Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Relevanta dokument
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Bioenergi och hållbarhet Örebro

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

skogsbränsle för klimatet?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Fråga Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage)

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Sammanställning över fastigheten

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Den svenska skogen, energin och koldioxiden

Skogliga koldioxidkrediter

hållbar affärsmodell för framtiden

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Sammanställning över fastigheten

Produktionshöjande åtgärder

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

GROT är ett biobränsle

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen UMEÅ Töre Sbs

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

SCA Skog. Contortatall Umeå

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

SKA 15 Resultatpresentation

Knowledge grows. Skogsgödsling

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Contortan i SCAs skogsbruk

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Gödsling gör att din skog växer bättre

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Sammanställning över fastigheten

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Sammanställning över fastigheten

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.

Kvalitet från planta till planka

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Storskogsbrukets sektorsansvar

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Planens namn Ånhult 5:19. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Läget på energimarknaderna

Sammanställning över fastigheten

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skogsbruksplan. Mosstakan 1:23 Järnskog-Skillingmark Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen. Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser SKA-VB 08

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Värme. Med Biobränsle

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Marsättra 1:2 Österåker-Östra Ryd Österåker Stockholms län. Ägare

Biobränslen från skogen

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Scenarier för den svenska skogen och skogsmarkens utsläpp och upptag av växthusgaser

Transkript:

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region Gustaf Egnell, Institutionen för Skogens ekologi och skötsel

700" 600" TWh$ 500" 400" 300" 200" Total"energi6llförsel" Total"energianvändning" Total"avverkad"skogsbiomassa" Stamved" grot"&"stubbar" Energi"från"biomassa,"torv"&"avfall" 100" 0" 1970" 1975" 1980" 1985" 1990" 1995" 2000" 2005" 2010"

Illustration: Peter Roberntz

Mulet 15-20 o C 25-30 o C Illustration: Peter Roberntz

Ne#oflux((g(kol/m 2 (dag)( 10# 8# 6# 4# 2# 0#!2#!4#!6#!8# Flakaliden 2011 1# 20# 39# 58# 77# 96# 115# 134# 153# 172# 191# 210# 229# 248# 267# 286# 305# 324# 343# 362# Källa:SLU

Respira/on% Ne3oflöde% Fotosyntes% Kumula&vt)flöde)(g)m 2 )) 1500% 1000% 500% 0%!500%!1000% 0% 50% 100% 150% 200% 250% 300% 350% 30-årigt tallbestånd, Asa, Smland!1500% Källa:Anders Lindroth

Avverkning Kolupptag Kolavgivning Plantskog Ungskog Fullsluten skog Plantskog

Illustration: Peter Roberntz

Milllion&m 3 sk & 140" 120" 100" 80" 60" 40" 20" 0" 1940" 1960" 1980" 2000" 2020" Avverkning" Tillväxt" Källa:Riksskogstaxeringen, SLU och Skogsstyrelsen

Miljoner)m 3 sk ) 4000" 3500" 3000" 2500" 2000" 1500" 1000" 500" 0" 1926" 1936" 1946" 1956" 1966" 1976" 1986" 1996" 2006" Döda"träd" Lövträd" Gran" Tall"

Biomassa i olika trädfraktioner vid ökande stamdiameter efter Marklund (1988) Tall' Gran' Rela%v'andel'av'biomassan' 100%# 80%# 60%# 40%# 20%# 0%# 5# 10# 15# 20# 25# 30# 35# 40# 45# 50# dbh'(cm)' stubbe#&#rot# barr# döda#grenar# levande#grenar# stambark# stamved# Rela%v'andel'av'biomassan' 100%# 80%# 60%# 40%# 20%# 0%# 5# 10# 15# 20# 25# 30# 35# 40# 45# 50# dbh'(cm)' stubbe#&#rot# barr# döda#grenar# levande#grenar# stambark# stamved#

100$ Densitet = 400 kg/m3 BAF = 1.7 Kolinnehåll = 50% Millioner(ton(CO 2( 80$ 60$ 40$ 20$ 0$!20$!40$ 1990$ 1992$ 1994$ 1996$ 1998$ 2000$ 2002$ 2004$ 2006$ Skogsbiomassa$ Ne5outsläpp$

120" Avverkning Kvarvarande(biomassa((%)( 100" 80" 60" 40" 20" 0" 2000" 2020" 2040" 2060" 2080" 2100" 2120" stubbar" grot"

0$ 0$ 20$ 40$ 60$ 80$ 100$ 120$!5$ Tidpunkt$för$samma$ kumuladva$kolflöde$ PosiDv$kolbalans$jämfört$$ med$fossilt$bränsle$ Kol$(Mg/ha)$!10$!15$ Kolskuld$biomassa$$ v.s.$fossilt$bränsle$ Frigjort$kol$vid$förbränning$av$fossil$energi$!20$ Skillnad$i$beståndets$kolförråd$vid$extra$biomassaskörd$!25$ Källa: Biomass Sustainability and Carbon Policy Study: Report to the Commonwealth of Massachusetts Department of Energy Resources. Manomet Center for Conservation Sciences. 2010.

