Datum 9.2.2012 ILMATAR RAASEPORI OY GUMBÖLEBERGETS (RASEBORG) VINDKRAFTSPROJEKT MILJÖUTREDNING

Datum 9.2.2012 ILMATAR RAASEPORI OY GUMBÖLEBERGETS (RASEBORG) VINDKRAFTSPROJEKT MILJÖUTREDNING

ILMATAR RAASEPORI OY VINDKRAFTSPROJEKT MILJÖUTREDNING Datum 9.2.2012 Skriven av Dennis Söderholm, Kirsi Lehtinen, Arttu Ruhanen, Sampo Ahonen, Raino Kukkonen Raino Kukkonen Granskad av Beskrivning Miljöutredning Referens 82139678 Ramboll Gallen-Kallelankatu 8 28100 PORI P +358 20 755 7010 F +358 20 755 7011 www.ramboll.fi

VINDKRAFTSPROJEKT MILJÖUTREDNING

VINDKRAFTSPROJEKT MILJÖUTREDNING INNEHÅLL 1. INLEDNING 1 1.1 Utredningens utgångspunkt 1 1.2 Utredningsarbete 1 1.2.1 Planering av kraftverkens placering 2 1.2.2 Terränggranskning 2 2. PROJEKTBESKRIVNING 3 2.1 Läge 3 2.2 Ett vindkraftverks konstruktion 4 2.3 Byggnads- och servicevägar samt fältområden 4 3. MILJÖNS NUVARANDE TILLSTÅND 5 3.1 Planer och markanvändning 5 3.1.1 Nuvarande markanvändning 5 3.1.2 Landskapsplan 6 3.1.3 Generalplan 7 3.1.4 Detalj- eller stranddetaljplaner 8 3.2 Trafik 8 3.3 Markägare 9 3.4 Andra pågående projekt 9 3.5 Landskap och kulturmiljö 9 3.5.1 Landskap 9 3.5.2 Värdefulla kultur- och landskapsområden 9 3.5.3 Fornlämningar 10 3.6 Naturmiljö 11 3.6.1 Förekomst av skyddade, utrotningshotade och andra värdefulla arter 11 3.6.2 Naturaområden och andra naturskyddsområden 11 3.6.3 Resultat av terränggranskningen 13 4. PROJEKTETS miljökonsekvenser 15 4.1 Konsekvenser för planläggningen och markanvändningen 15 4.2 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön 15 4.3 Naturmiljö 17 4.4 Buller 17 4.5 Skuggeffekter 17 4.5.1 Utgångsinformation och bedömningsmetoder 17 4.5.2 Skuggeffekter från vindkraftverken 18 4.5.3 Möjligheter att minska och lindra de negativa konsekvenserna 18 4.5.4 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen 18 5. KÄLLOR 19 LIITTEET BILAGA 1 Plan för kraftverksplacering BILAGA 2 Modellberäkning av skuggeffekter BILAGA 3 Fotomontage

