppnås. Uppföljning av både den fasta och den rörliga delen har skett kontinuerligt i regionala yrkesmedicinska programgruppen (RYMP). I det nya avtalet har produktionsuppföljningen förändrats/förbättrats, t.ex. har patientutredningarna kategoriserats (bilaga IV) för att öka tydligheten i verksamhetsuppföljningen. Medelvärdet för kategorierna är 2.8 under år 2003, vilket är i samma nivå som tidigare år. Det innebär att omfattningen av utredningarna är i stort sett lika över de senaste åren. ALF-ekonomin är på kraftig nedgång, inte minst inför år 2004. Detta innebär att kostnader för ALF-verksamhet måste minskas alternativt att externa intäkter måste öka. ALF-kostnaderna har genom omfördelning av tjänster kunnat minskas under verksamhetsåret. Landstingets insatser för att kartlägga miljöfaktorer och hälsorisker har blivit alltmer betydelsefulla. Miljörelaterade hälsoaspekter integreras i samhällsplaneringen på ett tydligare sätt idag än tidigare. Ett exempel på detta är den nya miljölagstiftningen, miljöbalken, som började gälla år 1999. Enligt miljöbalken skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas för en planerad verksamhet eller åtgärd som antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med en MKB är dels att beskriva påverkan på naturvärden och kulturvärden och dels att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på befolkningen. Ett annat exempel är de nationella miljömålen där mål som ren luft, god bebyggd miljö, giftfri miljö, säker strålmiljö och grundvatten av god kvalité påverkar landstingets framförhållning och uppföljning av hälsoutvecklingen. De nya kraven i miljöbalken och arbetet med att uppfylla de nationella miljömålen fordrar mer av näringsliv/kommuner och länsstyrelser. Indirekt påverkar det landstingen. Eftersom landstingen är de enda aktörer som har miljömedicinsk kompetens innebär det större engagemang från landstingens miljömedicinska funktioner. Innehållet i aktiviteterna är varierande. Det kan bestå i planering/uppföljning av miljöhälsorapporter (epidemiologisk övervakning), remissinstans till länsstyrelse/kommun i miljömedicinska frågor, clusteranalyser, metodstöd till miljömedicinska projekt i regionen, utredning av hälsokonsekvensbeskrivningar etc. Under verksamhetsåret har Yrkes- och miljömedicinskt centrum varit starkt engagerad i miljömedicinska frågeställningar. Vi har deltagit i flera yttranden avseende miljömedicinska bedömningar. Vi har även initierat till samarbete i en miljömålsgrupp mellan länsstyrelsen, landstinget (LRÖ, FHVC, YMC).

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 6 Samverkan mellan kommuner/länsstyrelser och landstingens miljömedicinska enheter ökar möjligheterna till riskidentifiering, riskuppskattning samt utvärdering av risker för människors hälsa. Miljöhälsorapporter är ett led i landstingets miljömedicinska bevakning, t.ex. redovisning av miljötillståndet och i vilken grad befolkningen utsätts för olika miljöfaktorer. Tillgång till databanker ex. tumörregister, missbildningsregister, dödsorsaksregister, juv. diabetesregister och demografiska data underlättar utvärdering av risker. För att kunna uppskatta förekomsten av miljörelaterad ohälsa är det också viktigt med tillgång till bra uppgifter om exponering. Det är också fördelaktigt om miljöövervakningen kan ske regionalt och inte vara begränsad av länsgränserna. Yrkes- och miljömedicinskt centrums avtal med sydöstra sjukvårdsregionen innefattar idag patientutredningar, metodutveckling, informationsspridning, arbetsplatsundersökningar och laboratorieanalyser. Några egentliga resurser för miljömedicinsk verksamhet finns inte inom nuvarande avtal. Under tidigare år har Yrkes- och miljömedicinska kliniken i samarbete med Avd. för yrkes- och miljömedicin vid Hälsouniversitetet i Linköping, deltagit i flera utredningar/projekt av miljömedicinsk karaktär ex. cancercluster, radon i bostäder, sjuka hus etc. Yrkes- och miljömedicinskt centrum i Linköping vill samordna och utveckla den regionala miljömedicinska verksamheten i den sydöstra sjukvårdsregionen i en regional miljömedicinsk funktion. På detta sätt optimeras kompetens och resursanvändning istället för att nya separata och sammantaget mer resurskrävande organisationer skapas i varje län. Syftet med den regionala miljömedicinska funktionen är att stödja länsstyrelse, kommuner, landsting och näringsliv med miljömedicinsk kompetens genom information, utbildning, yttrande/granskning, utrednings- och metodstöd (epidemiologi, statistik, toxikologi, miljömedicin etc.). På detta sätt kan landstinget deltaga och påverka samhällsplaneringen för att på ett preventivt sätt förebygga miljöbetingad ohälsa i den sydöstra sjukvårdsregionen. Yrkes- och miljömedicinskt centrum den 1/3 2004 Bengt Ståhlbom Verksamhetschef