Många vill vara med i kolbalansforsket Bjart Holtsmark, statistiker från Norge, menar att han genom att beakta: Långsam nedbrytning av avverkningsrester och annat dött organiskt material Markkolspoolen Att bestånd normalt avverkas innan medelproduktionen kulminerar Att äldre bestånd fortsätter att växa och binda kol Att alternativet till att nyttja stamveden till energi är att låta skogen växa vidare Kan visa att: den globala uppvärmningspotentialen då stambiomassa, från boreala långsamväxande skogar, använd för energiändamål är många gånger större än i andra liknande studier och också betydligt större än uppvärmningspotentialen för ett fossilt alternativ sett över en 100-års period.

Källa: Eliasson et al 2013

Milllion&m 3 sk & 140" 120" 100" 80" 60" 40" 20" 0" 1940" 1960" 1980" 2000" 2020" Avverkning" Tillväxt" Källa:Riksskogstaxeringen, SLU och Skogsstyrelsen

Produktionshöjande skötsel - Kvävegödsling Ökar trädens tillväxt och därmed inbindning av koldioxid Ökar markens kolförråd genom både ökad förnaproduktion och långsammare nedbrytning

Produktionshöjande skötsel markberedning och plantering Mb blandar humus och mineraljord, vilket normalt förbättrar nedbrytnings-förhållandena därmed avgången av koldioxid från marken Samtidigt kan trädtillväxten och därmed inbindningen av koldioxid i trädbiomassa öka genom ökad näringstillgänglighet, ökad plantöverlevnad, förädlat plantmaterial, snabbväxande trädslag

Produktionshöjande skötsel markberedning och plantering medel&bonitet& svag&bonitet& 50" 6" 45" 40" 5" Volym&(m3sk/ha)& 35" 30" 25" 20" 15" 10" 5" Volym&(m3sk/ha)& 4" 3" 2" 1" 0" Kontroll" Harv" Högläggning" Plog" 0" Kontroll" Harv" Högläggning" Plog" Källa: SLU

80" Andel&av&arealen&(%)& 60" 40" 20" 0" 1998" 2000" 2002" 2004" 2006" 2008" 2010" 2012" Plantering" Naturlig"föryngring" Källa: SKS, Polytax

Årlig&skogsgödslad&areal&(1000&ha)& 180" 160" 140" 120" 100" 80" 60" 40" 20" 0" 1970" 1980" 1990" 2000" 2010" 2020" Källa: SKS, Skogsstatistisk årsbok

Skogsproduktion (m 3 sk/ha år) Medeltillväxt Löpande tillväxt Beståndsålder

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Kolbalansen och därmed klimatnyttan bör betraktas på landskapsnivån (nationell nivå) inte på beståndsnivån Beroende på valda systemgränser i tid och rum samt olika antaganden bl a om alternativanvändningen av skogsråvaran kan man få i stort sätt vilket resultat som helst. Tillväxten i våra skogar är avgörande för hur stor klimatnyttan blir Tillväxten styrs till stor del av skogsägarens tro på framtida marknader för skogsråvaror Skogsbränsle kan inte med dagens prissättning (och troligen inte framtidens) driva den tron men dock bidra till den

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? En CO 2 -molekyl från förbränning av skogsbränsle är enligt mitt sätt att se det INTE ett lika alvarligt hot mot klimatet som en från fossila bränslen En förlängning av omloppstiden så att de närmar sig medelproduktionens kulmination skulle vara bra för klimatet På kort sikt skulle det mest effektiva vara att upphöra med avverkningar och maximera tillväxten genom t ex gödsling men vilka risker ser vi på längre sikt: Ingen avverkningskapacitet, storm och snöskador, insektsskador och brand Här har vi bara betraktat klimateffekten i själva råvaruproduktionen. Den slutgiltiga klimatnyttan sätts av hur skogsråvaran används och här är potentialen stor Det är snarare med den systemgränsen som svaret på frågan om ett ökat nyttjande av skoglig biomassa är bra för klimatet kan besvaras!

60 meter 13 meter 1 miljon kubikmeter 2 TWh