Miljökonsekvensbeskrivning

Foto. Tommy Schröder Andersén, Nordex Sverige AB. Vindkra park Långåsen Miljökonsekvensbeskrivning

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDKRAFTPARK LÅNGÅSEN FÖRFATTARE Tommy Schröder Andersén FRAMSIDA Långåsen. Foto Tommy Schröder Andersén ANSVARIG UTGIVARE Nordex Sverige AB Kungsängsvägen 21 753 23 Uppsala Tel: 018-18 59 00 Uppsala, Januari 2011 Tryckeri: KPH, info@kph.se Layout & korrektur: m2layout, marian@m2layout.se Kungsörnsinventering: Enetjätn Natur AB, peter@enetjarnnatur.se Naturinventering: Vectura AB, katarina.jonsson@vectura.se Kulturinventering och landskapsanalys: Vectura AB, katarina.jonsson@vetura.se Rennäring: Vectura AB, katarina.jonsson@vectura.se Geoteknisk undersökning: Vectura AB, katarina.jonsson@vectura.se

Innehållsförteckning

I 1. INLEDNING... 2 1.2 Bakgrund... 2 1.2 Sökanden... 2 1.3 Tidplan... 4 1.4 Samrådsprocessen... 4 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 6 2.1 Lokalisering... 8 2.1.1 Alternativ lokalisering...9 2.2 Omfa ning... 11 2.2.1 Antal vindkraftverk och effekt... 11 2.2.2 Alternativt antal vindkraftverk och effekt... 11 2.3 U ormning... 11 2.3.1 Typ av vindkraftverk... 11 2.3.2 Alternativa typer av vindkraftverk... 12 2.3.3 Parklayout... 13 2.3.4 Alternativ parklayout... 14 2.3.5 Elnätanslutning... 14 2.3.6 Alternativ elanslutning... 15 2.3.7 Vägar... 16 2.3.8 Alternativ vägdragning... 17 2.4 Beskrivning av verksamhetens olika skeden... 18 2.4.1 Anläggningsskedet... 18 2.4.2 Driftskedet... 22 2.4.3 Avslutningsskedet... 22 2.5 Nollalterna vet... 23 3. SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 26 3.1 Inbjudningar... 27 3.2 Genomförda samrådsmöten... 30 3.3 Inkomna y randen... 31 3.3.1 Inkomna yttranden från myndigheter... 31 3.3.2 Inkomna yttranden från enskilda... 32 3.4 Förändringar ll följd av inkomna y randen... 33 4. OMRÅDESBESKRIVNING... 36 4.1 Vindförhållanden... 36 4.2 Kommunala planer... 36 4.3 Omgivning och närboende... 37 4.4 Frilu sliv, jakt och fiske... 38 4.5 Naturmiljö... 39 4.5.1 Skogar och våtmarker... 40 4.5.2 Geologi... 42 4.5.3 Sjöar och vattendrag... 42 4.5.4 Fågel... 42 4.5.5 Övrigt fågelliv... 43 4.5.6 Fladdermöss... 43 4.5.7 Övrigt... 43 4.6 Landskapsbild... 44 4.7 Skyddade områden... 45 4.8 Kulturmiljö... 45 4.9 Rennäring... 46 4.10 Lu fart/vägar/järnväg... 47 4.11 Radio- och telekommunika on... 47 5. FÖRVÄNTAD PÅVERKAN OCH SKYDDSÅTGÄRDER... 50 5.1 Människor... 50 5.1.1 Visuellt intryck... 50 5.1.2 Skuggbilder och reflexer... 50

I 5.1.3 Ljudpåverkan... 51 5.1.4 Friluftsliv, jakt och fiske... 52 5.2 Naturmiljö... 53 5.2 1 Skogar och våtmarker...53 5.2.2 Geologi... 54 5.2.3 Sjöar och vattendrag... 54 5.2.4 Kungsörn... 54 5.2.4 Övrigt fågelliv... 56 5.2.5 Övrigt... 56 5.3 Kulturmiljö... 56 5.4 Landskapsbild... 57 5.5 Rennäring... 64 5.6 Lu fart/vägar/järnväg... 65 5.7 Radio- och telekommunika on... 65 5.8 Utsläpp och avfall... 65 5.9 Hushålla med ändliga resurser... 65 6. REFERENSER... 68 7. BILAGEFÖRTECKNING... 70

Icketeknisk sammanfattning

I Icketeknisk sammanfa ning Företaget Nordex Sverige AB planerar en vindkraftanläggning med 7 stycken vindkraftverk vid Långåsen, cirka 7,5 km sydost om samhället Ånge. Den totala uteffekten för anläggningen är maximalt 17,5 MW om vindkraftverken är på 2,5 MW vardera. Detta motsvarar en årlig produktion på cirka 42 GWh det vill säga 42 000 000 kwh. Detta räcker till ungefär 1 680 eluppvärmda hus i Sverige. Effekten kan variera då senaste tekniken vid byggnationen kommer att användas. De planerade vindkraftverken har tornhöjden 100 meter, 120 meter eller 140 meter beroende på vad som anses vara den bästa möjliga tekniken vid anläggningstillfället. Rotordiameter är cirka 100 meter upp till 117 meter enligt de senaste modellerna av Nordex vindkraftverk. Lämpliga elanslutningsalternativ finns. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1462. Figur 1 Översiktskarta, Vindkraftpark Långåsen. Samråd har genomförts i enlighet med gällande bestämmelser med myndigheter, företag, allmänheten och särskilt berörda organisationer liksom de närboende. Vindkraftverksamheten planeras i ett glesbyggt område där skogsbruk dominerar miljön med vissa inslag av mindre våtmarker i närområdet. Området har mycket goda vindförhållanden enligt utförda vindmätningar. Vindkraftparken bedöms inte påverka miljön negativt och lokaliseringen bedöms som mycket lämplig för verksamheten. Området är utpekat av kommunen som lämpligt för vindkraft. Landskapsbilden kommer att påverkas i begränsad omfattning då omgivningarna är kuperade. Vid anläggningsskedet kommer störningar i form av buller från transporter att ske. Anläggandet av vägar, breddning av befintliga vägar och anläggandet av fundament kommer att medföra buller. Damm kan komma uppstå lokalt där väg anläggs. Under driftskedet kommer ljud och skuggor att uppstå men gällande riktvärden kommer inte att överskridas. Vid avvecklingsskedet, sedan vindkraftverken har tjänat ut, monteras de ned och återvinns. Vindkraft och förnybar energi bidrar till att annan mindre miljövänlig energiproduktion ersätts. Med vindkraft tillmötesgår vi många av de ställda miljömålen både på regional och på nationell nivå.

1 Inledning

I 1. Inledning 1.1 Bakgrund Bolaget Nordex Sverige AB planerar, i samarbete med för området aktuella markägare, en vindkraftanläggning om cirka 7 vindkraftverk på berget Långåsen cirka 7,5 km sydost om Ånge i Ånge kommun. Den totala uteffekten för anläggningen beräknas bli 17,5 MW beroende på vilken effekt vindkraftverken kommer att ha. Den senaste tekniken vid tillfället för byggnationen kommer att tillvaratas till fördel för miljön. De planerade vindkraftverken kan ha upp till 190 meters totalhöjd och cirka 100 meters rotordiameter. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1462. Figur 1.1 Översiktskarta, Vindkraftpark Långåsen. För att anlägga en vindkraftpark krävs tillstånd enligt miljöbalken. Inför ansökan om sådant tillstånd har sökanden bedrivit samråd med myndigheter, närboende, olika intresseföreningar med flera för att ta emot synpunkter på projektet. Efter samrådet har olika studier bedrivits för att undersöka hur miljön är på den aktuella platsen. Resultatet av dessa studier och samrådet ligger till grund för denna miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) och för ansökan om tillstånd. Enligt IEA s World Energy Outlook 2010, rapport om globala energifrågor, redovisas följande siffror. Subventioner till fossila bränslen var fem gånger(!) större än subventioner till all förnybar energi, globalt sett under 2009 1. 1.2 Sökanden Nordex Sverige AB (org.nr. 556756-9792) Kungsängsvägen 21 753 23 Uppsala Telefon 018-18 59 00 Nordex Sverige AB är ett dotterbolag i Nordexkoncernen. Under moderföretaget Nordex SE sker tillverkning av vindkraftverk i fabriker i Europa, Asien och USA. Företaget har tillverkat och installerat över 4 000 vindkraftverk 2 sedan 1985. Nordex har huvudkontor i Hamburg och är listat på Frankfurtbörsen sedan 2001. 1 Totalt 57 miljader dollar uppgick subventionerna till för förnybar energi, dvs vind, vatten, sol, våg osv. Men inte mindre än 221 miljader(!) dollar gick till olja och gasutvinning. 2 2 Antalet 4 238 vindkraftverk gällde för september 2010

I Bild 1.1 Nordex vindkraftverk. Inom koncernen arbetar drygt 2 000 personer med tillverkning av vindkraftverk, utveckling av projekt, försäljning, bygg- och anläggning samt drift- och underhåll. Forskning och utveckling sker kontinuerligt på global nivå inom koncernen där resultatet även kommer Nordex Sverige AB tillgodo. Stor möda läggs vid att sänka ljudnivåer och möta upp de olika krav som ställs för att tillvarata andra mil jövärden i vindkraftverkens omgivningar. I Sverige finns fyra enheter med personal inom projektutveckling, försäljning, bygg - och anläggning samt drift- och underhåll. Det svenska Foto. Nordex Sverige AB huvudkontoret ligger i Uppsala. Nordex Sverige AB har tillgång till vindkraftverk från egen tillverkning när projektet väl ska förverkligas. I december 2010 har bolaget byggt 60 vindkraftverk i Sverige och lite mer än ett hundratal är planerade att uppföras inom några år. Nordex Sverige AB är utsett av kreditvärderingsinstitutet Soliditet till rating AA vilket innebär att Nordex Sverige AB anses ha god kreditvärdighet 3. Av Nordex Sverige AB:s förvaltningsberättelse för år 2009 framgår bolagets nettoomsättning till 737 605 151 kronor. 3 3 Soliditets kreditvärderingssystem lanserades 1989 och betygsätter ett företags betalningsförmåga utifrån en mängd olika beslutsregler. Resultatet redovisas i form av ett krditbetyg från AAA till C och används vid bedömning av kreditgivning, prospektsökning och upphandlingar.

I 1.3 Tidplan Detta projekt påbörjades under 2008 och ingick i en pipeline med många andra föreslagna projekt. I konkurrens med många andra projekt fortskred planerna på detta projekt och i slutet av 2009 kontrakterades markägarna. De mycket goda vindförhållandena och förhållandevis få konflikter har bidragit till att detta projekt ges prioritet. Ansökan inlämnas januari 2011. Tillståndet förväntas ta ett halvår i anspråk då prövningsmyndigheten fått i uppdrag att ge dessa ansökningar prioritet. Under hösten 2011 påbörjas byggförberedelser och upphandling inför vägbyggnation och fundamentens anlägganden. Under 2012 planeras fundamenten att anläggas. Om allt fortgår i enlighet med planerna kan vindkraftverken monteras och vara färdigställda första kvartalet 2013. 2009/2010 Avtal med markägare 2011 Ansökan lämnas in 2011 Tillstånd ges 2011 Byggförberedelser och upphandling 2012 Vägar och fundament anläggs 2013 Vindkraftverken byggs 1.4 Samrådsprocessen Samrådet påbörjades under hösten 2009 och då skrevs arrendeavtal med markägaren. Några första möten med Ånge kommun hade då också hållits för att få några första syn punkter om området runt Långåsen. Under februari och mars 2010 inbjöds myndigheter på lokal, regional och nationell nivå liksom enskilda, intresseorganisationer och närboende. De närboende erbjöds sedan också särskilda möten för att ges extra stort utrymme att ta del av information, kunna ge sina synpunkter och få ställa frågor. Alla som har lämnat synpunkter i samrådet nämns i denna MKB där synpunkterna i huvudsak också återges. Då området har valts ut med stor omsorg och då förhållandevis få konflikter finns för att uppföra planerade vindkraftverk, så har få ändringar gjorts efter samrådet. Några miljö- undersökningar extra har genomförts. Undersökningar om att montera olika typer av Nordex vindkraftverk ska undersökas för att söka minska negativa effekter av ljud från verksamheten samt att optimera vindupptagningen i området. Bild 1.2 Samråd med allmänheten. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB. 4

2 Beskrivning av verksamheten

V 2 Verksamhetsbeskrivning Nordex studerar nya områden för lokalisering av vindkraft. Först och främst söker Nordex platser där det är bra vindförhållanden, liten konfliktrisk mot andra intressen och där en bra infrastruktur finns. För att vindkraftetableringar skall vara bärkraftiga och realiserbara måste ovannämnda förhållanden samverka. Landområden med goda vindtillgångar ligger ofta i glest bebyggda områden med få abonnenter och låg elförbrukning vilket ofta medför ett svagt elnät. Nätanslutningen är därför en viktig parameter vid val av plats. Bild 2.1 Nordex vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB. 6

V Fördelen med att bygga landbaserade vindkraftanläggningar är främst att det ofta finns bra infrastruktur vilket gör dem mer lönsamma jämfört med havsbaserade anläggningar. I storskaliga vindkraftetableringar är det lättare att få lönsamhet då kostnader och risker sprids på ett större antal vindkraftverk. Det är därför viktigt att hela områdets potential för vindkraft nyttjas när ett område tas i anspråk för en vindkraftanläggning. De viktigaste bedömningskriterierna för val av lokalisering för Nordex är följande: Vind Vinden är den viktigaste parametern för etablering av vindkraft. En årsmedelvindhastighet vid turbinens navhöjd på minst 6,5 m/s är det huvudkriterium som används av Energimyndigheten vid framtagandet av områden för riksintresse för vindbruk. Enligt den kartläggning av vindpotentialen över Sverige som gjorts av Uppsala Universitet med MIUUmodellen, har västkust och fjäll de bästa vindtillgångarna. Denna vindkartering visar även att det finns högt belägna områden i inlandet som har goda vindförhållanden, och att områden i Västernorrland inte är något undantag. Infrastruktur Området måste ha infrastruktur i form av transportvägar som gör det möjligt att transportera vindkraftverkens alla delar till och från etableringsområdet, utan att någon nybyggnation av vägar i större skala behöver göras. För grundläggning av fundamenten till vindkraftverken bör även området ha goda jord- och bergegenskaper. Hänsyn till geologiska förutsättningar har tagits vid utformandet av vindkraftpark Långåsen. Elnätanslutning Vindkraftanläggningar måste ha tillgång till elnätanslutning med ledig kapacitet för att kunna transportera elenergin till slutanvändare. Förutsättningarna för anslutning och ledig nätkapacitet är särskilt gynnsamma där det tidigare funnits elproduktion eller där det finns mer elkonsumtion än elproduktion. Diskussioner om bästa möjliga anslutningspunkt pågår med berörda nätbolag i området. Markåtkomst Markavtal med berörda markägare är en förutsättning för att bygga en vindkraftpark. Erforderliga markavtal finns för vindkraftpark Långåsen. Motstående intressen Boende. Att ha ett vindkraftverk nära bostaden kan upplevas som störande. Därför får ett vindkraftverk inte placeras för nära bebyggelse enligt vissa riktlinjer. För ljud från vindkraftverk används Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller 4 och för skuggor och reflexer från rotorbladen används Boverkets normer 5. Inga bostäder finns i direkt anslutning till Långåsen vindkraftpark inom de områden där ljud och skuggvärden överstiger riktlinjerna. Naturmiljö. Enligt 4 kap. 1 miljöbalken får exploatering komma till stånd endast om det kanske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Det är viktigt att en vindkraftsanläggning kan anpassas och utformas så att negativ påverkan på skydds- och bevarandeintressen kan undvikas. Etablering av Långåsen vindkraftpark kommer inte att skada områdets natur- eller kulturvärden enligt genomförda undersökningar. Riksintressen. Om flera riksintressen gör anspråk på samma område skall, enligt 6 kap. 10 MB, företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning. Vindenergi är en resurs som kommer att bli en allt viktigare del av vår framtida energiförsörjning. Rennäring. Det är viktigt att hänsyn tas vid lokalisering och utformning av en vindkraftanläggning så att påverkan kan minimeras. Sökt park kommer inte att påverka någon rennäring. Övriga intressen. Friluftsliv, turismverksamhet och övrig näringsverksamhet är några intressen som kan behövas beaktas vid en vindkraftetablering. Hänsyn har tagits till verksamhetsutövare i området. 4 Naturvårdsverket 2001, Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk: Rapport 6241, ISBN 91-620-6241-7-pdf. 5 Boverket 2003, Boverkets handbok, Planering och prövning av vindkraftanläggningar, upplaga 1:1,ISBN 91 7147 737-3. 7