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 7 Verksamhetsgenomgång Kund/medborgarperspektiv Att upptäcka och förebygga ohälsa orsakad av kemiska, fysikaliska eller andra risker eller belastningar i miljön inklusive arbetslivet är målet. Målet uppnås genom utredning, framförallt medicinskt, yrkeshygieniskt och neuropsykologisk, av arbetsmiljöbetingad ohälsa i enskilda fall. Detta kan också uppnås genom projekt som studerar arbetsmiljöns effekter på hälsan för större grupper och att ge metodstöd och kunskapsspridning till bl.a. arbetsmarknadens parter, företagshälsovården och primärvården. Yrkes- och miljömedicinskt centrum utför även arbetsmiljöövervakning med hjälp av Yrkes- och miljömedicinska laboratoriets arbetsmiljöanalyser och arbetsmiljöutredningar. Antalet patientutredningar som avslutas under ett verksamhetsår avspeglar aktiviteter gentemot enskilda patienter liksom antalet patientbesök på mottagningar inkl. filialmottagningar i sjukvårdsområdet. Uppföljning av ohälsosamma arbetsplatser för att utvärdera hur många som har vidtagit arbetsmiljöförbättrande åtgärder efter våra rekommendationer har ingått i kvalitetssäkringsarbetet. Yrkes- och miljömedicinskt centrum har haft regionalt avtal under 2003 med Östergötland, Kalmar och Jönköpings län. Avtalet har inneburit en rörlig ersättning för patientutredningar och en fast ersättning för arbetsmiljöutredningar, laboratorieanalyser, metodutveckling och kunskapsspridning till Yrkes- och miljömedicinskt centrum. Inom avtalet har funnits en överenskommelse kring antalet patientutredningar. Dessa har under år 2003 uppgått till 164 st. Avtalet har uppfyllts till mer än 100 % under verksamhetsåret (bilaga I-V). Sammanlagt har 185 utredningar utförts under året. Övriga delar inom avtalet har varit kunskapsspridning, metodutveckling, arbetsmiljöutredningar och laboratorieanalyser. Ett 40-tal arbetsplatser har besökts under verksamhetsåret (bilaga VI). Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet strävar efter att på ett kundorienterat sätt tillhandahålla den särskilda kompetens för provtagning, analys och riskvärdering som krävs för miljöövervakning och miljöutredningar av god kvalité. Färre beställningar av analyser inkom under 2003 jämfört med år 2002. Antalet analyser år 2002 var 1924 st. Under år 2003 minskade det till 1406 st. Det är främst metaller ex. bly och kadmium i biologiskt matris som minskar i omfattning. Främsta orsaken är minskad provtagning hos anställda glasindustrin. Laboratoriets intäkter under 2001 var 900 tkr, vilket är 90 % av budget för året. Intäkterna är externa intäkter, till största delen från uppdragsanalyser (bilaga VII), men även till en betydande del från mätuppdrag hos externa kunder. Analysverksamheten innebär kontakter med ett stort antal företag och företagshälsovårdscentraler såväl inom som utanför regionen. Mätuppdrag och andra utredningar under året har resulterat i värdefulla kontakter och dialog med ett stort antal arbetsgivare, anställda, företagshälsovårdspersonal och fackliga organisationer. Processperspektiv Att erbjuda patientutredningar, arbetsmiljöutredningar och arbetsmiljöanalyser med hög kvalité är målet för processperspektivet. Välförankrade vårdprogram bör finnas som innefattar både yrkesmedicin och yrkeshygien. Genom uppdaterad processkartläggning kan man överblicka processflöden och effektivisera verksamheten. Förbättring av system för

