Handlingsplan 2015/2016

Handlingsplan 2015/2016 Skeda/Slaka skolas Fokusbibliotek Fokusbibliotekarie Andreas Rocklöv

Innehåll 1. Inledning... 3 1.1.Skeda/Slaka skola... 4 1.2 Fokusbibliotek... 4 1.3 Mål för fokusbiblioteket... 4 1.4 Mål och styrdokument för skolbibliotekets verksamhet... 5 2. Biblioteksmiljö... 7 2.1 Aktiviteter för 2015/2016... 7 3. Samarbete... 9 3.1 Bibliotekspedagoger... 9 3.2 Biblioteksråd... 9 3.3 Möten och studiedagar... 9 3.4 Aktiviteter för 2015/2016... 10 4. Läsfrämjande verksamhet... 11 4.1 Bokprat... 11 4.2 Textsamtal... 11 4.3 Aktiviteter för 2015/2016... 12 5. Informationskompetens och bibliotekskunskap... 14 5.1 Informationskompetens... 14 5.2 Bibliotekskunskap och datakunskap... 14 5.3 Aktiviteter för 2015/2016:... 15 Käll- och litteraturförteckning... 17 Bilaga 1 Gemensamma kunskapskriterier... 18 2

1. Inledning En viktig hörnsten i bibliotekets verksamhet är läsfrämjande aktiviteter. Enligt författaren och litteraturpedagogen Aidan Chambers är tillgång till böcker och tid för läsning viktigt för att barnet ska kunna utveckla sin läsförmåga. Anledningen till varför vi läser och i vilken miljö är lika viktigt. Vi kan läsa för att vi måste eller för att vi vill uppleva någonting. Läsningens sociala sammanhang påverkar förutsättningarna för läslusten och om man blir en intresserad läsare (Chambers, 1995, s.9). Det är också viktigt att barnet blir en tänkande läsare. För att kunna utvecklas behöver man kunna läsa koncentrerat och ha förmåga att kunna reflektera över det man har läst. Litteraturen hjälper oss då att strukturera våra tankar. Den ger oss bilder att tänka med och för att utveckla sin läsförmåga behöver man samtala kring det man har läst. Det kan vara samtal som får oss att fundera över vad vi har läst och som gör oss mer medvetna om vad som händer inom oss när vi läser. I samtalet är det viktigt med stöd från en vuxen person som barnen har förtroende för och som kan leda samtalet framåt. På så sätt kan barnen få nya insikter om boken de har läst i relation till sig själva (Chambers, 1995, s. 17ff). Professor Louise Limberg vid Bibliotekshögskolan i Borås menar att det är viktigt att möta elevers olika intressen och behov för att skapa en trygg biblioteksmiljö. Skolbiblioteket kan bidra till att elever utvecklar sin förmåga att ställa frågor, reflektera, formulera slutsatser och skapa ny kunskap (Limberg, 2007, s. 43). Förmågan att omvandla erfarenheter till kunskap är olika stor hos olika individer och den sociala situationen är en viktig faktor. Komplicerade problem måste förklaras och förenklas för eleverna och de måste få möjlighet att sätta saker i ett sammanhang och få veta vad målet är. Att utveckla en förmåga att kritiskt granska källor är en förutsättning för att självständigt kunna bedöma och bearbeta information. Studier av yngre barns informationsanvändning tyder på att de är benägna att inte ifrågasätta olika källor. Ett undersökande arbetssätt kan vara en bra metod för att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt (Limberg et al, 2007, s.14). Limberg menar att eleverna kan utveckla sin förmåga att analysera, tänka kritiskt och dra slutsatser om olika företeelser i världen genom ett fungerande samarbete mellan pedagoger och bibliotekarie (Limberg, 2007, s. 17). Ett välutrustat och fungerande skolbibliotek är därför en viktig faktor till att detta kan lyckas. 3