V 2.1 Lokalisering Vindkraftprojektet Långåsen ligger i Ånge kommun, Västernorrlands län cirka 7,5 km sydost om Ånge. Projektplatsen ingår i kommunens föreslagna översiktplan för vindkraft 6. Platsen beskrivs i föreslagen översiktsplan som Området utgörs av flera höjder i kommunens centrala del. Högsta toppen i området når 506meterö h. Området består huvudsakligen av brukad skogsmark med inslag av våtmarker. I områdets västra del finns en regionalt värdefull våtmark. I området förekommer även en mindre nyckelbiotop. Fastigheter där vindkraft är planerad att uppföras är: Fas gheter: Ånge Parteboda 4:3 Ånge Parteboda 4:230 Ånge Parteboda 4:220 Ånge Parteboda 4:193 Ånge Parteboda 4:194 Ånge Parteboda 4:302 Ånge Parteboda 4:21 Figur 2.1 Fastighetskartan och parklayout. 6 Vindkraft i Ånge kommun, Tillägg till översiktsplan, Bilaga 2: Områdesbeskrivningar, år 2009, sid 24 8

V 2.1.1 Alternativ lokalisering Vid utvärdering av alternativa lokaliseringar för vindkraft skiljer sig förfarandet något jämfört med andra näringar och andra typer av anläggningar. Vissa av de lämpliga lokaliseringar som Nordex kan hitta, ses inte som alternativ till Långåsen, utan Nordex vill ha möjlighet att söka ytterligare tillstånd/göra anmälningar som även kan inkludera dessa lokaliseringar. Detta kan liknas vid ett gruvföretag som ständigt söker och hittar nya mineralfyndigheter. Det kan också jämföras med etablering av vattenkraft. Sådan går bara att anlägga vid vatten. Nordex inventerar därför kontinuerligt tänkbara platser för etablering av vindkraft. Studerade platser är Koberget i Ånge kommun samt Blacksåsberget i Ljusdals kommun. Gemensamt för dessa områden är att de hyser bra vindtillgångar. Områdena har dock olika förutsättningar vad gäller infrastruktur samt konfliktrisker. Nordex avser att vidare undersöka möjligheterna för etablering av vindkraft i Norrland men fokuserar i det här skedet på Gävleborgs Län samt Västernorrlands Län. De utpräglade fjäll- och kustområdena har valts bort då de ofta har ett starkt naturskydd genom nationalparker och naturreservat och risken för konflikter med andra näringar och intressen är stora. Huvudalterna v Långåsen Områdes beskrivning enligt Ånge kommuns föreslagna översiktplan för vindkraft: Området utgörs av flera höjder i kommunens centrala del. Högsta toppen i området når 506 m ö h. Området består huvudsakligen av brukad skogsmark med inslag av våtmarker. I områdets västra del finns en regionalt värdefull våtmark. I området förekommer även en mindre nyckelbiotop. Vind llgång: Årsmedelvind på 103 m över nollplanförskjutningen beräknas till minst 7,0 m/s i större delen av området. Infrastruktur: Ett vägnät som har bra bärighet lämpat för tunga transporter. Möjlighet till bra elnätanslutning. Markåtkomst: Markavtal finns med berörda markägare. Platsspecifika egenskaper: Enligt Ånge kommuns föreslagna översiktsplan för vindkraft görs följande bedömning av området och dess lämplighet att etablera vindkraft Området bedöms som lämpligt för vindkraftsetablering under förutsättning att hänsyn tastill våtmarker och nyckelbiotop. Området är ej riksintresse för rennäringen. De lokala konfliktriskerna med befolkningen är små då en mycket bra förankring finns för detta projekt i den närliggande byn Parteboda. Alterna v Koberget (Ånge Kommun) Enligt Kommunens översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige 13 september 2004 69 ansågs att området kan ses som ett möjligt vidare utredningsområde för vindkraftsetablering. Området finns inte med i senaste reviderad översiktsplan antagen år 2010. Beskrivning: Koberget höjer sig topografiskt från näromgivningen. Den höga höjden indikerar att vindförhållandena förväntas vara goda för en vindkraftetablering. I nordvästlig riktning finns flertalet toppar. Området används för skogsbruk. Vind llgång: Årsmedelvind på 103 m över nollplansförskjutningen beräknas till minst 7,0 m/s i större delen av området. Infrastruktur: Ett vägnät som har bra bärighet lämpat för tunga transporter. Rimlig/goda elnätsanslutningsmöjligheter. Markåtkomst: Markavtal inns för del av området. Platsspecifika egenskaper: Området är av intresse för rennäringen. I området är förekomsten av örn hög. 9

V Länsstyrelsens naturvårdsobjekt: Riksintresse för naturvård: Nyckelbiotoper: Objekt med naturvärde: Biotopskydd: Naturreservat: Natura 2000 Annan känd lokal för fågel eller däggdjur: Regional eller lokal kulturmiljö: Fornlämning: Kulturmiljö enligt Skogsvårdslagen: Närhet tillbebyggelse: Betydelse för landskapsbild: Betydelse för turism, friluftsliv och rekreation: Kommunens bedömning år 2004: Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Området ses som ett möjligt vidare utredningsområde för vindkraftsetablering Alterna v Blacksåsberget (Ljusdals kommun) Beskrivning: Området finns med i förslaget till Ljusdals kommuns översiktplan för vindkraft. Området där vindkraftparken planeras är skogmark med barrskog. Inom området bedrivs idag aktivt skogsbruk och stora delar är kalhuggna. Landskapet i området är kraftigt kuperat. En del av vindkraftområdet överlappar med ett riksintresse för friluftsliv och tre fäbodvallar utanför projekteringsområdet vilka är klassade som riksintresse för kulturmiljövård. Vind llgång: Årsmedelvind på 100m beräknas till minst 7m/s i området. Na onella och regionala intressen: En friluftsanläggning där skidträning inför vasaloppet är en stor attraktion för skidintresserade från även andra orter. Fäbodvallar och kulturella skyddsområden i närområdet. Infrastruktur: Skogsbilvägar inns i området. Platsspecifika egenskaper: Området bedöms vara lämpligt för vindkraftsetableringar under förutsättning att de sker på ett sådant sätt att hänsyn tas till friluftslivet i området. Markåtkomst: Markavtal inns för området. Summering: Samtliga alternativa lokaliseringar har bra vindförhållanden med mer än 6,5 m/s i årsmedelvind och är därför väl lämpade för etablering av vindkraft. Inom områdena finns olika konfliktrisker samt andra för- och nackdelar. Av de tre studerade lokaliseringarna bedömer Nordex Långåsen som de mest lämpliga och genomförbara alternativet. I det andra alternativet (Koberget) är örnförekomsten av sådan betydelse att Nordex avstår från vidare undersökningar. När Nordex påbörjade förstudie av området fanns området med som ett presumtivt område i Ånge kommuns översiktsplan. Området har i den nya planen antagen år 2010 tagits bort som ett område lämpat för vindkraft. I det tredje alternativet har sökanden lagt vindkraftprojektet Blacksåsberget på is tills vidare då alltför stort motstånd fanns gällande friluftslivet i området. Om detta går att lösa eller om det framkommer att vindkraft ska prioriteras framför friluftsintresse av någon anledning så kommer sökanden att fortsätta planerna på även denna vindkraftpark. 10

V 2.2 Omfa ning 2.2.1 Antal vindkraftverk och effekt I vindkraftprojektet Långåsen avser Nordex ansöka om uppförande av 7 stycken vindkraftverk i en sammanhållen grupp. Omfattning och utformning baseras på verkningsgrad inom parken (avstånd mellan verken), avstånd till bostadshus, vindenergin samt områdets specifika förhållanden (biotopskydd, fornlämningar etc.). Vid utformningen av vindkraftparken tas hänsyn till den information som inkommit under samråden med närboende, organisationer och myndigheter. Den sammanlagda installerade generatoreffekten för huvudalternativet med 7 stycken vindkraftverk, om 2,5 MW vardera, är 17,5 MW. Mer information om vindkraftverken finns på Nordex hemsida: www.nordex-online.com Bild 2.2 Rotor N100. Foto Nordex. 2.2.2 Alternativt antal vindkraftverk och effekt Efter utförd vindmätning och vindstudier kan placeringen av vindkraftverken komma att anpassas inom vindkraftområdet. Detta utförs för att ge optimal energiutvinning från vinden och för att minska de fysiska laster som turbulensen bakom vindkraftverken kan ge upphov till på bakomstående vindkraftverk. Antalet vindkraftverk kan också komma att minskas. Information som inkommer under tillståndsprocessen kan påverka vindkraftparkens omfattning och utformning. Då teknikutvecklingen inom vindkraft fortskrider finns möjlighet att effektivare vindkraftverk finns tillgängliga då tillstånd för vindkraftparken ges. För att maximera miljönyttan kontra miljöpåverkan strävar Nordex efter att etablera en vindkraftpark som i sin helhet är så effektiv som möjligt inom ramarna för tillståndet. Detta inkluderar att vid anläggningstillfället använda bästa tillgängliga teknik. 2.3 U ormning 2.3.1 Typ av vindkraftverk Nordex huvudverksamhet är produktion och utveckling av vindkraftverk. Modellen som planeras för Långåsen vindkraftpark heter N100, där N står för Nordex och 100 anger rotordiametern i meter. Tornhöjden planeras till 100 m. Tornen består oftast av stål men hybridtorn av stål och betong finns med höjderna 120 meter och 140 meter. Maximal totalhöjd för sökta vindkraftverk uppgår till 190 meter. En rotordiameter på 100 meter och ett 140 meter högt torn ger denna totalhöjd. Vindkraftverken startar vid en vindstyrka på 3-4 m/s och när vinden överstiger 20 m/s (alternativt 25 m/s beroende på val av vindkraftverk) stängs verket ned automatiskt. Nordex vindkraftverk är försedda med åskledare. Under de senaste åren har utvecklingen av vindkraftverk varit snabb, med effektivare och driftsäkrare verk som resultat. Vintern 2010 har Nordex en modell som heter N117 i pipeline för utveckling. Slutligt val av vilken Nordexturbin som ska byggas på Långåsen kommer därför att göras inför byggskedet. 11

V 2.3.2 Alternativa typer av vindkraftverk När Nordex Sverige AB projekterar vindkraftparker kommer ett lämpligt vindkraftverk från den egna tillverkningen att väljas. De alternativ som finns är N80, N90 och N100. Tornhöjden kan också varieras från 100 meter, 120 meter till 140 meter. Torn med höjd om 120 meter och 140 meter består av betongtorn 60-80 meter närmast marken, därefter av ståltorn. Den bästa tekniken och utformningen som är beprövad och lämpligast vid byggtillfället kommer att användas ur Nordex sortiment. Bild 2.3 Nordex100 Gamma. Foto Nordex Sverige AB. 12

V 2.3.3 Parklayout När det gäller den slutgiltiga parklayouten och individuella utplaceringen av vindkraftverken, vägar och internt elnät bör detta göras först efter att vindmätningar pågått i minst ett år, noggranna undersökningar av markförhållandena utförts samt efter att ett flertal andra parametrar är fastställda och analyserade. Tillståndet för placeringen av vindkraftverken inom vindkraftsområdet måste alltså vara flexibelt för att ge möjlighet att placera vindkraftverken med minsta möjliga påverkan på natur, där de rätta markförhållandena råder samt på ett sådant sätt att vindkraftverken ger maximal elproduktion. Den exakta placeringen av vindkraftverken beslutas efter en så kallad micrositing, det vill säga en beräkning där alla ovan angivna parametrar vägs in. Planerad parklayout för Långåsen vindkraftpark visas i figur 2.2. Figur 2.2 Terrängkartan med parklayout I själva vindkraftparken måste ett visst placeringsmönster följas för att förebygga så kallad parkförlust. Parkförlust innebär att om vindkraftverken är placerade för nära varandra kommer vinden inne i parken störas och bli så turbulent att produktionen för bakomvarande vindkraftverk kommer att minska. Detta på grund av att ett vindkraftverk inte kan ta till vara energin i turbulent vind lika bra som ostörd vind. Turbulensen gör även att vindkraftverkets ingående komponenter utsätts för en större yttre påverkan vilket leder till att vindkraftverkets livslängd kan minska. För att förhindra turbulensproblem bör avståndet mellan varje verk ligga på cirka 5 gånger rotordiametern. I detta fall blir avståndet mellan vindkraftverken 500 meter om vindkraftverken har en rotordiameter på 100 meter. 13

V 2.3.4 Alternativ parklayout Allteftersom projektet framskrider och mer information om vind, turbulens, geologi, olika intressen, naturvärden, samråd och eventuella villkor framkommer och val av turbin gjorts kan huvudalternativet komma att justeras till att övergå till att vara den mest lämpliga placeringen. 2.3.5 Elnätanslutning Områdes koncenssionärer är Härjeåns Nät AB och Linjekoncenssionär är Vattenfall AB. Diskussioner med Härjeåns Nät har pågått kontinuerligt sedan projektet initierades juni 2009. Hos Vattenfall pågår utredning för att kartlägga deras elnäts kapaciteter och anslutingsförmåga. Huvudalterna v Huvudalternativet är att ansluta Långåsen vindkraftpark vid vid Parteboda cirka 8 km norr om vindkraftparkens mittpunkt. Vindkraftverkens uteffekt efter transformering i torn/kiosk väljs efter vidare elnätsoptimering, men 36 kv är vid ansökans upprättande trolig spänningsnivå. Denna tekniska elnätslösning möjliggör att ett 36 kv-ledningsnät byggs till anslutningspunkten i Parteboda utan mellanliggande transformering. Markkabel läggs huvudsakligen för det interna nätet. Även för samlingskabel till anslutningspunkt kommer i första hand markkabel att väljas. Exakt hur ledningsdragningen till och inom vindkraftparken kommer att utformas är inte fastställt. För detta görs en tillståndsprövning enligt miljöbalken. Nätkoncessionshavaren Härjeåns Nät upprättar denna ansökan vid en spänningsnivå på 36 kv, alternativt blir ledningen ett så kallat icke koncessionspliktigt nät. I bild 2.4 visas en bild på internt ledningsnät som ligger i anslutning till intern väg, kabel täcks sedan av över av uppgrävt material och humus. Bild 2.4 Det externa elnätet dras i det här fallet med en 30 kv luftledning upp till anslutningspunkt vid vindkraftparken. Foto är taget vid byggnation av vindkraftspark vid Jokkmokksliden i Malå kommun, år 2010. Foto. Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. 14