1-1 1. INLEDNING 1.1 Utredningens utgångspunkt Den här miljöutredningen gäller :s vindkraftsprojekt vid Gumböleberget i Raseborg. I utredningen undersöks möjligheterna att bygga ett vindkraftsprojekt med fem vindkraftverk öster om stamväg 52 nordväst om Tenala. Enligt de preliminära planerna ska vindkraftverkens enhetseffekt vara cirka 2 MW. Vindkraftverkens torn av rörkonstruktion kommer att ha en navhöjd på cirka 100 meter över markytan. Rotorns diameter är cirka 90 100 meter. Utredningen omfattar en plan för den preliminära placeringen av vindkraftverken och vägarna utgående från en separat bedömning av vindförhållandena och produktionen samt en preliminär terränggranskning på projektområdet. Miljöutredningen är baserad på existerande information om miljöns nuvarande tillstånd. På planområdet har dessutom en preliminär terränggranskning gjorts. Den primära avsikten med terränggranskningen var att utreda om det på området finns sådana miljövärden som tydligt utgör ett hinder för projektet och vilka områden som borde undvikas vid placeringen av vindkraftverken. På grund av tidpunkten då utredningen gjordes och dess allmänna karaktär måste naturutredningen kompletteras innan beslut fattas om den slutliga placeringen av kraftverken och vägarna. Dessutom har en separat rapporterad bullerutredning gjorts. Gumbölebergets vindkraftsprojekt i Raseborg utgör en del av :s mål att utveckla vindkraftsproduktion i Finland för att minska utsläppen av växthusgaser. Bolagets målsättning är att kraftverken ska vara i produktion år 2012. I den här utredningen finns samlad grundläggande information om projektområdet och dess miljö samt uppgifter om vilka miljökonsekvenser vindkraftverk orsakar. 1.2 Utredningsarbete Utredningarna gjordes genom sammanställning av existerande material om projektområdena och komplettering med en preliminär terränggranskning. På projektområdet och i dess omgivning undersöktes följande markanvändnings- och miljöfaktorer: Nuvarande fast bosättning och fritidsbosättning (Lantmäteriverkets terrängdatabas) Planer och planläggningssituation Naturaområden Privata naturskyddsområden Avgränsningsbeslut enligt 29 i naturvårdslagen Områden som ingår i naturskyddsprogram och -strategier Objekt som avses i 10 i skogslagen Vattennaturtyper och fåror i naturtillstånd som avses i vattenlagen Kända livsmiljöer för utrotningshotade organismarter Värdefulla bergsområden Grundvattenområden Värdefulla landskaps- och kulturmiljöområden Värdefulla traditionslandskapsområden Fasta fornlämningar

1-2 1.2.1 Planering av kraftverkens placering Existerande miljöinformation sammanställdes till ett underlag av geografisk geoinformation. Utgående från detta gjordes en buffertanalys där man beträffande bosättning och vägar kring förläggningsplatserna beräknade zoner som begränsar placeringen. I analysen användes beträffande bosättning en zon på 500 respektive 700 meter beträffande fastighetsgränser en 60 meters zon beträffande vägar en 250 meters zon. Dessutom beaktades naturskyddsområden, värdefulla landskaps- och kulturmiljöer och fornlämningar som är införda i registret Den preliminära områdesavgränsningen användes som utgångspunkt för optimeringen av kraftverkens placering på basis av modellberäkningen av vindförhållandena. Optimeringen gjordes av Numerola Oy. Platserna där kraftverken ska placeras har senare justerats på grund av miljö-, markanvändnings- och teknisk-ekonomiska aspekter i samarbete mellan och konsulter. 1.2.2 Terränggranskning Terränggranskningarna på projektområdet gjordes på senhösten 2011 (FM, naturgeograf Kirsi Lehtinen). Terränggranskningarna fokuserades på de områden som enligt utgångsmaterialet och buffertanalyserna i princip är lämpliga platser för vindkraftverk. Vid planeringen av terränggranskningarna utnyttjades grundkartan och flygfoton. På de potentiella förläggningsplatserna undersöktes förekomsten av värdefulla naturtyper och andra beaktansvärda naturobjekt inom ramen för vad som var möjligt vid den aktuella årstiden. På basis av observationerna vid terränggranskningarna försökte man identifiera områden som på grund av naturvärden eller andra miljöaspekter inte är lämpliga som förläggningsplatser för vindkraftverk. Värdefulla miljöområden och -objekt som observerades vid terränggranskningarna avgränsades och noterades i den geografiska informationen.

1-3 2. PROJEKTBESKRIVNING 2.1 Läge Projektområdet ligger i Raseborgs stad öster om stamväg 52 nordväst om tätorten Tenala. Avståndet till både Ekenäs och Bjärnå centrum är cirka 15 kilometer. Till Salo centrum är avståndet cirka 35 kilometer. Figur 1 Projektområdets läge.