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 8 diagnosregistrering, exponering och sambandsbedömning mellan exponering och sjukdom höjer kvalitén på verksamheten. Mätetal för processperspektivet är statistik över väntetider och produktivitet avseende arbetsplatsbesök, läkarbesök, yrkeshygienikerutredningar, psykologbedömningar samt avslutade patientutredningar, arbetsmiljöutredningar och arbetsmiljöanalyser (bilaga I, II). Mätetal är även antal ej avslutade utredningar. Medianhandläggningstiden har varit åtta månader, vilket är en månad kortare än föregående år. Medianväntetiden har varit 4.6 månader i Östergötland, 6.6 månader i Kalmar län och 3 månader Jönköpings län. Väntetiderna har redovisats och följts upp var tredje månad vid Yrkes- och miljömedicinskt centrums. Väntetiderna redovisas och diskuteras vid centrumets informationsmöten som genomförs med två månaders periodicitet. Vid slutet av verksamhetsåret fanns 133 ej avslutade ärenden. Under året har patientärenden klassificerats efter fem svårighetsgrader s.k. kategorier (bilaga IV): Kategorier 1-5. Kategori 1 innebär fjärrkonsultation lätt; Kategori 2: fjärrkonsultation, medel-komplicerad; Kategori 3: läkarbesök; Kategori 4: läkarbesök, YH-utredning alternativt psykologutredning; Kategori 5: läkarbesök, YH-utredning samt psykologutredning. Sammantaget fanns 30 patienter i kategori 1, 28 patienter i kategori 2, 73 patienter i kategori 3, 51 patienter i kategori 4 samt 3 patienter i kategori 5. Medelvärdet för kategorierna var 2.83 för år 2003. Jämförelsevis var medelvärdet 2.68 för år 2001 och 2.79 för år 2002. Med hjälp av kategoriseringen kan man avgöra om förskjutningar sker åt mindre eller mer komplicerade utredningar under verksamhetsåret. Medarbetarperspektiv En egen psykosocial skyddsrond genomfördes under maj som uppföljning av förra årets enkät. Enkäten år 2001 gjordes i samband med de personalneddragningar som genomfördes under våren 2001. Enkäten har därefter följts upp år 2002 och 2003. Nio frågor kring mål, ledarskap och samarbete på arbetsplatsen ställdes. Femton av sexton möjliga enkäter inkom. Resultatet blev klart mer positivt än vid år 2001 och 2002 års enkät. Yrkes- och miljömedicinskt centrum avser att följa upp enkäten en gång per år. Uppföljning och förslag till åtgärder sker i arbetsmiljögruppen där skyddsombud och verksamhetsansvarig deltar. PoU-samtal har genomförts med samtliga medarbetare under år 2003. Uppföljning av landstingsenkäten har fortsatt under år 2003. Konflikthantering, stress och fler kontakter med andra kliniker var områden där Yrkes och miljömedicinskt centrum kan förbättras. Ett seminarium i september angående konflikthantering har genomförts. Fler kontakter med andra Yrkes- och miljömedicinska enheter i landet har tagits genom dels medverkan i nationellt chefsmöte för Yrkes- och miljömedicinare på Särö 3-4 sep. Utbyte har också skett med Yrkes- och miljömedicin i Stockholm angående ett nytt patientregistersystem. Ett särskilt besök gjordes också i Örebro för att undersöka hur Yrkesoch miljömedicin i Örebro arbetar med småföretagarna avseende arbetsmiljöfrågor. Avseende stress är PoU-samtalen mer inriktade på tydlighet avseende prioritering av arbetsuppgifter än tidigare, något som motverkar stress i arbetet. Utvecklingsperspektiv Landstinget har ett ansvar för att deltaga i samhällsplaneringen enligt hälso- och sjukvårdslagen. Nyetablerade verksamheter eller åtgärder som kan påverka hälsoutvecklingen

