Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Vindkra park Riberget Miljökonsekvensbeskrivning Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB

2

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDKRAFTPARK RIBERGET FÖRFATTARE Maria Brolin FRAMSIDA Riberget. Foto Kris an Lilliesköld ANSVARIG UTGIVARE Nordex Sverige AB Kungsängsvägen Uppsala Tel: Uppsala, Februari 2011 Tryckeri: KPH, Layout & korrektur: m2layout, Kungsörnsinventering: Enetjätn Natur AB, Naturinventering: Vectura AB, Kulturinventering och landskapsanalys: Vectura AB, Rennäring: Vectura AB, Geoteknisk undersökning: Vectura AB,

4

5 Icketekninsk sammanfattning

6 I Icketeknisk sammanfa ning Företaget Nordex Sverige AB planerar en vindkraftanläggning med 19 stycken vindkraftverk på höjder vid området runt Riberget. Vindkraftpark Riberget ligger i Ljusdals kommun, Gävleborgs län, cirka 60 km nordväst om Ljusdal och 25 km söder om Ånge. Projektområdet ingår i kommunens föreslagna tillägg till översiktplanen för vindkraft. Projektet sträcker sig över höjderna Rödtjärnsberget, Högbrännanoch Riberget. Fastigheten där vindkraft är planerad att uppföras är på Gräningsvallen 1:4, Ljusdals kommun. Sveaskog äger fastigheten där vindkraftverken planeras. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1461. Figur 1. Översiktkarta, Vindkraftpark Riberget.

7 I Den totala generatoreffekten för anläggningen är maximalt 47,5 MW och vindkraftverken är på 2,5 MW vardera. Ett vindkraftverk av modell N 100 med den uppskattade årsmedelvinden vid Riberget beräknas producera cirka 7-8 GWh/år. För att räkna ut hur långt elproduktionen räcker från Vindkraftpark Riberget kan man räkna på medelvärdet 7,5 GWh produktion per turbin x 19 stycken turbiner = 142,5 GWh = MWh = kwh. Vindkraft och förnybar energi bidrar till att annan mindre miljövänlig energiproduktion ersätts. Med vindkraft tillmötesgår vi många av de ställda miljömålen både på regional och på nationell nivå. Utgår vi från att ett eluppvärmt hus i Norrland förbrukar cirka kwh/år så räcker produktionen från Vindkraftpark Riberget till kwh/ kwh = cirka 5700 eluppvärmda hus i Norrland. De planerade vindkraftverken har tornhöjden 100 meter eller 140 meter beroende på vad som anses vara den bästa möjliga tekniken vid anläggningstillfället. Rotordiameter är cirka 100 meter upp till 117 meter enligt de senaste modellerna av Nordex vindkraftverk (N117, 2010). Lämpliga elanslutningsalternativ finns. Samråd har genomförts i enlighet med gällande bestämmelser med myndigheter, företag, allmänheten och särskilt berörda organisationer liksom de närboende. Vindkraftverksamheten planeras i ett glesbyggt område där skogsbruk dominerar miljön med vissa inslag av mindre våtmarker i närområdet. Området har mycket goda vindförhållanden enligt utförda vindmätningar. Vindkraftparken bedöms inte påverka miljön negativt och lokaliseringen bedöms som mycket lämplig för verksamheten. Området är utpekat av kommunen som lämpligt för vindkraft. Landskapsbilden kommer att påverkas i begränsad omfattning då omgivningarna är kuperade. Vid anläggningsskedet kommer störningar i form av buller från transporter att ske. Anläggandet av vägar, breddning av befintliga vägar och anläggandet av fundament kommer att medföra buller. Damm kan komma uppstå lokalt där väg anläggs. Under driftskedet kommer ljud och skuggor att uppstå med gällande riktvärden kommer inte att överskridas nämnvärt. Vid avvecklingsskedet sedan vindkraftverken har tjänat ut monteras de ned återvinns där så är möjligt.

8

9 Innehållsförteckning

10 I 1. Inledning Bakgrund Sökanden Tidplan Samrådsprocessen Verksamhetsbeskrivning Lokalisering Alterna v lokalisering Omfa ning Antal vindkra verk och effekt Alterna v omfa ning U ormning Typ av vindkra verk Alterna va vindkra verk Parklayout Alterna v parklayout Elnätanslutning Alterna v elanslutning Vägar Alterna v vägdragning Beskrivning av verksamhetens olika skeden Anläggningsskedet Dri skedet Avslutningsskedet Nollalterna vet Samrådsredogörelse Inbjudningar Genomförda samrådsmöten Inkomna y randen Inkomna y randen från myndigheter Inkomna y randen från enskilda Förändringar ll följd av inkomna y randen Områdesbeskrivning Vindförhållanden Kommunala planer Omgivning och närboende Frilu sliv, jakt och fiske Naturmiljö Skogar och våtmarker Geologi Sjöar och va endrag Fågel och fladdermöss Övrigt djurliv Landskapsbild Skyddade områden Kulturmiljö Rennäring Lu fart/vägar/järnväg... 44

11 I 4.11 Radio- och telekommunika on Förväntad påverkan och skyddsåtgärder Människor Visuellt intryck Skuggbilder och reflexer Ljudpåverkan Frilu sliv, jakt och fiske Naturmiljö Skogar och våtmarker Geologi Sjöar och va endrag Fågelliv Övrigt djurliv Landskapsbild Skyddade områden Kulturmiljö Rennäring Lu fart/vägar/järnväg Radio- och telekommunika on Utsläpp och avfall Hushålla med ändliga naturresurser Referenser Bilageförteckning... 68

12

13 1 Inledning

14 I 1. Inledning 1.1 Bakgrund Bolaget Nordex Sverige AB planerar, i samarbete med markägaren Skogsaktiebolaget Sveaskog, en vindkraftanläggning med cirka 19 vindkraftverk på Riberget 25 km söder om Ånge och 60 km nordväst om Ljusdal i Ljusdals kommun. Den totala uteffekten för anläggningen beräknas bli 47,5 MW och beror på vilken effekt vindkraftverken kommer att ha. Den senaste tekniken vid tillfället för byggnationen kommer att tillvaratas till fördel för miljön. De planerade vindkraftverken kan ha upp till 190 meters totalhöjd och cirka 100 meters rotordiameter. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1461. Figur 1.1 Översiktkarta, Vindkraftpark Riberget. 2

15 I För att anlägga en vindkraftpark krävs tillstånd enligt miljöbalken. Inför ansökan om sådant tillstånd har sökanden bedrivit samråd med myndigheter, närboende, olika intresseföreningar med flera för att ta emot synpunkter på projektet. Efter samrådet har olika studier bedrivits för att undersöka hur miljön är på den aktuella platsen. Resultatet av dessa studier och samrådet ligger till grund för denna miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) och för ansökan om tillstånd. Subventioner till fossila bränslen var fem gånger(!) större än subventioner till all förnybar energi, globalt sett under , enligt IEA s World Energy Outlook 2010, rapport om globala energifrågor. I Sverige finns fyra enheter med personal inom projektutveckling, försäljning, bygg- och anläggning samt drift- och underhåll. Det svenska huvudkontoret ligger i Uppsala. Nordex Sverige AB har tillgång till vindkraftverk från egen tillverkning när projektet väl ska förverkligas. I december 2010 har bolaget byggt 60 vindkraftverk i Sverige och lite mer än ett hundratal projekteras att uppföras inom några år. Nordex Sverige AB är utsett av kreditvärderingsinstitutet Soliditet till rating AA vilket innebär att Nordex Sverige AB anses ha god kreditvärdighet 3. Av Nordex Sverige AB:s förvaltningsberättelse för år 2009 framgår bolagets nettoomsättning till kronor. 1.2 Sökanden Nordex Sverige AB (org.nr ) Kungsängsvägen Uppsala Telefon Nordex Sverige AB är ett dotterbolag i Nordexkoncernen. Under moderföretaget Nordex SE sker tillverkning av vindkraftverk i fabriker i Europa, Asien och USA. Företaget har tillverkat och installerat över vindkraftverk 2 sedan Nordex har huvudkontor i Hamburg och är listat på Frankfurtbörsen sedan Inom koncernen arbetar drygt personer med tillverkning av vindkraftverk, utveckling av projekt, försäljning, byggoch anläggning samt drift- och underhåll. Forskning och utveckling sker kontinuerligt på global nivå inom koncernen där resultatet även kommer Nordex Sverige AB tillgodo. Stor möda läggs vid att sänka ljudnivåer och möta upp de olika krav som ställs för att tillvarata andra miljövärden i vindkraftverkens omgivningar. Bild 1.1 Nordex vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB. 1 Totalt 57 miljader dollar uppgick subventionerna till för förnybar energi, dvs vind, vatten, sol, våg osv. Men inte mindre än 221 miljader(!) dollar gick till olja och gasutvinning. 2 Antalet 4238 vindkraftverk gällde för september Soliditets kreditvärderingssystem lanserades 1989 och betygssätter ett företags betalningsförmåga utifrån en mängd olika beslutsregler. Resultatet redovisas i form av ett kreditbetyg från AAA till C och används vid bedömning av kreditgivning, prospektsökning och upphandlingar.

16 I 1.3 Tidplan Detta projekt påbörjades under 2008 och ingick i en pipeline med många andra föreslagna projekt. I konkurrens med många av de andra projekten fortskred planerna på detta projekt och under 2009 skrevs avtal med markägaren Sveaskog AB. De mycket goda vindförhållandena och förhållandevis få konflikter har bidragit till att detta projekt ges prioritet. Ansökan inlämnas januari Tillståndet förväntas ta ett halvår i anspråk då prövningsmyndigheten fått i uppdrag att ge dessa ansökningar prioritet. Under hösten 2011 påbörjas byggförberedelser och upphandling inför vägbyggnation och fundamentens anlägganden. Under 2012 planeras vägar och fundament att anläggas. Om allt fortgår i enlighet med planerna kan vindkraftverken monteras och vara färdigställda första kvartalet Avtal med markägare Januari 2011 Ansökan lämnas in Augusti 2011 Tillstånd ges September 2011 Byggförberedelser och upphandling 2012 Vägar och fundament anläggs 2013 Vindkraftverken byggs 1.4 Samrådsprocessen Samrådet påbörjades under hösten Ett antal möten med Ljusdals kommun hade då också hållits för att få synpunkter i tidigt skede om området runt Riberget. ska studeras bland annat för att optimera produktionen. Under februari och mars 2010 inbjöds myndigheter på lokal, regional och nationell nivå liksom enskilda, intresseorganisationer och närboende. De närboende erbjöds sedan också särskilda möten för att ta del av information, kunna ge sina synpunkter och få ställa frågor. Alla som har lämnat synpunkter i samrådet nämns i denna MKB där synpunkterna i huvudsak också återges. Då området har valts ut med stor omsorg och då förhållandevis få konflikter finns för att uppföra planerade vindkraftverk, har ändringar gjorts efter samrådet för att minimera påverkan på omgivningen. Undersökningar om att montera olika typer av Nordex vindkraftverk Bild 1.2 Samrådstillfälle. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. 4

17 2 Beskrivning av verksamheten

18 V 2. Verksamhetsbeskrivning Nordex studerar nya lämpliga områden för lokalisering av vindkraft. Först och främst söker Nordex platser där det är bra vindförhållanden, liten konfliktrisk mot andra intressen och där vi har en bra infrastruktur. För att vindkraftsetableringar skall vara bärkraftiga och realiserbara måste ovannämnda förhållanden samverka. Landområden med goda vindtillgångar ligger ofta i glest bebyggda områden med få abonnenter och låg elförbrukning vilket ofta medför ett svagt elnät. Nätanslutningen är därför en viktig parameter vid val av plats. Bild 2.1 Nordex vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB. 6