V 2.3.6 Alternativ elanslutning Alternativet är att ansluta Långåsen vindkraftpark vid Järnvägsforsens vattenkraftverk till SvK:s 220 kv-ledning via en ny transformator. Vindkraftverkens uteffekt efter transformering i torn/kiosk väljs efter vidare elnätsoptimering, men 36 kv är vid ansökans upprättande trolig spänningsnivå. Denna tekniska elnätslösning möjliggör att ett 36 kv-ledningsnät byggs till anslutningspunkten i Järnvägsforsen utan mellanliggande transformering. Markkabel läggs huvudsakligen för det interna nätet. Även för samlingskabel till anslutningspunkt kommer i första hand markkabel att väljas. Samlingskabel från vindkraftparken till Järnvägsforsen kan komma att få högre spänning om samordning av elnätanslutning sker med fler projekt och/eller elnätförlustberäkningar påvisar det alternativet mer fördelaktigt. Vindkraftverkens uteffekt efter transformering i torn/kiosk väljs efter vidare elnätsoptimering; trolig spänningsnivå är mellan 20-36 kv. Markkabel läggs huvudsakligen för det interna nätet. Även för samlingskabel till anslutningspunkt kommer i första hand markkabel att väljas. Samlingskabel från vindkraftparken till Järnvägsforsen kan komma att få högre spänning om samordning av elnätanslutning sker med fler projekt och/eller elnätförlustberäkningar påvisar det alternativet mer fördelaktigt. Exakt hur ledningsdragningen till och inom vindkraftparken kommer att utformas är inte fastställt. För detta görs en tillståndsprövning enligt miljöbalken. Nätkoncessionshavaren Härjeåns Nät upprättar denna ansökan vid en spänningsnivå på 36 kv, alternativt blir ledningen ett så kallat icke koncessionspliktigt nät. 15 Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB

V 2.3.7 Vägar Ett förslag till vägnät för anslutning till föreslagna verksplaceringar har arbetats fram. Utgångspunkten har varit att beskriva ett förslag till vägnät inom parkerna som kan förväntas vara geotekniskt rimligt, funktionellt för transport och ge minsta intrång i identifierade värden. Till grund för vägförslaget ligger en geoteknisk kartstudie och de inventeringar som genomförts i samband med arbetet med miljökonsekvensbeskrivning. För att minimera intrånget har förslaget utgått från befintligt vägnät. Vägalternativ där identifierade natur- och kulturvärden kan undvikas har valts i första hand. För att minimera påverkan på landskapsbilden bör vägarna inte läggas lodrätt upp på bergen, särskilt om de ligger i siktlinje från byar och samhällen. Med de kriterier på lutning som används har ingen konflikt uppstått med tanke på sikt. I det fortsatta arbetet behöver bredd och skick på befintligt vägnät undersökas ytterligare. En ytterligare osäkerhet är variationer i terrängen som inte framgår av kartan, figur 2.3 (höjdkurvor med 10 meter ekvidistans). Maximal stigning 7% Radie i vägmitt Beräknad ny vägsträcka 50 m 3 100 m Figur 2.3 Karta över projektområde med föreslagen vägdragning samt kvartärgeologiska förhållanden. 16

V Väg till Långåsen och till Ånge samhälle är relativt bra på grund av att Europaväg E 14 går från kusten och passerar genom Ånge kommun. Det finns dock olika alternativa vägar att ta sig från kusten till Långåsen. Nordex har kommunicerat olika förslag på färdvägar med Trafikverket. Här anges bedömning av Trafikverket för föreslagna huvudalternativ. Huvudalternativet: går från Söråker Y 688 Söråker Y 688. 01- Söråker Y684 Tpl Torsboda E4 Tpl Birsta Y 622, Timmervägen Cpl Bergsåker Ö -86 Högom E14 Borgsjöbyn Y 587 Västanå Y 516 Erikslund Y 511 Långåsen. Figur 2.4 Huvudalternativ: Väg från hamnen i Söråker, Timrå till vindkraftsprojektet i Långåsen. 2.3.8 Alternativ vägdragning Innan byggnation av interna vägar inom anläggningen måste en geoteknisk undersökning göras för att fastställa markens egenskaper och kvalitet. Jordlagrets mäktighet varierar och på vissa platser finns berg i dagen. Via borrning och sondering kan jordens och bergets egenskaper utvärderas. En geoteknisk undersökning ger upplysningar om de fysikaliska och jordmekaniska parametrarna som råder på Långåsen. Denna undersökning ligger som grund för val av fundament som skall säkerställa verkens placering som garanterar funktion och säkerhet samt visa hur och var den interna vägen mellan vindkraftverken skall dras. Alternativ 2: går från hamnen i Tunadal Sjöfartsvägen Y 615, Johannedalsvägen Cpl Fillan Y 622 Birsta Timmervägen Cpl Bergsåker Ö -86 Högom E14 Borgsjöbyn Y 587 Västanå Y 516 Erikslund Y 511 Långåsen. Figur2.4 Alternativ 2: Väg från Tunadalshamnen i Sundsvall till vindkraftsprojektet i Långåsen. 17

V Alternativ 3: går från Härnösand- Djuphamnen Varvsallén Härnösand (Varvsallén Hamnleden) Gamla ådalsvägen förl Y 1126, Saltviksvägen Hamnleden Tpl Saltviken E4 Tpl Birsta Y 622 Birsta, Timmervägen Cpl Bergsåker Ö -86 Högom E14 Borgsjöbyn Y 587 Västanå Y 516 Erikslund Y 511 Långåsen. Figur 7 Alternativ 3: Väg till Långåsen från Djuphamnen i Härnösand. 2.4 Beskrivning av verksamhetens olika skeden 2.4.1 Anläggningsskedet Under anläggningsskedet ska vägar dras, fundament anläggas, avställningsytor ordnas och byggbaracker uppföras. Trafik med olika delar kommer att köra till platsen från lämplig hamn. Befintliga vägar kommer att förstärkas, justeras och användas i så stor utsträckning som det låter sig göras. Till viss del förväntas ny väg anläggas för att nå fram till alla vindkraftverken. Bild 2.5 Det interna vägnätet med parallell kabelgata. Foto taget vid byggnation av vindkraftspark vid Jokkmokksliden i Malå kommun år 2010. Foto.Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. 18

V Den mest använda fundamentstypen är det så kallade gravitationsfundament som är cirka 20 meter i diameter. Om det finns förutsättningar kan också så kallat bergsförankrat fundament användas. Det sistnämnda kräver att det finns massivt berg där bergsankare borras ner cirka 15 20 meter i berget. Bergsförankrade fundament har fördelen att cirka 70 m 3 betong/fundament behövs jämfört med cirka 500 m 3 betong för varje gravitationsfundament. I båda fallen jämnas ytan ut först innan fundamentet anläggs. Bild 2.6 Anläggning av fundament. Foto. Nordex Sverige AB. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn förankras i ingjutningssektionen i fundamentet. På fundamentet läggs sedan grus och uppgrävda jordmassor som jordtäckning. Området vid vindkraftverken skall inrymma vindkraftverk, eventuellt transformator, lyftkranar samt uppställningsytor för vindkraftverkets olika komponenter vid uppbyggnadsfas. Detta innefattar rotorblad, maskinhus och torn. Bild 2.7 Anläggning av fundament. Foto. Nordex Sverige AB. Bild 2.8 Förankring av vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB. 19

V Vid varje vindkraftverk behövs cirka 1 000 m 2 hårdgjord yta. Nedan visas ett foto, bild 2.9, som ger en bild på storleken av ytan vid varje vindkraftverk. I vissa fall kan denna hårdgjorda yta behöva vara större beroende på transportfordonens krav. Generellt är det av Nordex intresse att minimera alla etableringsytors storlek då detta medför extra och stora kostnader för anläggande. Bild 2.9 Bondön utanför Piteå. Bilden visar proportionerna på uppställningsytorna vid vindkraftverken. Foto. Lasse Johansson. Bild 2.10 Montering av vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB. 20

V Själva vindkraftverket monteras sedan via mobila kranar. Tornet lyfts på plats i sektioner. Maskinhus (nacellen) och rotor lyfts därefter på plats. Monteringen av ett vindkraftverk tar normalt sett en vecka sedan fundamentet är klart. Efter genomfört kontrollprogram kan sedan vindkraftverket kopplas till elnätet och börja producera energi. Bild 2.10 Montering av rotorblad. Foto. Nordex Sverige AB. Kablar från varje vindkraftverk kopplas samman via transformatorstationer till överliggande nät. En transformatorstation brukar uppföras vid varje vindkraftverk. Den byggs som en liten stuga om cirka 15 m 2. En uppsamlingstransformatorstation kan komma att anläggas för att ansluta anläggningen till det överliggande nätet. Slutlig elnätsdragning avgörs efter att platsspecifika egenskaper vägts in som till exempel parklayout, geologiska förhållanden och vald elnätsdesign. 21

V 2.4.2 Driftskedet Aggregaten går i så kallad automatisk drift i normalläge. Detta innebär att samtliga styroch övervakningsfunktioner styrs av en dator i respektive vindkraftverk som ser till att maskinhus med rotor står rätt i vinden, att värden för temperatur och tryck är normala och att vindhastigheten ligger inom intervallet för drift. Vindkraftverken kopplas normalt in vid en vindhastighet på cirka 3,5 m/s och stoppas automatiskt om det blåser mer än 20-25 m/s. Vid eventuella driftstörningar larmar datorn via telenätet till en central övervakningsdator hos serviceföretaget, leverantören eller ägaren. Vid mindre störningar kan verket återställas och startas från centraldatorn. Vid allvarligare störningar tillkallas servicepersonal. Normal hindertid, det vill säga den tid som aggregatet står still på grund av tekniska fel eller fel på det yttre elnätet, uppgår till cirka 50 timmar per år. Bild 2.10 Bilden visar Emma Claesson på Nordex i Uppsala som övervakar bildskärmen med Nordex vindkraftverk i Sverige. Foto.Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. 2.4.3 Avslutningsskedet Efter avslutad verksamhet monteras vindkraftverken ner och återvinns. Demonteringen är okomplicerad och utförs liksom monteringen med mobilkranar. Fundamenten kan eventuellt återanvändas till nya vindkraftverk i samma storleksklass om det anses lämpligt i framtiden. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och komponenter som inte bedöms uttjänta efter en demontering. 22

V Den tekniska livslängden för vindkraftverken är 20 år enligt IEC 61400 certifiering. Vindkraftverkens livslängd kan dock förlängas genom att vitala komponenter kan bytas ut under dess drifttid. Att ersätta gamla, nedmonterade vindkraftverk med nya vindkraftverk kommer vid det aktuella tillfället att utvärderas. En avveckling kommer att innefatta följande: Torn, turbiner och rotorblad demonteras och fraktas iväg för återvinning eller för deponering. Fundament demonteras till marknivå och fylls över med lämpligt material. Ledningar demonteras och återvinns eller lämnas kvar till annan verksamhet. Transformatorer tas bort och återvinns eller om så beslutas låts vara kvar för annan verksamhet Om det finns byggnader på anläggningsplatsen rivs dessa. Vägarna täcks över med ett jordtäcke och marken återställs. Om så beslutas kan vägarna vara kvar för annan verksamhet. Övriga ytor och upplag täcks över med ett jordtäcke eller om så beslutas låts vara kvar för annan verksamhet. Demontering och transporter av vindkraftverkens olika komponenter sker enligt lagar och normer vid gällande tidpunkt. De uppställningsytor som togs i bruk vid byggnationsskedet kan användas igen vid detta tillfälle Merparten av vindkraftsverkets material kan regenereras. Materialet i torn och maskinhus består till stora delar av stål. Koppar och övriga metaller finns i elektriska komponenter och kan återanvändas. Finansiering för återställningsåtgärder och efterbehandling av vindkraftanläggningen kommer att ske genom försäkring, avsättning eller liknande. 2.5 Nollalterna vet Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras vid Långåsen och de lokala förhållandena kvarstår som de är idag. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter främst importerad el producerad av kolkraftverk i grannländer. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning och övergödning av mark och vatten. 1 MWh el från vindkraft ger minskade utsläpp med cirka 1 ton koldioxid. Denna anläggning beräknas producera 42 000 MWh per år och skulle således minska koldioxidutsläppen med cirka 42 000 ton koldioxid per år. Bild 2.12 Exempel på kolkraftverk. Om vindkraftsanläggningen inte byggs kommer ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen att utebli. Landskapet kommer att fortsätta sin långsamma förändring. Skogsbruket kommer främst att vara det som förändrar landskapet kortsiktigt. 23

V Bild 2.13 Avverkad skog i området. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB. 24

3 Samrådsredogörelse

S 3. Samrådsredogörelse Den planerade vindkraftparken medför enligt Miljöbalken (MB) en betydande miljöpåverkan 7. När en verksamhet medför betydande miljöpåverkan ska samråd hållas med ett utökat antal parter enligt 6 kap 4 MB. Förutom samråd med länsstyrelse, tillsynsmyndighet, berörda enskilda har sökanden därför också haft samråd med övriga statliga myndigheter, berörda kommuner, och även den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Sökanden har i enlighet med miljöbalken bedrivit samråd i god tid och i behövlig omfattning innan ansökan om tillstånd gjorts och innan ansökan upprättats. Samråden har av- sett vindkraftparkens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Sökanden har på samråden informerat om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. I detta avsnitt om samrådsredogörelse redogör sökanden för följande. 1) Att inbjudan har skett i enlighet med miljöbalkens regler, det vill säga vilka som blivit inbjudna, när inbjudningarna har skickats och hur inbjudningarna har utformats. 2) Redogörelse över dem som har deltagit på samråd, vilka som har avböjt och vilka synpunkter som har framkommit. 3) Inkomna yttranden och 4) på vilka sätt inkomna yttranden har bemötts av sökanden. Miljöbalken 6 kap 4 Den som avser a bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska samråda 1. med länsstyrelsen, llsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, om verksamheten eller åtgärden kräver llstånd eller beslut om llåtlighet enligt denna balk eller enligt föreskri er som har meddelats med stöd av balken, eller 2. med dem som anges i 1 och med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisa oner som kan antas bli berörda, om a) verksamheten eller åtgärden ll följd av föreskri er som har meddelats med stöd av 4a ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. b) llsynsmyndigheten har förelagt den som avser a bedriva verksamheten eller vidta åtgärden a ansöka om e llstånd som avses i 9 kap. 6, eller c) verksamheten eller åtgärden ll följd av länsstyrelsens beslut enligt 5 andra stycket ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samrådet ska genomföras i god d och i behövlig omfa ning innan en ansökan om llstånd görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 1 upprä as. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfa ning, u ormning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och u ormning. Före samrådet ska den som avser a bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgi er om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfa ning och u ormning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgi erna ska lämnas ll länsstyrelsen, llsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. Det som sägs i första tredje styckena gäller också ärende där miljökonsekvensbeskrivning krävs enligt 1 andra stycket. Lag (2009:652). 7 Vindkraftverksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 4a MB och 3 1st 1p i Förordningen (SFS 1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Denna förordning hänvisar till bilaga 1 i Förordning (SFS 1998:899): om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Av denna framgår det också att vindkraftverksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan oavsett om vindkraftverken är över eller under 150 meter. Se SNI kod 40.95 för vindkraftverk över 120 meter men under 150 meter och SNI kod 40.90 för vindkraftverk över 150 meter. 26