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 9 i länen intresserar därför landstinget. Landstinget kan, genom Yrkes- och miljömedicinskt centrum, bidra med kunskap för bedömning av miljöpåverkan på människors hälsa. Det är också viktigt att landstinget kan bidra mer aktivt och ge kompetenta och relevanta uppgifter till kommuner, länsstyrelse och näringsliv vilket innebär att de måste finnas med redan i tidiga skeden av planer och projekt. Landstinget kan på så sätt påverka och ställa krav på vad som ska kontrolleras vid miljöövervakning. Ett exempel på detta är den nya miljölagstiftningen, miljöbalken, som började gälla år 1999. Enligt miljöbalken skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas för en planerad verksamhet eller åtgärd som antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med en MKB är dels att beskriva påverkan på naturvärden och kulturvärden och dels att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på befolkningen. Ett annat exempel är de nationella miljömålen där mål som ren luft, god bebyggd miljö, giftfri miljö, säker strålmiljö och grundvatten av god kvalité påverkar landstingets framförhållning och uppföljning av hälsoutvecklingen. Vid lokalt samarbete mellan länsstyrelser, kommuner och landsting bör man, enligt Socialstyrelsen, beakta följande: Miljömedicinsk kompetens skall utnyttjas för riskbedömningen för hälsokonsekvenser. Inventering av hälso- och miljötillståndet och bedöma hälsorisker som kan vara miljöbetingade. Medverka vid målkonflikter ex. naturvärden, kulturvärden kontra hälsoaspekter. Medverka vid uppföljning av miljökvalitetsnormer och målformulering. Beakta hälsa och säkerhet i samhällsplaneringen (MKB), miljöövervakningen och beredskapsplaneringen. Under verksamhetsåret har Yrkes- och miljömedicinskt centrum medverkat i miljömedicinska bedömningar. Några yttranden har gällt utbyggnad av vägar. Två ärenden har gällt miljömedicinska utredningar avseende järnvägsutbyggnad samt en planering av ett avfallskraftvärmeverk. Kontakterna med länsstyrelserna och kommunerna i regionen har ökat under senaste året: Flera förfrågningar kring miljömedicin samt yttranden över miljöstörande verksamhet har genomförts under året. Ett omfattande yttrande till länsstyrelsen i Östergötland gällde MKB för utbyggnad av Malmens flygplats. Arbetslivet i Sverige är under snabb omvandling. Härigenom förändras också exponeringspanoramat och nya exponeringssituationer uppkommer med risk för ohälsa. Det är därför angeläget att utveckla nya provtagnings- och analysmetoder för att på så sätt kunna bedöma den nya exponeringen och den risk för ohälsa som exponeringen medför. I det framtida Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet kommer det att vara särskilt viktigt att kunna analysera mycket låga koncentrationer av luftföroreningar. Detta hänger samman med att allergi och annan överkänslighet mot miljöfaktorer blivit ett av våra största folkhälsoproblem. Vi har utvecklat en ny analysteknik som kan användas för bestämning av kemiska luftföroreningar i inomhusmiljön. Tekniken - gaskromatografi/uv-spektroskopi (GC/UV) - kan användas bl a för analys av kemikalieinnehållet i partiklar, t ex bostadsdamm. Vi har vidare visat att GC/UV kan ha fördelar framför GC/MS (gaskromatografi/masspektrometri) och att GC/MS tillsammans med GC/UV därmed blir en mer kraftfull metodik för analys av potentiellt irriterande kemiska substanser i damm än tidigare använda metoder. Avsikten är därför att framgent använda kombinationen GC/MS - GC/UV för analys av dammpartiklar i inomhusmiljön, och att i förlängningen kunna erbjuda