19 V Då kostnader och risker sprids är det lättare att få lönsamhet i storskaliga vindkraftetableringar. Det är därför viktigt att hela områdets potential för vindkraft nyttjas när ett område tas i anspråk Vind för en vindkraftanläggning. De viktigaste bedömningskriterierna för val av lokalisering för Nordex är följande. Vinden är den viktigaste parametern för etablering av vindkraft. En medelvindhastighet över året på minst 6,5 m/s, vilket också är det huvudkriterium som används av Energimyndigheten vid framtagandet av områden för riksintresse för vindbruk. Enligt den kartläggning av vindpotentialen över Sverige som gjorts av Uppsala Universitet enligt den så kallade MIUU-modellen har västkust och fjäll de bästa vindtillgångarna. På höjder har det visat sig att vindförhållandena oftast blir bättre med antalet meter över havet. Ribergets topp ligger på över 500 meter över havet och har goda vindförhållanden. Infrastruktur Området måste ha en infrastruktur i form av transportvägar som gör det möjligt att transportera vindkraftverkens alla delar till och från etableringsområdet utan att större förstärkningar eller ombyggnader av vägar behöver göras. För grundläggning av fundamenten krävs goda jord- och bergegenskaper. Hänsyn till geologiska förutsättningarna har tagits vid utformandet av vindkraftpark Riberget. Elnätanslutning Vindkraftanläggningar behöver också ha tillgång till elnätanslutning med ledig kapacitet för att kunna transportera elenergin till stamnätet. Diskussioner om möjliga lösningar har inletts med elnätbolag i området. Markåtkomst Markavtal med berörda markägare är en förutsättning för att kunna bygga vindkraft. Det finns erforderliga avtal för Vindkraftpark Riberget. Motstående intressen Boende. Att ha ett vindkraftverk alltför nära bostaden kan upplevas som störande. Därför får ett vindkraftverk inte placeras för nära bebyggelse. För ljud från vindkraftverk används Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller 4. För skuggor och reflexer från rotorbladen används Boverkets normer 5. Området runt Vindkraftpark Riberget är glest befolkat. Ytterst få närboende finns. Fast boende finns i några mindre byar runt omkring och framförallt österut längs väg 83 dit avståndet är tillräckligt långt för att inte bli störda av verksamheten. Närmast finns cirka fem permanent boende vid Norrberg på sluttning från verksamheten och på cirka 6 km avstånd. Vid Nylandet 7,4 km öster om verksamheten finns permanent boende. I Hedsjö 8,6 km österut vid sjön Hedsjön finns cirka fem permanent boende. Fritidsboende finns närmare. Inne i verksamhetsområdet, vid Norr Ensjön finns ett fritidshus (A). Där har dialog inletts om att sökanden ska köpa fritidshuset (A). Detta fritidshus ligger inom 40 db(a) kurvan. Ett annat fritidshus (B) finns österut vid Djupdalstjärnen cirka 400 meter från närmsta vindkraftverk och det befinner sig strax innanför 40 db(a) kurvan. Dialog har inletts och ägaren av fritidshuset (B) har visat intresse av att sälja sitt fritidshus till sökanden. Ytterligare ett fritidshus söder om Djupdalstjärn finns (C). Detta fritidshus bedöms inte beröras negativt av vindkraft-verksamheten. Ett fritidshus (D) finns sydväst om verksamhetsområdet, vid Portjärn. Detta fritidshus förväntas inte beröras av verksamheten. Naturmiljö. Enligt 4 kap. 1 miljöbalken får exploatering komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Det är viktigt att en vindkraftsanläggning kan anpassas och utformas så att negativ påverkan på skydds- och bevarandeintressen kan undvikas. Vindkraftpark Riberget kommer inte att påverka naturmiljön negativt mer än att vindkraftverken kommer att synas undantagsvis i närområdet. Skogen kommer att skymma utsikten närmast vindkraftverken men från vissa positioner där skog saknas syns vindkraftverken. Riksintressen. Om flera riksintressen gör anspråk på samma område skall, enligt 6 kap. 11 MB, företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning. Vindenergi är en resurs som kommer att bli en allt viktigare del av vår framtida energiförsörjning. Är området utsett som riksintresseområde för vindkraft är det en positiv faktor i sammanhanget. Området vid Riberget uppfyller i allt väsentligt kraven för att området ska kunna utses som riksintresseområde för vindkraft. Området är utpekat av kommunen som lämpligt för vindkraft. Övriga intressen. Friluftsliv, turismverksamhet och övrig näringsverksamhet är några intressen som kan behövas beaktas vid en vindkraftetablering. Hänsyn ska tas till fritidsfiske som bedrivs vid sjöarna i området rund Riberget. Vägar ska hållas plogade vintertid. Tabell 2.1 De viktigaste bedömningskriterierna för val av lokalisering. 4 Naturvårdsverket 2001, Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk: Rapport 6241, ISBN pdf. 5 Boverket 2003, Boverkets handbok, Planering och prövning av vindkraftanläggningar, upplaga 1:1,ISBN

20 V 2.1 Lokalisering Vindkraftpark Riberget ligger i Ljusdals kommun, Gävleborgs län, cirka 60 km nordväst om Ljusdal och 25 km söder om Ånge. Projektområdet ingår i kommunens föreslagna tillägg till översiktplanen för vindkraft. Projektet med 19 vindkraftverk sträcker sig över Rödtjärnsberget, Högbrännan och Riberget. Fastigheten där vindkraft är planerad att uppföras är på Gräningsvallen 1:4, Ljusdals kommun. Sveaskog äger fastigheten där vindkraftverken planeras. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1461. Figur 2.1 Översiktskarta vindkraftområdet, Riberget. Nära och i projekteringsområdet finns mindre avstyckade fastigheter med fritidshus på: - Vid östra änden av sjön Norr-Ensjön mitt i projekteringsområdet, finns fastigheten Gräningsvallen 1:8 (A) med fritidshus på. Diskussioner om att sökanden ska köpa fastigheten (A) pågår. Här kommer 40 db(a) överskridas utomhus nära fritidshuset. - På östra sidan av Djupdalstjärnen finns fritidshus på fastigheten Gräningsvallen 1:9 (B). Också denna fastighetsägare har visat intresse av att sälja sin fastighet till sökanden. Detta fritidshus befinner sig innanför 40 db(a) kurvan. - Söder om sjön Djupdalstjärnen ligger Gräningsvallen 1:11 (C) med fritidshus på. 8 Denna fastighet berörs inte nämnvärt av versamheten och fastighetsägaren är vidtalad om planerna via samråd. - Gränsande mot projekteringsområdets södra del ligger fastigheten Gräningsvallen 1:16, Ensjölokalarnas naturreservat med raststuga. - Sydväst om projektet ligger en fastighet vid Portjärn, Gräningsvallen 1:12 (D) med fritidshus på. Detta fritidshus bedöms inte påverkas negativt av verksamheten. - Nordöst om projekteringsområdet ligger en fastighet Gräningsvallen 1:10 (E) vid sjön Rödtjärnen.

21 V Alternativ lokalisering Utifrån ungefär 20 olika intressanta områden trattades alternativen ner till cirka fem kvarstående projekteringsområden. Problem med nätanslutningar, för dålig vind, motstående intressen (bland annat på grund av rennäring eller välbesökta skidspår/friluftsanläggning) reducerade antalet intressanta projekt ytterligare. Processen bakom valet av Vindkraftpark Riberget tog mer ett år. Återkommande kontakter med markägaren ledde slutligen till avtal. Då vinden är den främsta förutsättningen för etablering av vindkraft och vindförhållandena vid Riberget och dess närmaste omgivning är mycket goda, finns ytterst begränsat med alternativ. Inget egentligt motstående intresse finns för vindkraftsetablering på Riberget. Närheten till Ensjölokarnas Naturreservat är det skyddsområde som finns i etableringsområdets närhet. Bara närheten till ett skyddsområde gör inte lokaliseringen av vindkraft olämpligt. Verksamheten påverkar inte det man vill skydda i skyddsområdet negativt, varför sökanden bedömer att lokaliseringen står sig i den avvägning mellan olika intressen som prövningsmyndigheten har att göra. Lokaliseringen kan väldigt sällan stå helt utan konflikter varför sökanden anser sig ha funnit en mycket lämplig plats för verksamheten. Huvudalternativ Riberget Beskrivning: Ljusdals kommun utpekar området som lämpligt för vindkraft. Projekteringsområdet utgörs av flera höjder. Högsta toppen i området når 510 m ö h. Området består huvudsakligen av brukad skogsmark. Utanför etableringsområdet finns ett naturreservat. Vindtillgång: Årsmedelvind på 100 meter beräknas till det långtids korrelerade värdet på 7,0 m/s. Infrastruktur: Ett vägnät färdigt till stor del med bra bärighet lämpat för tunga transporter. Elanslutning: Möjlighet till elnätanslutning finns. Markåtkomst: Markavtal finns med berörda markägare. Platsspecifika egenskaper: Området bedöms vara lämpligt för vindkraftetableringar under förutsättning att de sker på ett sådant sätt att hänsyn tas till närliggande naturreservat. Alternativ 2 Koberget (Ånge kommun) Beskrivning: Kommunens bedömning att området ses som ett möjligt vidare utredningsområde för vindkraftetablering. Området där vindkraftparken planeras har inga utpekade skyddsområden eller Riksintresseområden. Området har ingen bebyggelse nära. Vindtillgång: Årsmedelvind beräknas till 7,0 m/s. Infrastruktur: Ett vägnät som har bra bärighet lämpat för tunga transporter. Elanslutning: Möjlighet till elnätanslutning finns. Markåtkomst: Markavtal finns för del av området. Platsspecifika egenskaper: Området är av intresse för rennäringen. I området är förekomsten av örn hög. Alternativ 3 Blacksåsberget (Ljusdals kommun) Beskrivning: Området finns med i förslaget till Ljusdals kommuns översiktplan för vindkraft. Området där vindkraftparken planeras är skogmark med barrskog. Inom området bedrivs idag aktivt skogsbruk och stora delar är kalhuggna. Landskapet i området är kraftigt kuperat. En del av vindkraftområdet överlappar med ett riksintresse för friluftsliv och tre fäbodvallar utanför projekteringsområdet vilka är klassade som riksintresse för kulturmiljövård. 9

22 V Vindtillgång: Årsmedelvind på 100 meter beräknas till minst 7 m/s i området. Nationella och regionala intressen: En friluftsanläggning där skidträning inför bland annat Vasaloppet är en stor attraktion för skidintresserade även från andra län. Fäbodvallar och kulturella skyddsområden i närområdet. Infrastruktur: Skogsbilvägar finns i området. Platsspecifika egenskaper: Området bedöms vara lämpligt för vindkraftetableringar under förutsättning att de sker på ett sådant sätt att hänsyn tas till friluftslivet och skidspår i området. Markåtkomst: Markavtal finns för området. Summering: Samtliga alternativa lokaliseringar har bra vindförhållanden med mer än 6,5 m/s i årsmedelvind och är utifrån detta väl lämpade för etablering av vindkraft. Av de tre studerade lokaliseringarna bedöms Riberget som det mest lämpliga och genomförbara alternativet. I Kobergetalternativet framstår örnförekomsten vara av sådan betydelse att Nordex avstår från vidare undersökningar i nuläget. 2.2 Omfa ning Antal vindkraftverk och effekt I vindkraftprojektet Riberget avser Nordex ansöka om uppförande av 19 stycken vind kraftverk i en sammanhållen grupp som sträcker sig över flera höjder. Effekten är 2,5 MW per vindkraftverk. Den sammanlagda installerade generatoreffekten för huvudalternativet med 19 stycken vindkraftverk om 2,5 MW vardera blir således 47,5 MW. Ett vindkraftverk av modell N 100 med den uppskattade årsmedelvinden vid Riberget beräknas producera cirka 7-8 GWh/år. För att räkna ut hur långt elproduktionen räcker från Vindkraftpark Riberget kan man räkna på medelvärdet 7,5 GWh produktion per turbin x 19 stycken turbiner = 142,5 GWh, MWh och kwh. Utgår vi från att ett eluppvärmt hus i Norrland förbrukar cirka kwh/år så räcker produktionen från Vindkraftpark Riberget till kwh/ kwh = cirka eluppvärmda hus i Norrland. Mer information om vindkraftverken finns på Nordex hemsida: För Blacksåsbergets del är förhållandena utmärkta utom att ett populärt skidspår går igenom projekteringsområdet. Projektet är lagt på is tills frågan om skidspåren har löst sig. Riberget har klarat sig vidare som aktivt projekt då få eller inga motstående intressen kan anses väga över de mycket goda vindförhållandena på platsen. Bild 2.2 Rotor N100. Foto Nordex. 10

23 V Alternativ omfattning Information som inkommer under tillståndsprocessen kan också påverka vindkraftparkens omfattning och utformning. Då teknikutvecklingen inom vindkraft fortskrider finns möjlighet att effektivare vindkraftverk finns tillgängliga då tillstånd för vindkraftparken getts och vindkraftverken ska resas. För att maximera miljönyttan kontra miljöpåverkan strävar Nordex efter att etablera en vindkraftpark som i sin helhet är så effektiv som möjligt inom ramarna för tillståndet. Detta inkluderar att vid anläggningstillfället använda bästa tillgängliga teknik. 2.3 U ormning Typ av vindkraftverk Nordex huvudverksamhet är produktion och utveckling av vindkraftverk. Modellen som planeras för Riberget heter N100, där N står för Nordex och 100 för rotordiametern. Utvecklingen går hela tiden framåt och den senaste modellen i pipeline vintern 2010 för Nordex är N 117. Nordex vindkraftverk är försedda med åskledare. Tornhöjden planeras till 100 meter. Tornen består av stål. Hybridtorn av både stål och betong finns i prototyper med höjderna 120 meter och 140 meter. Den maximala totalhöjden för denna typ av vindkraftverk kan uppgå till cirka 198 meter. Rotordiametern är då cirka 100 meter, maximalt 117 meter och navhöjden 140 meter. Vindkraftverken tas i drift vid en vind av cirka 3-4 m/s och när vinden överstiger 20 m/s alternativt 25 m/s (beroende på val av vindkraftverk) stängs verket ned automatiskt. Avståndet mellan verken i en vindkraftpark bör minimum vara 5 rotordiametrar. För de vindkraftverk som är tänkta för denna plats uppgår dessa avstånd till minst 500 meter Alternativa vindkraftverk När Nordex Sverige AB projekterar vindkraftparker kommer ett lämpligt vindkraftverk från den egna tillverkningen att väljas. De alternativ som finns är N80, N90, N100 och N117. Tornhöjden kan också varieras från 100 meter, 120 meter till 140 meter. Den bästa tekniken och utformningen som är beprövad och lämpligast vid byggtillfället kommer att användas ur Nordex sortiment. Bild 2.3 Nordex100 Gamma. Foto Nordex Sverige AB. 11

24 V Parklayout När det gäller den slutgiltiga individuella utplaceringen av vindkraftverken, vägar och internt elnät bör detta göras då noggranna vindmätningar, undersökning av markförhållanden och ett flertal andra parametrar är fastställda och analyserade. Placeringen inom det markerade området måste alltså vara något flexibel för att kunna placera vindkraftverken så att minsta möjliga påverkan på omgivningen, de rätta markförhållandena råder samt för att få ut maximal produktion av vindkraftverken. I figur 2.2 visas hur denna individuella utplacering av vindkraftverk över Riberget ser ut. Den exakta placeringen av vindkraftverken beslutas således efter en så kallad micrositing sedan tillstånd har givits, det vill säga en beräkning där alla ovan angivna parametrar vägs in. Figur 2.2 Karta över projekt Riberget med parklayout. I vindkraftparken måste ett visst placeringsmönster följas för att förebygga så kallad parkförlust. Parkförlust innebär att om vindkraftverken är placerade för nära varandra kommer vinden inne i parken störas och bli så turbulent att produktionen för bakomvarande vindkraftverk kommer att minska. Detta på grund av att ett vindkraftverk inte kan ta till vara energin i turbulent vind lika bra som ostörd vind. Turbulensen gör även att vindkraftverkets ingående komponenter utsätts för en större yttre påverkan vilket leder till att vindkraftverkets livslängd kan minska. För att förhindra turbulensproblem bör avståndet mellan varje verk ligga på cirka 5 * rotordiameter. I detta fall planeras avståndet mellan vindkraftverken 500 meter om vindkraftverken har en rotordiameter på 100 meter. 12