S 3.1 Inbjudningar Berörda myndigheter på lokal, regional och nationell nivå, har inbjudits till samråd enligt 6 kap miljöbalken. Ytterligare samråd, både skriftligt och via möten, har genomförts med de myndigheter som tackat ja till sökandens inbjudan om samråd. Inbjudan ll samråd med myndigheter Myndigheter inbjöds via e-mail den 30 mars 2010 till samråd. Samrådsunderlag tillhandahölls digitalt i samband med inbjudan samt genom möjlighet till nedladdning från hemsida. Ånge kommun och Västernorrlands Länsstyrelse har även bjudits in till samrådsmöte 19 april 2010 i Ånge och därmed erhållit tryckta samrådsunderlag. Skogsstyrelsens Ångekontor har också inbjudits till möte den 17 juni 2010 inför vilket de erhöll tryckt samrådsunderlag. Inbjudna och datum för inbjudan: Banverket, 100330 Bollnäs kommun, 100330 Boverket, 100330 Energimyndigheten, 100330 Försvarsmakten, 091209, 100330, 101026 Länsstyrelsen Jämtlands län 20100517 Kammarkollegiet, 100330 LFV, 091209 Ljusdals kommun 101108 LRF, 100330 Länsmuseet Murberget, 100330 Medelpads räddningstjänstförbund, 100330 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 1003330 Naturvårdsverket, 100330 Post- och telestyrelsen, 100330 Riksantikvarieämbetet, 100330 Skogsstyrelsen huvudkontor + Ångekontor, 100330 Sveriges geologiska undersökningar, 100330 Svenska kraftnät, 100330 Transportstyrelsen, 100330 Vägverket, 100330 Västernorrlands länsstyrelse, 100330 Ånge kommun, 100330 27 Inbjudan ll samråd med organisa oner och företag Nordex Sverige AB har i samrådet inbjudit organisationer och företag. Inbjudan som skickats med post har omfattat ett tryckt samrådsunderlag med projektbeskrivning samt inbjudan till Allmänhetens samrådsmöte den 19 april 2010 i Parteboda byalokal, Parteboda. Möjlighet till nedladdning av underlag via hemsida har också meddelats. Undantagsvis har telecombolagen endast erhållit information om vindkraftverkens koordinater, karta samt information om vindkraftverkens totalhöjd och material i enlighet med deras önskemål. Jiingevaerie sameby har inbjudits till separat samråd då sökanden vid samrådet med kommun och länsstyrelse den 19 april blev informerad om samebyns verksamhet i kommunen. Inbjudna och datum för inbjudan. Jiingevaerie sameby, 100509 Medelpads ornitologiska förening, 100330 Medelpads botaniska förening 100519, 101110 Naturskyddsföreningen västra Medelpad, 100330 Parteboda byaförening100330 Parteboda Byalag, 100330 Parteboda Viltvårdsförening, 100330 Sveriges ornitologiska förening, 100330 Teracom, 090824 Teliasonera, ice.net, 091209 3Gis, 100329 Tele2, Telenor, 101112 Ånge Flyg klubb 101101

S Inbjudan ll samråd med allmänheten Allmänheten inbjöds till samrådsmöte i Parteboda bystuga, Parteboda, den 19 april 2010. Inbjudan förmedlades genom annons i Sundsvalls tidning den 30 mars och Ljunganbladet nr 12 vecka 15 som når samtliga hushåll i Ånge. Inbjudan har utformats så att det tydligt framgår att det är fråga om vindkraftsprojekt med dess lokalisering och omfattning. Karta över etableringsområdet fanns i annonserna. I samtliga annonser hänvisades till hemsidan för att få del av underlaget inför samrådet. Annonserna redovisas i figur 3.1 och figur 3.2. Figur 3.1 Annons i Ljunganbladet nr 12 vecka 15, 2010 28

S Inbjudan till samrådsmöte för vindkraftparkerna Östavall och Långåsen Nordex Sverige AB planerar vindkraftanläggningar vid Östavall och Långåsen i Ånge kommun. Vindkraftverken planeras få en totalhöjd på 150 meter. Nordex vill genom samrådsmöten informera allmänheten om företagets vindkraftplaner samt inhämta synpunkter och information om placeringarna. Information om vindkraftprojekten finns att ladda ned från Nordex hemsida www.nordex.nu och kommer även att delas ut under samrådsmötena. Särskilda möten hålls med myndigheter. Fram till och med den 24 maj 2010 går det bra att framföra synpunkter till Nordex via e-post, brev eller telefon. KONTAKTPERSON PROJEKT LÅNGÅSEN Tommy Schröder Andersén Mobil: 070 622 39 10 Fax: 018-18 59 27 E-post: tschroeder2@nordex-online.com KONTAKTPERSON PROJEKT ÖSTAVALL Kristian Baurne Mobil: 070 639 08 98 Telefon: 018-18 59 11 Fax: 018-18 59 27 E-post: kbaurne@nordex-online.com SAMRÅDSMÖTE 1 FÖR VINDKRAFTPROJEKT LÅNGÅSEN Måndag 19 april 2010 kl 18.00-20.00 Byastugan i Parteboda SAMRÅDSMÖTE 2 FÖR VINDKRAFTPROJEKT ÖSTAVALL Tisdag 20 april 2010 kl 18.00-20.00 Folkets Hus Östavall Vid mötena bjuds på kaffe/te och fikabröd Hjärtligt välkomna! Figur 3.2 Annons i Ljunganbladet nr 12 vecka 15, 2010 Figur 3.3 Affisch med inbjudan till samrådsmöte placerade vid Folkets Hus i Östavall, OKQ8 i Östavall, Ånge tågstation, Konsum i Ånge centrum, receptionen i Ånge kommunhus, anslagstavla i Parteboda. Affischer i A3 format med samma information som i annonserna sattes upp på anslagstavlor i god tid innan samrådsmötet Platser för affischer: Östavall Folkets Hus, Östavall OKQ8, Ånge tågstation, Konsum i Ånge centrum, receptionen i Ånge kommunhus, anslagstavla i Parteboda. Annonsen visas i figur 3.3. Handlingar från samrådsprocessen såsom inbjudningar inklusve kopior på annonser, underlag och presentationer vid samråden, bifogas denna MKB. Bild 3.1 Anslagstavlan i Parteboda med inbjudan till samråd. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB 29

S 3.2 Genomförda samrådsmöten Alla möten inleddes med att sökanden gav information om samrådets syfte, projektets omfattning, utformning och loklisering liksom miljökonsekvenbeskrivningens utformande och projektets tidsramar. Det har tydligt framgått både under möten samt i samrådsunderlag att Nordex välkomnar synpunkter på projektet. Den 19 april 2010 hölls samrådsmöte i Ånge kommunhus med kommunens bygg- och miljöchef och miljöhandläggare från Länsstyrelsen. Protokoll från mötet bifogas. Vid mötet diskuterades olika saker som ska behandlas i MKB:n som bland annat avveckling, hinderbelysning, naturinventering, strandskyddsbestämmelser, örnutredning, vägar och fundament, masshantering, fotomontage. Valet av vindkraftverkens placering i förhållande till omgivning och planförslag skall även förklaras. Hur kultur och landskapsfrågor ska behandlas kan diskuteras med tjänstemän på länsstyrelsen vilkas kontakter förmedlades till Sökanden. Den 19 april 2010 hölls samrådsmöte i Parteboda byastuga, Parteboda med allmänheten. På mötet deltog 22 personer. Protokoll från mötet bifogas. Följande punter diskuterades i huvudsak: Vindkraftparkens omfattning och utformning Vad området används till idag Lokala entreprenörer, arbetstillfällen Nätanslutning Vägar Vem som kan tänkas investera i vindkraftparken och hur lång tid det tar för att få tillbak investerat belopp Rovfåglar Att yttranden är välkomna under samrådstiden som är fram till 24 maj 2010. Bild 3.2 Samrådsmöte med allmänheten 19 april 2010. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB 30

S Den 16 juni 2010 hölls samrådsmöte i Härnösand med Trafikverket och då diskuterades bland annat vilka vägar som är lämpliga att använda för transporter. Sökanden uppmanades att söka om preliminär dispensansökan för att få tillstånd till undantag från bestämmelserna om största tillåtna vikt. Den 15 juni 2010 beslutar Trafikverket om sådant tillstånd. Den 17 juni 2010 hölls möte med Skogsstyrelsen i Ånge. Skogsstyrelsen informerade om tjänster som de kan bistå med i projektet. Information avseende vindkraft generellt samt information om vindkraftsprojekten vid Långåsen och Östavall hölls i kommunfullmäktige 2010-04-26. Informationen sändes på lokalradion. Informationen går att lyssna på via länken: http://ange.se/ange/3121.html Nordex blev inbjuden av Rotary för att informera om vindkraft generellt och vindkraftsprojekten vid Östavall och Långåsen specifikt. Informationen hölls den 10 juni kl 12.00 i Ånge Protokoll med närvaroförteckningar från samtliga samrådsmöten bifogas denna MKB. 3.3 Inkomna y randen Skriftliga yttranden har inkommit både från myndigheter och från enskilda. 3.3.1 Inkomna yttranden från myndigheter Jämtlands länsstyrelse påpekar i yttrande 551-3133-10 den 2010-05-26 att samråd med Jiingevaerie sameby bör ske. Försvarsmakten har inget att erinra enligt yttrande 13920:68240 som inkom 2010-11-22. LFV har inte funnit att etableringen innebär någon påverkan på någon flygplats in- och utflygningsprocedurer, eller hinderbegränsande områden. LFV/ANS har som sakägare av CNS Infrastrukturutrustning utanför flygplatsernas områden inget att invända mot beskriven etablering. Yttrande inkom 2010-08-06. TeliaSonera har inget att erinra under förutsättning att positionerna för verken inte ändras. Yttrandet inkom 2010-04-12. Ice.net hyr antennplatser av mastägare Teracom och 3GIS, varför det är de som ansvarar att vår utrustning ej störs och analyserar denna sorts ärenden. Yttrande inkom 2010-03-29. Teracom har inga erinringar till föreslagen placering enligt yttrande med ärendenummer 1345 som inkom 2010-04-30. Naturvårdsverket hänvisar till hemsidorna naturvardsverket.se samt vindlov.se för generella fakta som bör beaktas vid verksamheter med miljöpåverkan. Naturvärden, vägar och påverkan på naturmiljön bör utredas. Yttrandet 382-2215-10 Rv inkom 2010-04-26. Riksantikvarieämbetet hänvisar till Länsstyrelsen som företräre för de statliga kulturmiljöintressena. Vidare hänvisar Riksantikvarieämbetet till handböcker och hemsidor för ytterligare vägledning. Yttrande inkom 2010-04-08. Sveriges geologiska undersökning, SGU, informerar om markbeskaffenheten samt rent generellt att nödvändiga skyddsåtgärder bör vidtas vid schaktningsarbeten och där olja kan läcka ut. Information om avveckling av vindkraftparken bör redovisas i MKB:n. I övrigt har SGU inget att anföra i anledning av vindkraftpark Långåsen. Yttrande 01-566/2010 inkom 2010-05-04. Skogsstyrelsen har inte observerat specifika områden som etableringen av dessa verk skulle kunna innebära störningar på. Inför etableringen bör naturinventering göras. Yttrande 2010/1865 inkom 2010-04-24. Länsmuseet Murberget anser att det är viktigt att ta hänsyn till kulturhistoriska lämningar när tillfartsvägar byggs till vindkraftverken. Länsmuseet anser att de 7 vindkraftverken kan uppföras enligt förslaget utan att inverka störande på några kulturmiljöer. Yttrandet har dnr: 2010-98 och inkom 2010-05-28. 31

S Myndigheten för samhällsskydd och beredskap informerar att vindkraftparken inte är något hinder för myndighetens radiokommunikationssystem. Sökanden bör, enligt myndigheten, i sin MKB beakta även andra risker än nedfallande is såsom brand, blixtnedslag, nedfallande delar, totalhaverier, utsläpp och andra risker som kan påverka människors hälsa. MSB vill även upplysa om lagen om skydd mot olyckor 2003:778. Yttrandet har dnr: 2010-4359 och inkom 2010-05-14. Svenska Kraftnät inkom med yttrande nr 2010/506 daterat 2010-12-08 där de informerar att avstånden till kraftledningar är tillräckliga ur säkerhetssynpunkt. Vidare rekommenderar de kontakt med de lokala nätägarna samt påminner om gällande tekniska krav i SvKFS 2005:2. Trafikverket inkom med yttrande med ärendenummer TRV 2010/14390 B daterat 2010-06-18. Trafikverket anser att exploatören bör ta fram transportplan som visar vilken hamn och vilka vägar som ska användas. Vidare får transportören stå för alla kostnader förknippade med tillfälliga anordningar un der transporten. För att utföra breddningsåtgärder av vägar bör samråd hållas med Länsstyrelsen och tillstånd krävs från Trafikverket. Trafikverket anser att inga vindkraftverk bör placeras närmare allmän väg än 350 meter. Ånge/Tälje flygklubb bör kontaktas då deras verksamhet kan påverkas. I övrigt informeras om blankett för hindermarkering. Trafikverket har dels deltagit på samrådsmöte 2010-06-18 med sökanden och dels meddelat beslut om undantag från bestämmelserna om största möjliga vikt, daterat 2010-07-15 med beteckning TRV 2010/68399. Enligt detta beslut medges transport enligt tre olika alternativa vägsträckor. Detta beslut för att kontrollera bärighet så att vägar är lämpliga för transport av vindkraftverkens olika delar till anläggningsområdet vid projekteringsområdet. Ljusdals kommun inkom med yttrande den 18 november 2010. Ljusdals kommun anser att vindkraftsparken kommer att synas från kommunen men endast ha marginell påverkan, i övrigt har Ljusdals kommun inget att erinra (2010-11-18). Bild 3.3 Panorama vy över Långåsen, från Nedergårdarna. Foto. Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. 3.3.2 Inkomna yttranden från enskilda Medelpads Ornitologiska förening inkom den 2010-05-25 med följande synpunkter på samrådsunderlaget. Kungsörnsinventeringen bör fördjupas med ytterligare inventering avseende projektet i Långåsen. För elanslutningen har kontakter tagits med nätkoncessionären Härjeåns Nät AB. Diskussioner om olika alternativ till uppkoppling på nätet pågår sedan december 2009. Jijnjevaeries sameby yttrar sig via e-mail den 24 maj 2010 kl 16:54 att de inte har något att 32 erinra mot Nordex planer på vindkraftsprojektet vid Långåsen. Björn Svensson från Ljungaverk inkom den 2010-05-19 med synpunkt avseende samrådsunderlaget. Björn Svensson anser att det inte är ansvarsfullt att bygga vindkraft på Långåsen främst ur art perspektiv samt även ur att orörd natur eventuellt skulle tas i anspråk. Ånge flygklubb har inget att erinra (2010-11-11).