1-4 2.2 Ett vindkraftverks konstruktion Ett vindkraftverk består av ett torn, som placeras på ett fundament, en rotor med tre rotorblad och ett maskinhus. Vindkraftverkets torn kan byggas på olika sätt. Vindkraftverkens rörformade torn, som enligt planerna ska användas på Gumböleberget, kan byggas av stålkonstruktion, betong eller en kombination av betong och stål, en s.k. hybridkonstruktion. De planerade vindkraftverkens torn har en navhöjd på cirka 100 meter och rotorns diameter är cirka 90 100 meter. Figur 2 Exempel på vindkraftverk med rörformat torn. 2.3 Byggnads- och servicevägar samt fältområden För att vindkraftverken ska kunna byggas och för olika åtgärder under driften behövs servicevägar. Servicevägarna kommer att ha grusyta och deras bredd blir i genomsnitt cirka 6 meter. I skogsterräng fälls träden på en cirka 12 15 meter bred väglinje för att ge plats för vägslänter och arbetsmaskiner. I kurvorna röjs ett område som kan vara dubbelt så stort för att extra långa transporter (rotorblad, torndelar) ska kunna komma fram. Utöver servicevägarna byggs också ett monterings- och arbetsområde på högst cirka 0,5 hektar i anslutning till varje vindkraftverk. På områdena för servicevägarna och fälten röjs all växtlighet bort och marken jämnas ut. På bergiga områden jämnas marken ut genom sprängning och utfyllnad med sprängsten så att underlaget blir tillräckligt jämnt. På mark med dålig bärförmåga ersätts jordsubstansen med bärande material. Efter byggåtgärderna eftervårdas fälten så att de smälter in i omgivningen, men en del av dem bibehålls för behövliga serviceåtgärder under driften. En plan för placering av vindkraftverken och servicevägarna finns också i bilaga 1. Figur 3 Plan för placering av vindkraftverken.

1-5 3. MILJÖNS NUVARANDE TILLSTÅND 3.1 Planer och markanvändning 3.1.1 Nuvarande markanvändning Projektområdets areal är cirka 213 hektar och området används för skogsbruk. Projektområdet gränsar i söder till stamväg 52. Från den finns två skogsbilvägar som leder till området och förgrenas. Områdets norra del genomskärs av Fingrid Oyj:s 110 kv kraftledning Tenala-Kimito och i områdets sydvästra del finns en länkmast. Projektområdet gränsar till jord- och skogsbruksområden. På båda sidorna om stamvägen breder en vidsträckt odlingsslätt ut sig mot Finby och Svenskby. Mitt genom åkerslätten rinner Svenskbybäcken. Sydost om projektområdet intill stamvägen finns Tenala jaktvårdsförenings skjutbaneområde. På projektområdet finns inga byggnader för fast bosättning eller fritidshus. Närmaste fasta bosättning finns som ett band längs stamvägen och längs de vägar som svänger av från stamvägen på cirka 500 1 000 meters avstånd från vindkraftverken. Fritidsbosättningen är, med undantag av enstaka fritidshus i närheten av stamvägen, koncentrerad till strandområdena, bl.a. Gretarbyviken och Hölklötfjärden. Figur 4 Bostads- och fritidshus i närområdet.