1.1. Skeda/Slaka skola Skeda/Slaka skola är en enskild kommunal skola i Linköpings kommun och har närmare 300 elever till läsåret 2015/2016. Skolan är en enparallellig F-6 skola och eleverna fördelas lika mellan Skeda skola och Slaka skola. Enskild kommunal skola innebär att verksamheten drivs med större frihet och ett utökat ansvarstagande. Skolan lyder under samma statliga och kommunala styrdokument som andra kommunala skolor i Linköpings kommun, men är fristående från områdesorganisationen. Skolan har en verksamhetsstyrelse som har i uppdrag att följa upp skolans kvalité samt diskutera och föreslå utvecklingsinsatser för skolan. Kännetecknande för Skeda/Slaka skola är en lantlig miljö med fina omgivningar. Skolan använder utemiljön så mycket som möjligt i verksamheten och satsar extra på fysisk aktivitet och utomhuspedagogik. De senaste åren har skolan arbetat särskilt mycket med matematik och att främja läsning samt trygghet och arbetsro inom skolan. 1.2 Fokusbibliotek Hösten 2010 påbörjades en utveckling av Skeda/Slaka skolas biblioteksverksamhet och efter ett ansökningsförfarande så beviljades skolan ett fokusbibliotek. Till etablerandet av ett fokusbibliotek på en skola ges extra utvecklingsmedel från Linköpings kommun till lokal, inventarier, medier, utbildad bibliotekspersonal, biblioteksdatasystem och utbildning under 2 års tid. Från år 3 så tar skolan stegvis över driften av biblioteket. En bibliotekarie anställdes till hösten 2010 på Skeda/Slaka skola och startade upp arbetet med att utveckla biblioteksverksamheten. Inköp av böcker, medier och inventarier påbörjades och redan befintliga böcker katalogiserades i det för hela Östergötland gemensamma biblioteksdatasystemet (Book-IT). Syftet med fokusbiblioteket är att stödja, utveckla och samordna biblioteksverksamheten på Skeda/Slaka skola i samverkan med rektor, pedagoger och elever. 1.3 Mål för fokusbiblioteket Fokusbiblioteket är en pedagogisk funktion, som stöder elevers lärande och pedagogers arbete genom att: Vara en integrerad del av skolans verksamhet Verka läsfrämjande 4

Utveckla informationskompetens på skolan Det övergripande målet är att bibliotekets resurser ska integreras i undervisningen. Med detta menas att bibliotekets resurser ska bli självklara verktyg för inhämtning av information och inspiration och i förlängningen hjälpa Skeda/Slaka skolas elever att på ett kreativt och lustfyllt sätt uppnå målen i skolans läroplan. För att uppnå målen finns det 4 viktiga byggstenar; Samarbete, Läsfrämjande verksamhet, Bibliotekskunskap och informationskompetens och Biblioteksmiljö. För att målen ska bli verklighet behöver aktiviteter planeras och utföras. Yttersta ansvaret för biblioteksverksamheten har Skeda/Slaka skolas rektor. Bibliotekarien ansvarar för att bibliotekets aktiviteter gagnar de mål som finns uppsatta i handlingsplanen. Till sin hjälp har bibliotekarien två bibliotekspedagoger, en i Skeda och en i Slaka. Bibliotekarie, bibliotekspedagoger och skolans alla pedagoger ansvarar tillsammans för att arbeta aktivt med att skapa tillfällen för planering av bibliotekets aktiviteter. Biblioteksverksamheten ska bidra till att eleverna når de mål som finns i kurs- och läroplaner. Vårterminen 2011 utformades en handlingsplan för läsåret 2011/2012 utifrån verksamhetsmålen och de synpunkter på verksamheten som framkommit i diskussioner med rektor och personal på skolan. En handlingsplan är ett viktigt dokument för att kunna nå målen för verksamheten på både kort och lång sikt och det är viktigt att den är väl förankrad hos alla på skolan. Handlingsplanen har reviderats inför läsåren 2012/2013, 2013/2014 och 2014/2015. De gemensamma kunskapskriterierna för fokusbiblioteken i Linköpings kommun (Bilaga 1), Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan (Lgr 11) har varit viktiga dokument i planeringen av biblioteksverksamheten. 1.4 Mål och styrdokument för skolbibliotekets verksamhet I skollagen kapitel 36 står det att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. (Skollagen 2010:800, s. 26) Enligt svensk bibliotekslag ska särskild uppmärksamt riktas mot barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera läsning (Bibliotekslag, 9). 5

