Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Lär man sig svenska när man chattar? Nena Bratt Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling www.lhs.se/ruc/sfi 2006

Lär man sig svenska när man chattar? Nena Bratt Många ungdomar gillar att chatta och invandrarungdomarna är knappast något undantag. Det är för många ett enkelt, tilltalande, snabbt och opretentiöst sätt att kommunicera. Genom chattandet kan man få kontakt med personer som man kanske aldrig skulle ha fått kontakt med på något annat sätt. Chattandet ger också en möjlighet att vara anonym, så att man på så sätt kan ta ut svängarna lite extra och våga mer än vad man skulle våga om man var tvungen att avslöja sin identitet. Tack vare anonymiteten kan man t ex våga kommunicera även om man vet med sig att man inte pratar så bra svenska. Chattandet ger alltså möjligheter för invandrarungdomar att använda sitt nya språk. Men lär de sig något när de chattar? Utvecklas språket genom chattandet? Anledningen till att jag började intressera mig för andraspråkselevers chattande var att jag upptäckte att en av mina elever, som hade varit ganska duktig på svenska och som hade gjort stora framsteg under året, plötsligt började göra märkliga fel när han skrev uppsatser. Jag visade honom felen och vi diskuterade hur han borde skriva istället. Under diskussionen framkom det att han hade sett andra som skrev så som han gjorde, nämligen när de chattade. Eftersom han var en observant och klipsk elev hade han tagit till sig detta sätt att skriva för att smälta in bättre i chattmiljön. Vårt samtal gled naturligt in på en diskussion om språkliga stilar och han blev på så sätt medveten om att de uttryckssätt som passade i en text kanske inte nödvändigtvis var de bästa i en annan typ av text. Efter vårt samtal kunde jag inte släppa tanken på elevernas chattande. Jag tänkte att eftersom så många elever är positivt inställda till chattande, så kanske det är något som vi i skolan borde ta tillvara? Skulle man kunna använda chattandet på något sätt i undervisningen? Jag bestämde mig för att undersöka vad eleverna själva hade för tankar om språkinlärningspotentialen i chattandet. Undersökningen och informanterna För att få svar på mina frågor gjorde jag i samband med min utbildning muntliga djupintervjuer med fem elever. Eftersom syftet var att undersöka om eleverna uppfattar chattandet som språkutvecklande för deras andraspråk var det viktigt att hitta informanter som främst använde svenska som sitt chattspråk. Samtliga intervjuade elever gick (våren 2005) på en gymnasieskola i södra Sverige, där de läste grundläggande svenska för invandrare (sfi) på IVIK. Aman, 19 år, från Afghanistan. Aman började chatta för ungefär tre år sedan, direkt på svenska. Han tycker själv att han var ganska dålig på att prata svenska då, men att han var bättre på att skriva. Bahaa, 19 år, från irakiska Kurdistan. Bahaa hade börjat chatta två år tidigare då familjen köpte en dator. Då hade han varit i Sverige i ett år och tre månader. Han säger att han kunde förstå och läsa svenska då, men att han inte var så bra på grammatik. Filip, 16 år, från Serbien. Han började chatta på svenska efter att ha varit 6-7 månader i landet. Då fick han hjälp av sin bror som har varit 4 år i Sverige. Heidi, 20 år, från Thailand. Heidi lärde sig att chatta av sina klasskompisar för tre år sedan. Då kunde hon inte så mycket svenska, säger hon, men hon försökte och tränade på att förstå och att skriva. Marilyn, 18 år, från USA. Efter att ha varit fyra månader i Sverige började hon chatta på svenska. Hon tycker inte att hon kunde så mycket svenska då, men hon chattade med sina

klasskamrater. De var på samma nivå, så det kändes inte pinsamt att försöka chatta på svenska. (Informanternas namn är fingerade.) Tränar man svenska när man chattar? För eleverna är chattandet framför allt ett sätt att kommunicera. Det är ett socialt beteende där drivkraften är att skapa och upprätthålla mänskliga relationer. Men en bieffekt skulle kunna vara att man utvecklar sitt andraspråk medan man upprätthåller sina sociala kontakter. Vad anser eleverna om detta? Upplever de att de utvecklar sitt språk medan de chattar? Och hur hanterar eleverna språkliga problem när de chattar, t ex om de inte förstår vad chattkompisen skriver, eller om de har tankar som de vill förmedla men som de inte klarar av att uttrycka på svenska? När man chattar med personer som man inte känner finns det alltid en risk för att den man chattar med tröttnar om man inte behärskar språket så bra att man kan föra kommunikationen framåt tillräckligt fort. Informanterna använder sig både av risktagande och riskundvikande strategier för att lösa dessa problem. Interaktion Interaktion med andra är ett viktigt sätt att utveckla sina färdigheter och öka sin kompetens. Mina informanter anger just