S Bild 3.4 Installation av vindmätarutrustning vid Långåsen (sodar utrustning). Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB. 3.4 Förändringar ll följd av inkomna y randen Syftet med samrådet är att optimera projektet utifrån olika perspektiv och se till att erforderlig hänsyn tas till faktorer som kanske inte framgår från början. Lyhördhet har varit nyckelordet från sökanden under samrådet. Utifrån en kostnad kontra nyttabedömning 8 i enlighet med miljöbalkens intentioner, har sökanden vidtagit följande ändringar till följd av vad som framkommit under samrådet. Länsstyrelsen har framfört att samebyn Jiingevaere och Ånge flygklubb ska kallas på samråd utöver de som redan inbjudits. Av denna anledning har sökanden bjudit in dessa till samråd. Länsstyrelsen har begärt specifika saker som fotomontage med kumulativa effekter, beskrivning i MKB:n av avveckling, vägars miljöpåverkan, kultur och landskapspåverkan samt riktlinjer för naturinventering. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har sedan i yttrande framfört att sökanden bör beakta flera riskfaktorer än is i sin MKB. Detta har sökanden tillmötesgått. SGU har uppmanat att särskilda hänsyn ska tas till grundvattnet. Sökanden har därför vidtagit särskild vägstudie för att se hur denna påverkar hydrologiska förutsättningarna i området. Skyddsåtgärder kommer att utredas och föreslås där det är nödvändigt. Trafikverket har framfört att preliminär ansökan bör göras för att utreda om vägars bärighet inför transporter av vindkraftverken. Detta har gjorts av sökanden i enlighet med givna direktiv. Medelpads Ornitologiska förening ansåg att kungsörnsinventeringen bör fördjupas med ytterligare inventering avseende projektet i Långåsen. Detta har tillmötesgåtts. Björn Svensson har liksom Medelpads ornitologiska föreningen uttryckt oro för eventuell förekomst av örn i området samt att vi skall förstöra orörd natur. Yttrandet har tillmötesgåtts genom att fördjupad örnutredning har utförts, vägstudie naturinventering med mera har utförts. Länsstyrelsen har framfört att samebyn Jijnjevaeries sameby ska kallas på ytterligare samråd utöver det som redan utförts. Detta har tillmötesgåtts. 8 En kostnad kontra nyttabedömning avser här nyttan med anläggningens utformning med mera kontra den kostnad det skulle medföra att ändra/inte ändra i något avseende. Exempelvis; det visar sig att detta projekt har mycket goda vindförhållanden. Nyttan av att anläggningen förverkligas väger tungt. Ändringar kan ändå göras om det är av ännu större vikt sett ur ett övergripande perspektiv på nationell nivå, att ändringen görs. 33

4 Områdesbeskrivning

O 4. Områdesbeskrivning I en miljökonsekvensbeskrivning ska först området där planer på att bedriva en verksamhet finns, beskrivas noga. Här ska det återges hur omgivningen och närområdet är innan verksamheten anläggs. I nästa kapitel sys sedan avsnittet där verksamheten beskrivs, ihop med detta avsnitt så att de förväntade konsekvenserna av just den här verksamheten på just den här platsen kan beskrivas. För att så bra som möjligt kunna beskriva området har sökanden tagit hjälp av särskilt kunniga inom olika områden såsom biologer, ornitologer, geologer, arkeologer och ingenjörer som kan anlägga infrastruktur såsom vägar med flera. I detta kapitel har sökanden sammanställt vad som framkommit i olika studier. 4.1 Vindförhållanden Två oberoende konsulter med expertkunskaper inom vindmätningsanalys har båda beräknat goda vindförhållanden för Vindkraftpark Långåsen. Den senaste uppskattar vindhastig-heten till mellan 6,5-7 meter per sekund på 100 meters höjd 9. Detta värde är långtidskorrelerat. Sett ur ett nationellt samhällsperspektiv är detta ett område som besitter en värdefull samhällsresurs att förädla. 4.2 Kommunala planer Området för vindkraftparken är utpekat i Ånge kommuns planförslag för vindkraft, som är ett tillägg till den kommunala översiktsplanen. Syftet med Vindkraft i Ånge kommun är att ge stöd för en strukturerad utbyggnad av vindkraft i kommunen. Planförslag för vindkraft var ute på sista remissrunda maj 2010 och beslutades den 27 september 2010. Långåsen vindkraftpark är beläget inom område 12. Figur 4.1 De 15 geografiskt avgränsade områdena som omfattas i Ånge kommuns planförslag för vindkraft, efter beslut 27 september 2010. 9 36 Kjeller Vindteknikk, rapport 24 november 2010.

4.3 Omgivning och närboende Skogsbygden kring Långåsen har endast ett fåtal boende. De närmaste byarna ligger cirka 4 km öster om eventuell etablering. Skogen betyder dock mycket för landskapet och ekonomin, både idag och historiskt sett. Skogsbygden präglas av en storkuperad terräng med både mjukt rundade berg och toppar, där flera når över 400 meters höjd. Bergspartiet ligger som en flack bergsrygg mellan Håbäcken Korsbäcken och är rikt på mindre myrmarker. Området är produktionsskogsbaserat vilket medför en varierande och olikåldrig skog som gör att bergssidorna har skiftande uttryck över tiden. Området är rikt på skogsbilvägar men opåverkat av exempelvis industriell aktivitet. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1462 Figur 4.2 Karta över vindkraftparken och närliggande hus. 37

O 4.4 Frilu sliv, jakt och fiske Bild 4.1 Betande älg i Vindkraftparken vid Bondön i Piteå kommun sommaren 2010. Foto. Mattias Öhman, Nordex Sverige AB. Det rörliga friluftslivet kan preciseras som individers möjlighet att besöka ett område till fots, med cykel eller med bil för att tälta, bada, fiska, plocka bär och svamp eller bara att strosa omkring i naturen. Till betydelsefulla naturkvaliteter för friluftslivet hör bland annat variationen i landskapet. Möjligheterna till naturupplevelser och friluftsverksamheter av olika slag är i de flesta fall större ju mer omväxlande naturmiljön är. Områdenas värde förhöjs i de flesta fall av kombinationer av naturtyper, intresseaspekter och urvalskriterier. Friluftslivet inom vindparken består främst av jakt, fiske, bär- och svampplockning och till viss del vandring och skoteråkning. Under samrådet har undersökts om och i så fall vilka jaktlag och fiskevårdsområden/fiskevårdsområdesföreningar som är aktiva inom parken. Ett jaktlag och en fiskevårdsområdesförening är aktiva inom parken och dess närområde. Inga snöskoterleder inom parken har identifierats. Jakt har bedrivits inom området under lång tid, vilket de många jakttornen vittnar om. Älgjakten pågår från september till januari. När det gäller Parteboda viltvårdsområde så ingår hela Parteboda by samt den Ångefastighet som ligger närmast Parteboda på den västra sidan. När det gäller fisket så finns det en förening som heter Borgsjö mellersta fiskevårdsförening. Området sträcker sig i väster från Ånge och slutar i öster till och med Borgsjön. Området för den aktuella parken innehåller inga utmärkande värden för friluftslivet. Det största värdet ur friluftshänseende har området för människorna som bor i omgivningarna. 38

Bild 4.2 Rast och planering av jakt i ny såt. Foto från jakt i Jokkmokks kommun hösten 2009. Foto. Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. 4.5 Naturmiljö Naturen i Ånge kommun präglas av tre huvudsakliga landskapselement. Ljungans dalgång, skogen och de stora sjöarna. De vindkraftparker som planeras ligger i skogslandskapet söder om Ljungas dalgång och består i huvudsak av ett välbrukat skoglandskap. Stora delar av Ånge kommun ligger ovanför högsta kustlinjen. Endast Ljungans dalgång var täckt av havet. Vid isens avsmältning har stora ispartier blivit avsnörade på de ställen där isen upphört med sin rörelse. Dödis har bildats och efter avsmältningen kvarstår ett storblockigt landskap. I kommunen finns även mer sällsynta bildningar som exempelvis slukrännor söder om Parteboda. De kommer inte att beröras av de planerade vindkraftparkerna. Naturgeografisk består området kring Långåsen av vågig bergkullterräng, främst barrskogsklädd och kuperad med stor andel myrmark. Området ligger ovanför högsta kustlinjen och innebär att morän dominerar markerna. Området är höglänt. 39

O 4.5.1 Skogar och våtmarker Långåsen begränsas i öster av ett långsträckt våtmarksområde som är relativt orört. De skogliga värdena är främst knutna till våtmarkens kantzoner och sluttningar. En översiktlig naturinventering är genomförd där särskilt värdefulla eller känsliga områden identifierats som beskrivs i tabell 4.1 och figur 4.3. Inventerade områden klassades utifrån följande kritierier: Klass 1 Höga naturvärden. Områden av nationellt eller regionalt intresse eller lokalt intressanta områden med höga värden(nyckelbiotoper etc). Området innehåller de strukturer och värdekomponenter som ger en ekologisk funktionell miljö. Inom området finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Klass 2 Naturvärden Regionalt eller lokalt värdefulla områden. Området har flera viktiga strukturer och värdekomponter men vissa viktiga element saknas. Mindre, naturligt fungerande våtmarker eller sumpskogar som inte bedömts regionalt intressanta. Känsliga för ingrepp Klass 3 Vissa naturvärden Området saknar flera viktiga strukturer men kan på sikt hysa vissa värden eller är känsligt för ingrepp. Områdesnummer Beskrivning 1 Brant och höjd med äldre granskog skog. Träd i olika ålder. Fläckvis rikt med hänglav. Gamla grova sälgar med lunglav. 2 Östra sidan av berget, den nedre slutningen mot myren: Relativt öppen betespåverkad mark med sälgbuketter och glesa björkar. Högörtsbetonat med arter som hässlebrodd, brudborst och ormbär samt humleblomster,bergsslok och vänderot.norrut mer igenväxt. 3 Våtmark som gränsar mot projektet med öppna ytor och områden med senvuxen gran och tall Fjällvråk som varnade. Diken eller annan hydrologiskpåverkan saknas. Det går en väl synlig traktorväg längs efter våtmarken med en begränsad påverkan. Korsnäbb, tjäder och varnande fjällvråk. 4 Kantskog mot våtmark. Flerskiktad med äldre granar och inslag av löv. Död ved förekommer sparsamt. Stubbar visar på tidigare bruk skogen. 5 Lövrik barrnaturskog med gran, asp, björ och sälg. I området återfinns tämligen allmänt med gamla grova aspar och gammal sälg. Nyckelbiotop Tabell 4.1 Beskrivning av områden med naturvärden inom Långåsens vindkraftpark. Naturvärdesklass 2 3 2 3 1 40

Figur 4.3 Karta över områdesbeskrivning av naturvärden inom Långåsen vindkraftpark. 41

O 4.5.2 Geologi Stora delar av Ånge kommun ligger ovanför högsta kustlinjen. Endast Ljungans dalgång var täckt av havet. Vid isens avsmältning har stora partier blivit avsnörda på de ställen där isen upphört med sin rörelse. Dödis har bildats och efter avsmältningen kvarstår ett storblockigt landskap. I kommunen finns även mer sällsynta bildningar; söder om Parteboda finns till exempelvis slukrännor. Naturgeografiskt består området kring Långåsen av vågig bergkullterräng, Området, inklusive Holmsjön, ligger ovanför högsta kustlinjen och innebär att morän dominerar markerna. Området är höglänt. Området för vindkraftparken karaktäriseras av moränmark och berg med tunna lager av morän ovanpå berget. Moränen kan bitvis vara svallad. Mindre områden med svallgrus kan förekomma. I områdets södra del finns ett område med blockrik terräng. I de lägre delar av terrängen förekommer områden med torv. 4.5.3 Sjöar och vattendrag Inga vattendrag ligger inom utredningsområdet och i området finns endast en liten tjärn, Vamloken. 4.5.4 Fågel Förekomst av kungsörn Kungsörnsinventering i området genomfördes av Enetjärn Natur AB. Kungsörnen häckar oftast i äldre barrskog och bygger som regel sitt bo i en grov tall. I sällsynta fall byggs boet på en klipphylla eller i en gran eller asp. I dagens intensivt brukade skogslandskap häckar arten oftast i höjdlägen och branter där rester av gammal skog lämnats kvar. Kungsörnspar har stora revir och bon ligger oftast på 6-7 km avstånd från varandra, men i regioner där det är gott om örn kan de ligga så nära som 4 km från varandra. I trakter med en glesare kungsörnsstam kan avstånden mellan reviren vara större. Avståndet mellan reviren inom en trakt är dock påfallande lika och ofta kan man med utgångspunkt från kända revir bedöma om det finns utrymme för ytterligare kungsörnsrevir i området. Varje par kan ha ett flertal alternativa boplatser som de växlar mellan inom sitt revir. Även om boet ligger i äldre skog jagar örnarna ofta över mer öppna miljöer som hyggen och myrar. Naturvårdsverket räknar med att det finns ungefär 500 kungsörnspar i landet. Miniminivå för en långsiktigt livskraftig stam av kungsörn i Sverige anses vara 600 par (Naturvårdsverket 2010). I landskapet Medelpad finns idag 14 kända kungsörnsrevir, 7 med känd boplats och 7 besatta revir där man inte känner boplatsen. I Ånge kommun fanns 2009 7 besatta revir men ingen häckning noterades. Utöver dessa finns möjligen några okända revir i mer otillgängliga trakter. Antalet kända revir i Ånge kommun har varit relativt konstant sedan mitten av 2000-talet. I närheten av Långåsen finns sedan tidigare ett känt kungsörnsrevir. Inom kungsörnsgruppen i Medelpad har man sedan cirka 15 år tillbaka kännedom om att kungsörn finns med ett fast revir med revircentrum öster om planerad vindkraftanläggningen. Kungsörnarna där har varit bofasta på lokalen en längre tid och man räknar med att reviret varit besatt åtminstone sedan 1995. En boplats i reviret är sedan tidigare känd i närområdet. Den används dock sporadiskt, endast några gånger under de senaste 15 åren har örnarna häckat där. En del lämpliga skogsbestånd med boträd finns i närområdet, både inom och utanför inventeringsområdet. I branta sluttningar och stup står det gamla grova träd kvar som kan utgöra lämpliga boträd. Närmaste angränsande kungsörnsobservationer med indikationer på ett möjligt revir finns som närmast cirka 10-12 km österut. De observationerna kan dock röra sig om samma kungsörnar som vid Långåsen. Revircentrum ligger sannoligt öster om Långåsen. 42

4.5.5 Övrigt fågelliv I området kring Långåsen förekommer flera andra arter rovfåglar. Fjällvråk, sparvhök och tornfalk visar tecken på att häcka vid Långåsen. Även bivråk sågs i området. Fjällvråk klassas i kategori NT, nära hotad, och bivråken i kategori VU, sårbar. 4.5.6 Fladdermöss I Ånge kommun har förekomster av Nordisk fladdermus, Mustasch/Brandts fladdermus och Vattenfladdermus dokumenterats. Ingen av arterna är rödlistande 2010. I den inventering som genomfördes 2006 besöktes 15 lokaler och här hittades nordisk fladdermus på 11 av dessa, Mustasch/Brandts fladdermus på fem platser och Vattenfladdermus på en plats. I det tematiska tillägget till översiktsplan för vindkraft för Ånge kommun ges inga riktlinjer när det gäller fladdermöss. Där beskrivs att fladdermöss oftast förekommer i miljöer med rik tillgång på flygande insekter och boplatser. Sådana miljöer kännetecknas av skogsbryn, löv- och hålträd, gamla byggnader och öppet vatten vilket inte motsvarar de skogområden på höga höjder som är aktuella. 4.5.7 Övrigt Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är hotade av utrotning. För att stoppa den nedåtgående spiralen och rädda arterna och deras livsmiljö har Naturvårdsverket och Länsstyrelserna startat arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter. Ett femtiotal av dessa berör Västernorrlands län och ett antal arter har inventerats av länsstyrelsen, däribland utter. Utter förekommer i Ånge kommun men några förekomster i de vattendrag som berörs av de planerade parkerna är inte noterade. Brandgynnade skalbaggar har inventerats och återfunnits i Ånge kommun inom reservatet Stormyran-Lommyran, som dock inte påverkas av vindkraftparken. Samtliga av våra fyra stora rovdjur lo, björn, varg, och järv förekommer inom det aktuella skoglandskapet. Bild 4.4 Bild på björn i träd tagen under älgjakt hösten 2010 i Älvdalen, Dalarna. Foto. Torbjörn Andersson. 43