1-6 3.1.2 Landskapsplan Projektområdet ligger inom området för Nylands landskapsplan, som fastställdes av Miljöministeriet 8.11.2006. Planen fick laga kraft genom HFD:s beslut 15.8.2007. Vindkraftverken placeras på ett område som saknar beteckningar i landskapsplanen. Stora strandvägen, som följer stamvägen, samt de vidsträckta odlingsområdena kring Svenskbybäcken är utmärkta som betydelsefulla med tanke på kulturmiljön och landskapet. I planeringsbestämmelserna för beteckningarna står det: I den mera detaljerade planeringen måste man bedöma och samordna markanvändning enligt det användningsändamål som finns anvisat i landskapsplanen samt områdets landskaps- och kulturvärden. I Nylands 1:a etapplandskapsplan (fastställd av MM 22.6.2010) behandlas bland annat energiförsörjningen samt vidsträckta, enhetliga skogsbruksområden som en del av grönområdessystemet. Området vid Gumböleberget ligger i etapplandskapsplanen på ett skogsbruksdominerat område som är ett vidsträckt och sammanhängande område som är betydelsefullt för det ekologiska nätverket (MLY). MLY-områden används jämsides med det främsta användningsändamålet också för andra ändamål såsom jordbruk, bebyggelse av glesbygdskaraktär och fritidsbosättning. Skötseln och användningen av skogarna på området är baserad på bestämmelserna i skogslagen. I planeringsbestämmelsen för beteckningen står det: Vid planeringen av området skall skogsbrukets och andra landsbygdsnäringars verksamhets- och utvecklingsförutsättningar tryggas. Man skall trygga att området förblir sammanhängande genom att undvika att området splittras av annan markanvändning så att det uppstår framkomlighetshinder med omfattande, permanenta eller långvariga verkningar i förhållande till områdets storlek. I den mera detaljerade planeringen kan utgående från konsekvensbedömning på ett MLY-område anvisas lokala leder och anordningar och konstruktioner för samhällsteknisk försörjning som är nödvändiga för att förenhetliga samhällsstrukturen. Vid planeringen av nödvändiga leder skall en så obehindrad och säker fortsättning som möjligt på de ekologiska förbindelserna tryggas. En förnyelse av landskapsplanen är anhängig vid Nylands förbund. Ett utkast till landskapsplan var offentligt framlagt sommaren 2011. Målet är att ett förslag till landskapsplan ska bli färdigt på våren 2012. Fokus i planarbetet ligger på förenhetligad samhällsstruktur samt regionstrukturella frågor som berör trafiken. I planen behandlas dessutom handelns servicenät samt bybebyggelse och gles bebyggelse. I Nylands landskapsplaner som har laga kraft har inga vindkraftsområden behandlats.

1-7 Figur 5 Utdrag ur en sammanställning av Nylands landskapsplan och 1:a etapplandskapsplan. Nylands förbund är med i Södra Finlands samarbetsområde. En förundersökning om vindkraft på detta område blev färdig 2010. Avsikten med förundersökningen var att lokalisera potentiella förläggningsplatser för vindkraftsparker av beaktansvärd storlek på landskapsnivå. I utredningen tas inte ställning till om MLY-områdena i landskapsplanerna är lämpliga för vindkraftsproduktion. 3.1.3 Generalplan På projektområdet finns ingen gällande generalplan. Raseborgs stad håller på att starta en strandgeneralplanering av den västra skärgården, Bromarv-Padva. Stranddelgeneralplanens planeringsområde ligger väster om det nu bedömda vindkraftsprojektet. Figur 6 Strandgeneralplaneområdet i Västra skärgården (7650).

1-8 3.1.4 Detalj- eller stranddetaljplaner På området finns ingen gällande stranddetalj- eller detaljplan. På strandområdena vid Puontpyölinjärvi-Frankböleträsket och i dess närhet pågår på en markägares initiativ arbetet med Frankböle stranddetaljplan. Avståndet från vindkraftsområdet till strandplaneområdet är över två kilometer. Ett centralt mål för stranddetaljplaneringen är att planera områden för semester- och fritidstjänster och turisttjänster också i de bakre delarna av strandzonen. Frankböle gård ligger preliminärt helt inom området för den stranddetaljplan som nu görs upp. Tillkännagivande om att planen är anhängig gavs 03.08.2011. Figur 3-7. Frankböle gård ligger preliminärt helt inom området för den stranddetaljplan som nu görs upp (Frankböle stranddetaljplan, PDB 2011). 3.2 Trafik Södra kanten av projektområdet gränsar till stamväg 52 (Ekenäs Salo). Genom projektområdet går också privata skogsbilvägar. Figur 8 Vägarnas klassificering i projektområdets omgivning.