25 V Alternativ parklayout Allteftersom projektet framskrider och mer information om vind, turbulens, geologi, olika intressen, naturvärden, samråd och eventuella villkor framkommer och val av turbin gjorts kan huvudalternativet komma att justeras till att övergå till att vara den mest lämpliga placeringen Elnätanslutning Hur konfigurationen på ledningsdragning upp till vindkraftparken kommer att se ut är i dagsläget (december 2010) inte fastställt. För all ny ledningsdragning görs en separat prövning och denna görs oftast av nätkoncessionsinnehavaren. Ett förslag på elnätsdragning är att ha en luftledning med 30 kv spänningsnivå, trädsäker friledning som i närheten av vindkraftverken övergår till markförlagd kabel och vidare till en kopplingskiosk vid varje vindkraftverk. Elnätanslutningen kommer att planeras och projekteras i samarbete med nätkoncessionären. Närmaste elnätanslutning för projektet är strax nordöst om Vindkraftpark Riberget alternativt i Ramsjö. Elnätet ägs av Fortum. Markledning ska placeras i anslutning till den interna vägen mellan vindkraftverken där så är möjligt. Spänningsnivån på denna interna ledning kommer troligtvis att vara 30 kv. Förläggningen av elkabel kommer att följa starkströmsföreskrifterna enligt, SS I bild 2.4 visas en bild på internt ledningsnät som ligger i anslutning till intern väg. Kabel täcks sedan av över av uppgrävt material och humus Alternativ elanslutning Exakt hur ledningsdragningen till vindkraftparken kommer att utformas är inte fastställt. Bild 2.4 Det externa elnätet dras i det här fallet med en 30 kv luftledning upp till anslutningspunkt vid vindkraftparken. Foto är taget vid byggnation av vindkraftspark vid Jokkmokksliden i Malå kommun, år Foto. Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. 13

26 V För detta görs en tillståndsprövning enligt miljöbalken och ellagen i samarbete med nätkoncessionsinnehavaren Vägar Ett förslag till vägnät för anslutning till föreslagna vindkraftverksplaceringar har arbetats fram med Trafikverket och Vectura. Utgångspunkten har varit att beskriva ett förslag till vägnät inom parkerna som kan förväntas vara geotekniskt rimligt, funktionellt för transport och ge minsta intrång i identifierade värden. Till grund för vägförslaget ligger en geoteknisk kartstudie och de inventeringar som genomförts i samband med arbetet med miljökonsekvensbeskrivning. För att minimera intrånget har förslaget utgått från befintligt vägnät. För att minimera påverkan på landskapsbilden bör vägarna inte läggas lodrätt upp på bergen, särskilt om de ligger i siktlinje från byar och samhällen. Med de kriterier på lutning som används har ingen konflikt uppstått med tanke på sikt. I det fortsatta arbetet behöver bredd och skick på befintligt vägnät undersökas ytterligare. En ytterligare osäkerhet är variationer i terrängen som inte framgår av kartan (höjdkurvor med 10 meter ekvidistans). Maximal s gning 7% Radie i vägmi 50 m Beräknad ny vägsträcka m Vägalternativ där identifierade natur- och kulturvärden kan undvikas har valts i första hand. Figur 2.3 Karta över projektområde med föreslagen vägdragning. Karta med vägförslag från Vectura. 14

27 V Väg till Riberget går till Ånge först och är relativt bra på grund av stabil Europaväg E 14 som går från kusten. Det finns dock olika alternativa vägar att ta sig från kusten till Riberget. Nordex har kommunicerat olika förslag på färdvägar med Trafikverket. Nedan anges bedömning av Trafikverket för föreslagna alternativ. Huvudalternativet: Går från Söråker Y 688 Söråker Y Söråker Y684 Tpl Torsboda E4 Tpl Birsta Y 622, Timmervägen Cpl Bergsåker Ö -86 Högom E14 Borgsjöbyn Y 587 Västanå Y 516 Erikslund Y 511 Ånge 83 Ramsjö - Riberget. Se karta, figur 2.4. Figur 2.4 Väg från hamnen i Söråker, Timrå till vindkraftpark Riberget Alternativ vägdragning Innan byggnation av interna vägar inom anläggningen måste en geoteknisk undersökning göras för att fastställa markens egenskaper och kvalitet. Jordlagrets mäktighet varierar och på vissa platser finns berg i dagen. Via borrning och sondering kan jordens och bergets egenskaper utvärderas. En geoteknisk undersökning ger upplysningar om de fysikaliska och jordmekaniska parametrarna som råder på Riberget. Denna undersökning ligger som grund för val av fundament som skall säkerställa verkens placering som garanterar funktion och säkerhet samt visa hur och var den interna vägen mellan vindkraftverken skall dras. Vägalternativ 2: Går från hamnen i Tunadal Sjöfartsvägen Y 615, Johannedalsvägen Cpl Fillan Y 622 Birsta och vidare mot vindkraftparken. Vägalternativ 3 går från Härnösand- Djuphamnen Varvsallén Härnösand (Varvsallén Hamnleden) Gamla ådalsvägen förl Y 1126, Saltviksvägen Hamnleden Tpl Saltviken E4 Tpl Birsta Y 622 Birsta och vidare mot vindkraftparken. 2.4 Beskrivning av verksamhetens olika skeden Anläggningsskedet Under anläggningsskedet ska vägar dras, fundament anläggas, avställningsytor ordnas och byggbaracker uppföras. Trafik med olika delar kommer att köra till platsen från lämplig hamn. Vägar kommer att förstärkas, justeras och användas i så stor utsträckning som det låter sig göras. Till viss del förväntas ny väg anläggas för att nå fram till alla vindkraftverken. Bild 2.5 Det interna vägnätet med parallell kabelgata. Foto taget vid byggnation av vindkraftspark vid Jokkmokksliden i Malå kommun år Foto. Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB. 15

28 V De mest använda fundamenten är numera så kallade gravitationsfundament. Om det finns förutsättningar kan också så kallade bergsförankrat fundament monteras. Det sistnämnda kräver dock att det finns ett massivt berg där bergsankare borras ner cirka meter ner i berget och cirka 70 m 3 betong/fundament behövs jämfört med cirka 500 m 3 betong för varje gravitationsfundament. I båda fallen jämnas ytan ut först innan fundamentet anläggs. Ett gravitationsfundament är ungefär 20 meter i diameter. Bild 2.6 Anläggning av fundament. Foto. Nordex Sverige AB. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn förankras i fundamentets armering, den så kallade ingjutningssektionen gjuts fast. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Området vid vindkraftverken skall inrymma vindkraftverk, eventuellt transformator samt uppställningsytor för vindkraftverkets olika komponenter vid uppbyggnadsfas. Detta innefattar rotorblad, maskinhus, torn samt den lyftkran som skall lyfta alla delar på plats. Bild 2.7 Förankring av vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB. 16

29 V Vid varje vindkraftverk behövs normalt cirka m 2 hårdgjord yta. Nedan visas ett foto, bild 2.8, som ger en ungefärlig uppfattning av storleken på uppställningsytan vid ett vindkraftverk. I vissa fall kan denna hårdgjorda yta behöva vara större beroende på transportfordonens krav. Generellt är det i vindkraftanläggarens intresse att minimera alla etableringsytors storlek då detta medför extra och stora kostnader för anläggande. Bild 2.8 Bondön utanför Piteå. Bilden visar proportionerna på uppställningsytorna vid vindkraftverken. Foto. Lasse Johansson. Bild 2.9 Montering av vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB. 17

30 V Själva vindkraftverket monteras sedan via mobila kranar. Tornet lyfts på plats i sektioner. Maskinhus (nacell) och rotor lyfts därefter på plats. Monteringen av ett vindkraft- verk tar normalt sett en vecka sedan fundamentet är klart. Efter genomfört kontrollprogram kan sedan vindkraftverket kopplas till elnätet och börja producera energi. Bild 2.9 Montering av rotorblad. Foto. Nordex Sverige AB. Kablar ska dras från vindkraftverken till elnät via transformatstationer. En transformatorstation brukas uppföras vid varje vindkraftverk. Den byggs som en liten stuga på cirka 15 m 2. En uppsamlingsenhet kan anläggas för att ansluta anläggningen till det överliggande nätet. Kablar dras i vägdiken om det är lämpligt. Alternativt dras luftledningar där det är lämpligare. 18

31 V Driftskedet Aggregaten går i så kallad automatisk drift i normalläge. Detta innebär att samtliga styroch övervakningsfunktioner styrs av en dator i respektive vindkraftverk som ser till att maskinhus med rotor står rätt i vinden, att värden för temperatur och tryck är normala och att vindhastigheten ligger inom intervallet för drift. Vindkraftverken kopplas normalt in vid en vindhastighet på cirka 3,5 m/s och stoppas automatiskt om det blåser mer än m/s. Vid eventuella driftstörningar larmar datorn via telenätet till en central övervakningsdator hos serviceföretaget, leverantören eller ägaren. Vid mindre störningar kan verket återställas och startas från centraldatorn. Vid allvarligare störningar tillkallas servicepersonal. Bild 2.10 Bilden visar Emma Claesson på Nordex i Uppsala som övervakar bildskärmen med Nordex vindkraftverk i Sverige. Foto.Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB Avslutningsskedet Efter avslutad verksamhet monteras vindkraftverken ner och återvinns. Demonteringen är okomplicerad och utförs liksom monteringen med mobilkranar. Fundamenten kan eventuellt återanvändas till nya vindkraftverk i samma storleksklass om det anses lämpligt i framtiden. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och komponenter som inte bedöms uttjänta efter demontering. 19

32 V Den tekniska livslängden för ett vindkraftverk är beräknad till 20 år 6. Vindkraftverkens livslängd kan dock förlängas genom att vitala komponenter kan bytas ut under dess drifttid. En eventuell ersättning av befintliga vindkraftverk till nya kommer vid det aktuella tillfället att prövas enligt denna tids gällande lagstiftning. En avveckling kommer att innefatta följande: Torn, turbiner och rotorblad demonteras och fraktas iväg för återvinning eller för deponering. Fundamenten lämnas eller demonteras ner till marknivå och fylls över med lämpligt material. Kvarlämnade håligheter i marken fylls igen med lämpligt material och marken återställs. Elledningar demonteras och återvinns eller lämnas kvar till annan verksamhet. Transformatorer tas bort och återvinns eller om så beslutas lämnas kvar för annan verksamhet. Om det finns byggnader på anläggningsplatsen rivs dessa. Vägarna täcks över med ett jordtäcke och marken återställs. Om så beslutas kan vägarna vara kvar för annan verksamhet. Övriga ytor och upplag täcks över med ett jordtäcke eller om så beslutas låts vara kvar för annan verksamhet. humustäcke eller så låter man vägarna vara kvar. Fundament lämnas eller täcks efter behov och önskemål. Finansiering för återställningsåtgärder och efterbehandling av vindkraftanläggningen kommer att ske genom försäkring, avsättning eller liknande. 2.5 Nollalterna vet Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras vid Riberget och de lokala förhållandena kvarstår som de är idag. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter importerad el producerad av kolkraftverk i grannländer. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning och övergödning av mark och vatten. 1 MWh el från vindkraft ger minskade utsläpp med cirka 1 ton koldioxid. Denna anläggning beräknas producera MWh per år och skulle således minska koldioxidutsläppen med cirka ton koldioxid varje år 7. Demontering och transporter av vindkraftverkens olika komponenter sker enligt lagar och normer som gäller då. De uppställningsytor som togs i bruk vid byggnationsskedet kan användas igen vid detta tillfälle. Merparten av vindkraftsverkets material kan regenereras. Materialet i torn och maskinhus består till stora delar av stål. Koppar och övriga metaller finns i elektriska komponenter och kan återanvändas. Stålet kan säljas som skrot som sedan smälts och återanvänds. Återställning av vägar och uppställningsytor kan ske genom att på marken återförs ett Bild 2.11 Exempel på kolkraftverk. Om vindkraftsanläggningen inte byggs kommer ett flertal regionala- och lokala arbetstillfällen att utebli år är den beräknade livslängden enligt IEC 61400, standard för design. 7 Källa: Vindkraftsutredningen Rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75 Del 1. 20

33 V Bild 2.12 Landskapet kommer att fortsätta sin långsamma förändring. Skogsbruket kommer främst att vara det som förändrar landskapet kortsiktigt. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. 21

34

35 3 Samrådsredogörelse

36 S 3. Samrådsredogörelse Den planerade vindkraftparken medför enligt miljöbalken (MB) en betydande miljöpåverkan 8. När en verksamhet medför betydande miljöpåverkan ska samråd hållas med ett utökat antal parter enligt 6 kap 4 MB. Förutom samråd med länsstyrelse, tillsynsmyndighet, berörda enskilda har sökanden därför också haft samråd med övriga statliga myndigheter, berörda kommuner och även den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Sökanden har i enlighet med miljöbalken bedrivit samråd i god tid och i behövlig omfattning innan ansökan om tillstånd gjorts och innan ansökan om tillstånd har upprättats. Samråden har avsett vindkraftparkens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Sökanden har på samråden informerat om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. I detta avsnitt om samrådsredogörelse redogör sökanden för följande. 1) Att inbjudan har skett i enlighet med miljöbalkens regler det vill säga vilka som blivit inbjudna, när inbjudningarna har skickats och hur inbjudningarna har utformats. 2) Redogörelse över dem som har deltagit på samråd, vilka som har avböjt och vilka synpunkter som har framkommit. 3) Inkomna yttranden och under 4) på vilka sätt inkomna yttranden har bemötts av sökanden. Miljöbalken 6 kap 4 Den som avser a bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska samråda 1. med länsstyrelsen, llsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, om verksamheten eller åtgärden kräver llstånd eller beslut om llåtlighet enligt denna balk eller enligt föreskri er som har meddelats med stöd av balken, eller 2. med dem som anges i 1 och med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisa oner som kan antas bli berörda, om a) verksamheten eller åtgärden ll följd av föreskri er som har meddelats med stöd av 4a ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. b) llsynsmyndigheten har förelagt den som avser a bedriva verksamheten eller vidta åtgärden a ansöka om e llstånd som avses i 9 kap. 6, eller c) verksamheten eller åtgärden ll följd av länsstyrelsens beslut enligt 5 andra stycket ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samrådet ska genomföras i god d och i behövlig omfa ning innan en ansökan om llstånd görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 1 upprä as. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfa ning, u ormning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och u ormning. Före samrådet ska den som avser a bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgi er om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfa ning och u ormning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgi erna ska lämnas ll länsstyrelsen, llsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. Det som sägs i första tredje styckena gäller också ärende miljökonsekvensbeskrivning krävs enligt 1 andra stycket. Lag (2009:652). 8 Vindkraftverksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 4a MB och 3 1st 1p i Förordningen (SFS 1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Denna förordning hänvisar till bilaga 1 i Förordning (SFS 1998:899): om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Av denna framgår det också att vindkraftverksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan oavsett om vindkraftverken är över eller under 150 meter. Se SNI kod för vindkraftverk över 120 meter men under 150 meter och SNI kod för vindkraftverk över 150 meter. 24