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 10 ett nytt kostnadseffektivt alternativ till de metoder som idag används för kontroll av bostäder med fuktassocierade hälsoproblem. Genom att kombinera dessa analytiskt-kemiska metoder skapas nya och bättre förutsättningar att identifiera de kemiska luftföroreningar som är hälsomässigt relevanta och därmed av medicinsk betydelse. Detta kan få stora konsekvenser och bli till betydande nytta, inte bara för de många människor som idag upplever inomhusmiljörelaterade ohälsosymtom, utan också för konstruktörer och byggare av en bättre inomhusmiljö i framtiden. Den lavinartade ökningen i stressrelaterade utmattningsreaktioner är i väsentlig utsträckning orsakad av ökade krav, ständiga omorganisationer och en växande projektkultur på arbetsmarknaden. Metoder att arbeta förebyggande mot stress och s k utbrändhet i arbetslivet måste därför utvecklas och kunskapen om biologiska mekanismer bakom stressbetingad ohälsa fördjupas. Vi har utvecklat metoder för mätning av ett brett spektrum av biologiska stressindikatorer, innefattande också markörer för oxidativ stress, dvs olika biologiska mått på skadeverkningar av reaktiva syre- och kväveföreningar, samt naturligt förekommande skyddsfaktorer mot oxidativ stress, bl a antioxidativa vitaminer. Med de utvecklade metoderna kan dessa indikatorer mätas i så stor skala att större populationsundersökningar blir möjliga och biologiska mekanismer bakom stressbetingad ohälsa studeras på ett nytt sätt. Utvecklingsarbetet har också skapat goda förutsättningar för framtida samarbete med andra forskare och intressenter i fältet, såväl regionalt som nationellt. Ekonomiperspektiv Årets resultat är + 693 tkr. Eget kapital vid årskiftet är + 2028 tkr (bilaga VIII) Resultatet ligger över förväntad budget. Detta beror dels på lägre personalkostnader p.g.a. vakanta tjänster och långtidssjukskrivningar under året. Det beror även på intäkter till Yrkesoch miljömedicinska kliniken för utförda miljömedicinska utredningar. Även intäkterna för patientutredningar har blivit högre än budgeterat under år 2003.

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 11 Bilaga I Rapport angående tillgänglighet under perioden september - december 2003 vid yrkes- och miljömedicinska kliniken, Linköping. 2002 2003 Period Produktionsmål 2003 (% av prod.mål) Antal registrerade fall 200 205* 76 Antal besök läkare 148 115 45 psykolog 30 28 10 Antal avslutade fall 181 184* 82 164 (112 %) Varav fjärrkonsulter 46 57 25 Avslutade fall per län Medianhandläggningstiden E-län 91 75 29 73 (102 %) F-län 36 47 28 59 (80 %) H-län 51 59 24 32 (184 %) Övr 3 3 1 8 mån 7,5 mån Medianväntetiden Linköping E-län - 4,6 mån Filialmott F-län - 3,0 mån Filialmott H-län - 6,6 mån Antal tillbakasända/ vidarebefordrade och strukna ärenden E-län 8 13 3 F-län 2 6 2 H-län 10 4 2 Övr län 1 0 0 * Det registrerades totalt 207 fall 2003. Under perioden maj-augusti tillkom det två patientärenden som registrerades när statistiken för denna period var gjord. Likaså avslutades ett fall i tidsperioden januari april efter det att statistiken var gjord. Totalt antal avslutade 2003 uppgår alltså till 185 fall.