O 4.6 Landskapsbild Bild 4.5 Bild över Bliekevare vindkraftspark. Bilden är tagen cirka 7 km nord väst om vindkraftsparken. Bliekevare ligger i Dorotea kommun. Foto. Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. Långåsen är fattigt på tydliga riktningar. Utblickar över landskapet beror till stor del var man befinner sig. Vid avverkade ytor, myrar och sjöar erbjuds längre siktsträckor än vad den täta skogen ger. Likaså längs med det täta vägnätet av skogsbilvägar kan utblickar tillfälligt uppstå. Inga landmärken finns i området utom en mindre kraftledningsgata i nordsydlig riktning. Inga utpekade utsiktsplatser finns vid Långåsen. Ljungans dalgång kan ses som en livsnerv i den annars glest befolkade bygden. E14 och Mittbanan, mellan Ånge - Sundsvall, följer dalgången där resenärer får vackra utblickar/ utsikter mot Ljungans dalgång som bidrar till att orientera sig och uppleva omgivningen. Ljungandalen bildar ett tydligt landskapsrum i öst-västlig riktning och som bitvis är storskaligt. Landskapsrummet avgränsas av blånande berg på nordlig och sydlig sida där Långåsen ligger på den södra sidan. Det är ett omtyckt och välanvänt landskap med bebyggelse koncentrerad till dalgången. Intill älven dominerar jordbruksbygden med den äldre bebyggelsen som ligger placerad upp mot skogskanterna. I jämförelse med barrskogen på omkringliggande berg består vegetationen här mer av lövträd. Byggnaderna är delvis av äldre snitt och det är tydligt att dalgången har en lång kontinuitet som jordbruksbygd. Detta gäller särskilt Parteboda, Bodtjärn och Ovansjö. Från bebyggelsen finns vackra utblickar ut över dalgången och bakomliggande berg. Dalgången bedöms vara känslig för påverkan. Ånge ligger norr om Långåsen och är kommunens centralort med cirka 3000 invånare. 44

Vid Ånge smalnar odlingsbygden av medan omkringliggande berg flackar ut och skogen kommer närmare än i Ljungandalen i övrigt. Orten är placerad i dalgången och upp mot dess norra sida där tvärgatorna bitvis ger utblickar. Flera hus på norra sidan ligger högt belägen med utblickar mot bland annat Långåsen. Bergen och däribland Långåsen bildar en naturlig avgränsning av Ånge-området. Ånge är känsligt för påverkan. I Vindkraft i Ånge kommun, ett planunderlag till Ånge kommuns översiktsplan, framgår att två av kommunens viktigaste utsiktspunkter är Getberget och Bergåsen. Det är cirka 18 km till Getbergets utsiktspunkt och till Bergåsen i Borgsjö cirka 12 km från Långåsen. Den mesta skogen i dalgångarna består av lövträd vilket gör att vintertid är det bättre sikt från bebyggelse och vägar. Bild 4.6 Bild över Bondön vindkraftspark. Bilden är tagen cirka 8 km väst nordväst om vindkraftsparken. Bondön ligger i Piteå kommun.foto Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. 4.7 Skyddade områden Inom det inventerade området finns en nyckelbiotop avgränsad. 4.8 Kulturmiljö Utredningsområdet består till största delen av skogsmark. I direkt anslutning till utredningsområdet finns ett större fornlämningsområde som benämns Gammelåsen, Raä Borgsjö 150:1. Fornminnet är fäbodlämningar och består av tiotalet husgrunder. Det fanns troligtvis en lång tradition av fäbodbruk på platsen då området benämns för Gammelåsen redan på kartmaterial från 1899. Många gårdar har haft del i området då det enligt äldre kartmaterial 45 finns en mängd olika fastigheter representerade inom området. Strax utanför området finns ytterligare formlämningar, Raä Borgsjö 142:1 - fäbodlämningar i form av husgrunder och Borgsjö 143:1 - fäbodlämningar i form av husgrunder. Fäbodverksamhet med skogsbete var under lång tid utbredd i Västernorrlands skogsmarker och det är vanligt förekommande i stora delar av skogsmarkerna tillhörande gårdarna med lämningar av detta samt av andra verksamheter tillhörande skogen som jakt och kolning, vilket är en viktig del av skogens kulturmiljöer och kan under anläggandet på träffas i området. Planerad vindkraftspark ligger inte inom kulturreservat eller riksintresse.

O 4.9 Rennäring Renskötsel i Jämtlands län får bedrivas hela året på renbetesfjällen och inom de områden i Jämtlands - Kopparbergs län som särskilt upplåtits till renbete, åretruntmarkerna. Under tiden den 1 oktober till den 30 april får renskötsel bedrivas inom sedvanerättsmarkerna, trakter utanför renbetesfjällen, där renskötsel av ålder bedrivits vissa tider av året. Samebyns användning av markerna kan variera år från år utfrån väderförhållanden, rovdjur, störningar etc. Samling av renarna inför återflyttning till fjället sker i april i övernattningshagar. Normalt sker flyttningen för fot utmed flyttlederna med vilopauser och övernattningar där betesförutsättningarna är goda. Ibland kan utfodring behövas utmed flyttvägarna. Flyttningen tar normalt en till två veckor. Kalvningen äger rum i skyddande och störningsfri terräng i maj månad. Kalvningsområdena är på grund av tillgången på mossa, kråkris, fjolårsgräs, rötter, klöver och örter mycket viktigt renbete under speciellt våren och den känsliga kalvningstiden. På våren hålles renhjorden i allmänhet på fjälltopparna och på barfläckarna där det finns tillgängligt bete. Renen betar sig upp på fjället vartefter grönskan kommer. Under sommaren betar renarna i allmänhet på fjället vid varmt väder samt i skogslandet vid svalt väder och på kvällarna. Födan består i huvudsak av gräs, toppskott och gröna växter. Värdefulla sommarvisten, där det finns snölegor, är nödvändiga vilområden för renarna varma sommardagar, undan värme och insekter. Inför kalvmärkningen, som i allmänhet sker nattetid strax efter midsommar, drivs renarna till närmaste kalvmärkningsanläggning. Därefter sprider sig renarna åter inom högsommarlandet. Höstlandet omfattas i princip av samebyns åretruntmarker. Renarna drar på hösten ner i skogslandet för att söka föda. Födan består i huvudsak av gräs, svamp och löv. På hösten sker hornfejning och pälsbyte samt den viktiga viktökningen. Inför sarvslakten, som i allmänhet sker första veckan i september, drivs renarna till slaktanläggningen i Vinklumpen. Först sker samling från den västra delen och därefter från den östliga delen av samebyn. Under brunsten, som i allmänhet inträffar mellan den 15 september till den 15 oktober, rör sig renarna fritt inom höstlandet. Speciellt förekommer renarna i de sydostligaste delarna av samebyn. Samling inför slakt, renräkning, skiljning och vinterflyttning sker normalt i mitten på november eller när det blivit snöföre och vattendragen frusit till. Samling sker till anläggningarna i Vinklumpen där slaktrenarna skiljs ut, vintergrupperna fördelas och renräkning av nettohjorden äger rum. Normalt sker flyttningen till vinterbetet för fot, utmed flyttlederna. Flyttning med lastbil görs de år då det inte går att flytta till fots, då på grund av snöbrist eller dåliga isar på höst-vintern då flyttningen ska ske. På vinterbetet hålls renarna i fem grupper. Troligen måste renarna i framtiden delas upp i fler grupper då vinterbetes-områdena är starkt splittrade på grund av stora avverkningar och andra intrång som skett inom vinterbetesområdet. På vinterbetesmarkerna utgörs födan huvudsakligen av marklav. Även hänglaven utgör en viktig betespotential. Det område söder om Ljungan i Ånge kommun som är aktuellt för vindkraftetableringar är vinterbetesmarker men används inte idag för bete. Inom utredningsområdet finns inte heller några anläggningar eller strategiskt viktiga platser angivna. 46

4.10 Lu fart/vägar/järnväg Inga flygplatser med reguljärtrafik finns i närhet av Långåsen vindkraftpark. Ånge flygklubb har ett mindre sportflygfält 20 km nordost om vindkraftparken som enligt deras yttrande inte påverkas av vindkraftparken. Järnväg löper norr om parken berörs ej av vindkraftsparken. Vägnätet beskrivs under kapitel 2. 4.11 Radio- och telekommunika on Teracom har två länkstråk som korsar vindkraftområdet enligt figur 4.4. Befintlig placering av vindkraftverken stör inte dessa länkar men vid eventuell omplacering av vindkraftverken måste hänsyn tas till dessa länkar. Telia, Telenor, ICE.NET, 3GIS och Tele2 har inget att erinra gällande vindkraftetableringen vid Långåsen. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1462 Figur 4.4 Radiolänkstråk. Teracom-röd. 47

5 Förväntad påverkan och skyddsåtgärder

F 5. Förväntad påverkan och skyddsåtgärder Tanken att vindkraftverken efter drifttiden på cirka 20-25 år kan monteras ned och marken återställas ger perspektivet att sökanden lånar en plats i vinden. Denna tidsaspekt bör man ha i åtanke när man bedömer om påverkan till följd av vindkraftsverksamhet. Påverkan är inte för evigt. Den lämnar knappt något avfall efter sig till kommande generationer. 5.1 Människor 5.1.1 Visuellt intryck Det visuella intrycket beskrivs under 5.5 Landskapsbild. 5.1.2 Skuggbilder och reflexer A) Förväntad påverkan De planerade vindkraftverken vid Långåsen ligger cirka 4 km från närmaste bostadshus. I normala fall uppfattas inte skuggor längre bort än 1 000 meter från ett vindkraftverk. Enligt beräkningar med mjukvaran WindPro kommer svepande skuggor inte att överskrida Boverkets riktlinjer på maximalt 30 timmar per år. B) Förslag på skyddsåtgärd Påverkan från skuggor kommer inte att överskrida Boverkets riktlinjer på maximalt 30 timmar per år. Bladen på vindkraftverken är målade med anti-reflexfärg för att inte ge upphov till reflexer. Inga övriga skyddsåtgärder planeras att vidtas för att minska antalet skuggtimmar för närboende då dessa kan förväntas bli obetydliga. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sökandens bedömning är att negativ påverkan i form av skuggor på omgivande bebyggelse inte kommer att ske. Påverkan vad gäller skuggor är därför minimal eller till och med obefintlig. Den särskilda utredningen om skuggor bifogas denna MKB. Figur 5.1 Teoretisk beräknad skuggutbredning. Beräkningen är utförd i WindPro. 50

F 5.1.3 Ljudpåverkan A) Förväntad påverkan Det dominerande ljudet från vindkraftverk är ett aerodynamiskt svischande ljud. När vindkraftverken roterar blåser det normalt även där den som lyssnar befinner sig. Då uppkommer prasslande och vinande ljud i buskar och träd vilket delvis eller helt kan maskera ljudet från vindkraftverken. För vindkraft i Sverige tillämpas vanligtvis Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Vid bedömning har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) vid bostäder angetts som villkor av tillståndsmyndigheten, vilket kan jämföras med ljudet från ett modernt kylskåp. Kraven är således mycket hårda för att klara max l judnivå hos närboende utomhus. Ljudberäkningen som här har gjorts anger ett värsta fall så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Resultatet motsvarar således det högsta ljud som kan beräknas höras från vindkraftverken, oavsett vindförhållanden på platsen. Figur 5.2 Utanför denna linje är ljudpåverkan från verksamheten 40 db(a) och oftast betydligt lägre. Ljudet avtar med avståndet och påverkas av vindriktning, temperatur, snödjup, växtlighet med mera. I figur 5.2 visas hur ljudutbredningen beräknas bli runt vindkraftparken vid Långåsen. Några exempel på ljudnivåer i vår vardag visas i Tabell 5.1. db(a) Typiska ljudnivåer 30 Sovrum 40 Tyst inomhusmiljö, kylskåp 50 Vanlig inomhusmiljö, kontor 60 Vanlig samtalston på kort avstånd Tabell 5.1 Exempel på ljudnivåer. 51

F B) Förslag på skyddsåtgärd Sökanden arbetar kontinuerligt för att minska ljudnivån från verksamheten. Detta arbete fortskrider alltjämt. Då ljudet inte kommer att överstiga riktvärdet på 40 db(a) för någon närboende så kommer inga särskilda skyddsåtgärder att vidtagas. En av de stora fördelarna med projektet är just att det har såpass få närboende och ingen innanför 40 d B(A) kurvan. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sökanden bedömer att ljudet från vindkraftverken inte kommer att överskrida gällande riktvärde på 40 db(a) vid något fritidshus eller för någon närboende. 5.1.4 Friluftsliv, jakt och fiske A) Förväntad påverkan Sommartid förväntas inte friluftslivet påverkas annat än måttligt. Utsikten om det är kalhyggen eller liknande, gör att vindkraftverken kan synas från vissa platser i närområdet. Huruvida detta uppfattas som negativt eller positivt, är subjektivt. Rent konkret kommer verksamheten inte att påverka vare sig friluftslivet, jakten eller fisket. Snarare kan dessa intressen underlättas då vägar anläggs och fler platser blir mer lätta att komma fram till, även för äldre eller för dem som inte orkar gå långt i skogsmiljö. Jakt förväntas inte att påverkas i någon större utsträckning under driftskedet, men under byggskedet kan viltet komma att störas. Inga avspärrningar eller restriktioner mot jakt planeras. Fisket förväntas inte att påverkas av vindkraftparken. B) Förslag på skyddsåtgärd Intensiv forskning sker i branschen för att minimera risker till följd av isbildning. Sökanden avser följa gällande regler och råd som ges från denna forskning. Informationsskyltar om risk för iskast kommer att sättas upp på lämpliga platser. En annan skyddsåtgärd för att minimera eventuellt iskast som sökanden kommer att vidta är att följa gällande riktlinjer från Trafikverket och Vägverket att hålla ett visst avstånd mellan verken och allmänna vägar. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Påverkan på friluftsliv och för jägare bedöms som ringa. Påverkan på fisket bedöms vara försumbart. Under vintertid kan is bildas på vindkraftverken. När is bildas uppstår snabbt ojämnvikt i turbinen och vindkraftverket slås automatiskt av. Med 50 meter långa rotorblad bidrar även en mycket liten vikt till att turbinen slås av. Man kan, trots detta, teoretiskt sett tänka sig att under vissa extraordinära omständigheter kan isbildning förväntas och fenomen med iskast från rotorblad kan ske innan rotorn hunnit slås av. I ett EU-forskningsprogram (WECO) om vindkraftproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast 10. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. Sannolikheten att träffas av is eller snö när man befinner sig nära vindkraftverken är oerhört liten. Bild 5.1 Fiske www.fotoakuten.se 10 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt vatten - nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13. 52