ökad kompetens som ett av skälen till varför de chattar, då de säger att de lär sig och utvecklar språket genom chattandet. Informanternas egen uppfattning om språkutvecklingen i samband med chattandet är överlag positiv. Samtliga anser att chattandet har gjort dem snabbare på att läsa och skriva. Dessutom nämner flera att de befäster kunskaperna, t ex stavning och förståelse av nya ord som de har lärt sig, när de får använda orden och skriva dem. Nästan alla påpekar att de lär sig många nya ord, inte minst talspråk och slang, något som de tycker att de inte får lära sig i skolan, men som de har nytta av när de umgås med andra människor. Enligt Bahaa och Filip utvecklar chattandet talet, men Aman vänder på det och menar att han lär sig att chatta bättre när han talar svenska! Chattandet utvecklar inte talet, bara skriften, säger han. Men han säger att den bästa kombinationen är när man både träffas på riktigt och chattar, för då lär man sig mest och vågar fråga om sådant som man inte förstår. Även Marilyn och Heidi säger att chattandet har gjort dem bättre på att skriva, och Heidi tillägger att hon genom chattandet även lär sig förstå den svenska kulturen. Vid chattandet utgår de chattande från sina egna erfarenheter. Kommunikationen är autentisk och de frågor som de chattande ställer till varandra är öppna och ställs utifrån ett äkta intresse och nyfikenhet. Återkoppling och stöttning Sambandet mellan interaktion och inlärning har betonats av många forskare, som menar att det är responsen och återkopplingen från mottagarna som utgör grunden för aktiv och engagerad förståelse. Chattandet ger snabb återkoppling och bekräftelse, som visar om budskapet har gått fram och hur det har tolkats. Då informanterna hamnar i situationer där det egna språket inte räcker till för att förstå eller uttrycka sig använder de sig av olika språkliga strategier, t ex att fråga en kompis, byta språk, använda lexikon, undvika ämnet eller frågan eller att försöka förklara så att mottagaren förstår, alternativt att be om en förklaring då man själv inte förstår. Just språklig förhandling, där sändaren försöker förtydliga och förklara budskapet så att mottagaren förstår ses av många som en viktig del i, ja kanske till och med en förutsättning för, språkinlärning. För många andraspråkselever är chattandet den enda kontakten med användare av målspråket, och det ger också ett tillfälle att få kommunicera med personer som befinner sig på en mer avancerad språklig nivå och därför kan stötta

eleverna. Genom chattandet skapas den interaktion som många forskare anser vara så betydelsefull för inlärningen. Med hjälp av en duktigare chattkompis som samtalsstöd, klarar eleverna till och med att kommunicera över sin egen språkförmåga, på en språklig nivå som de ännu inte fullt har erövrat. Ska man chatta på lektionstid? Intresset hos eleverna för att chatta brukar vara mycket stort, och när de har lektion i datasalen är det många som tar chansen att chatta lite i stället för att arbeta med det som lektionen egentligen var avsedd för. Samtidigt är ju inlärningspotentialen stor när man själv är positivt inställd till något. Därför ville jag ta reda på hur eleverna själva ser på det här med att chatta under lektionstid. Har de själva några förslag på hur man skulle kunna göra för att träna språket genom att chatta? När jag frågade informanterna om vad de ansåg om att få chatta under skoltid möttes jag först av förvånade blickar. De har ju alla fått höra, säkert mer än en gång under sin skoltid, att de inte får chatta på lektionerna. Men när vi diskuterade saken hade de många intressanta svar och egna förslag på hur det skulle kunna gå till. Att lära sig fel Nästan alla mina informanter uttryckte en viss oro över att det språk som används vid chattande inte är korrekt svenska. Deras oro bottnar i en farhåga i att man genom chattandet skulle kunna lära sig fel svenska. Men oron i sig tyder på att de är medvetna om stilistiska skillnader i olika språkliga kontexter. Intressant att notera är att de framför allt ser risken med att lära sig fel som en fara för andra, företrädesvis språksvaga elever och nybörjare, medan de själva däremot anser att de är medvetna om skillnaderna. Marylin säger att man skriver som en invandrare dvs. försöker att vara korrekt (och inte som en svensk som skriver slarvigt på chatten). Aman har egen erfarenhet av att lära sig fel, då han plötsligt började skriva chattförkortningar i vanliga texter i skolan. Efter en diskussion om detta blev han dock medveten om de språkliga nyansskillnaderna, så att han själv kunde välja stilnivå på sina texter. Det som eleverna här är inne på är de subtila stilistiska delarna av språket som styrs av situation, relation och person. Ylva Hård af Segerstad (2002), som har forskat om datormedierad kommunikation, ifrågasätter den vanliga