37 S 3.1 Inbjudningar Berörda myndigheter på lokal, regional och nationell nivå har inbjudits till ett samrådsmöte där företrädare för myndigheterna har getts tillfälle att ta del av varandras huvudsakliga inställningar. Detta förfarande överensstämmer med 6 kap 22 miljöbalken av vilken följer att myndigheter och kommuner skall sträva efter att samordna arbetet med bland annat miljökonsekvensbedömningar. Ytterligare samråd, både skriftligt och via möten, har hållits med de myndigheter som tackat ja till sökandens inbjudan om ytterligare samråd. Myndigheter inbjöds via mail den 12 februari 2010 till samrådsmöte den 1 mars 2010 på Länsstyrelsen i Gävle. Samrådsunderlag tillhandahölls via mail och via vanlig post. Båda länsstyrelserna i Gävleborg och Västernorrland bjöds till detta möte. Ljusdals kommun, Ovanåkers kommun, Ånge kommun och Bollnäs kommun bjöds också till samma möte via mailet den 12 februari. Vidare bjöds även Energimyndigheten, Boverket, Trafikverket (då som Vägverket, Transportstyrelsen och Banverket), Försvarsmakten, Kammarkollegiet, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, SGU, Svenska Kraftnät och Vindkraftsamordnaren Johansson. Också LRF bjöds in på samma möte. Senare, den 10 maj 2010, bjöds Skogsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap in till samråd. Förfrågan om samråd enligt särskild blankett har skickats till Luftfartsstyrelsenden 22 juni Naturskyddsföreningen och Sveriges ornitologiska förening på nationell och lokal nivå har bjudits in till samrådsmöte den 22 februari 2010 via mail den 2 och den 16 februari. Gävleborgs botaniska sällskap bjöds in via telefonen och via mail den 15 februari. Den 3 september 2010 inbjöds även Svenska rovdjursföreningen till samråd. Ramsjö fiskevårdsförening påmindes den 18 februari om inbjudan som gått ut via lokaltidningarna till möte den 23 februari Bild 3.1 Skylt Norr Ensjön. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. 25

38 S Annonseringar med inbjudan till samråd har skett via lokaltidningar och gratistidning som når bland annat samtliga hushåll i Ljusdal. Inbjudningarna har utformats så att det tydligt framgår att det är fråga om vindkraftsprojekt med dess lokalisering och omfattning. Karta bifogades annons i lokaltidningarna. Via stor halvsidas annons i Ljusdalsposten den 13 februari och stor annons i Sundsvalls tidning den 13 februari inbjöds till dels ett samrådsmöte den 22 februari 2010 i Ljusdal för naturskyddsföreningar, jägare och ornitologer och dels ett samrådsmöte den 23 februari 2010 i Ljusdal för allmänheten och närboende. En annons i gratistidningen Ljusdals Tidning (når alla hushåll i Ljusdal, Delsbo mfl) bjöd in till fortsatt samråd i projektet fram till och med mars I samtliga annonser hänvisades till hemsida för att få del av underlaget inför samrådet. Inbjudan till samrådsmöte angående två vindkraftprojekt i Ljusdals kommun Nordex tillverkar vindkraftverk och planerar vindkraftsanläggningar i Ljusdals kommun. Se karta Vid Dalskölen planeras 17 st vindkraftverk Vid Riberget planeras 19 st vindkraftverk Vindkraftverken planeras få en totalhöjd på ca 150 meter. Nordex vill ge information till boende i bygden, stugägare, vägföreningar, jägare, ornitologer, kulturintresserade och alla som kan ha synpunkter på vindkraft på dessa platser. Information om vindkraftsplanerna finns på vår hemsida och delas också ut under samråden. Särskilda möten hålls med myndigheter. Fram till och med 22 mars 2010 går det bra att framföra synpunkter till Nordex via mail, brev eller telefon även om ni inte har deltagit i mötena. Kontakt: Maria Brolin, Nordex, mbrolin@nordex-online.com Tel , SAMRÅDSMÖTE 1 Inbjudan: Naturskydd, jägare och ornitologer, Riberget, Dalskölen, Blackåsberget Måndag 22 februari 2010 kl Ljusdal Stadshotell SAMRÅDSMÖTE 2 Inbjudan: Allmänheten, närboende vid Riberget, Dalskölen, Tisdag 23 februari 2010 kl Ramsjö Folkets Hus Figur 3.1 Sundsvalls Tidning lördagen den 13 februari

39 S Handlingar från samrådsprocessen såsom inbjudningar inklusive kopior på annonser, underlag och presentationer vid samråden, bifogas denna MKB. 3.2 Genomförda samrådsmöten Alla möten inleddes med att sökanden gav information om samrådets syfte, projektets omfattning, utformning och lokalisering liksom miljökonsekvensbeskrivningens utformande och projektets tidsramar. Samrådsmötena avsåg tre olika projekt, det vill säga två andra projekt som också drivs av sökanden. Detta framgår av protokollen. Flera samrådsmöten har hållits varav det första i Ljusdal den 22 februari 2010 med jägare, ornitologer och naturskyddsföreningar, det andra i Ramsjö med allmänheten och närboende samt det tredje i Gävle med berörda myndigheter. På samrådsmötet den 22 februari 2010 i Ljusdal med jägare, ornitologer och andra naturintresserade framfördes i huvudsak följande. Diskussion fördes om andra energislag och deras effekter. Oro för buller och visuella intryck där deltagare påtalar vikten av att belysningen av vindkraftverken ska synkroniseras för att störa mindre. Någon konstaterade att få blir berörda av just denna vindkraftpark då få människor vistas i dess närområde utom möjligen jägare under jaktperioden. Jägare uppgav att jakten kan påverkas negativt om stängsel sätts upp och av ljud som stör jakten. Kostnader och avskrivningar av vindkraftverken diskuterades allmänt. Deltagare anser att ersättningsfrågan splittrar bygden. Frågan om miljöeffekter från trafik under anläggningsskedet togs upp. Kommunens roll jämfört med Länsstyrelsens roll vid tillståndsgivningen diskuterades. Deltagare påpekade att det står koja i Samrådsunderlaget och i kartor från Lantmäteriet men att det egentligen är fritidshus vid Djupdalstjärn och vid Högbränntjärn. På samrådsmötet den 23 februari 2010 i Ramsjö med närboende och allmänheten framfördes i huvudsak följande. Diskussion om olika fritidshus i området. Fiskeförening uppger att de vill ha vägarna plogade vintertid. Det uppges att två attraktiva fiskesjöar finns i området, Norr Ensjön och Djupdalstjärn. Många ställer husvagnen nära på sommaren och fiskar några dagar. Denna verksamhet är viktig för fiskeförningen. Fiskeföreningen har stugan vid Norr Ensjön. Fråga om bygdemedel diskuterades. Pris på el och pris för vindkraftproducerad el diskuterades. Det konstaterades att få blir berörda visuellt av verksamheten och inga önskemål om fotomontage presenterades. Bild 3.2 Raststuga vid Norr Ensjön. Foto Maria Brolin, Nordex Sverige AB. 27

40 S Bild 3.3 Rastplats, Norr Ensjön. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. På samrådsmötet den 1 mars 2010 i Gävle med myndigheter framfördes i huvudsak följande. Det framfördes att det är viktigt ta hänsyn till Naturreservatet Ensjölokarna. Det rekommenderades att göra områdesinventering utifrån kulturmiljöperspektiv. Landskapanalyser med beskrivningar bör komplettera konsekvensbeskrivningen. På samrådsmöte den 16 juni i Härnösand med Trafikverket diskuterades vilka vägar som är lämpliga att använda för transporter. Sökanden uppmanades att söka om preliminär dispensansökan för att få tillstånd till undantag från bestämmelserna om största tillåtna vikt. Den 19 juli 2010 erhölls beslut från Trafikverket om sådant tillstånd. 3.3 Inkomna y randen Skriftliga yttranden har inkommit både från myndigheter och från enskilda Inkomna yttranden från myndigheter Banverket har i yttrande via mail den 23 mars 2010 kl uppgivit att de inget har att erinra. Boverket har i yttrande daterat den 16 februari 2010, dnr /2010, avstått från att yttra sig och hänvisar till Länsstyrelsen som det får förstås. Försvarsmakten har i yttrande daterat 20 mars 2010 uppgivit att de inget har att erinra. Försvarsmakten påminner om upplysningsplikt till dem 30 dagar innan uppförandet av vindkraftverken. LRF, Lantbrukarnas Riksförbund har inkommit med yttrande via mail den 18 mars 2010 kl De ser positivt på en etablering av vindkraftverken vid Riberget. Luftfartsverket har i yttrande daterat den 14 september 2009 ärendenummer LFV , inget att invända mot etableringen då de inte anser att verksamheten vid Vindkraftpark Riberget påverkar någon flygplats eller hinderbegränsande områden. Länsstyrelsen Gävleborg har yttrat sig i en skrivelse daterad 16 mars 2010, dnr Sökanden erhöll råd om vilka som bör kontaktas för samråd. Vidare framförde myndigheten riktlinjer för miljökonsekvensbeskrivningens utformande. Länsstyrelsen i Västernorrland inkom med yttrande daterat den 18 mars 2010, dnr De anser att annonsering bör göras i Dagbladet utöver lokaltidningen Sundsvalls Tidning. Vidare föreslås plats för fotomontage från 28

41 S Björsjöbodarna. Länsstyrelsen Västernorrland anser vidare att det är landskapsbildsfrågor som är den fråga som berör länets intressen. I övrigt har myndigheten inga synpunkter. Myndighetens för samhällsskydd och beredskap har, diarienummer , yttrat sig den 21 maj Vindkraftverkens placering utgör inget hinder för myndighetens radiokommunikationssystem. Sökanden bör, enligt myndigheten, i sin MKB beakta även andra risker än is som kan falla från vindkraftverken. Även risker såsom brand, blixtnedslag, nedfallande delar, totalhaverier, utsläpp och andra risker som kan påverka människors hälsa och ge negativa konsekvenser på omgivningen, bör tas med i MKB:n. Naturvårdsverket yttrar sig i mail den 22 mars 2010 och hänvisar till Länsstyrelsen. Riksantikvarieämbetet hänvisar i mail den 25 februari 2010 till Länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Vidare hänvisar Riksantikvarieämbetet till handböcker och hemsidor för ytterligare vägledning. Skogsstyrelsen har inkommit med yttrande den 29 maj 2010, dnr och den 9 juni 2010 via mail. Skogsstyrelsen har inte funnit några kända dokumenterade värden i närheten av något vindkraftverk men efterlyser en rovfågelsinventering. Skogsstyrelsen påminner att verksamhetsutövaren ska anmäla senast 6 veckor innan vägdragningsarbeten utförs. SGU, Sveriges geologiska undersökningar har inkommit med yttrande daterat den 12 mars 2010, deras referensnummer /2010. SGU anför rent generellt att hänsyn ska tas till grundvattnet och nödvändiga skyddsåtgärder bör vidtas vid schaktningsarbeten och där olja kan läcka ut. Svenska Kraftnät har inkommit med yttrande daterat den 22 februari 2010, deras remissvar nr 2010/218. De uppger att säkerhetsavstånd på minst cirka 200 meter som det får förstås, ska finnas mellan vindkraftverken och närliggande stamnät. De hänvisar också till deras vägledande dokument som finns på deras hemsida. Vidare hänvisar de till sin föreskrift SvKFS 2005:2 Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar. Trafikverket är den nya myndigheten. Innan den 1 april 2010 var Vägverket och Banverket egna remissinstanser. Banverket har i yttrande av den 23 mars 2010, se ovan. Vägverket har yttrat sig den 16 mars 2010, se nedan. Trafikverket har dels deltagit på samrådsmöte den 16 juni 2010 med sökanden och dels meddelat beslut om undantag från bestämmelserna om största möjliga vikt, den 15 juli 2010, beteckning TRV 2010/ Enligt detta beslut medges transport enligt tre olika alternativa vägsträckor. Detta beslut är för att kontrollera bärighet, det vill säga så att vägar är lämpliga för transport av vindkraftverkens olika delar till anläggningsområdet vid projekteringsområdet. Transportstyrelsen uppger i yttrande daterat den 11 februari 2010, deras beteckning TLS , att föreslagna vindkraftverks placeringar ligger utanför instrumentflygplatsers MSA-påverkande ytor. Myndigheten låter meddela att hindersmarkering för vindkraftverk över 150 meter ska förses med vitt högintensivt blinkande ljus men vindkraftverken som inte utgör parkens yttre gräns ska förses med lågintensivt fast rött sken. Vägverket har yttrat sig den 16 mars 2010, beteckning VV2010/6029 B. Vägverket hänvisar sökanden att i god planera transporten och kontakta myndigheten angående ansökningar för transporten. Bild 3.4 Samrådstillfället. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. 29