F 5.2 Naturmiljö 5.2 1 Skogar och våtmarker A) Förväntad påverkan Sökanden har låtit genomföra en omfattande naturinventering där området har kategoriserats utefter vilket naturvärde det har. Naturinventeringen visar att inget av de planerade vindkraftverken hamnar i lägen där det riskerar att ske en negativ påverkan på områden med naturvärden. B) Förslag på skyddsåtgärd För att minimera påverkan på hydrologin och för att inte påverka naturvärden i våtmarker och sumpskogar bör lokalisering av vägar följa konkreta förslag i rapporten från inventeringen. En skyddszon bör finnas mellan våtmarken och etablering så att ingen oavsiktlig skada sker och att den vegetation som ligger kring våtmarken lämnas intakt. Vägar och etableringsområden bör planeras så att intrång kan undvikas. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sedan skyddsåtgärder har vidtagits i form av att undvika vägar över myrar och i branter ner mot myrar, så bedömer sökanden att negativ påverkan på våtmarker minimeras till en acceptabel ringa nivå. Det blir inte svårt att undvika väganläggningar över våtmarker då det är mycket kostsamt och svårt att anlägga väg över våtmark. Samma sak med väg i branter. Detta undviker sökanden också i möjligast mån också på grund av fördyringar som det innebär att dra väg i branter. Sökanden bedömer att påverkan för skogen blir ringa. Skogsbruk kommer att kunna bedrivas som innan vindkraftverken har anlagts. Skyddsområden i skogen kommer att undvikas i enlighet med gällande regler för dessa områden. Bild 5.2 Skogsvy, Foto. Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. 53

F 5.2.2 Geologi A) Förväntad påverkan Området runt Långåsen vindkraftpark domineras av moränmark och berg med tunna lager av morän ovanpå berget. Mindre områden med svallgrus och torvmark förekommer. Förväntad påverkan för geologin är att gravitationsfundament kommer att anläggas där det är morän. Påverkan av gravitationsfundament är att stora mängder betong gjuts i fundamenten för att stabilisera tornen. Där det finns berg i dagen med mycket bra bärighet kommer förankring direkt i berget vara ett tänkbart tillvägagångssätt. Vid bergsförankring kommer påverkan konkret bestå i att borrade stålpålar går ner i berget och på så sätt förankrar tornen. Vägar dras helst i områden med god bärighet till mycket god bärighet och påverkan blir därmed begränsad. B) Förslag på skyddsåtgärd Inför byggskedet ska geotekniska undersökningar för respektive vindkraftverks läge utföras. Korrigering av placering av vindkraftverkens fundament kan ske med några meter för att söka optimera placeringen och minimera påverkan. I områden där grundläggning utförs på mineraljord ska undersökningarna bestå av geoteknisk sondering och provtagning för att fastställa jordens egenskaper och eventuell förekomst av grundvatten. Vid grundläggning på berg skall bergets kvalitet fastställas genom hällkartering och jord-berg sondering. Vid val av förankrad grundläggning måste bergkvaliteten bestämmas genom kärnprovtagning. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Påverkan för markförhållandena till följd av anläggningar av fundamenten bedöms som ringa då gravitationsfundament används. Detta är den absolut vanligaste metoden. Om berg går i dagen med mycket bra bärighet kan bergsförankring ske. Detta påverkar berggrunden. Påverkan till följd av vägdragningar begränsas och bedöms som ringa då vägar dras i områden med god bärighet till mycket god bärighet. 5.2.3 Sjöar och vattendrag A) Förväntad påverkan Påverkan på sjöar och vattendrag bedöms bli mycket liten med nuvarande placering av verken. Långåsen vindkraftpark kommer inte att påverka hydrologin. Inga avvattnande åtgärder eller omledning av vattendrag kommer att genomföras. B) Förslag på skyddsåtgärd Sjöar och vattendrag samt dess kantzoner är känsliga för dränering, körning och andra anläggningsarbeten. Vid nyanläggning av väg och vid breddning av befintliga vägar ska särskilt stor hänsyn tas till de hydrologiska förutsättningarna som råder. Inventering har påvisat vilka områden som är särskilt känsliga och dessa områden kommer att undvikas i största möjliga mån. Där det inte går att undvika vägdragning ska expertis tillkallas för att minimera negativ påverkan. C Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sökanden bedömer att påverkan för sjöar och vattendrag kommer att bli ringa då erforderliga åtgärder kommer att vidtas för att minimera eventuell negativ påverkan för sjöar och vattendrag. Inga vattendrag förväntas att påverkas då vägar kan dras på andra ställen. 5.2.4 Kungsörn A) Förväntad påverkan Fjällvråk, bivråk och kungsörn är de skyddsvärda fåglar som har setts i omgivningarna nära Vindkraftpark Långåsen. Det finns exempel på att vindkraftverk kan påverka kungsörn negativt. Kungsörnen riskerar att drabbas om vindkraftverk byggs för nära boområdena. Även örnarnas födosöksområden kan påverkas negativt så att de överger sitt revir eller får sämre reproduktion 11.Effekter av vindkraftsutbyggnad på kungsörnar består av tre huvudsakliga faktorer: kollisionsrisk, störningsrisk, och biotopförlust 12. 54 11 Detta framgår av Ångermanlands ornitologiska förenings (ÅOF:s) hemsida, www.sofnet.org 12 Se Rapporten Effekter av vindkraftsetablering på kungsörnens biotopval och häckningsframgång via Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se.

F Observationsstudie av ett kungsörnspars beteenden före och efter uppförandet av en vindkraftpark finns från Skottland. En åttaårig undersökning visar där på att ett kungsörnspar undviker en uppförd vindkraftpark, och istället nyttjar en yta där träd avverkats för att skapa lämpliga jaktmarker. Det är givetvis vanskligt att dra slutsatser utifrån ett enda par, men studien ger i alla fall en fingervisning om hur vindkraftetableringens påverkan kan studeras och i viss mån kompenseras 13. Enligt SOF, Sveriges Ornitologiska Förening, kan även områden utan kungsörn få örnrevir i framtiden. Ett kungsörnspar har setts i omgivningarna för Vindkraftprojekt Långåsen. Inget aktivt bo har påträffats trots flera olika försök att lokalisera bo i området. Utanför området har ett bo lokaliserats. Om det finns annat bo som används i närområdet av Vindkraftsprojektet kan Kungsörn där påverkas negativt på grund av kollisionsrisken eller störning. Effekterna av detta kan bli att de överger sitt revir och/eller i värsta fall får sämre reproduktion. Något sådant bo har dock inte påträffats trots återkommande försök. B) Förslag på skyddsåtgärd Med kompensationsåtgärder menas åtgärder som vidtas helt vid sidan om vindkraftprojektet i syfte att förbättra förutsättningarna för kungsörn på annat sätt än att undvika att bygga anläggningen. Åtgärderna ska kompensera för den skada som kan orsakas av en utbyggnad. De kan komma i fråga om de skadelindrande åtgärderna bedöms bli otillräckliga eller om de är orimligt svåra eller kostsamma att genomföra. Kungsörnen är beroende av det av naturen skapade storskaliga skogs- och berglandskapet och den häckar i miljöer och träd som är svåra att ersätta eller anlägga. Dessutom är den i reviret beroende av fritt levande föda som den kan jaga. Generellt sett är det därför svårt att åstadkomma effektiva kompensationsåtgärder för kungsörn. I viss utsträckning kan man dock med olika åtgärder bidra till en bättre bevarandestatus för kungsörnen. Exempel på detta är uppförande av konstgjorda bon i områden där det råder brist på naturliga boplatser. www.fotoakuten.se Effekten är dock osäker då det inte är brist på boträd som begränsar kungsörnsstammen i den här delen av landet. Det krävs ingående kännedom om alla kungsörnsrevir i trakten/länet för att kunna prioritera eventuella insatser dit de kan få god effekt. En eventuell kompensationsåtgärd bör i så fall förankras hos och utarbetas i samarbete med den regionala kungsörnsgruppen i Medelpad. Inga kompensationsåtgärder bedöms således vara nödvändiga att vidta vid Långåsen. Den mest konkreta hänsynsåtgärden innebär att man genom buffertzoner avstår från att placera verk inom ett givet avstånd från kända boplatser. Det finns inga entydiga nationella rekommendationer utfärdade av myndigheterna. Däremot har den ideella naturvården genom Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) gett förslag på riktlinjer för hur vindkraftsetablering ska undvikas i värdefulla fågelområden (Sveriges ornitologiska förening 2009). I riktlinjerna föreslås att ett avstånd på minst 3 km ska finnas från vindkraftverk till närmaste boplats för kungsörn. Beroende på lokala förhållanden kan det vara lämpligt med både större och mindre avstånd än 3 km. Avståndet mellan det idag kända boet och Långåsens vindkraftanläggning är cirka 5 km. Ingenting har framkommit vid de inventeringar som genomförts som tyder på att en större hänsynszon än så kan krävas. En annan försiktighetsåtgärd är att anpassa aktiviteter som byggnation och liknande i tiden. För att begränsa störningen på örnarna bör inga anläggningsarbeten förekomma inom en radie av 500 meter från boplatsen under den känsligaste häckningstiden, från februari till juli (Artdatabanken 2006). I detta fall gäller som ovan att avståndet är så stort att det knappast blir aktuellt med sådana hänsynsåtgärder. 13 Detta är direkt urklippt från www.sofnet.org, Svenska Ornitologiska Föreningens, SOF, hemsida, kontaktperson Daniel Bengtsson, SOF. 55

F Eftersom kungsörnen är utsatt för hot bland annat till följd av skogsbruket kan det vara möjligt att kompensera den genom att säkerställa en (eller flera) häckningsplatser. Detta kan ske genom att skydda häckningsplatsen inom ramarna för ett avtal med markägaren. Avtalet kan vara utformat likt ett av skogsstyrelsens naturvårdsavtal med ett tidsbegränsat skydd från avverkning. Avtals perioden bör minst överensstämma med vindkraftanläggningens livslängd. I detta fall föreslås att man i alla fall undersöker möjligheten för ett sådant avtal. Om kungsörnarnas boplats ödeläggs av skogsbruk så kan det hända att de väljer att bygga ett nytt bo på ett än mindre lämpligt ställe i förhållande till vindkraftparken. Om bon lokaliseras under arbetet med vindkraftanläggningen så bör även markägaren underrättas så att hänsyn kan tas vid en eventuell avverkning. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sökande bedömer att förväntad påverkan på kungsörn är försumbar. 5.2.5 Övrigt fågelliv A) Förväntad påverkan Inga uppgifter om rödlistade fåglar finns noterade i Artdatabankens artportal. Under de inventeringar som genomförts i samband med naturvärdesinventering och kungsörnsinventering observerades fjällvråk, sparvhök och tornfalk vid Långåsen. Även bivråk sågs i området. Fjällvråk och bivråk är båda rödlistade, fjällvråken i kategori NT, nära hotad, och bivråken i kategori VU, sårbar. I övrigt noterades endast fåglar gängse för landskapet. Även fladdermus har identifierats. Vindkraftverkens påverkan blir begränsad och berör i huvudsak arter som i dag anpassar sig till skogbruket. Det finns inga uppgifter på att planerad park ligger i något betydande flyttstråk vilket kan vara rimligt eftersom dessa stråk främst följer dalgångar och större vattendrag. Vindkraftparkens påverkan på livsmiljöerna är liten eftersom förhållandevis lite skogsareal avverkas. Påverkan genom störning under byggskedet är ringa, och under driftskedet försumbara. Sannolikheten för kollision är mycket låg för arter som sällan flyger högt över trädtoppars höjd. B) Förslag på skyddsåtgärd En försiktighetsåtgärd är att överväga att markförlägga det interna elnätet för att undvika risken för kollisioner, främst för skogshöns. Skogshöns rör sig på höjden för luftledningar men sällan över trädtopparna. För att eliminera/minimera påverkan på viktiga livsmiljöer har stor hänsyn till de områden som har utpekade naturvärden vid utformningen av parklayouten och vägnätet. Samma hänsyn kommer att tas vid projektering av elnätet. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Eftersom hänsyn tas till de områden som har utpekade naturvärden kommer påverkan på viktiga livsmiljöer att bli mycket liten. Viss kollisionsrisk finns för hök, falk, vråk och fladdermus, men då fåtal observationer har rapporterats i området bedöms risken som försumbar. Bedömningen av vindkraftparkens påverkan på fladdermöss är försumbar då endast kollisionsrisken bedöms påverka och den är mycket liten för området. 5.2.6 Övrigt Utter förekommer i Ånge kommun, men några förekomster i de vattendrag som berörs av de planerade parkerna har inte noterats. Brandgynnade skalbaggar har inventerats och återfunnits i Ånge kommun inom reservatet Stormyran-Lommyran, som dock inte påverkas av vindkraftparken. 5.3 Kulturmiljö A) Förväntad påverkan Vindkraftparken kommer inte att påverka fornlämningar eller kulturmiljön i övrigt annat än att vissa platser kommer att få utsikt över vindkraftverk. Utsikt och upplevelse av och från historiska platser, samt från Gammelåsen, Julåsen och Nedergårdarna med omnejd, kan på grund av utsikt över vindkraftparken eller delar av vindkraftparken komma att påverkas. Breddning av befintliga vägar och anläggandet av etableringsytor kan komma att påverka upplevelsen av vägar till de utpekade kulturmiljöerna och traditionella mindre skogsvägar. 56

F B) Förslag på skyddsåtgärd Komplettering och förbättring av vägar kommer att göras med hänsyn till omgivningarna. Inga vägar, etableringsytor eller vindkraftverk ligger i direkt närhet av kända fornlämningar, men eftersom fornlämningar eller historiska lämningar kan finnas i området kommer en utredning göras i samråd med Länsstyrelsen innan vägar, etableringsytor och vindkraftverken anläggs. Om lämningar påträffas under exploateringen kommer dessa anmälas till Länsstyrelsen för samråd och tillstånd för att fortsätta exploateringen. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sökanden bedömer att inga eller att ringa påverkan kommer att ske för kulturmiljöns vidkommande sedan föreslagna skyddsåtgärder har vidtagits. 5.4 Landskapsbild Landskapsbild är den visuella upplevelsen av landskapet och dess sammanhang. Definitionen för landskap är enligt den europeiska landskapskonventionen: ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Vindkraftverk kan göra att landskapet förändras och bildar nya sorters landskap. Landskapets karaktär kan förklaras med att det har särpräglade och typiska drag eller kännetecken. Karaktären är uppbyggd av landskapselement som t.ex. vägar, åkrar och bebyggelse. Landskapskaraktären är uppbyggd av dessa element som ligger i strukturer som gör området definierbart och gör att det går att skilja ett landskap från ett annat. Karaktären har kommit till genom naturliga förutsättningar och processer som lett fram till det. Om Sveriges regering och EU menar allvar med att satsa på förnybar energiproduktion så kommer vi att få se fler vindkraftverk också i Sverige. Det vore slöseri med utrymme att bygga små vindkraftverk som inte är effektiva varför stora vindkraftverk kan förväntas anläggas runt omkring i landet där vindförhållandena är de rätta. Vi kommer därför få acceptera att vindkraftverken kommer att synas och bli en naturlig del av landskapsbilden. Vi kan jämföra detta med gamla väderkvarnar även om de var lägre. Bild 5.3 Precis som väderkvarnar varit en naturlig del av landskapsbilden förr i tiden kommer vindkraftverken att bli det i framtiden. Foto. Karl-Gunnar Larsson. 57