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 12 Bilaga II ÖVERSIKT AV VERKSAMHETEN VID YRKES - OCH MILJÖMEDICINSKA KLINIKEN, LINKÖPING (INKL FILIALMOTT I JÖNKÖPINGS OCH KALMAR LÄN). PERIOD: SEPTEMBER DECEMB ER 2003. Östergötlands län Jönköping län Kalmar län Övriga län Besöksredovisning 2002 2003 Period 2002 2003 Period 2002 2003 Period 2002 2003 Period Läkarbesök 68 52 22 33 28 10 47 34 13 0 1 0 därav filialmott i F-län 30 27 10 H-län 44 31 12 Psykologbedömningar 17 12 5 3 5 2 10 10 3 0 1 0 Redovisning av övrig verksamhet Arbetsplatsbesök, antal/tim 29/149 13/57,5 1/3 20/118 16/95 3/20 30/129,5 20/89,5 6/27 3/15,5 0 0 Föreläsningstimmar, läkarutb 28,5 56,5 19 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Basgruppshandledning, läkarutb 23 106 53 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Föreläsningstimmar, annan vårdutb 7 4 2 1 2 2 0 0 0 0 0 0 Föreläsningstimmar, övriga 7 17,5 2 1 16,5 0 0 2 1 4 3 3 Övrig information, tim 27,5 60 3 47 55,5 2,5 19 23 1 50,5 51 16 Fjärrkonsultationer 18 23 9 9 15 9 14 18 7 2 1 0 Yrkeshygieniska ärenden 28 22 14 14 18 11 15 18 5 4 0 0 Kuratorskontakter (tel samtal) 57 46 15 27 25 0 14 23 0 0 0 0 Antal registrerade fall 2002 sept-dec 2003 Period 200 70 205 76 Antal avslutade fall 181 69 184 82

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 13 Bilaga III Patientutredningar - exponeringar Avslutade patientärenden 2003 per exponering. 60 50 40 30 50 damm organiska lösningsmedel psykosocialt biologiska faktorer gaser, rök vibrationer metaller 20 20 18 22 17 15 16 isocyanater ergonomi innemiljö 10 5 9 7 7 4 3 bekämpningsmedel/impregnering strålning 0 övrigt

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 14 Bilaga IV Patientutredningar - kategorier Antal avslutade fall pe r kategori 2003. Kategori E-län F-län H-län Övr län Totalt 1 11 7 12 0 30 2 12 8 7 1 28 3 32 19 21 1 73 4 19 13 18 1 51 5 2 0 1 0 3 Totalt 76 47 59 3 185 Kategori 1 = Fjärrkonsultation, lätt 2 = Fjärrkonsultation, medel - komplicerad 3 = Patientutredning, läkarbesök 4 = Patientutredning, läkarbesök, yrkeshygienikerutredning, alternativt psykologutredning 5 = Patientutredning, läkarbesök, yrkeshygienikerutredning, psykologutredning

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 15 Bilaga V Inremitterande instanser Avslutade patientärenden 2003. Inremitterande (avslutade patientärenden 2003). Remitterande instanser E-län. 65 25 14 3 29 FK Arbetsmarknads Företagshälsovård Distriktsläkare Annan klinik Övrigt 23 14 4 1 11 23 Försäkringskassan - Riksförsäkringsverket Arbetsmarknadsförsäkringar Företagshälsovården Distriktsläkare Annan klinik Övrigt 49 Avslutade patientärenden 2003. Remitterande instanser H-län. Avslutade patientärenden 2003. Remitterande instanser F-län. 16 7 15 6 2 13 Försäkringskassan - Riksförsäkringsverket Arbetsmarknadsförsäkringar Företagshälsovården Distriktsläkare Annan klinik Övrigt 24 3 4 0 5 11 Försäkringskassan - Riksförsäkringsverket Arbetsmarknadsförsäkringar Företagshälsovården Distriktsläkare Annan klinik Övrigt