42 S Inkomna yttranden från enskilda Ramsjö bygderåd kräver i skrivelse daterad 17 mars 2010, ett årligt bidrag som kompensation för intrång. Detta bidrag menar bygderådet ska komma alla invånarna till nytta. Ramsjö Fiskevårdsförening kräver i brev inkommet den 27 februari, att verksamhetsutövaren plogar tillfartsvägar från Ramsjö och Ångesidan till Djupdalstjärnen och Norra Ensjön som det får förstås av brevet. Från ordförande i Svenska Ekoturismföreningen, Gunnel Hedman, har det inkommit ett yttrande daterat 21 december 2009 ställt till kommuncheferna i Hälsingekommunerna. Skrivelsen gäller en annan etablering och en annan vindkraftsprojektör nämns. Skrivelsen får förstås som att vindkraft inte får etableras på bekostnad av ekoturism. Från Tur och Ton, Roger och Maria Svärd har inkommit många skrivelser gällande vindkraftsetablering vid Harsa nära Järvsö daterade 21 december 2009, september 2009 samt flera mail den 15 februari Skrivelsen uppmanar till försiktighet och att det ska avvaktas med vindkraft till dess det har utprövats ordentligt då det anses vara störande för miljön. Skrivelsen gäller vindkraft och Hälsingland. Det kan inte uteslutas att de ville kommentera också denna etablering varför den också är med i denna redogörelse även om skrivelsens författare företräder verksamhet som inte berörs av denna etablering. Bild.3.6 Riberget. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. För elanslutningen har kontakter tagits med Fortum och med nätkoncessionären Härjeåns Nät AB. Diskussioner om uppkoppling på nätet fortgår och alternativ diskuteras (oktober 2010). Särskilda samrådsmöten har hållits med närboende och markägare med mark nära eller på projekteringsområdet. Följande har inbjudits på sådant enskilt möte där följande yttranden i huvudsak har inkommit. Skogsaktiebolaget Sveaskog, äger fastighet där vindkraftverken planeras. Sveaskog är mycket positiv till projektet och arrenderar ut mark. Fritidsstugeägare vid Norr Ensjön har visat intresse av att sälja sin stuga. Sökanden avser därför köpa fritidshuset vid Norr Ensjön. Fritidshusägare vid Djupdalstjärnen har visat sig intresserade av att sälja sitt fritidshus. Sökanden avser köpa fritidshuset. Tele 2 AB inkom med yttrande daterat den 23 juni De har inget att invända mot vindkraftpark Riberget. Teracom inkom med yttrande daterat 15 juli De anför att tre av vindkraftverken placerats i känsligt stråk. (Sökanden har därför flyttat dessa vindkraftverk och gått vidare i samrådet med den nya konfigureringen.) Bild.3.5 Riberget. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. 30

43 S Rödtjärnsbergets jaktlag har den 30 april 2010, inkommit med yttrande efter att ha haft styrelsemöte i jaktlaget. Jaktlaget uttrycker oro för att jakten ska bli negativt påverkad av Vindkraftpark Riberget. Sökanden har i telefonsamtal med företrädare för jaktlaget 9 uppgivit att jaktlaget hänvisas till markägaren de har jaktarrende hos, för diskussioner om eventuell ersättning till följd av påverkan från vindkraftparken. 3.4 Förändringar ll följd av inkomna y randen Syftet med samrådet är att optimera projektet utifrån olika perspektiv och se till att erforderlig hänsyn tas till faktorer som kanske inte framgår från början. Lyhördhet har varit nyckelordet från sökanden under samrådet. Överhuvudtaget har sökanden inbjudit till diskussioner och sökt ge flera tillfällen till att framföra sina synpunkter. Utifrån en kostnad kontra nyttabedömning 10 i enlighet med miljöbalkens intentioner, har sökanden vidtagit följande ändringar till följd av vad som framkommit under samrådet. Länsstyrelsen har framfört att Svenska Rovdjursföreningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Räddningstjänsten ska kallas på samråd utöver de som redan inbjudits. Av denna anledning har sökanden bjudit in dessa till samråd. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har i yttrande framfört att sökanden bör beakta flera riskfaktorer än is i sin MKB. Detta har sökanden tillmötesgått. SGU har uppmanat att särskild hänsyn ska tas till grundvattnet. Sökanden har därför vidtagit särskild vägstudie för att se hur denna påverkar de hydrologiska förutsättningarna i området. Skyddsåtgärder kommer att utredas och föreslås där det är nödvändigt. Bild.3.7 Riberget. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. 9 Magnus Eriksson. 10 En kostnad kontra nyttabedömning avser här nyttan med anläggningens utformning med mera kontra den kostnad anläggningen skulle medföra. Exempelvis; det har visat sig att detta projekt har mycket goda vindförhållanden. Nyttan väger tungt att anläggningen förverkligas och att samhällsresursen i vindens kapacitet på den aktuella platsen tas tillvara. Anläggningen kan ändå stå tillbaka/bli mindre om det är ännu viktigare att annat skyddas om det kan påverkas negativt av anläggningen. Bedömningen ska också göras på en regional och nationell nivå. 31

44 S Trafikverket har framfört att preliminär ansökan bör göras för att utreda om vägars bärighet inför transporter av vindkraftverken. Detta har gjorts av sökanden i enlighet med givna direktiv. Ramsjö bygderåd kräver bidrag som kompensation till bygden för intrång. Detta kommer sökanden att tillmötesgå vid en etablering. Mottagare av medlen kommer förmodligen att bli en stiftelse som stiftas enkom för uppdraget. Det är av stor vikt anser sökanden, att inte bidra till missnöje i bygden hur medel ges. I enlighet med upprättad Stiftelseurkund kommer alla i bygden, också Bygderådet, att kunna söka medel så att dessa kommer invånarna till nytta. Ramsjö fiskevårdsföreningen kräver att vägar plogas. Detta kommer sökanden tillmötesgå. Bild.3.8 Riberget. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. 32

45 4 Områdesbeskrivning

46 O 4. Områdesbeskrivning I en miljökonsekvensbeskrivning ska först området, där planer på att bedriva en verksamhet finns, beskrivas noga. Här ska det återges hur omgivningen och närområdet är innan verksamheten anläggs. I nästa kapitel sys sedan avsnittet där verksamheten beskrivs, ihop med detta avsnitt, så att de förväntade konsekvenserna av just den här verksamheten på just den här platsen kan beskrivas. För att så bra som möjligt kunna beskriva området har sökanden tagit hjälp av särskilt kunniga inom olika områden såsom biologer, ornitologer, geologer, arkeologer och ingenjörer som kan anlägga infrastruktur såsom vägar med flera. I detta kapitel har sökanden sammanställt vad som framkommit i olika studier. 4.1 Vindförhållanden Två oberoende konsulter med expertkunskaper inom vindmätningsanalys har båda beräknat mycket goda vindförhållanden för Vindkraftpark Dalskölen vilken ligger nära Vindkraftpark Riberget och har liknande topografiska förutsättningar. Den senaste uppskattar vindhastigheten till 7,3 meter per sekund på 100 meters höjd 11. Detta värde är långtidskorrelerat. Sett ur ett nationellt samhällsperspektiv är detta ett område som besitter en värdefull samhällsresurs att förädla Kjeller Vindteknik, rapport 24 november

47 4.2 Kommunala planer Området Riberget ligger i Ljusdals kommun. Området omfattas inte av detaljplan. Kommunens planeringsenhet arbetar med att ta fram riktlinjer för vindkraft i kommunen. Området vid Riberget är utpekat som tänkbart område för utbyggnad av vindkraft enligt det planarbete som pågår 12.. Figur 4.1 Tematisk tillägg till översiktsplanen gällande vindkraft med utsedda vindkraftsområden i Ljusdals kommun 4.3 Omgivning och närboende Projekteringsområdet ligger cirka 25 km söder om Ånge och 60 km nordväst om Ljusdal, Ljusdals kommun. Omgivningen vid Riberget präglas av kuperad miljö med flera toppar där bergen täcks av skog och kalhyggen. Området är ett skogsproduktionsområde. Skogsbolaget Sveaskog äger projekteringsområdet. Närmaste bebyggelse med permanent boende ligger öster om föreslagen vindkraftpark. Samtliga boende är belägna cirka 7 km bort, intill riksväg 83. Norrberg ligger i sluttning vänd från aktuellt område. Nylandet ligger insmuget i skog utan utblickar. Vid Hedsjö finns gammal bebyggelse och hävdade ängsmarker. Ett fåtal hus i området har sjöutsikt västerut. Avståndet till Riberget och avskärmande skogsområden gör dessa platser mindre känsliga Tematisk tillägg till översiktsplanen gällande vindkraft skickas under december månad 2010 ut på samråd enligt planingenjören Maria Andersson i Ljusdals kommun.

48 O Fastigheten Gräningsvallen 1:4 i Ljusdals kommun är fastigheten där vindkraftverken planeras. Närmaste bebyggelse invid projekteringsområdet utgörs av fritidshus och är följande fastigheter. C) Strax söder om Gräningsvallen 1:9 och söder om Djupdalstjärnen finns fastigheten Gräningsvallen 1:11 med ett fritidshus på. Se bild 4.3. Fritidshuset ligger utanför 40 d(b)a kurvan. Fritidshusägaren har deltagit på samråd. A) Ett privat fritidshus vid Norr Ensjön på fastigheten Gräningsvallen 1:8, där avtal har träffats om att sökanden ska köpa fritidshuset och fastigheten. Se bild 4.1. Fritidshuset ligger inom 40 d(b)a kurvan. Bild 4.3 Fritidshus nära Djupdalstjärnen. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. Bild 4.1 Fritidshus invid Norr Ensjön. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. B) Ett privat fritidshus vid Djupdalstjärnen, Gräningsvallen 1:9 där också diskussioner förs om att sökanden ska köpa fastigheten. Se bild 4.2. Fritidshuset ligger inom 40 d(b)a kurvan. D) Ett privat fritidshus finns vid Portjärn, Gräningsvallen 1:12. Fritidshuset ligger utanför 40 d(b)a kurvan. E) Det finns en fastighet Gräningsvallen 1:10 norr om Djupdalstjärnen med ett fritidshus på. Fritidshuset ligger utanför 40 d(b)a kurvan. Fastighetsägaren har deltagit på samråd. 4.4 Frilu sliv, jakt och fiske Friluftslivet i området består av fiske, jakt och bärplockning. Jakt bedrivs runt och i etableringsområdet av Rödtjärnsbergets Jaktlag och Gräningsvallens Jaktlag. Bild 4.2 Fritidshus invid Djupdalstjärnen. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. Bild 4.4 Raststuga vid Norr Ensjön. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. 36

49 4.5 Naturmiljö Generellt är naturmiljön i omgivningarna ganska typisk för denna del av landet. Kuperat skogstäckt landskap där också kalhyggen och mindre sjöar dominerar naturmiljön. Detta är en glest befolkad bygd. I detta kapitel beskrivs projekteringsområdets karaktär och förutsättningar utifrån olika perspektiv Skogar och våtmarker Skogen i det inventerade området består till största delen av brukad tallskog med stora avverkade ytor och ung produktionsskog. Vid naturvärdesinventeringen har 42 delområden med naturvärden med en sammanlagd yta på cirka 100 hektar avgränsats. Det inventerade området är 920 hektar stort. Naturvärdena är dels knutna till strukturer och arter som förekommer i brandpräglad tallskog, dels till de som uppstår genom skogskontinuiet och hög luftfuktighet. I området har signalarter och rödlistade arter knutna till bränd tallved och ett landskap präglat av återkommande bränder påträffats. Även värdefulla arter knutna till löv- och grankontinuiet förekommer. Mitt i området ligger Norr Ensjön och en del mindre tjärnar och myrmarker. Här finns flera områden med höga naturvärden som består av myrar, lövkontinuiet och brandpåverkad tallskog. Spritt i det inventerade området finns småvatten och myrar samt i branter, områden med sälg, asp, björk, gråal och även gran. I väster finns en bäckmiljö som ingår i samma system som Norr Ensjön och de andra småvattnen och myrarna som ligger centralt i det inventerade området. Ytterligare ett stråk med glupar 13 finns i norr. I myrkanter och kring glupar finns ofta värden knutna till brandpåverkad tall och lövkontinuitet. Spår av skogsbränder förekommer spritt i det inventerade området i form av brandpåverkade högstubbar och tallågor. Området brann senast runt 1930, men en lång rad bränder av varierande omfattning och intensitet har tidigare berört området. Bild 4.5 Vy, Djupdalstjärnen. Foto Maria Brolin, Nordex Sverige AB Glup är en tidvis vattenfylld sänka med underjordiska till- och utlopp.