Den 1 juli 2011 började den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, att gälla. Av den framgår det att varje skola ska ansvara för att alla elever efter genomgången grundskola ska kunna; [ ] använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande[ ] (Lgr 11, s. 14) I syftet för ämnet svenska framgår det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor (Lgr 11, s. 222). Detta återkommer i flera ämnen, till exempel i historia, engelska och samhällskunskap. Enligt Unescos skolbiblioteksmanifest är skolbibliotekets uppgift att ge stöd till eleverna och deras studier genom att erbjuda informationssökning via litteratur och andra medier, både tryckta och elektroniska. Erfarenheter visar också att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja informationsteknik förbättras när bibliotekarie och pedagoger samarbetar. Skolbiblioteket ska också vara till för alla och erbjuda alternativ för dem som inte kan ta del av det gängse materialet och tjänsterna (Unesco, 2000, s. 15 ff.). I Linköping kommuns biblioteksplan framgår det att skolbiblioteken ska stimulera läslust, läsförmåga, språkutveckling, öka informationskompetensen och verka för kritiskt tänkande. Skolbiblioteken ska också samarbeta med pedagoger mot gemensamma mål. Dessutom kan skolbiblioteken förmedla kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle (Biblioteksplan, 2007, s. 10 ff.). 6

2. Biblioteksmiljö I samband med att en ny fokusbibliotekarie påbörjade sin anställning i augusti 2011 flyttade även skolbiblioteket i Slaka in i nya lokaler. Slakas bibliotek finns nu i samma hus som lektionssal, skolsköterska och träslöjd. I Skeda är skolbibliotekslokalerna sedan en lång tid tillbaka belägna i samma hus som fritids, lektionssal och specialpedagog. Under januari 2011 togs utlåningsdatorn TorNeo i bruk i Slakas bibliotek där elever och personal själva kan låna och lämna tillbaka medier med hjälp av en personlig pinkod. I Skeda används från och med höstterminen 2011 en dator för att utlåning och återlämning ska kunna skötas enkelt. Att både Skeda och Slaka skolbibliotek har fungerande lånedatorer innebär att det från och med januari respektive augusti 2011 går att få fram statistik över vilka böcker som lånas och vilka som inte lånas. Datorn i Skeda kan även användas av eleverna för att själva söka böcker i bibliotekskatalogen, vilket inte är möjligt på TorNeo i Slaka. Utöver detta så har biblioteket i Slaka utrustats med en interaktiv projektor samt trådlöst internet. Under läsåret 2013/2014 har även biblioteket i Skeda utrustats med trådlöst internet. På Skeda/Slaka skolas bibliotek kommer vi att fortsätta verka för att skapa en positiv biblioteksmiljö som ska kännas både inbjudande, lustfylld och kreativ. Biblioteket ska uppmuntra till läslust genom att erbjuda aktuell och intressant litteratur. Kontinuerlig gallring av trasiga och föråldrade böcker, samt sådana som inte läses är viktigt för att lyfta fram de böcker som är av intresse för eleverna. Det är viktigt att biblioteket inte blir ett arkiv utan skolans naturliga plats för både aktuell som intressant information. 2.1 Aktiviteter för 2015/2016 Bokskyltningar och bokutställningar Tillgänglighet Gallring Bokskyltningar och bokutställningar: Aktuella teman och händelser i samhället. Bibliotekarien ansvarar för att det finns aktuella bokutställningar och bokskyltningar i biblioteket. Biblioteksrådet framför förslag på teman och utställningar. 7