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 16 Bilaga VI Besökta arbetsplatser under år 2003 Sydkraft, Händelö, Norrköping Stora Enso, Jönköping Carpenter AB, Tranås Oleary s Sportbar, Motala Mosstorpskolan, Skärblacka Bruksdörren, Högsby Nybro Måleri, Nybro Bongs, Nybro Swedex, Mjölby Callo Sintermetall AB, Nässjö Proton Finish, Ekenässjön Huskvarna AB, Husqvarna Chelton, Linköping Jönköpings golfbana, Jönköping Ingarp, Eksjö Länsstyrelsen i Kalmar Bruksdörren, Högsby Nybro Måleri, Nybro Mjölby Svartådalen El Folktandvården, Slottsgatan, Norrköping Emmaboda glasbruk, Emmaboda Kalmar Lantmän, Kalmar Plasting Printing, Motala Holmgrens bil, Jönköping SM Johannesson, Anderstorp Nässjö kommun, Nässjö Loxipur, Smålandsstenar Gnosjö kommun, Gnosjö Swede-Plast, Fliseryd OP-kuvert, Oskarshamn BeGes, Oskarshamn Nässjö kommun, Nässjö Tandteknik i Tjust AB, Västervik Guldfågeln, Mörbylånga Hårgallerian, Vimmerby Evox Rifa, Kalmar Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Polishuset, Kalmar FHP, Elmotor, Akarsrum Vattenpalatset, Mönsterås Sandella, Forserum Listan är ej fullständig. Några av företagen har besökts flera gånger

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 17 Bilaga VII Laboratorieanalyser År 2003 Hela året Hela året Hela året Hela året Hela året Östergötlands län Jönköpings län Kalmar län Utom regionen Totalt Betalda Ej bet Totalt Betalda Ej bet Totalt Betalda Ej bet Totalt Betalda Ej bet Totalt Betalda Ej bet Totalt B-Bly 136 0 136 55 0 55 242 0 242 11 0 11 444 0 444 B-Kadmium 92 0 92 0 0 0 150 0 150 8 0 8 250 0 250 U-Kadmium 76 0 76 2 0 2 111 0 111 4 0 4 193 0 193 B-Kvicksilver 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 P/U-Kvicksilver 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 S-Aluminium 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 U-Krom 28 0 28 0 0 0 14 0 14 18 0 18 60 0 60 U-Nickel 15 0 15 0 0 0 0 0 0 3 0 3 18 0 18 U-TCA 3 0 3 2 0 2 5 0 5 7 0 7 9 0 9 U-Mandelsyra 3 0 3 0 0 0 0 0 0 3 0 3 3 0 3 Övriga biologiska 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totaldamm 16 0 16 16 0 16 21 0 21 0 0 0 37 0 37 Respirabelt damm 7 0 7 0 0 0 11 0 11 0 0 0 18 0 18 Metaller på filter 10 0 10 0 0 0 16 0 16 18 0 18 34 0 34 Lösningsmedel m fl 20 0 20 12 0 12 29 0 29 0 0 0 61 0 61 Org syraanhydrider 23 0 23 0 0 0 0 0 0 0 0 0 23 0 23 Bly i färg 19 0 19 2 0 2 0 0 0 6 0 6 27 0 27 Formaldehyd 0 0 0 2 0 2 6 0 6 0 0 0 8 0 8 VOC + GC-MS 100 0 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100 0 100 Oljedimma 2 0 2 6 0 6 17 0 17 0 0 0 25 0 25 Aminer 86 0 86 0 0 0 0 0 0 0 0 0 86 0 86 Övriga tekniska 10 0 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 0 10 Totalt 646 0 97 0 622 0 78 0 1406 0 Totalt bet + ej bet 646 97 622 78 1406