50 O Geologi Området domineras av moränmark. Mindre områden med berg i dagen med tunna lager av morän ovan berget förekommer. Moränen kan bitvis vara svallad. I lägre delarna av terrängen förekommer områden med torv. Figur 4.2 Kvartärgeologisk karta för Rödtjärnsberget, där bärighet framgår. 38

51 4.5.3 Sjöar och vattendrag Norr Ensjön är den största sjön i det inventerade området. Den omges av myrmarker och små glupar. En bäck som rinner i väst-östlig riktning går genom systemet av småvatten och myrar. Norr Ensjön är tidigare rotenonbehandlad 14 och det är okänt hur den hämtat sig från det. Idag fiskas regnbåge, öring och harr. Nära stränderna vid bäckar och småvatten finns ofta värdefulla miljöer i form av lövträdskontinuitet, förekomst av bränd tallved i exponerade lägen och tallar som börjar bli grova. Öster om Vindkraftpark Riberget, utanför projekteringsområdet finns sjön Djupdalstjärnen. Bild 4.6 Vy över Norr Ensjön Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB Fågel och fladdermöss Inventeringar av naturmiljön har genomförts liksom riktad inventering mot Kungsörn under vår och sommarhalvåret. Få fågelarter noterades vid naturinventeringen och ingen utpekad skyddsvärd fågelart påträffades utom lavskrika. Lavskrika häckar i sydvästra delen av området. Den är rödlistad i kategorin nära hotad och hotas av att dess livsmiljöer avverkas och av konkurrens från nötskrika. I övrigt finns bland annat gluttsnäppa, skogssnäppa, tjäder, orre, spillkråka och korp i området. Det finns tidigare uppgifter om häckande bivråk och tretåig hackspett, båda rödlistade och förda till kategorierna sårbar respektive nära hotad. Naturvårdsverket räknar med att det finns ungefär 500 kungsörnspar i landet. Miniminivå för en långsiktigt livskraftig stam av kungsörn i Sverige anses vara 600 par (Naturvårdsverket 2010). Kungsörnen är rödlistad som Nära Hotad (NT) i Sverige och listad som en s.k. Annex 1 art i EU:s Fågeldirektiv. I Gävleborg finns idag 11 kungsörnsrevir med känd boplats och 8 besatta revir där man inte känner till boplatsen. Flest revir finns i länets norra och västra delar. Utöver dessa finns säkerligen några okända revir i mer otillgängliga och svårinventerade trakter. Antalet kända revir har ökat stadigt men långsamt med några par om året sedan början av 2000-talet. 14 Norr Ensjön har tidigare rotenonbehandlats med avsikt att slå ut den inhemska fiskfaunan. Syftet med en sådan behadlingen är oftast för att plantera ut annan fisk utan konkurrens från den ursprungliga fiskpopulationen. Det är oklart om Norr Ensjön har återhämtat sig på så sätt att fisksammansättning nu liknar den som fanns innan behandlingen. 39

52 O Det speglar troligen både en ökad kungsörnsstam och ökad kunskap om kungsörnshäckningar. Inga specifika mål för kungsörnstammen i Gävleborgs län finns utan länsstyrelsen anger bara att populationen ska få utvecklas fritt och ges möjlighet att häcka i hela länet. Genom kungsörnens krav på boplatsmiljö och det faktum att passande skogsbestånd ofta ligger i höjdområden med bra vindvärden, är det därför viktigt att kartlägga om en vindkraftutbyggnad på Riberget kan påverka förekomsten av kungsörn. I närområdet till Riberget finns ett sedan tidigare känt kungsörnsrevir, enligt kungsörnsgruppen i Gävleborg. Angränsande kungsörnsrevir finns i övrigt som närmast cirka 10 km österut. Inga tecken på revirhållande kungsörnar sågs emellertid vid inventeringen. Inventeringen bedrevs under tre dagar i mars då revirhållande kungsörnar kan identifieras. Den 12 mars, den 25 mars och den 26 mars spanades området noggrant av från hög höjd. Det finns gott om lämpliga boträd, både inom och utanför vindkraftanläggningen där kungsörnarna kan ha alternativa bon. Inga fladdermöss har observerats under utförda naturinventeringar i området. Särskilda riktade inventeringar för fladdermöss har inte bedrivits Övrigt djurliv De vanligast förekommande djuren i mellansvenska skogen finns också vid Riberget. Här finns exempelvis älgar, rådjur och smågnagare. Med stor sannolikhet finns även björn, lo, varg och järv i området eller dess omgivningar även om några sådana inte har påträffats under genomförda naturinventeringar. Bild 4.7 Betande älg i Vindkraftparken vid Bondön, Piteå kommun, sommaren Foto. Mattias Öhman, Nordex Sverige AB. 40

53 4.6 Landskapsbild Naturgeografiskt tillhör området kring Riberget vågig bergkullterräng, främst barrskogsklädd och kuperad med låg-medelhög andel myrmark. Området ligger ovanför högsta kustlinjen och innebär att morän dominerar markerna. Området utpekat för vindkraft är höglänt. Skogsbygden kring Riberget har endast ett fåtal fritidsboende nära och inga permanent boende. Skogen betyder dock mycket för landskapet och ekonomin, både idag och historiskt sett. Skogsbygden präglas av en storkuperad terräng med både mjukt rundade berg och toppar, där flera når över 400 meters höjd. Kring Riberget finns det mindre tjärnar och sjöar som binds samman med små bäckar och åar. Norr Ensjön är en fiskesjö med anordnat bord och stolar (se bild på denna rastplats vid Norr Ensjön under avsnitt 3.2) och tillgänglighetsanpassad brygga med utsikt mot planerade vindkraftverk. Strax väster om vindkraftsparken rinner Enan genom en myrrik dalgång. På området i övrigt finns ett antal mindre myrmarker. Vid dessa finns utblickar mot Riberget. De landmärken som finns i området upplevs från skogsbilvägarna öster om området och består av höga kraftledningsstolpar som går i nord-sydlig riktning. Skogslandskapet är produktionsskogsbaserat. Detta medför en varierande och olikåldrig skog vilket gör att bergssidorna har skiftande uttryck och kommer att variera över tiden. Skogsbygden har upplevelsevärde med sin vidsträckthet, genom områdets kalhyggen. Känslan av ödemark förstärks kring de två naturreservaten i området och med det långa avståndet till bebyggelse. Naturreservaten Ensjölokarna och Högbränntjärn ligger i anslutning till vindkraftparken. Naturreservaten anses vara ett exempel på urskogar och upplevs ödsligt belägna. Väg 83 och Norra stambanan ligger i en dalgång öster om Riberget utan utblickar mot området och detta är beroende av i vilket produktionsskede skogen är. Bild 4.8 På väg norrut ur Naturreservatet Ensjölokarna till vindkraftområdet. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. 41

54 O 4.7 Skyddade områden Området vid Riberget är utpekat som lämpligt vindkraftområde i Ljusdals kommun 15. I det inventerade områdets södra del ligger Ensjölokarnas naturreservat. Det ursprungligen 30 hektar stora reservatet utvidgades 2006 till att omfatta 96 hektar. Syftet med naturreservat är att vårda och bevara en värdefull barrurskog. Stora delar av Ensjölokarnas naturreservat är idag Natura 2000-område. De naturtyper som finns och som i dagsläget har positiv bevarande status är 57 hektar av naturtypen västlig taiga, 1,7 hektar öppna svagt vävda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn samt 4,4 hektar dystrofa sjöar och småvatten. Nordväst om Vindkraftpark Riberget ligger Högbränntjärns naturreservat. Bild 4.9 Raststuga i Naturreservatet Ensjölokarna. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. 15 Tematisk tillägg till översiktsplanen gällande vindkraft skickas under december månad 2010 ut på samråd enligt planingenjören Maria Andersson i Ljusdals kommun. 42

55 Figur 4.3 Ensjölokarna Naturreservat. 4.8 Kulturmiljö Utredningsområdet består till största delen av skogsmark. Planerad vindkraftpark ligger inte inom kulturreservat eller riksintresse för kulturmiljövård. Inga registrerade fornlämningar förväntas att beröras fysiskt av vindkraftetableringen och dess följdverksamheter. I utredningsområdet finns ett par lämningar av kolningsanläggningar som noterats i samband med arkeologiska fältinventeringar. Dessa är ännu inte registrerade lagskyddade fornlämningar, men bör hanteras med samma hänsyn som sådana. Fäbodverksamhet med skogsbete var under lång tid utbredd i Hälsinglands skogsmarker och det är vanligt förekommande i stora delar av skogsmarkerna tillhörande gårdarna med lämningar av detta, samt av andra verksamheter tillhörande skogen som jakt och kolning, vilket är en viktig del av skogens kulturmiljöer och kan under anläggandet påträffas i området. 43

56 O 4.9 Rennäring Ingen rennäring bedrivs på detta område Lu fart/vägar/järnväg Närmaste aktiva flygplats 16 är inte påverkad av denna vindkraftsanläggning. Österut cirka 7 km från vindkraftparken ligger Riksväg 83 i nordsydlig riktning. Längs med Riksväg 83, på andra sidan denna från Vindkraftparken sett, går järnvägen. Mindre vägar finns närmare projekteringsområdet och på området finns mindre enklare skogsvägar Radio- och telekommunika on Under samrådsprocessen har framkommit att tre av vindkraftverken i den ursprungliga konfigurationen behöver justeras så att störningar inte uppstår för tv-näten. Sökanden har därför i denna ansökan och inför samråden, anpassat placeringen av vindkraftverken för att minska risk för störningar. Figur 4.4 Teracom AB har uppgivit att inga vindkraftverk bör förläggas inom denna markerade zon. 16 Närmaste flygplats är Färila flygplats, en före detta militär anläggning som numera är nedlagd, Luftfartsverket har inget att erinra av detta skäl. Se samrådsredogörelsen.. 44

57 5 Förväntad påverkan och skyddsåtgärder 45

58 F 5. Förväntad påverkan och skyddsåtgärder Tanken att vindkraftverken efter drifttiden på cirka år kan monteras ned och marken återställas ger perspektivet att sökanden lånar en plats i vinden. Denna tidsaspekt bör man ha i åtanke när man bedömer om påverkan till följd av vindkraftsverksamhet. Påverkan är inte för evigt. Den lämnar knappt något avfall efter sig till kommande generationer. 5.1 Människor Visuellt intryck A) Förväntad påverkan Området runt Vindkraftpark Riberget är glest befolkat. Få närboende finns. Fast boende finns i några mindre byar runt omkring och framförallt österut längs väg 83 dit avståndet är tillräckligt långt för att inte bli störda av verksamheten. Fritidshus finns på närmare avstånd, se nedan. De närmaste permanent boende är en handfull hus vid Norrberg på cirka 6 km avstånd. Dessa hus ligger på sluttning som sluttar bort från Vindkraftpark Riberget och dessa kan därför inte förväntas störas visuellt av verksamheten. Avståndet är såpass långt, topografin kuperad och marken är delvis bevuxen med skog som ligger emellan, så ingen negativ påverkan förväntas när det gäller ljud från verksamheten till boende vid Norrberg. Vid Nylandet 7,4 km öster om verksamheten finns några få permanent boende. I Hedsjö 8,6 km österut på andra sidan sjön Hedsjön, sett från Vindkraftverksamheten, finns också några få permanent boende. Mellan vindkraftverken och dessa byar finns skogsklädda höjder i landskapet. Efter försök att fotografera för att göra fotomontage mot vindkraftverken från dessa byar kunde sökanden konstatera att skog direkt vid byarna gör att utsikt helt saknas mot området där vindkraftverken planeras. Inte heller förväntas boende i dessa byar att störas av ljudet från vindkraftverken. Bild 5.1 Precis som väderkvarnar varit en naturlig del av landskapsbilden förr i tiden kommer vindkraftverken att bli det i framtiden. Foto. Karl-Gunnar Larsson. Vid östra änden av Norr Ensjön i projekteringsområdet, finns fastigheten Gräningsvallen 1:8 (A) med fritidshus på. Sökanden har kommit överens med fastighetsägarna att sökanden ska köpa fastigheten (A) om tillstånd ges enligt ansökan. Här förväntas 40 db(a) överskridas utomhus nära fritidshuset. Vindkraftverken döljs av träd runt omkring huset men de kommer att synas mellan träden. 46

59 F På östra sidan av Djupdalstjärnen finns fritidshus på fastigheten Gräningsvallen 1:9 (B). Också denna fastighetsägare har visat intresse av att sälja sin fastighet till sökanden. Detta fritidshus befinner sig innanför 40 db(a) kurvan. Härifrån kommer vindkraftverken att synas över sjön, se fotomontage. Söder om sjön Djuptjärnen ligger Gräningsvallen 1:11 (C) med fritidshus på. Denna fastighet berörs inte nämnvärt av verksamheten, varken visuellt (närliggande träd framför) eller av ljud. Gränsande mot projekteringsområdets södra del ligger fastigheten Gräningsvallen 1:16, Ensjölokalarnas naturreservat med raststuga. Från raststugan förväntas inte vindkraftverken kunna ses då träd omger raststället. Även om ljudnivån precis övergår 40 db(a) tillfälligt så kan ljudnivån, för det mesta, förväntas vara under 40 db(a). De ljudberäkningar som tagits fram utgår nämligen från ett så kallat worst case, det vill säga omgivningarna är utan träd som dämpar ljudet och maskerar ljudet från verksamheten. Beräkningen förutsätter också att vinden alltid ligger på från vindkraftverken mot raststugan. Så är inte alltid fallet. Träden dämpar ljudet och kommer i praktiken maskera ljudet väldigt ofta. Ljudet förväntas därför inte orsaka problem vid raststugan. Sydväst om projektet ligger en fastighet vid Portjärn, Gärningsvallen 1:12 (D) med fritidshus på. Detta fritidshus bedöms inte påverkas negativt av verksamheten, varken visuellt eller av ljudet. Nordöst om projekteringsområdet ligger en fastighet Gräningsvallen 1:10 (E) vid sjön Rödtjärnen. Detta fritidshus bedöms inte påverkas negativt av verksamheten, varken visuellt eller av ljudet. Den förväntade påverkan när det gäller hur vindkraftverken kommer att synas i omgivningarna är att så är fallet. Då vindkraftverken är såpass höga, minst 100 meters tornhöjd, kommer de att synas framförallt på längre avstånd. Om man står i skogen nära vindkraftverken kommer de som regel inte att synas på grund av skog och träd som skymmer. För att åskådliggöra det visuella intrycket har sökanden tagit fram visualiseringar, fotomontage, från fritidshus närmast verksamheten. Nattetid i mörker kommer vindkraftverken att belysas i enlighet med gällande bestämmelser. B) Förslag på skyddsåtgärd Sökanden har en enhet som arbetar med forskning och utveckling av vindkraftverken där man bland annat undersöker möjligheterna att endast slå på belysningen om ett flygplan närmar sig. Om detta blir den metod som kommer att användas så kan man förvänta sig att belysningen nattetid inte blir störande. Sommartid, då fritidshusägare framförallt vistas i sina fritidshus i denna del av Sverige, är nätterna ändå ljusa varför belysningen nattetid inte förväntas bli ett stort problem som kräver egentliga skyddsåtgärder. All forskning och utveckling som bedrivs i vindkraftsbranschen pekar på att för att bättre tillvarata vindens kapacitet kan vindkraftverken, oavsett leverantör, förväntas bli högre och ha större rotordiameter. Vindkraftverken kommer därför synas mer, inte mindre, i framtiden. Nordex avser inte vidta några skyddsåtgärder för att minska det visuella intrycket annat än att försöka spara skog från avverkning närmast bebyggelse där så är möjligt. Diskussioner med markägaren Sveaskog har förts angående detta. Sveaskog har framfört att deras normala rutiner är att inte avverka invid stugor och bebyggelse utan lämna en remsa skog nära bebyggelse. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Vindkraftverken kommer att synas, särskilt på avstånd. Synintrycket begränsas av skog och av att omgivningarna är kuperade. Sökande bedömmer att få störs då omgivningarna är glest befolkade och relativt få fritidshus finns. Vindkraftverken kommer att synas där kalhyggen ger fri sikt. 47