1-9 3.3 Markägare Projektområdet ägs av en privat markägare. Fastigheterna i närområdet är både stora skogsfastigheter och mindre stug- och bostadsfastigheter. har ingått behövliga föravtal med markägaren om arrende. 3.4 Andra pågående projekt Tuuliwatti Oy planerar bygga en vindkraftspark bestående av 12 vindkraftverk på Näse gårds område i Salo stad cirka två kilometer från det här projektområdet. Projektets MKB-förfarande avslutas våren 2012. Stadsplaneringsnämnden i Salo godkände utkastet till delgeneralplan för vindkraftsområdet för framläggning 22.11.2011. Materialet för hörandet i planens beredningsskede är framlagt 1.2 16.3.2012. 3.5 Landskap och kulturmiljö 3.5.1 Landskap I indelningen i landskapsprovinser ligger projektområdet i övergångszonen mellan Sydvästlandet och Södra kustlandet. Landskapets grundelement på området vid Gumböleberget och i dess omgivning består av Svenskbybäcken i nord-sydlig riktning och omgivande åkerområden samt kuperade skogbevuxna och ställvis kala bergsryggar. Södra delen av åkerområdet svänger österut via en smal passage och tar slut söder om projektområdet. Bosättningen är koncentrerad speciellt längs Koskisvägen och Trollshovdavägen vid åkerområdets västra kant samt vid projektområdet intill en traditionell vägförbindelse. Åkerområdet gränsar främst till skog och det finns obetydligt med byggnader på åkrarna eller i kantzonen. Vid landskapsområdets kant finns några traditionella driftscentra för gårdsbruk såsom Västankärr och Olsböle samt norr om projektområdet koncentrerad traditionell bosättning i Svenskby och Finby. Genom landskapsområdet löper stamväg 52. Från vägen har man utsikt åt båda sidorna över landskapsområdet. Då man närmar sig området norrifrån utgör Gumböleberget en tydlig landskapsmässig terrängpunkt som vägen kröker sig runt. Figur 9 Vy från stamvägen mot projektområdet söderut och vy mot Finby bybosättning. 3.5.2 Värdefulla kultur- och landskapsområden De vidsträckta åkerområdena med omgivning väster om projektområdet hör till värdefulla byggda kulturmiljöobjekt av riksintresse (RKY 2009). Västankärr gård ligger söder om Trollshovdavägen och Magasinsberget och Olsböle gård ligger intill stamvägen (Stora Strandvägen). Stora Strandvägen är jämsides med Tavastländska Oxvägen Finlands viktigaste historiska landsvägsförbindelse. I Museiverkets tidigare inventering (RKY 1993) var ett betydligt större område avgränsat som område med värdefull kulturmiljö och värdefullt landskap och följde ådalen ända till norr om Svenskby och Finby. I Nylands landskapsplan är området utmärkt som ett betydelsefullt område beträffande kulturvärden. I och med uppdateringen av förteckningen över värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse kan det i landskapsplanen avgränsade området anses vara ett värdefullt område på landskapsnivå.

1-10 På området eller i dess närhet finns inga klassificerade områden med traditionslandskap. De närmaste områdena finns i Sillböle och Bergby. Figur 10 Värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) (Museiverket). 3.5.3 Fornlämningar Enligt registeruppgifterna finns inga fasta fornlämningar på projektområdet. De närmaste fornlämningarna ligger på området vid Hällsbykullen och på stränderna av Gretarbyfjärden cirka en kilometer från projektområdet.

1-11 3.6 Naturmiljö 3.6.1 Förekomst av skyddade, utrotningshotade och andra värdefulla arter I norra delen av projektområdet vid Storträsket observerades en livskraftig (LC) storlom år 1999 (Finlands miljöcentral 2011). Det har sannolikt funnits ett revir på området men ingen produktion av ungar. Norr om projektområdet intill Gumbölevägen observerades dessutom år 2003 spillning av den sårbara (VU) flygekorren, som ingår i habitatdirektivets bilaga II och IV(a). Vid terränggranskningen gjordes inga observationer av utrotningshotade organismarter. På de nordliga sluttningarna av Gumböleberget finns livsmiljö som är lämplig för flygekorre nämligen grövre granbestånd med inslag av andra trädslag. Tidpunkten för terränggranskningen var inte lämplig för observationer av spillning. 3.6.2 Naturaområden och andra naturskyddsområden I projektområdets omedelbara närhet finns inga Naturaområden. Närmaste Naturaområde är Kiimasuo, som ligger närmare tre kilometer från Gumböleberget och som hör till sjöområdet Pojo Kisko (FI0100029, SCI). Kiimasuo hör till myrskyddsprogrammet (Kiimasuo SSO010014) och är skyddad främst som privat skyddsområde (YSA202843 och YSA203910). Den del som ligger på drygt fyra kilometers avstånd på ett höglandsområde hör till strandskyddsprogrammet (RSO010007) och är huvudsakligen skyddat genom att privata skyddsområden (YSA013677, YSA014136 och YSA205353) har inrättats. Vattendragsområdet Kiskonjoki (FI0200083, SPA/SCI) ligger drygt fem kilometer norr om projektområdet. Sjöarna Saarenjärvi och Vähäjärvi hör till skyddsprogrammet för fågelvatten (LVO010037) och de är skyddade som privata skyddsområden (YSA203048, YSA203460). Också Latokartanonkoski hör till de privata skyddsområdena (YSA205453). Naturaområdet Tapelsåsen Lindöviken Heimlax (FI0100002, SCI), som ligger delvis på stranden av Lindöviken och består av flera delar, ligger drygt sex kilometer sydväst om projektområdet. Området Sattala Malm hör till åsskyddsprogrammet (HSO010020) och Heimlax till skyddsprogrammet för fågelvatten (LVO010036). På området finns många privata skyddsområden. En del av Knopön hör till lundskyddsprogrammet (LHO010122) och är skyddad som lundskyddsområde (LHA010010). Cirka fyra kilometer söder om projektområdet ligger innersta delen av Gennarbyviken, som hör till skyddsprogrammet för fågelvatten (LVO010035). På området har ett privat naturskyddsområde (YSA203511) inrättats.

1-12 Figur 11 Natura- och andra naturskyddsområden samt områden som hör till naturskyddsprogram och - strategier i projektområdets omgivning (geoinformationstjänsten OIVA).

1-13 3.6.3 Resultat av terränggranskningen Gumböleberget höjer sig till en nivå av cirka +70 80 meter ö.h. och på krönområdena finns stora områden med kala klippor. Bergsområdet gränsar i norr till Storträsket med dess myr- och klippstränder. Småträsken är ett träsk som ligger i en sänka i terrängen och omges av utdikade områden. Ytvattnet samlas i skogsdikena i terrängens sänkor. De försumpade områdena är utdikade, frånsett de risrika myrarna i naturtillstånd i sänkorna på Gumbölebergets krönområden. På Gumbölebergets krönområde finns bergtallar på torr och karg mo i naturtillstånd. Området är eventuellt en värdefull livsmiljö enligt 10 i skogslagen. På andra krönområden i terrängen finns gallringsbestånd på tämligen torr mo som övergår i granbestånd på frisk mo i sänkorna. På Gumbölebergets norra och västra sluttningar finns också grövre granbestånd på frisk mo. I områdets östra och södra del har det vidtagits omfattande skogsvårdsåtgärder och skogarnas åldersstruktur varierar från plantskog till ungskog. Sydväst om Småträsken och vid Kvarnkärret finns vidsträckta skogsförnyelseområden. På området för 110 kv kraftledningen vid stranden av Storträsket finns en jättegryta. Figur 12 Värdefulla naturobjekt som observerades vid terränggranskningen.