F Närmaste bebyggelse intill Långåsen vindkraftpark är en jaktkoja som ligger cirka 150 meter från närmsta vindkraftverk, söder om parken. Närmaste permanentboende ligger cirka 4 km från närmsta vindkraftverk. Ånge ligger cirka 8 km nordväst från närmsta vindkraftverk. A) Förväntad påverkan Vindkraftverk påverkar landskapet på grund av sin storlek, höjd och roterade rörelse. Upplevelsen av vindkraft i landskapet och i respektive karaktär är subjektiva bedömningar. Hur stor denna påverkan blir är en subjektiv bedömning. En del kopplar vindkraftverk till deras positiva miljönytta och ser dem som ett positivt inslag i landskapet. Andra kan tycka att vindkraftverk förfular området. Då vindkraftverken är såpass höga kommer de att synas framförallt på längre avstånd. Om man står i skogen nära vindkraftverken kommer de som regel inte att ses på grund av skog och träd som skymmer. Då vindkraftverken placeras högst upp på berget kommer de att synas i omgivningarna och påverka landskapsbilden. Hur stor denna påverkan blir är en subjektiv bedömning. Vindkraftverken på Långåsen planeras få en totalhöjd på 150 meter, med 100 meter höga torn och 50 meter långa blad. Den bästa möjliga tekniken kommer att användas vid byggnation vilket medför att högre tornhöjder eller längre blad kan bli aktellt; de planerade vindkraftverken kan få en totalhöjd upp till cirka 190 meter. För att åskådliggöra det visuella intrycket har sökanden tagit fram visualiseringar, fotomontage, över vindkraftparken dels med en totalhöjd om 150 meter och dels med en totalhöjd om 190 meter. Fotona är tagna med 86 mm brännvidd i det gamla 35 mm filmformatet med ett undantag som är taget med 55 mm brännvidd. Om fotomontaget är tryckt i A4 format skall betraktelseavståndet för 86 mm brännvidd vara cirka 65 cm från pappret. Vindkraftverken kommer att förses med hindersljus i enlighet med gällande bestämmelser. Rabbalshede Kraft har tillsammans med Stena Renewable AB genomfört en testmontering av högintensiv hinderbelysning på ett vindkraftverk i Vindpark Hud, Tanums kommun i Västra Götalands län. Några av de filmer gjorda av Rabbalshede Kraft och Stena Renewable AB från testet med högintensiv belysning finns tillgängliga på Nordex hemsida 14 och ligger digitalt som bilaga till ansökan på en cd-skiva. Figur 5.3 visar en skärmbild från en av filmerna. I bilden syns 4 vindkraftverk varav 3 har rött medelintensivt ljus och 1 har vitt högintensivt ljus. Det högintensiva vita hinderljuset är avskärmat medan de röda medelintensiva hinderljusen inte är avskärmade. Figur 5.3 Hinderljus på vindkraftverk på 3 800 meters avstånd. 58 14 www.nordex-online.nu Informationen finns även på Rabbalshede Krafts hemsida. www.rabbalshedekraft.se

F I Luftfartsstyrelsens författningssamling, LFS 2008:47, står att om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från föremålet, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från föremålet. Om vindkraftverken på Långåsen blir högre än 150 meter kommer således avskärmning att ske. B) Förslag på skyddsåtgärd Sökanden har en enhet som arbetar med forskning och utveckling av vindkraftverken där man bland annat undersöker möjligheterna att endast slå på belysningen om ett flygplan närmar sig. Om detta blir den metod som kommer att användas så kan man förvänta sig att belysningen nattetid inte blir störande för närboende. Sommartid är nätterna ljusa varför detta inte förväntas bli ett problem som kräver skyddsåtgärder. Vindkraftverken kommer att ges en färgsättning i ljusgrånyans, RAL 7035, för att påverka landskapsbilden så lite som möjligt. Reklam upplevs oftast negativt på vindkraftverk och kommer därför inte att finnas på vindkraftverken. Långåsen Översikt Fotomontage 4 positioner Fotomontage 1,4 Brännvidd 55 mm Fotomontage 2,3 Brännvidd 86 mm (35mm format) Betraktelseavstånd 65 cm Figur 5.4 Positioner för fotomontage. 59

F Bild. 5.4 Foto. Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. Långåsen Fotoposition från Pastorsexpeditionen i Ånge RT90 X: 6934673 Y: 1492591 Bäring: 150 Närmaste vkv: 8 000 m Navhöjd:140 m Rotordiameter:100 m Brännvidd 55 mm (35mm format) 60

F Bild. 5.5 Foto. Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. Långåsen Fotoposition från Parteboda RT90 X: 6935033 Y: 1501348 Bäring: 177 Närmaste vkv: 6 500 m Navhöjd:140 m Rotordiameter:100 m Brännvidd 86 mm (35mm format) 61

F Bild. 5.6 Foto. Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. Långåsen Fotoposition från E4 Camping Naturum RT90 X: 6936147 Y: 1505784 Bäring: 130 Närmaste vkv:11 500 m Navhöjd:140 m Rotordiameter:100 m Brännvidd 86 mm (35 mm format) 62

F Bild. 5.7 Foto. Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. Långåsen Fotoposition från Julåsen RT90 X: 6924326 Y: 1501000 Bäring: 3277 Närmaste vkv: 4 700 m Navhöjd:140 m Rotordiameter:100 m Brännvidd 55 mm (35mm format) 63

F C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Vindkraftverken kommer att synas på avstånd. Synintrycket begränsas något av omgivande skog och kuperade terräng. Det visuella intrycket demonstreras i fotomontage. Sökandes bedömning är att det visuella intrycket är ringa. 5.5 Rennäring A) Förväntad påverkan Rendriften har ett beroende av flexibilitet vad gäller betesmarker och flyttleder. Denna flexibilitet kan påverkas av olika exploateringsintressen som sammantaget leder till svårigheter för samebyn att bedriva sin näring, så kallade kumulativa effekter. Det är därför viktigt att ge en samlad bild av alla verksamheter. För Jijnjevaerie sameby utgör skogsbruket den största markanvändningskonkurrenten. Skogsbruket påverkar direkt och indirekt på förutsättningarna för rennäringens bedrivande. Dels kan skogbruket innebära att bete i form av mark och hänglav försvinner och dels kan skogbrukets arbetsmetoder innebära att ren skötselarbetet försvåras genom att markerna fragmentiseras, betet försämras och renarna störs av mänsklig aktivitet. De planerade vindkraftsparkerna ligger inom ett område som idag inte nyttjas av samebyn. Det finns heller några särskilt viktiga områden utpekade för renskötseln inom utredningsområdet. Då området för vindkraftparken inte nyttjas av samebyn och då det inte finns några särskilt viktiga områden utpekade för renskötseln inom utredningsområdet uteblir direkta och indirekta effekter uteblir och att rennäringen inte behöver ändra sin renskötsel även om samtliga verk byggs. B) Förslag på skyddsåtgärd Inga skyddsåtgärder krävs för all mildra effekten eftersom parken inte bedöms påverka hur rennäringen bedrivs i närmiljön. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sökanden bedömer att påverkan på rennäringen är försumbar. Bild 5.8 Vintervy, Nordex vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB. 64

F 5.6 Lu fart/vägar/järnväg 5.8 Utsläpp och avfall A) Förväntad påverkan Ingen påverkan förväntas ske enligt vad som framkommit under samråd med behöriga instanser gällande luftfart och järnväg. För vägar kommer tung trafik att belasta vägnätet under anläggningsskedet och senare under avvecklingsskedet då tung trafik kommer transportera delar till anläggningen från hamnen vid Sundsvall. Buller och avgaser från trafik kan förväntas öka tillfälligt vid denna tid. Under driftskedet kommer drift- och underhållsbilar att trafikera vägnätet framförallt närmare vindkraftverken. Detta skede kan därför förväntas medföra mer buller än innan vindkraftanläggningen då det inte fanns så mycket trafik vid Långåsen annat än för skogsavverkningen. B) Förslag på skyddsåtgärd Samråd och diskussioner med Trafikverket sker för att använda de mest lämpade vägarna. Anläggningsskedet ska planeras väl utifrån logistiska förutsättningar för att minimera buller för närboende och för att minska trafiken. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Vid anläggningsskedet kommer ökad trafik att medföra ökat buller vilket kan störa närboende längs med vägarna. Denna påverkan är tillfällig och sker framförallt under den säsong som vindkraftverken anläggs. På vägar invid vindkraftverken kommer trafiken att öka jämfört med dagens vägbelastning under driftskedet. Sökanden bedömer att denna utökade tillfälliga belastning av vägnätet får anses vara acceptabel då den dels till största delen är tillfällig och då den dels är en förutsättning för att utbyggnad av vindkraft ska kunna bli av. 5.7 Radio- och telekommunika on A) Förväntad påverkan Vindkraftverk drivs av vinden och har inga direkta utsläpp såsom rök. Vindkraftverkens växellåda innehåller dock olja som skulle kunna läcka ut i omgivningen. Vid drift och underhåll byts olja och oljefilter. Då uppkommer rester med gammal olja, förbrukade trasor och förbrukat oljefilter. B) Förslag på skyddsåtgärd För olja finns uppsamlingskärl i fundamentet så att oljan kan samlas upp om den skulle läcka. Förbrukade oljefilter och trasor som använts vid oljebyte och service, lämnas in på destruktion till behörig anläggning. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Inga utsläpp och inget avfall bedöms påverka omgivningen negativt till följd av vindkraftverksamhet. Det avfall som uppstår går till destruktion och särskilt avsedd anläggning. 5.9 Hushålla med ändliga resurser Genom att producera energi med förnybara energislag såsom vindkraft, ersätts annan produktion med kolkraft och kärnkraft. Annan produktion förbrukar ändliga naturresurser och bidrar på sikt till klimatförändringar. Den förväntade påverkan för samhällets mål att hushålla med ändliga naturresurser liksom även andra miljömål, är mycket positiva. Sökanden bedömer att förnybar energiproduktion såsom vindkraft bidrar till en hållbar utveckling och en hushållning med naturresurser såsom kol och fossila bränslen. Dessa argument bör tilldelas stor tyngd i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftutbyggnad. Det är annars lätt att fokusera på eventuella negativa aspekter för att glömma dessa mycket viktiga perspektiv. Under samråd med Post och telestyrelsen samt med olika teleoperatörer har framkommit att två länkstråk går igenom vindkraftsanläggningsområdet vid Långåsen såsom kapitel 4 beskriver. Inga verk har placerats i dessa eller kommer att påverka dessa länkstråk varför sökanden bedömer att ingen påverkan förväntas ske för radio- och telekommunikationen. 65

Bild 5.9 Morgonbild, vindkraftpark i Germinon, Champagneområdet december 2010, Frankrike. Foto. Nordex.

6 Referenser

R 6. Referenser A 2006. M. Tjernberg. Ar aktablad Aquila chrysaetos - kungsörn. B 2009. Vindkra en och landskapet. B J. A, 2006. Bird Sensi vity Map to provideloca onal guidance for onshore windfarms in Scotland. RSPB Research report No 20. B L. Gävle museum, 1972. C B M B. L - V. Fäbodinventering Västernorrlands län, Avdelningen för kulturmiljövård och dokumenta on, rapport 1999:7 D, Ö 2004. Renskötselns robusthet- behov av ny synsä för a tydliggöra rennäringens förutsä ningar och hållbarhet i dess socioekologiska sammanhang. The 13th Nordic Conference on reindeer and Reindeerhusbandary Research. Röros Norge 2004. Publiserad i Rangifer Report No 10(2005):34-39 F, K, E 2002. REIN-prosjektet Slutrapport. Norges forskningsråd, Oslo. ISBN 82-12-01691-9. m.fl., 2002 F. www. i.se G A -C 1996. Fäbodvallen i Hälsingland och Gästrikland. H H 1999 Inventering av fäbodar med djur, Länsstyrelsen Gävleborgs län. K. Ljusdals kommun antaget 2001, www.ljusdal.se. K G. www.raa.se. K. h p:// kungsorn.org/index.html. L. meddelande nr. 2009:48, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2009. L. Historiska kartor www.lanmateriet. se. L M. (2002). Konsekvenser av vindkra för rennäringen i Jämtlands län en pilotstudie. Mi högskolan, Östersund L, 2008. Samrådsförslag för Översiktplan. www.ljusdal.se. L 2009. Översiktsplan för Ljusdals kommun. L. Översiktsplan, antagen 1991, www.ljusdal.se. L. J, 2009. L 2010. V. Regional landskapsanalys, med fördjupning gällande landskapets lämplighet för vindkra, (ej antagen i nuläget). L V. Fladdermöss i Västernorrlands län 2006,avdelningen för Kultur och natur, 2006:5 L V. U ern i Västernorrland - resultat från inventeringar 1989-2005. Kultur- och naturavdelningen Rapport 2008:7 L V. Översiktlig inventering av brandberoende insekter. Kultur- och naturavdelningen Rapport 2009:2 L V. Fäbodar - en specialinventering,, rapport 1979:5. L V. Kultur- och Naturavdelningen 2008:1 L I V. www.lst.se Planeringsunderlag för restaurering och skötsel av våtmarker i odlingslandskapet Västernorrlands län. 68

R N 2010. Fakta om kungsörn. h p://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-mednaturvard/de-stora-rovdjuren/leva-med-storarovdjur/fakta-om-kungsorn/ P Västernorrlands län. R 1995. Inventering av fäbodvallar i Ljusdals kommun, del III Ljusdals sn och del V,, Renströms arkitektkontor. R. E, C J.E 2003. Reindeer and caribou (rangifer tarandus) respons toward human ac vites. The 11th Ar c Ungulate Conference Saariselkä, Finland 2003, publiserad i Rangifer 26 (2) R. Fornminnesregistret via Fornsök, www.raa.se. R. Kulturreservat i Västernorrlands län, www.raa.se R G. www.raa.se. R V. Riksan kvarieämbetet. www.raa.se S 1992. Hotagens (Jiingevaerie) S www.same nget.se S www.dalki.se SCA 2009. Broschyr Skogens pärlor samt digitala skikt från SCA:s egen inventering. S. Skogens pärlor. www.svo.se S O F 2009. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkra. S L på uppdrag av Same nget (2009). Samernas hälsositua on i Sverige en kunskapsöversikt. Same nget SáOU 2009:1 V I, N C, 2007. Impact of human ac vity on reindeer and caribou: The ma er of spa al and temporal scales. The 14th Nordic Conference on Reindeer and Reindeer Husbandry Research Vantaa, Finland mars 2006. Publicerad i Rangifer Report No12 (2007:47-56) Å, 2004. Översiktsplan för Ånge kommun. Å. Vindkra i Ånge kommun, planförslag, llägg ll översiktsplan. Å 2004. Översiktsplan. Å. V I. Tillägg ll översiktplan. Utställd våren 2010 M A S, SCA B L, Naturkännare Ånge G S, Skogsstyrelsen Ånge G A, Länsstyrelsen Täkthandläggare J -O T, Mykolog K E, kontaktperson Ljunga södra FVO. T S, Länsstyrelsen Västernorrland. S L.Artportalen, www.artdata.slu.se S 1996. Sveriges geografi. S O F 2004. kriterier för inventering av kungsörn. h p:// www.so net.org/apps/file.asp?path=2&id=75&fil e=kriterier+f%f6+inventering+av+kungs%f6rn+ve r+1.4pdf. 69

7 Bilageförteckning

B 7. Bilageförteckning Bilaga 1 Parklayout med koordinater Bilaga 2 Ritning av vindkraftverk N100 (med tillhörande faktablad) Bilaga 3 Samrådshandlingar från samråd med myndigheter a. Inbjudningar b. Protokoll med närvarolistor c. Presentation Bilaga 4 Samrådshandlingar från samråd med allmänheten a. Inbjudningar b. Protokoll med närvarolistor c. Presentation Bilaga 5 Inkomna yttranden Bilaga 6 Certifiering Bilaga 7 Ljudberäkningar Bilaga 8 Skuggberäkningar Bilaga 9 Beräkning av säkerhet för avverkningskostnad 72

Foto. Tommy Schröder Andersén, Nordex Sverige AB.