Aktuella teman och arbetsområden i klasserna Bibliotekarien, bibliotekspedagogerna, klasslärare och biblioteksrådet ansvarar för att visa upp olika klassers aktuella teman och arbetsområden i biblioteket. Nya böcker. Bibliotekarie ansvarar för att nya böcker synliggörs och att elevernas önskemål tillgodoses. Tillgänglighet: Bibliotekarie och skolans personal är tillsammans ansvariga för att skolans bibliotek är tillgängligt för eleverna. Biblioteket är öppet måndag till fredag under skol- och fritidstid. Gallring: Bibliotekarie ansvarar för gallring av föråldrade och trasiga böcker. 8

3. Samarbete För att uppnå målen i handlingsplanen behövs ett fungerande samarbete så att bibliotekets resurser används, och vid rätt tidpunkt i undervisningen. Med ett fungerande samarbete mellan bibliotekarien, bibliotekspedagoger och pedagoger kring innehåll och planering i biblioteksverksamheten, kan bibliotekarien förbereda lämpliga aktiviteter som underlättar för eleverna att inhämta kunskap och uppnå målen i kurs- och läroplanen. Följande samarbetsformer har funnits och kommer att vara fortsatt viktiga till läsåret 2014/2015: 3.1 Bibliotekspedagoger För biblioteksverksamheten på Skeda/Slaka skola är de två bibliotekspedagogerna en viktig länk mellan biblioteket och pedagogerna på skolan. Det finns en bibliotekspedagog i Skeda och en i Slaka, och båda två har arbetstid avsatt i sin tjänst till biblioteksverksamheten varje vecka. 3.2 Biblioteksråd Skeda och Slaka har ett biblioteksråd på respektive skola. Alla klasser förutom förskoleklassen har två representanter som ska framföra biblioteksrelaterad information till klassen, samt lyfta fram frågor och önskemål från klasskamraterna till diskussion när rådet träffas. Båda biblioteksråden träffas minst tre gånger per termin. Till varje läsår väljer alla klasser två nya representanter till biblioteksrådet. I samband med biblioteksrådens första möte tas porträttfoto som sedan finns i biblioteket. 3.3 Möten och studiedagar Utöver de biblioteksrelaterade mötena så deltar bibliotekarien på de arbetsenhetsmöten som hålls varje vecka på respektive skola. Bibliotekarien deltar om möjligt varannan vecka på respektive skolas möte. Mycket information om aktuella händelser och aktiviteter delas också på de möten som sker på skolan. Dessutom har bibliotekarien möjlighet att delta på studiedagar, föreläsningar och utbildningstillfällen som framförallt riktar sig till skolans pedagoger. 9

Alla pedagoger har i samråd med bibliotekarien möjlighet att boka ett eller vid behov flera schemalagda klasstillfällen i veckan för olika aktiviteter. Schema för verksamheten på Skeda/Slakas bibliotek finns tillgängligt i respektive lokal. 3.4 Aktiviteter för 2015/2016 Utveckla de nuvarande samarbetsformerna och grupperna Bibliotekspedagog Bibliotekarie och bibliotekspedagog ansvarar för att avsätta tid för gemensam planering. Bibliotekarien och bibliotekspedagogerna ansvarar gemensamt för bibliotekets olika aktiviteter och för biblioteksrådet. Bibliotekarie och bibliotekspedagoger ska minst en gång per termin träffas för samplanering. Biblioteksråd Bibliotekarie och bibliotekspedagog ansvarar för att sammankalla till minst tre möten per termin, och bibliotekarien ansvarar för att skriva och tillgängliggöra mötesprotokoll. Klassläraren ansvarar för att den egna klassen har två representanter till biblioteksrådet. Möten och studiedagar Rektor och pedagoger ansvarar för att informera bibliotekarien om vilka möten och planeringstillfällen som är lämpliga för att diskutera och planera kring samarbetet mellan undervisningen och biblioteket. 10

4. Läsfrämjande verksamhet Bibliotekets verksamhet ska uppmuntra eleverna till att läsa och leva sig in i olika berättelser. Det är därför viktigt att det i biblioteket finns ett brett utbud av litteratur och att det i bokbeståndet finns både aktuell skönlitteratur som facklitteratur. Att läsa facklitteratur kan också vara ett sätt att utveckla inlevelseförmågan, i synnerhet om eleven känner att det är svårt eller mindre tilltalande att läsa skönlitteratur. Alla lässtimulerande projekt på Skeda/Slaka skolas bibliotek ska genomsyras av lust och nyfikenhet på läsning och även skrivande. Aktiviteterna ska vara kopplade till skolans mål och verksamhet för eleverna. 4.1 Bokprat Att prata och berätta om böcker är ett både bra och enkelt sätt att väcka intresse och läslust. Bokprat och boktips görs oftast av bibliotekarien för en specifik klass, men det kan också vara utvecklande för eleverna att själva få möjlighet att tipsa om böcker för varandra. Ett bokprat tar mycket av bibliotekariens tid i anspråk i förberedelser. För att kunna prata och berätta om böcker på ett intresseväckande sätt krävs det mycket tid i förberedelser då bibliotekarien behöver planera lämpliga böcker för målgruppen och vara väl inläst på dessa. Lämpliga böcker kan vara en viss genre som exempelvis deckare, kärlek eller fantasy, men det kan också vara böcker från ett visst land eller av en speciell författare eller illustratör. I Lgr 11 framgår det att barn på lågstadiet ska känna till några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. (Lgr 11 Svenska, s. 223) På mellanstadiet utökas detta till att även gälla några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. (Lgr 11 Svenska, s. 225) Genom att eleverna får ta del av bokprat ökar deras kännedom om författare och verk. 4.2 Textsamtal Att högläsa för barn är ett bra sätt för att fånga intresset för en skriven berättelse och även för att väcka läslusten. Under tidigare läsår har klasser och grupper erbjudits högläsning vid ett antal olika tillfällen. Tack vare de interaktiva projektorerna är det nu möjligt att högläsa för en hel- eller halvklass på en gång, och samtidigt visa bilder. Det är viktigt att träna på att samtala och reflektera om den lästa boken eller texten. När du samtalar om en text blir du tvungen att fundera kring innehållet och vad det är du har 11

läst. Ett samtal om en text kan hållas med alla, det vill säga introduceras redan i förskoleklassen och successivt utvecklas till att eleverna går i årskurs 6. Att läsa och analysera skönlitteratur är en viktig del i svenska undervisningen, och därför är det viktigt att barn- och ungdomar redan i tidig ålder får möjlighet att utveckla denna förmåga. (Lgr 11, s. 222) 4.3 Aktiviteter för 2015/2016 Bokprat Textsamtal Läsvecka Läsprojekt Bokjuryn Författarbesök Bokprat Bibliotekarien erbjuder sig att bokprata i alla klasser. Pedagogen ansvarar för att bjuda in bibliotekarien för bokprat till den egna klassen. Textsamtal Ett textsamtal innebär att en grupp, efter att ha läst vid ett eller flera tillfällen, diskuterar det lästa. Bibliotekarien erbjuder sig att vid förfrågan att planera och genomföra ett textsamtal tillsammans med pedagogen. Läsvecka Bibliotekarie, bibliotekspedagog och biblioteksråd ansvarar för att planera minst en läsvecka per läsår. Läsprojekt Bibliotekarie och bibliotekspedagog ansvarar för att tillsammans planera för återkommande lässtimulerande projekt som exempelvis Sommarboken, Jullån och Påsklån. 12

Bokjuryn Arbeta med 2015 års bokutgivning i år.5. Bibliotekarie, bibliotekspedagoger och klasslärare samarbetar och planerar aktiviteter för Bokjuryn i respektive klass. Författarbesök Besök av författaren Martin Olczak i år 3. Några av hans böcker väljs ut för läsning, samtal och analys. 13

5. Informationskompetens och bibliotekskunskap Att använda sig av datorn eller lärplattan både i skolan och på fritiden har snabbt blivit vanligt hos många. När Statens Medieråd har undersökt datoranvändning hos barn visar det sig att ungefär hälften av alla 2- åringar har använt en dator någon gång, och att två av tre 4- åringar har använt sig av internet. När barnen börjar i förskoleklass har därför de allra flesta redan använt sig av datorn i flera år. Studierna visar också att endast 4% av 5-9- åringarna aldrig har använt sig av datorn (Statens Medieråd, 2011, s. 3). 5.1 Informationskompetens Informationskompetens, en källkritisk förmåga och bibliotekskunskap behövs för att klara det livslånga lärandet och det problembaserade lärandet i skolan. Informationskompetens (information literacy) har snabbt blivit ett viktigt begrepp, och kan ses som en följd av den nya informationstekniken. Limberg och Alexandersson menar i deras studie Textflytt och sökslump (2007) att förmågan att kunna söka efter information inte är en ensamt tillräcklig förmåga, alla behöver istället utveckla en informationskompetens för att kunna samverka och hantera alla information i dagens informationssamhälle. (Limberg, 2007, s. 24) Undervisningen i skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, granskar och kritiskt värderar information från olika källor. (Lgr 11, s. 222) Biblioteket och skolbiblioteket är en viktig resurs för att ge eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor. På Skeda/Slaka skola kan pedagog och bibliotekarie tillsammans undervisa i informationssökning, visa på olika resurser som finns att tillgå som exempelvis fack- och skönlitteratur och databaser. Dessutom kan bibliotekarien bidra till att öka elevernas förmåga att söka information på ett källkritiskt sätt. Med ett källkritiskt sätt menas att man genom kritisk prövning försöker fastställa om en källas informativa innehåll är sant eller falskt, användbart eller inte. Ett källkritiskt förhållningssätt innebär att du har förmåga och redskap för att avgöra källans trovärdighet. 5.2 Bibliotekskunskap och datakunskap För att kunna utveckla en informationskompetens krävs det att eleverna får regelbunden undervisning i att söka efter information och att de tidigt lär sig att använda en dator, lärplatta och ett bibliotek. I bibliotekskunskap ingår det att förstå hur ett bibliotek är 14

organiserat, men även hur man lånar och återlämnar böcker. Eleverna behöver också få en grundläggande kunskap i användandet av en dator för att fullt ut kunna använda sig av ett bibliotek och även de digital verktyg som idag finns tillgängligt. 5.3 Aktiviteter för 2015/2016: Bibliotekskunskap Datakunskap Informationskompetens Bibliotekskunskap Klassläraren ansvarar tillsammans med bibliotekarien för att alla elever från förskoleklass till år 3 ska få en biblioteksintroduktion respektive repetition till ordningsreglerna i biblioteket, hur böckerna är uppställda, hur lånekort och ut- och återlämningsautomaten fungerar. Datakunskap och introduktion till lärplattor I Inriktningsdokumentet för IKT i Linköpings kommun framgår det att eleverna ska kunna använda digitala verktyg som ett medel för att uppnå målen i lärplanen. Samtliga skolor i Linköpings kommun har till läsåret 2015/2016 utrustats med lärplattor (Ipad) i alla klasser. Klassläraren och bibliotekarien ansvarar tillsammans för att i år. 2 och 3 introducera lärplattan som ett redskap i klassrummet, och att fotografera och överföra bilder med hjälp av datorprogram (Lgr 11 bild, s. 21). Informationskompetens I Lgr 11 framgår det att förmågan och färdigheten i informationssökning och källkritik är viktigt redan i tidig ålder. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska sträva efter att varje barn; utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa (Lpfö 98, s.10). Med bakgrund i att så många barn redan i tidig ålder använder sig av en dator är det viktigt att Skeda/Slakas bibliotek redan i tidig ålder börjar arbeta tillsammans med skolans pedagoger för att ge eleverna en god grund för ett mediekritiskt förhållningssätt. I Lgr 11 är ett av skolans uppdrag att; 15

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. (Lgr 11, s.9) Vidare så står det att; Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr 11, s.9) På Skeda/Slaka bibliotek har vi börjat arbeta med detta, men kommer att fortsätta arbeta för att fortsätta utveckla informationskompetensen hos skolans elever. Inom Linköpings kommun har vi tillgång till ett flertal olika betaldatabaser, men det är i synnerhet Alex (Författarlexikon), NE (Nationalencyklopedin) och Landguiden som vi använder oss av på skolan. Därför är det viktigt att eleverna känner till dessa och vilken information som de kan finna där. Bibliotekarien erbjuder sig att vid förfrågan att planera och genomföra projekt i informationsvetenskap samt källkritik tillsammans med pedagogen. 16

Käll- och litteraturförteckning Bibliotekslag (1996:1956) Biblioteksplan Linköpings kommun (2007). Linköping: Linköpings kommun. Chambers, Aidan (1995). Böcker inom oss: Om läsmiljö. Stockholm: Norstedts. Limberg, Louise (2007). Skolbibliotekets pedagogiska roll: En kunskapsöversikt. Stockholm: Liber. Limberg, Louise, Alexandersson, Mikael, Lantz-Anderson, Annika & Kylemark, Mimmi (2007). Textflytt och sökslump: Informationssökning via skolbibliotek. Andra reviderade upplagan. Stockholm: Liber. Lärarhandledning till Nosa på Nätet. De första stegen mot ett vaket nätanvändande. (2011). Stockholm: Statens Medieråd Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. (2011) Stockholm: Fritze. Läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet 2011, LGR 11 (2011). Stockholm: Fritze. Skollagen (2010:800). Stockholm: Norstedts Juridik AB Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest (2006). Stockholm: Svenska Unescorådet. 17

Bilaga 1 Gemensamma kunskapskriterier F-klass Bibliotekskunskap Känna till hur man hanterar en bok Veta var böckerna för åldersgruppen står: bilderböcker, lätta faktaböcker, lättlästa böcker Klara av att själv lämna och låna böcker Litteraturkunskap Veta vad en bok är, vad man kan förvänta sig av en bok Känna till några kända bilderboksfigurer Ha provat på att samtala om böcker och dess innehåll Årskurs 3 Bibliotekskunskap Känna till signumen Hcf och Hcg och veta vad de står för Veta att böckerna har en bestämd plats i biblioteket Förstå kopplingen mellan OPAC och hyllan Känna till att man kan läsa en bok med ögonen eller öronen Litteraturkunskap Veta att en bok har en författare, ibland en illustratör, en titel och ett bokförlag Känna till skillnaden mellan skön- och facklitteratur Känna till några författare för åldersgruppen Presentera en bok och ge boktips Läsa en utvald bok och samtala om den Informationskompetens Kunna slå i Barnens lexikon eller motsvarande Genomföra en sökning på författare eller titel i OPAC Kunna använda åldersanpassade webbsidor för att söka information 18

Resonera kring olika vägar till information och kring ett kritiskt förhållningssätt till information Årskurs 6 Bibliotekskunskap Förstå och kunna tillämpa alfabetisk ordning Lära sig hur SAB-systemet är uppbyggt Klara av att reservera en bok Litteraturkunskap Känna till vad en serie och en trilogi är Känna till någon genre inom skönlitteraturen Lära sig mer om något enskilt författarskap Bokprata för yngre elever på skolan Utveckla och fördjupa boksamtalet, kunna reflektera och motivera Informationskompetens Förstå hur en ordlista är uppbyggd Förstå hur man hittar i en innehållsförteckning och ett register Genomföra sökningar i OPAC Genomföra enkla sökningar i tryckta och digitala källor Kunna urskilja budskap, avsändare och syfte i olika medier Kunna ange sin källa och veta varför det är viktigt Resonera kring sociala medier 19