60 F Riberget Översikt Fotomontage 4 positioner Fotomontage 1,2,3 Brännvidd 29 mm Fotomontage 4 Brännvidd 53 mm (35mm format) Betraktelseavstånd 65 cm Figur 5.1 Positioner för fotomontage. 48

61 F Bild. 5.2 Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. Riberget Fotoposition från Norr Ensjöns Raststuga RT90 X: Y: Bäring: 33 Närmaste vkv: 920 m Navhöjd:140 m Rotordiameter:100 m Brännvidd 29 mm (35mm format) 49

62 F Bild. 5.3 Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. Riberget Fotoposition från Norr Ensjön Fritidshus RT90 X: Y: Bäring: 277 Närmaste vkv: m Navhöjd:140 m Rotordiameter:100 m Brännvidd 29 mm (35mm format) 50

63 F Bild. 5.4 Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB. Riberget Fotoposition från Djupdalstjärnen RT90 X: Y: Bäring: 279 Närmaste vkv: 630 m Navhöjd:140 m Rotordiameter:100 m Brännvidd 29 mm (35mm format) 51

64 F Bild. 5.5 Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB. Riberget Fotoposition från Vägkorsning RT90 X: Y: Bäring: 309 Närmaste vkv: m Navhöjd:140 m Rotordiameter:100 m Brännvidd 53 mm (35mm format) 52

65 F Skuggbilder och reflexer A) Förväntad påverkan Nordex har utfört beräkningar i ett särskilt program för att bland annat räkna ut påverkan av skuggor för omgivande bebyggelse. Programmet heter WindPro och används i sammanhanget ofta. Enligt sökandens beräkningar kommer skuggor från vindkraftverken endast undantagsvis att överskrida Boverkets riktlinjer på maximalt 30 timmar per år. Genomförda beräkningar utgår från att solen strålar från klarblå himmel och inga moln. B) Förslag på skyddsåtgärd Påverkan från skuggor förväntas marginelellt överskrida Boverkets riktlinjer på maximalt 30 timmar per år. Inga särskilda skyddsåtgärder kommer att vidtas för att minska antalet skuggtimmar för närboende då dessa kan förväntas bli små. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sökandens bedömning är att negativ påverkan i form av skuggor på omgivande bebyggelse inte kommer att ske i någon större omfattning. Påverkan vad gäller skuggor är minimal. Den särskilda utredningen om skuggor bifogas denna miljökonsekvensbeskrivning. Figur 5.2 Teoretisk beräknad skuggutbredning. Beräkningen är utförd i WindPro. 53

66 F Ljudpåverkan A) Förväntad påverkan Det dominerande ljudet från vindkraftverk är ett aerodynamiskt svischande ljud. När vindkraftverken roterar blåser det normalt även där den som lyssnar befinner sig. Då uppkommer prasslande och vinande ljud i buskar och träd vilket delvis eller helt kan maskera ljudet från vindkraftverken. För vindkraft i Sverige tillämpas vanligtvis Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Vid bedömning har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) vid bostäder angetts som villkor av tillståndsmyndigheten vilket motsvarar ljudet från ett modernt kylskåp. Kraven är således mycket hårda för att klara ljudnivån utomhus hos närboende. Ljudberäkningen som här har gjorts anger ett värsta fall så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning. Beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Resultatet motsvarar således det högsta ljud som kan beräknas höras från vindkraftverken, oavsett vindförhållanden på platsen. Figur 5.3. Utanför denna linje är ljudpåverkan från verksamheten 40 db(a) och oftast betydligt lägre. Ljudet avtar med avståndet och påverkas av vindriktning, temperatur, eventuellt snödjup, växtlighet med mera. I figur 5.3 visas hur ljudutbredningen beräknas bli runt vindkraftparken vid Riberget. Några exempel på ljudnivåer i vår vardag visas i tabell 5.1. db(a) Typiska ljudnivåer Sovrum Tyst inomhusmiljö, kylskåp 50 Vanlig inomhusmiljö, kontor 60 Vanlig samtalston på kort avstånd Tabell 5.1 Exempel på ljudnivåer. 54

67 F B) Förslag på skyddsåtgärd Sökanden arbetar kontinuerligt för att minska ljudnivån från verksamheten. Detta arbete fortskrider alltjämt. En av de stora fördelarna med projektet är just att det har såpass få närboende och få innanför 40 db(a) kurvan. Genom att förvärva fastigheter som används varaktigt som fritidhus innanför 40 db(a) kurvan, har sökanden vidtagit nödvändiga skyddsåtgärder. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sökanden bedömer att ljudet från vindkraftverken i praktiken inte kommer att överskrida gällande riktvärde på 40 db(a) vid varaktiga fritidshus eller för närboende utom för de fritidshus som sökande planera förvärva Friluftsliv, jakt och fiske A) Förväntad påverkan Sommartid förväntas inte friluftslivet påverkas annat än måttligt. Utsikten om det är kalhyggen eller liknande, gör att vindkraftverken kan synas från vissa platser i närområdet. Huruvida detta uppfattas som negativt eller positivt, är subjektivt. Rent konkret kommer verksamheten inte att påverka vare sig friluftslivet, jakten eller fisket. Snarare kan dessa intressen underlättas då vägar anläggs och fler platser blir mer lätta att komma fram till även för äldre eller de som inte orkar gå långt i skogsmiljö. Under vintertid kan is bildas på vindkraftverken. När is bildas uppstår snabbt ojämvikt i turbinen och vindkraftverket slås automatiskt av. Med 50 meter långa rotorblad bidrar även en mycket liten vikt till att turbinen slås av. Man kan trots detta under vissa extraordinära omständigheter kan isbildning förväntas och fenomen med iskast från rotorblad kan ske innan rotorn hunnit slås av. Besökande till närliggande naturreservatet Ensjölokarna kan inte anses påverkas negativt då varken det visuella eller det ljudliga intrycket blir särskilt framträdande. Skogen skymmer vindkraftverken och ljudet kommer möjligen kunna uppfattas undantagsvis. Om det blåser bra på högre höjder men är vindstilla på lägre höjder kan ljudet möjligen framträda över ljudet från vind i buskar och träd. www. fotoakuten.se Bild 5.6 Fiskare i siluett. B) Förslag på skyddsåtgärd En skyddsåtgärd som sökanden uppmanats vidta är att hålla avstånd från verksamheten till allmänna vägar. Gällande riktlinjer från Trafikverket och Vägverket kommer att följas. Vidare kommer skyltar att sättas upp på vägar till vindkraftverken där det varnas för iskast vintertid. Skyddsavstånd på 300 meter anmodas. Under dessa förhållanden är det kallt och snödjupet brukar göra terrängen i skogen otillgänglig för jägare varför dessa inte påverkas särskilt. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Känslan av att vindkraftverk finns nära platser där människor vistas är subjektiv utifrån förväntningar, erfarenheter med mera. Några ser det som en investering i miljövänliga framtida energislag och andra störs av betydligt mindre avvikande inslag i miljön. Påverkan för friluftslivet, jägare eller för fisket bedöms som ringa sedan skyddsåtgärder vidtagits. 55

68 F 5.2 Naturmiljö Skogar och våtmarker A) Förväntad påverkan Sökanden har låtit genomföra en omfattande naturinventering. I området har signalarter och rödlistade arter knutna till bränd tallved och ett landskap präglat av återkommande bränder påträffats. Dessa arter påverkas negativt om substrat (högstubbar och lågor) körs sönder eller om mark där dessa strukturer finns tas i anspråk. Även värdefulla arter knutna till löv- och grankontinuitet har påträffats. Söder om Norr Ensjön finns områden med värden både för växter och djur knutna till tallskog och värden knutna till miljöer med grova lövträd i fuktiga miljöer. B) Förslag på skyddsåtgärd För att slippa negativ påverkan som anläggning och körning i skogsmarken ger kan den värdefulla brända veden flyttas till andra gynnsamma lägen för att om möjligt bevara naturvärdena. Påverkan på arter knutna till löv- och grankontinuitet blir liten om växtplatserna lämnas intakta och skyddszoner lämnas runt glupar, småvatten och sluttningar där de förekommer. För att undvika negativ påverkan på våtmarker och känslig biotop bör alltid lokalisering av vägar undvikas på myrmarker och nerför branter. Om det ändå behövs dras väg över våtmark kan skyddsåtgärder i form av tunnlar och diken, vidtas för att inte påverka omgivande våtmark och vattenflöden negativt. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sedan skyddsåtgärder har vidtagits i form av att undvika vägar över myrar och i branter med mera, så bedöms negativ påverkan på våtmarker minimeras till en acceptabel ringa nivå. Att dra väg över våtmark och i branter medför fördyringar och kommer att undvikas. Sökanden bedömer att påverkan för skogen blir ringa. Skogsbruk kommer att kunna bedrivas som innan vindkraftverken har anlagts. Skyddsområden i skogen kommer att undvikas i enlighet med gällande regler för dessa områden. Bild 5.7 Vintervy, Nordex vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB. 56

69 F Geologi A) Förväntad påverkan Etableringsområdet domineras av moränmark där mindre områden med berg i dagen har tunna lager av morän ovan berget. Moränen kan bitvis vara svallad. I lägre delar av terrängen förekommer områden med torv. Förväntad påverkan för geologin är att gravitationsfundament kommer att anläggas där det är morän. Påverkan av gravitationsfundament är att betong gjuts i fundamenten för att stabilisera tornen. Där det finns berg i dagen och mycket bra bärighet kan förankring direkt i berget ske. Vid bergsförankring kommer påverkan konkret bestå i att borrade stålpålar går ner i berget och på så sätt förankrar tornen. Vägar dras helst i områden med god bärighet till mycket god bärighet och påverkan blir därmed begränsad. B) Förslag på skyddsåtgärd Inför byggskedet ska geotekniska undersökningar för respektive vindkraftverks läge utföras. Korrigering av placering av vindkraftverkens fundament kan ske med några meter för att söka optimera placeringen och minimera påverkan. I områden där grundläggning utförs på mineraljord ska undersökningarna bestå av geoteknisk sondering och provtagning för att fastställa jordens egenskaper och eventuell förekomst av grundvatten. Vid grundläggning på berg skall bergets kvalitet fastställas genom hällkartering och jord-berg sondering. Vid val av förankrad grundläggning måste bergkva liteten bestämmas genom kärnprovtagning. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Påverkan för markförhållandena till följd av anläggningar av fundamenten bedöms som ringa då gravitationsfundament används. Detta är den vanligaste metoden. Om berg går i dagen kan bergsförankring ske. Detta påverkar berggrunden. Även denna påverkan bedöms som liten. Påverkan till följd av vägdragningar begränsas och får bedömas som ringa då vägar dras i områden med god bärighet till mycket god bärighet Sjöar och vattendrag A) Förväntad påverkan Påverkan på sjöar och vattendrag bedöms bli mycket liten med planerad placering av vindkraftverken. Sjöar och våtmarker med små glupar är känsliga för dränering, körning och andra anläggningsarbeten. B) Förslag på skyddsåtgärd Skyddsåtgärder bör vidtas vid vägar som leder förbi Norr Ensjön och angränsande glupar. I norra delen av projekteringsområdet finns också värdefulla glupmiljöer. Naturvärden påverkas inte här om man undviker körning och anläggningsarbeten över sjöar och vattendrag. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sökanden bedömer att påverkan för sjöar och vattendrag kommer att bli ringa. Inga vattendrag förväntas påverkas då vägar kan dras på andra ställen Fågelliv A) Förväntad påverkan Lavskrikan kan påverkas negativt om dess livsmiljö splittras upp av planerade anläggningar. Den har noterats sydväster om området. Tjäder och orre kan finnas i omgivningarna och dessa kan påverkas negativt om anläggningsarbeten sker under spel och häckningsperiod (från senvinter till juli). Tretåig hackspett finns noterad från tidigare år. Den påverkas också negativt om uppsplittring av gamla skogar sker. B Förslag på skyddsåtgärd Skyddsåtgärd för att minska negativ påverkan för lavskrikan kan vara att undvika anläggningsarbeten under senvinter till sommar då den häckar. Det är också viktigt att spara skogsmiljöer som hänger samman med lokalen där den påträffades och runt Ensjölokarna där den också finns. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Skogsmiljöer kommer att sparas till största delen då förhållandevis liten yta behövs avverkas för uppställningsplatser, vägar och fundamenten. Då skogsmiljöerna sparas påverkas inte fåglarna negativt av vindkraftverken. 57