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 18 Bilaga VIII PE 038 Yrkes- och miljömedicinskt centrum Resultaträkning (tkr) Bokslut 2003 Budget 2003 Bokslut 2002 Intäkter Koncernbidrag 6 - Patientavgift 55 50 50 Försåld högspec vård 3 708 1) 3 808 3 657 Försåld högspec vård inom LiÖ 2 751 1) 2 957 2 811 Försåld länssjukvård 192 2) - Övriga statsbidrag 153-88 Projektmedel - - 223 Bidrag FOUU-medel 2 274 2 890 2 800 Sålt material, varor, övriga intäkter 1 378 1 220 1 521 Verksamhetens intäkter 10 517 10 925 11 150 Kostnader Lönekostnader -4 499-4 944-4 456 Arbetsgivaravgifter -2 003-2 200-1 841 Övriga personalkostnader -223-180 -552 Summa personalkostnader -6 725-7 324-6 849 Kostnader för köpt verksamhet -150-175 -240 Verksamhetsnära material och varor -362-415 -417 Lämnade bidrag - - Övriga verksamhetskostnader -2 190-2 495-2 481 Summa övriga kostnader -2 702-3 085-3 138 Verksamhetens kostnader -9 427-10 409-9 987 Avskrivningar -442-565 -444 Verksamhetens nettokostnader 648-49 719 Finansiella intäkter 46 50 23 Finansiella kostnader -1-5 -2 Årets resultat 693-4 740 Not till resultaträkning 1) Högspec-avtalet består av en fast del som utbetalas per månad och en rörlig del som debiteras löpande. Den rörliga debiteringen omfattar 758 tkr från Östergötland, 482 tkr från Jönköpings län och 482 tkr från Kalmar län. Den fasta delen omfattar 1 992 tkr för Östergötland, 1 672 tkr från Jönköpings län och 960 tkr från Kalmar län. 2) Ersättning felräknad ALF-ersättning

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 19 PE 038 Yrkes- och miljömedicinskt centrum Finansieringsanalys 2003 Tillförda medel Resultat efter finansnetto 693 Justering för avskrivningar 442 Minskning av kortfristiga fordringar 36 Summa tillförda medel 1 171 Använda medel Nettoinvesteringar 147 Minskning av kortfristiga skulder 203 Summa använda medel 350 Förändring av likvida medel 821 Investeringsredovisning Bokslut 2003 Bokslut 2002 Inventarier - - Datautrustning - - Medicinsk utrustning 147 1) 820 Fordon - - Summa investeringar 147 820 Not till investeringsredovisning 1) Anskaffning av medicinsk-teknisk utrustning till Laboratorieverksamhet 50 tkr och till forskningsverksamheten ALF lab 97 tkr.

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 20 PE 038 Yrkes- och miljömedicinskt centrum Balansräkning (tkr) Bokslut 2003 Bokslut 2002 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier - - Datorutrustning - - Medicinsk apparatur 897 1) 1 192 Summa anläggningstillgångar 897 1 192 Omsättningstillgångar Förråd och lager - - Kundfordringar 1 038 1 031 Övriga kortfristiga fordringar 31 82 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 3 Kassa och bank 2 466 1 644 Summa omsättningstillgångar 3 546 2 760 Summa tillgångar 4 443 3 952 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 1335 594 Årets resultat 693 741 Summa eget kapital, se not 2 028 1 335 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 161 750 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 415 538 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 749 2) 1 232 Övriga kortfristiga skulder 90 97 Summa kortfristiga skulder 2 415 2 617 Summa skulder 2 415 2 617 Summa eget kapital och skulder 4 443 3 952 Not till eget kapital varav rörelsekapital 1131 142 varav anläggningskapital 897 1193 Not till balansräkningen 1) Anskaffning av medicinsk-teknisk utrustning till Laboratorieverksamhet 50 tkr och till forskningsverksamheten ALF lab 97 tkr. 2) Resterande interna projektmedel Platelat act factor 237 tkr. 3) Resterande externa projektmedel Lymfom 373 tkr, Cancer och bakgrundsstrålning 214 tkr, Genetiska riskfaktorer 329 tkr, Hälsoeffekter av plast 347 tkr, Platelat act factor 150 tkr, Yrkesastma i H-län 97 tkr.

Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 21