uppfattningen att språket skulle försämras med ökad användning av denna typ av kommunikation. Istället ser hon chattandet snarare som ett bevis för människans unika förmåga att anpassa språket. Det språk som används vid chattandet är anpassat till de förutsättningar som ges i detta medium. En språklig varietet utesluter inte förekomsten av andra varieteter och vi förlorar inte möjligheten att anpassa vårt språk till olika situationer bara för att vi kommunicerar via datoröverförd text. Förhoppningsvis kommer vi lärare även i fortsättningen att undervisa eleverna i att använda språket i olika situationer, med varierande syften. Normerna för språkanvändning förändras över tid, men denna förändring av språket måste inte med nödvändighet betraktas som något negativt. Chatta på lektionerna Anser då eleverna att man kan använda chattandet under lektionstid, trots vissa risker? Ja, informanterna ser fördelar med chattandet, t ex att man lär sig många nya ord, man blir snabbare på att läsa och skriva, man repeterar och befäster kunskaper och man skaffar sig vänner. Bahaa föreslår att man ska chatta med svenskar någon gång i veckan, för då utvecklar man det egna språket. Aman, Heidi och Filip tycker att man ska ha ett slutet chattrum för klassen, eller kanske för hela skolan. Där kan man både träna språket och lära känna andra elever. Aman säger att det skulle vara roligt att chatta med andra i klassen under lektionstid,

och att man då kunde lära sig av de elever som är duktiga. Både Heidi och Aman tycker att man skulle kunna chatta om gemensamma upplevelser, t ex en film som man har sett eller ett studiebesök som man har gjort. Eleverna ser alltså vissa nackdelar med chattandet, men de ser framför allt möjligheter och har många egna förslag på hur man skulle kunna gå tillväga. Att eleverna har ett eget intresse och tycker att det är roligt att chatta är en stor fördel i inlärningssituationen, eftersom det finns ett tydligt samband mellan goda skolprestationer och äkta engagemang. Outnyttjad potential Det som eleverna visar prov på och utvecklar med sitt chattande är sin kommunikativa språkförmåga. Just den kommunikativa språkförmågan betonas mycket starkt i Skolverkets styrdokument, kursplanen och betygskriterierna. I den inledande meningen i kursplanen fastslås att sfi-eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska i vardags, samhälls- och arbetsliv samt studier (SKOLFS 2002:19). Chattandet kanske inte i första hand utvecklar förmågan att kommunicera i arbetslivs- och studiesammanhang, men det utvecklar, enligt elevernas egen uppfattning, deras förmåga att kommunicera i vardagliga sammanhang. Även om min tolkning är att eleverna har en ganska positiv syn på chattandet som språkutvecklande, så menar jag inte att chattandet är någon fantastisk, revolutionerande och allena saliggörande ny metod för att utveckla sitt andraspråk. Men kanske ryms det en outnyttjad potential i detta interaktiva medium, som eleverna själva tycks så tilltalade av? Eftersom eget intresse och engagemang är en stark drivkraft i all inlärning kanske det finns pedagogiska vinster i att använda chattandet som ett komplement till annan undervisning? Den kommunikativa språkundervisningens betoning av interaktionens betydelse för inlärning speglas ju väl i chattandet. Inte minst i grupper med skoltrötta och omotiverade elever skulle chattande kunna vara ett sätt att skapa intresse och engagemang, liksom ett sätt för tysta elever att våga komma till tals. Chattandet ger eleverna möjligheter till informell språkträning under roliga och avslappnade former, så att de därigenom får flyt i läsandet och skrivandet och utökar sitt ordförråd. Som lärare måste man naturligtvis vara medveten om de stilistiska aspekterna, och arbeta aktivt med att göra eleverna uppmärksamma på språkliga nyanser, och att det finns skillnader mellan formell svenska och ledigare stil. I styrd form och med ett tydligt syfte ser jag dock en möjlighet att dra nytta av den positiva inställning som många elever har till chattande. Några arbetsmetoder Hur kan man då använda chattandet på lektionerna? Det är faktiskt bara kreativiteten som sätter gränser! Här följer några förslag till övningar som man kan genomföra genom att chatta. Hur stora grupper man har beror naturligtvis på vilken typ av övning man vill göra. En grupp på 3-4 personer fungerar ofta bra. Det är tillräckligt många elever för att gruppen ska få en viss dynamik, samtidigt som eleverna är tillräckligt få för att alla ska kunna komma till tals och hinna överblicka vad som sägs på chatten. Vissa övningar kan genomföras i helklass, medan några kan vara lämpliga som paruppgifter. Lärarens roll är att gå in i de olika chattrummen och delta i kommunikationen och komma med ny input eller att gå runt i klassrummet och hjälpa de elever som så önskar.