70 Bild 5.8 Morgonbild, vindkraftpark i Germinon, Champagneområdet december 2010, Frankrike. Foto. Nordex.

71 F Övrigt djurliv A) Förväntad påverkan Förutom fåglar kan de mest vanligt förekommande däggdjuren också förväntas förekomma i omgivningarna vid Riberget. Älgar, rådjur och smågnagare kan förväntas finnas även om inga har setts under genomförda naturinventeringar. Även lo, varg och järv bör förekomma. Utifrån befintlig turistverksamhet några mil söderut som fokuserat på björn vet vi att också björn lever i skogarna i Hälsingland. Vid anläggningsarbetena kan påverkan förväntas för djur i närheten. Buller skrämmer nog bort djur som byter miljö tillfälligt under anläggningsskedet. Detta arbete får jämföras med att ny väg anläggs eller då andra samhällsnyttiga resurser tillförs. Sedan det tillfälliga anläggningsskedet är klart och driftskedet pågår kan ringa eller ingen påverkan förväntas för djur i närmiljön till vindkraftverken. B) Förslag på skyddsåtgärd Under driftskedet då vindkraftverken är monterade och har tagits i drift planeras inga särskilda skyddsåtgärder att vidtas. Detta förväntas inte medföra negativa störningar för djur i närmiljön. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Påverkan för djur i området bedöms bli acceptabel då den största påverkan är högst tillfällig under anläggningsskedet. 5.3 Landskapsbild A) Förväntad påverkan Landskapsbild är den visuella upplevelsen av landskapet och dess sammanhang. Definitionen för landskap är enligt den europeiska landskapskonventionen: ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Vindkraftverk kan göra att landskapet förändras och bildar nya sorters landskap. Landskapets karaktär kan förklaras med att det har särpräglade och typiska drag eller kännetecken. Karaktären är uppbyggd av landskapselement som till exempel vägar, vattendrag och bebyggelse. Landskapskaraktären är uppbyggd av dessa element som ligger i strukturer som gör området definierbart och gör att det går att skilja ett landskap från ett annat. Karaktären har kommit till genom naturliga förutsättningar och processer. Känsliga landskap kan störas visuellt av påverkan från vindkraft. Vindkraftverk påverkar landskapet på grund av sin storlek, höjd och att de rör sig. Upplevelsen av vindkraft i landskapet och i respektive karaktär är subjektiva bedömningar. Vindkraftverk kan upplevas positivt ur markägares synvinkel eller av människor som uppfattar dem som pampiga och nya landmärken. De som uppskattar ett orört landskap kan uppleva vindkraftverken negativt i olika stor omfattning. Vilka intressen man har, kunskap och inställning till landskapet är avgörande. Upplevelsen är dock av största vikt när påverkan på omgivningen bedöms. Vindkraftens inverkan på landskapet är främst visuell och kan innebära stora förändringar på vissa platser. Deras storlek och rörelse gör att ett landskap mycket större än det som direkt berörs av etableringen, påverkas. Rörelsen gör att vindkraftverken ofta uppfattas mer dominerande än exempelvis telemaster på grund av att det drar ögats uppmärksamhet till sig. Lugna regelbundna rörelser uppfattas som mer harmoniska är snabba rörelser. De planerade vindkraftverken har lugna regelbundna rörelser vilka uppfattas som mer harmoniska än tidigare upplagor av vindkraftverk där rörelsen var mer ojämn och disharmonisk. Ljus från hindermarkeringar för luftfarten på vindkraftverken kan också bidra med visuella störningar. Storleken gör att de kan konkurrera med omkringliggande välkända siluetter samtidigt som de själva kan bilda nya landmärken. Storleken uppfattas olika och är beroende av omlandets topografi och skala. Avståndet till vindkraftverken påverkar också upplevelsen av dem. Hur mycket det påverkar skiljer sig då det är en individuell upplevelse. I det bergiga skogslandskapet kring Riberget kan omkringliggande 59

72 F berg minska vindkraftverkens dominans samtidigt som att placeringen på höjdlägena medför kraftig exponering i vissa vinklar. Verk som placeras på topparna på berg upplevs mer dominerande jämfört om de placeras nedanför. Generellt är skogslandskapet tåligare än öppet jordbrukslandskap då färre utblickar berörs. I motljus kan verken upplevas starkare då de skapar en kontrast mot himlen. Slagskuggor kan också påverka mycket och i olika omfattning beroende av solens ställning på himlen. Vid färgsättning ger i regel en nyans av grått minst landskapspåverkan då rent vitt kan ge för skarp kontur. Likaså är en enhetlig utformning att föredra. Reklam upplevs oftast negativt på vindkraftverk och ska undvikas. B) Förslag på skyddsåtgärd Då påverkan på landskapsbilden begränsas av flera berg i omgivningen som till stor del skymmer utsikter så förväntas inte vindkraftverken påverka landskapsbilden negativt. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Eftersom påverkan på landskapsbilden är begränsad till följd av skogsklädda kuperade omgivningar och få närboenden finns, bedömer sökanden det inte vara nödvändigt att vidta några skyddsåtgärder. Påverkan på landskapsbilden bedöms bli ringa. Området vid Riberget är utsatt för skogsdrift vilket ger en typ av upplevelsevärde. Att vindkraftverk förs upp i områden där skog avverkas ger en annan typ av upplevelsevärde. Utblickar över landskapet beror till stor del på var man befinner sig. Vid avverkade ytor, myrar och sjöar erbjuds längre siktsträckor än vad den täta skogen ger. Likaså längs med det täta vägnätet av skogsbilvägar kan utblickar tillfälligt uppstå. Inga utpekade utsiktsplatser finns i området. Siktavgränsande element är många och skogen tar i de flesta fall ned utblickar och skalan på vindkraftverken. Skogslandskapet kring Riberget är mindre känsligt för vindkraftpåverkan men har delvis högt värde vid Ensjölokarna. Då Ensjölokarna upplevs ligga ensligt och har ett stort besöksvärde kommer det påverkas av vindkraftverk i närmiljön men skogen tar till stor del bort den visuella påverkan. Vid vägen från naturreservatet norrut kommer vindkraftverken främst att synas. Vid naturreservatet Högbränntjärn kommer Riberget döljas till stor del av träd. Kraftledningarna fungerar som landmärken idag i området. Sedan vindkraftverken har byggts kommer de ge området nya siluetter. Bild 5.9 Nordex vindkraftverk i vinterlandskap, Axelvik vid Kalix. Foto. Tony Eklöf. 60

73 F 5.4 Skyddade områden 5.5 Kulturmiljö A) Förväntad påverkan Skyddade områden vid Vindkraftpark Riberget är Ensjölokarnas naturreservat och Natura 2000 område, söder om området liksom Högbränntjärns naturreservat nordost om området. Vid naturreservatet Ensjölokarna skymmer skogen utsikten mot vindkraftverken till största delen utom från vägen norrut. Ensjölokarnas naturreservat påverkas inte heller i övrigt av de planerade vindkraftsverken förutsatt att inga vägar eller andra anläggningar anläggs i området. Negativ påverkan kan även ske om förstärkningsåtgärder eller andra arbeten i anslutning till den befintliga vägen som går intill Natura 2000 området sker på ett sådant sätt att kanteffekter uppstår, att hydrologi eller närsaltsflödena förändras. Kanteffekterna som kan uppstå påverkar känsliga arter knutna till naturtypen västlig taiga och öppna svagt vävda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn. Den sistnämnda naturtypen kan påverkas om tillflödet av närsalter ändras och då riskerar även naturtypen dystrofa sjöar och småvatten att påverkas negativt. I övrigt sker ingen direktpåverkan av Natura 2000 området. B) Förslag på skyddsåtgärd Eftersom påverkan på närliggande naturreservat tillika Natura 2000 område är begränsad till följd av skogsklädda kuperade omgivningar bedömer sökanden det inte vara nödvändigt att vidta några skyddsåtgärder. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sökanden bedömer att ingen eller endast ringa påverkan på närliggande naturreservat kommer att ske till följd av anläggningsarbetena. Under driftskedet kommer påverkan bestå i att vindkraftverk kan synas från del av vägen norrut ut ur Ensjölokarnas naturreservat. Denna påverkan får anses marginell och acceptabel i ett samhälle som säger sig vilja ha och prioritera anläggningar med förnybar energi. A) Förväntad påverkan Vindkraftverken är från cirka 150 meter upp till cirka 190 meter höga och de kommer därför bli synliga framför allt på långt håll. Detta innebär att utsikt och upplevelse av och från historiska platser kan komma att påverkas. Från olika håll kommer vindkraftverken att ge visuellt intryck. Detta kan eventuellt bedömas som negativa konsekvenser ur kulturmiljösynpunkt. Breddning av befintliga vägar och anläggandet av etableringsytor kan komma att på verka upplevelsen av vägar till kulturmiljöer och traditionella mindre skogsvägar. Lämningar och fornminnen kan återfinnas inom området vid exploateringen. B) Förslag på skyddsåtgärd Komplettering och förbättring av vägar ska göras så att hänsyn tas till omgivningen. Ändringar kan återställas om det krävs. Lämningar och fornminnen kan återfinnas inom området vid exploateringen. Som en försiktighetsåtgärd kan utredning göras på det område som ska bebyggas inför det att vägar, etableringsytor och fundament anläggs. Detta för att utreda om några historiska lämningar eller fornlämningar finns precis där man avser att ta mark i anspråk. Fornlämningar är lagskyddade enligt Kulturminneslagen. Om lämningar påträffas under exploateringen ska dessa lämningar anmälas till Länsstyrelsen för samråd. Länsstyrelsen kan då ge tillstånd för att fortsätta exploateringen. Genom att följa dessa regler och vidta nödvändiga skyddsåtgärder minskar risker för att historiska värden förstörs för eftervärlden. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sökanden bedömer att ringa eller ingen påverkan kommer att ske för kulturmiljöns vidkommande sedan föreslagna skyddsåtgärder har vidtagits. 61

74 F www. fotoakuten.se 5.6 Rennäring Ingen rennäringsverksamhet sker i det aktuella området. Ingen påverkan kan därför förväntas för rennäringen. 5.7 Lu fart/vägar/järnväg A) Förväntad påverkan Ingen påverkan förväntas ske enligt vad som framkommit under samråd med behöriga instanser gällande luftfart och järnväg. För vägar kommer tung trafik att belasta vägnätet under anläggningsskedet och senare under avvecklingsskedet då tung trafik kommer transportera delar till anläggningen från hamnen vid Sundsvall. Buller, damm och avgaser från trafik kan förväntas öka tillfälligt under denna begränsade period. Under driftskedet kommer drift- och underhållsbilar att trafikera vägnätet framförallt närmare vindkraftverken. Detta skede kan förväntas medföra något mer buller än innan vindkraftanläggningen då det inte fanns så mycket trafik vid Riberget annat än för skogsavverkningen. Denna ökning blir dock marginell då drift- och underhållstekniker kör vanliga personbilar. Sedan tidigare trafikeras vägnätet i området av större fordon för skogsavverkningsverksamhet i området. B) Förslag på skyddsåtgärd Samråd och diskussioner med Trafikverket sker för att använda de mest lämpade vägarna. Anläggningsskedet ska planeras väl utifrån logistiska förutsättningar för att minimera buller för närboende och för att minska trafiken. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Vid anläggningsskedet kommer ökad trafik att medföra ökat buller och mer damm, vilket kan störa närboende längs med vägarna. Denna påverkan är tillfällig och sker under den säsong som vindkraftverken anläggs. Under driftskedet kommer trafiken av personbilar att öka jämfört med dagens vägbelastning på vägar invid vindkraftverken. Sökanden bedömer att denna tillfälliga utökade belastning av vägnätet får anses vara acceptabel då den dels till största delen är tillfällig och då den dels är en förutsättning för att utbyggnad av vindkraft ska kunna bli av. 5.8 Radio- och telekommunika on A) Förväntad påverkan Under samråd med Post- och telestyrelsen samt med olika teleoperatörer har från Teracom AB framkommit om risk för störning. Deras frisiktslinje för programmatning till en av deras sändarstationer riskerar störas av tre vindkraftverk. B) Förslag på skyddsåtgärd Konfigureringen ändrades då tre vindkraftverk riskerade påverka störningar i TV-näten. Den nya konfigureringen med tre flyttade vindkraftverk, togs sedan med i samrådsunderlaget. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Sedan konfigureringen har ändrats förväntas ingen störning för radio- och telekommunikationen. 62

75 F 5.9 Utsläpp och avfall A) Förväntad påverkan Vindkraftverk drivs av vinden och har inga direkta utsläpp såsom rök. Vindkraftverkens växellåda innehåller dock olja som skulle kunna läcka ut i omgivningen. Vid drift och underhåll byts olja och oljefilter. Då uppkommer rester med gammal olja, förbrukade trasor och förbrukat oljefilter. B) Förslag på skyddsåtgärd För olja finns uppsamlingskärl i fundamentet så att oljan samlas upp om det skulle läcka. Förbrukade oljefilter och trasor som använts vid oljebyte och service, lämnas in på destruktion till behörig anläggning. C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder har vidtagits Inga utsläpp och inget avfall bedöms påverka omgivningen negativt till följd av vindkraftverksamhet. Det avfall som uppstår går till destruktion och särskilt avsedd anläggning Hushålla med ändliga naturresurser Genom att producera energi med förnybara energislag såsom vindkraft, ersätts annan energiproduktion. Annan produktion än förnybar, förbrukar ändliga naturresurser och bidrar på sikt till klimatförändringar. Den förväntade påverkan för samhällets mål att hushålla med ändliga naturresurser liksom även andra miljömål, är mycket positiva av energiproduktion från vindkraftverk. Sökanden bedömer att förnybar energiproduktion såsom vindkraft bidrar till en hållbar utveckling och en hushållning med naturresurser såsom kol och fossila bränslen. Dessa argument bör tilldelas stor tyngd i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftsutbyggnad. Det är annars lätt att fokusera på eventuella negativa aspekter för att glömma dessa mycket viktiga övergripande perspektiv. Bild Talgoxe på en frostkall björkgren. www. fotoakuten.se 63

76

77 6 Referenser

78 R 6. Referenser B Vindkra en och landskapet. B L. Gävle museum, G A -C Fäbodvallen i Hälsingland och Gästrikland. H H 1999 Inventering av fäbodar med djur, Länsstyrelsen Gävleborgs län. K. Ljusdals kommun antaget 2001, K G. L. meddelande nr. 2009:48, Länsstyrelsen i Jönköpings län, L. Historiska kartor se. L, Samrådsförslag för Översiktplan. L Översiktsplan för Ljusdals kommun. L. Översiktsplan, antagen 1991, L G Väg 735 Laforsen Ramsjö DNR 2118/320. R Inventering av fäbodvallar i Ljusdals kommun, del III Ljusdals sn och del V,, Renströms arkitektkontor. R. Fornminnesregistret via Fornsök, R G. S. Skogens pärlor. S Sveriges geografi. S O F Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkra. 66

79 7 Bilageförteckning

80 R 7. Bilageförteckning Bilaga 1 Parklayout med koordinater Bilaga 2 Ritning av vindkraftverk N100 (med tillhörande faktablad) Bilaga 3 Samrådshandlingar I a. Inbjudningar b. Protokoll med närvarolistor och presentationer, samrådsmöte ett. Bilaga 4 Samrådshandlingar II a. Inbjudningar b. Protokoll med närvarolistor och presentationer, samrådsmöte två. Bilaga 5 Samrådshandlingar III a. Inbjudningar b. Protokoll med närvarolistor och presentationer, samrådsmöte tre Bilaga 6 Samrådshandlingar IX a. Inbjudningar b. Protokoll med närvarolistor och presentationer, samrådsmöte fyra. Bilaga 7 Inkomna yttranden Bilaga 8 Ljudberäkningar Bilaga 9 Skuggberäkningar Bilaga 10 Beräkning av säkerhet för avvecklingskostnad 68

81

82

83 Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB