Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen

Transkript

1 Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen Skolbibliotekscentralen Utbildningsförvaltningen 2012

2 Foton förstasidan: David Shankbone, geerlingguy, Horia Varlan, Linda Spashett, bloohimwhom

3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Skolbiblioteksplan Bun/2012: Sammanfattning Då den tidigare gemensamma biblioteksplanen för Jönköpings kommuns biblioteksverksamhet har upphävts i beslut av kommunfullmäktige , måste utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun ha en egen plan för skolbiblioteksverksamheten och skolbibliotekscentralen. Skolbiblioteksverksamheten regleras i flera styrdokument, bland annat skollagen (SFS 2010:800) och bibliotekslagen (SFS 1996:1596). Det övergripande syftet med Jönköpings kommuns skolbiblioteksplan är att bidra till elevernas måluppfyllelse. Skolbiblioteket ska vara ett pedagogiskt nav på skolan och den pedagogiska verksamheten i skolbiblioteken har stor betydelse för elevernas lust och förmåga att läsa, skriva och lära, att utveckla och uttrycka sitt eget tänkande och tyckande och ta del av andras åsikter. Samverkan med folkbiblioteken är och kommer att vara mycket viktig för kommunens skolbibliotek. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen Förslag till barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden fastställer plan för skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen. Barn- och utbildningsnämnden ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra plan för skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen. MBL-behandling Överläggning i den centrala samverkansgruppen har genomförts. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS BEHANDLING Yrkanden Magnus Rydh (S) för partigrupp S yrkar bifall till förvaltningens förslag och yrkar dessutom följande tillägg: Utifrån skolbiblioteksplanen ges förvaltningen i uppdrag att tillsammans med rektorsenheterna arbeta för att utveckla och skapa en ökad likvärdighet mellan skolbiblioteken i kommunen. Förvaltningen får dessutom i uppdrag att senast under hösten 2014 lämna en återrapportering till barn- och utbildningsnämnden kring arbetet med skolbiblioteksplanen. AnneMarie Grennhag (M) för partigrupp M, KD, FP och C yrkar bifall till förvaltningens förslag och instämmer dessutom i den sista meningen i tilläggsyrkandet från partigrupp S. JÖNKÖPINGS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Propositionsordning Ordföranden ställer de två förslagen under proposition och finner yrkandet från partigrupp M, KD, FP och C antaget. Barn- och utbildningsnämndens beslut Plan för skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen fastställs. Utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att genomföra plan för skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen. Utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att senast under hösten 2014 lämna en återrapportering till barn- och utbildningsnämnden kring arbetet med skolbiblioteksplanen. Reservation Partigrupp S reserverar sig mot beslutet för den del av sitt yrkande som ej vunnit bifall. Beslutet expedieras till: Utbildningsdirektör, Chef förskola och grundskola, Områdeschefer, 1:e bibliotekarie, Chef barn- och utbildningsenheten

4 JÖNKÖPINGS KOMMUN Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Skolbiblioteksplan Uan/2012: Sammanfattning Då den tidigare gemensamma biblioteksplanen för Jönköpings kommuns biblioteksverksamhet har upphävts i beslut av kommunfullmäktige , måste utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun ha en egen plan för skolbiblioteksverksamheten och skolbibliotekscentralen. Skolbiblioteksverksamheten regleras i flera styrdokument, bland annat skollagen (SFS 2010:800) och bibliotekslagen (SFS 1996:1596). Det övergripande syftet med Jönköpings kommuns skolbiblioteksplan är att bidra till elevernas måluppfyllelse. Skolbiblioteket ska vara ett pedagogiskt nav på skolan och den pedagogiska verksamheten i skolbiblioteken har stor betydelse för elevernas lust och förmåga att läsa, skriva och lära, att utveckla och uttrycka sitt eget tänkande och tyckande och ta del av andras åsikter. Samverkan med folkbiblioteken är och kommer att vara mycket viktig för kommunens skolbibliotek. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen Förslag till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fastställer plan för skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra plan för skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen. MBL-behandling Överläggning i den centrala samverkansgruppen har genomförts. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN BEHANDLING Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslut Plan för skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen fastställs. Utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att genomföra skolbiblioteksplan för skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen. Beslutet expedieras till: Utbildningsdirektör Chef utbildning och arbetsmarknad Gymnasiechefer 1:e skolbibliotekarie Chef barn- och utbildningsenheten

5 Innehåll Skolbibliotekscentralens och skolbibliotekens utveckling... 1 Skolbibliotekscentralens syn på skolbiblioteket... 1 Styrdokument... 1 Skollagen... 1 Bibliotekslagen... 1 Läroplan för förskolan, reviderad Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Läroplan för grundsärskolan 2011, Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplan för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Kommunprogram... 2 Mål... 2 Verksamhet... 3 Uppgifter som ingår i uppdraget på skolbibliotekscentralen... 3 Uppgifter som ingår i uppdraget på skolbiblioteket... 4 Bilagor

6 Skolbibliotekscentralens och skolbibliotekens utveckling Skolbibliotekscentralens syn på skolbiblioteket Skolbibliotekscentralen ser, med stöd av forskning 1, skolbiblioteket som mer än en samling böcker. Ett skolbibliotek bemannat med kompetent personal är en tillgång för alla ämnen och bidrar till elevernas måluppfyllelse. Den pedagogiska verksamheten i skolbiblioteket har stor betydelse för elevernas lust och förmåga att läsa och lära. I ett stort informationsflöde bidrar skolbiblioteket till att eleverna utvecklar sin kompetens i att förädla information till kunskap. Elevernas läsförmåga, liksom pedagogik kring ny teknik, utvecklas via skolbiblioteket. I skolbiblioteket finns möjligheter att ta del av andras åsikter samt att utveckla och uttrycka sitt eget tänkande och tyckande. Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion och ska fungera som ett pedagogiskt nav på skolan. Styrdokument Skolbibliotekscentralen arbetar utifrån styrdokument såsom exempelvis läroplaner och skollag. Skollagen Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till ett bibliotek. 2 Skolinspektionen, som är den myndighet som granskar elevernas tillgång till bibliotek, kommer bland annat titta på om skolbiblioteket är utformat och placerat så att det är genomförbart att nyttja det som en kontinuerlig del i elevernas utbildning. Detta för att biblioteket ska kunna bidra till att eleverna når undervisningsmålen. Eleverna ska av skolbiblioteket få stöd i sitt lärande. Skolbiblioteket betraktas både som en materiell resurs och som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen. 3 Bibliotekslagen Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 4 Läroplanerna innehåller flera områden där skolbiblioteket kan göra en stor insats för eleverna. Läroplan för förskolan, reviderad 2010 Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. 5 1 För exempel på forskning, se bilaga 2 2 Skollagen, SFS nr: 2010:800 kap, Skolinspektionen (hämtad ) 4 Bibliotekslagen, SFS nr: 1996:1596, 9 5 Läroplan för förskolan: Reviderad 2010, Skolverket, sidan 6, 10 1(4)

7 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Läroplan för grundsärskolan 2011, Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Eleven ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga 6 Läroplan för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2011 Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Det är skolans ansvar att varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje. 7 Kommunprogram Informations- och kommunikationsteknik ska i alla skolformer vara ett stöd för ett effektivt resursutnyttjande som gagnar alla elever. Den ska användas som ett medel för att effektivisera skoladministrationen, bredda kommunikationen med elever och vårdnadshavare och vara ett verktyg i undervisningen som medverkar till en ökad måluppfyllelse. Skoldatorkonceptet bör utvecklas vidare utifrån ett pedagogiskt och lärande perspektiv. 8 Skolbiblioteken ska stimulera barns läsande tillsammans med föräldrar, förskola, skola och civila organisationer. 9 Övriga styrdokument, se bilaga 1. Mål Skolbiblioteken ska bidra till ökad måluppfyllelse hos eleverna. Skolbiblioteken är en naturlig del av skolans verksamhet och en pedagogisk resurs i alla ämnen och för alla elever. Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen förmedlar informationskompetens som stödjer elevernas livslånga lärande. 6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, sidan 9, Läroplan för grundsärskola 2011, sidan 9, Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sidan 11 7 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, sidan 7, 9 8 Omtanke om framtiden: Kommunprogram , Jönköpings kommun, sidan 21 9 Kommunprogram, sidan 14 2(4)

8 Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen främjar elevernas läslust och bidrar till att utveckla elevernas läsning. Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen främjar ett vidgat textbegrepp och är drivande i den pedagogiska utvecklingen kring informations- och kommunikationsteknik (IKT). Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen är ett verktyg för skolutveckling. Skolbiblioteken är bemannade så att pedagogisk verksamhet kan bedrivas. Verksamhet Skolbibliotekscentralen ska ge stöd och service till lärarbibliotekarier, bibliotekarier, rektorer och pedagoger inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolbibliotekscentralen ska driva utvecklingsprojekt. Skolbibliotekscentralen ska också delta i och stödja olika biblioteksrelaterade projekt, exempelvis runt informationskompetens eller läslust, där skolbibliotekscentralens inblandning efterfrågas. Skolbibliotekscentralen erbjuder stöd och utvecklingsmöjligheter, samt arbetar på uppdrag. Uppgifter som ingår i uppdraget på skolbibliotekscentralen Skolbibliotekscentralen ska: Arbeta för full bemanning på skolbiblioteken 10 Visa på skolbibliotekets pedagogiska roll Bistå med handledning i skolornas pedagogiska utvecklingsarbete Arbeta med nätverk och kompetensutveckling för lärarbibliotekarier Samordna frågor som rör skolbibliotek Omvärldsbevaka forskning, litteratur, IKT, projekt Arbeta för att öka elevernas informationskompetens kritiskt tänkande, informationssökning Arbeta för att öka elevernas läslust och läskompetens Samverka med folkbibliotek och länsbibliotek samt med högskolor och universitet 11 Ge administrativt och ekonomiskt stöd skolbibliotekssystem, bokbeställningar 10 Det ska alltid finnas någon i biblioteket som kan ge elever och pedagoger det stöd de behöver 11 Se bilaga 3 3(4)

9 Arbeta med projekt SkolArena, Idébibliotek 2.0, Skapande skola, Läsplattor 12 Främja samarbete mellan olika grupper av pedagoger, såsom IT - pedagog, specialpedagog och lärarbibliotekarie Erbjuda författarbesök och föreläsningar Uppgifter som ingår i uppdraget på skolbiblioteket Synliggöra det egna skolbiblioteket på skolan och arbeta för att skolbiblioteket ska fungera som en pedagogisk resurs i samtliga ämnen Ta till vara på och tänka kreativt kring skolbibliotekets pedagogiska möjligheter Utveckla arbetssätt och arbetsformer, inspirera till nyskapande inom den pedagogiska verksamheten Arbeta med hur information blir till kunskap informationskompetens, informationssökning, kritiskt tänkande Arbeta med läsfrämjande åtgärder, exempelvis bokprat och läslustprojekt Utveckla samarbetet mellan bibliotekspersonal, IT-pedagog, specialpedagog och övriga pedagoger Handleda skolans personal, ge vägledning i biblioteksfrågor Utveckla användandet av biblioteket genom exempelvis digitala klassrum Främja elevaktivt tänkande och lärande Främja elevmedverkan, exempelvis genom biblioteksråd Delta i temaarbeten Delta i nätverk för lärarbibliotekarier och skolbibliotekarier Ansvara för att aktuell plan för det egna skolbiblioteket finns Registrera elever, personal och böcker i bibliotekssystemet Köpa in böcker, teknik och annat material Bevaka nyutkommen litteratur och annan media, hålla mediebeståndet uppdaterat 12 För information kring projekten, se skolbibliotekscentralens sidor på 4(4)

10 Bilaga 1 Unescos skolbiblioteksmanifest Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Som stöd för studierna erbjuder skolbiblioteket tjänster i form av informationssökning, via litteratur och andra medier. Det ger hela skolsamhället möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande genom att mer effektivt kunna hantera informationskällorna. Skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans mål sättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikations former. Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och till gång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Att främja läsning. Att verka för att skolbibliotekets resurser görs tillgängliga inom och utanför skolan. Skolbiblioteket kan fullgöra dessa uppgifter genom att upprätta handlingsplaner och utveckla sina tjänster, genom urval och anskaffning av lämpliga informationskällor samt genom att erbjuda vägledning och undervisning med hjälp av utbildad personal. 13 Se också IFLA/Unescos riktlinjer för skolbibliotek Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest, Svenska Unescorådet 2006, sidan

11 Bilaga 2 Exempel på forskning och litteratur kring skolbibliotek och informationskompetens Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise (2009) Elevers forskning via datorn: mantra, metod eller meningsfullt lärande? i Hedman, Jenny & Lundh, Anna (red.) Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson bokförlag Asselin, Marlene (2005) Teaching information literacy in the information age: An examination of trends in the middle grades. School Libraries Worldwide, 11(1), Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & kultur Hell, Maud (2011) Skolbiblioteksutveckling: skolutveckling. Lund: BTJ förlag Lance, Keith Curry (2010) Increased Library Staff Links to Higher CSAP Scores. Denver: Library Research Service Limberg, Louise (1998) Att söka information för att lära: en studie om samspel mellan informationssökning och lärande. Borås: Valfrid Lundh, Anna (2011) Doing Research in Primary School: Information Activities in Project- Based Learning. Borås: Valfrid Todd, Ross J. & Gordon, Carol A School libraries, now more than ever : a position paper of The Centre for International Scholarship in School Libraries. CISSL. Säljö, Roger (2005) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag Säljö, Roger m.fl.(2011) Att förädla information till kunskap: Lärande och klassrumsarbete i mediesamhället. Stockholm: Norstedts

12 Bilaga 3 Samverkan mellan folk- skol- och gymnasiebibliotek Samverkan ska finnas på alla nivåer från förskolan till gymnasieskolan. Samordning med folkbiblioteken bör på sikt eftersträvas för samtliga skolor. Lässtimulerande verksamhet i form av biblioteksvisningar, bokprat med mera på folkbiblioteken. Skolbiblioteken/gymnasiebiblioteken ansvarar för bibliotekskunskap och pedagogiska bokprat. Att skapa kreativa språkmiljöer som främjar barns språkutveckling och tar hänsyn till genusperspektivet är ett gemensamt ansvar. Programverksamhet, till exempel författarbesök, genomför vi tillsammans. För utställningar är folkbiblioteken en bra arena. Tillgänglighet handlar självfallet om lokaler men lika mycket om öppettider, lärarlånekort med lång lånetid, det virtuella biblioteket med bibliotekskatalog, barnkatalog, databaser m.m. Utbildning: Gemensam fortbildning och arbetsmöten för barnbibliotekarier, gymnasiebibliotekarier, lärarbibliotekarier och förskolepersonal. Folkbiblioteket kan även vara en resurs och ett stöd vid fortbildning och inköp. Utökad möjlighet att ta del av varandras ordinarie fortbildning, till exempel föreläsningar vid studiedagar. Medieförsörjning: Skolbiblioteken och gymnasiebiblioteken ansvarar för elevernas behov av medier för skolbruk. Folkbiblioteken kompletterar med medier för lust och fritidsläsning. Gemensam översyn av IKT. Samarbete när det gäller inköpsavtal, databaslicenser med mera. Information där vi kan använda varandras nätverk och informationskanaler. Ett område där samverkan kan öka är det virtuella biblioteket som kan utvecklas genom fler databaser.