Skrivprocess: Att chatta är mycket lämpligt som en förberedelse inför en skrivuppgift. Eleverna får ett ämne eller ett problem som de vet att de ska skriva en text om. Innan själva skrivandet påbörjas får eleverna gruppvis chatta om ämnet. På så sätt kommer tankeprocessen och kreativiteten igång och eleverna blir bekanta med ämnet innan de börjar det egentliga skrivarbetet. De får tillfälle att diskutera olika infallsvinklar och att träna på ord och formuleringar. Läraren finns till hands och hjälper eleverna när deras eget språk inte räcker till. Efter att ha chattat igenom olika aspekter av ämnet är eleverna mogna för att börja skriva texter på egen hand. Ämnet eller problemet måste väljas med omsorg, så att det verkligen berör och engagerar eleverna och skapar autentiska frågor. Några förslag på övningar kan vara att diskutera olika ord och begrepp (Vad menas med respekt? Vad är respekt för dig? Vad menas med diskriminering? Har du blivit diskriminerad någon gång?) eller aktuella händelser (Hur tycker du att man ska lösa problemet med Muhammedbilderna?, Är du orolig för fågelinfluensan?) eller provocerande påståenden ( Män är bättre på att köra bil än kvinnor., En tjej som har kort kjol får skylla sig själv om hon blir våldtagen. ). Chattandet ger eleverna möjlighet att formulera egna tankar och att argumentera för eller emot olika åsikter och ståndpunkter. På detta sätt blir chattandet ett stöd för tänkandet. Under argumenterandet tränar eleverna på att använda ord och uttryck som berör ämnet, vilket är en viktig förberedelse inför skrivande i mer strukturerad form. Tema-arbete: På liknande sätt som i skrivprocessen kan eleverna chatta om ett ämne som en förberedelse inför ett temaarbete eller projektarbete. Frågor som Vad vet du redan om ditt ämne? Vad är du osäker på när det gäller ditt ämne? Vad skulle du vilja lära dig mer om? kan vara lämpliga för att få igång eleverna innan de påbörjar arbetet med att samla in material och fakta. Utvärdering: Efter ett större temaarbete eller ett grupparbete kan man utvärdera genom att chatta. Lämpliga frågor kan t ex vara Hur fungerade samarbetet i gruppen?, Vad gjorde ni när ni inte var överens?, Vad har ni lärt er som ni inte visste förut?, Vad var svårast i arbetet?, Vad ska ni tänka på till nästa gång ni gör ett liknande arbete?. Uppföljning: Vad tyckte ni om? Chattandet kan användas som uppföljning av en gemensam upplevelse, t e x ett studiebesök, en film eller en bok som man har läst. 20 frågor: Denna klassiska lek fungerar också som en chattövning. Frågorna kan t ex handla om yrken, djur, kända personer, livsmedel osv. Brainstorming: Hur ska vi lösa problemet med? Vart ska vi åka på klassresa? Hur ska vi planera friluftsdagen? Ordinlärning: Eleverna kan arbeta i mindre grupper eller två och två med att träna på ord. En elev skriver ett ord och de andra ska förklara vad ordet betyder, alternativt använda ordet i en mening. På så vis kommer flera alternativ fram och ifrågasättande och diskussioner kan uppstå, som leder till ökad förståelse. Verbformer kan tränas genom att en elev skriver verbets infinitivform och de andra fyller i med övriga temaformer. Eleverna kommer att kontrollera varandras böjningar och stavning och på så sätt bli mer medvetna om verbens former. En elev kan också ge ett förslag på ett verb som ska användas i en mening med ett visst tempus, t ex Använd verbet gå i en mening i perfekt. Den/de andra eleverna ger olika förslag, som de kan diskutera och godkänna eller modifiera.

Detta är några förslag på hur man kan använda chattandet på ett kreativt och intresseväckande sätt på lektionerna. Möjligheterna är oändliga så du kan säkert komma på lika många övningar till. Pröva dig fram och se vad som fungerar i din klass! Referenser Hård af Segerstad, Y. (2002) Use and Adaption of Written Language to the Conditions of Computer-Mediated Cummunication. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för Lingvistik. Statens skolverks författningssamling (SKOLFS) 2002:19. Förordning om ändring i förordningen om kursplan för svenskundervisning för invandrare. Lästips Förutom titlarna ovan kan även följande böcker och artiklar rekommenderas för den intresserade: Dysthe, O. (1996), Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Hernwall, P. (2003) barn@com Stockholm: HLS Förlag. Lindberg, I. (1996) Språka samman. Stockholm: Natur och Kultur. Lindberg, I. (2004) Samtal och interaktion ett andraspråksperspektiv. I Hyltenstam, K. och Lindberg, I. (red): Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sveningsson, M. (2001). Creating a Sense of Community Linköping: Linköpings universitet, Tema Kommunikation. Nena Bratt är lärare på IVIK i Malmö.