1-14 Figur 13 Bestånd med bergtallar i naturtillstånd på Gumböleberget Figur 14 Vy mot projektfastighetens östra del, där vidsträckta skogsförnyelser har gjorts Figur 15 Grövre tallskog på tämligen torr mo är typisk för området

1-15 4. PROJEKTETS MILJÖKONSEKVENSER 4.1 Konsekvenser för planläggningen och markanvändningen Vindkraftverken placeras på platser som saknar lagakraftvunnen general- eller detaljplan. Vindkraftverken placeras inte heller på områden med anhängiga general- och detaljplaner. Till vindkraftsområdet kommer man direkt från stamvägen. Störningarna och trafiken till följd av projektets byggarbete sker långt från bosättningen och annan markanvändning. Därför medför byggarbetet ingen särskild påverkan på markanvändningen i näromgivningen. Medan vindkraftverken byggs är det av säkerhetsskäl förbjudet att röra sig på kraftverkens byggområden. Vindkraftsparkens område förblir i stort sett i nuvarande användning för skogsbruk. Det går även i fortsättningen att använda skogen för många olika ändamål såsom friluftsliv, plockning av naturprodukter samt jakt. Skogsbruket upphör på de fält som behövs som permanenta serviceområden för vindkraftverken samt på servicevägarna. De nya vägförbindelserna kan användas av dem som behöver röra sig på området för att bedriva skogsbruk och för skogsbrukets transporter. För att vindkraftverken ska kunna byggas krävs bygglov som kan beviljas till exempel på basis av ett avgörande beträffande planeringsbehov. 4.2 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Vindkraftverken utgör nya konstruktioner som urskiljs i landskapet. Deras teoretiska synlighetsområde i öppen terräng under gynnsamma väderförhållanden sträcker sig ända till över 20 km avstånd. I förhållandena vid Gumböleberget begränsas sikten främst av den skogbevuxna terrängen och höjdvariationerna som bryter sikten mot vindkraftverken. Gumbölebergets vindkraftverk kommer på grund av sin placering att främst påverka det öppna jordbrukslandskapet väster om området. Vindkraftverken placeras inte på åkerområden som är värdefulla för kulturmiljön och landskapet och inte heller vid värdefulla byggnadskulturobjekt. Vindkraftverken syns tydligt i landskapet då man närmar sig området norrifrån längs stamvägen, men de bryter inte landskapsbilden i landskapsområdet. Från bosättningen i Finby har man utsikt västerut. Vindkraftverken i söder påverkar inte utsikten från byn och kraftverken ligger inte heller i den här bosättningens bakgrundslandskap. Från Västankärrs värdefulla byggda kulturmiljö har man utsikt över landskapet mot sydost. Kraftverken syns inte i det här landskapet. Byggnadsgruppen på Olsböle kulle bildar en delvis sluten grupp, där utsikten utåt också begränsas av träden i kantområdet. Från Olsböle gård har man ingen lång utsikt mot kraftverken utan den trädbevuxna kanten på det närbelägna åsområdet skymmer sikten mot vindkraftverken. För att åskådliggöra vindkraftverkens inverkan på landskapet har fotomontage gjorts utgående från terrängmodellering. Med hjälp av en terrängmodell har man försökt ge en så sanningsenlig bild som möjligt av vindkraftverkens placering, höjd och proportioner. Fotomontagens iakttagelsepunkter anges i figur 16 och själva fotomontagen finns i bilaga 3. Koskisvägen följer odlingslandskapets västra kant men går ändå huvudsakligen genom skogen. Längs vägen finns endast enstaka ställen med utsikt mot vindkraftverken. Figur 1 visar hur vindkraftverken påverkar landskapet ungefär vid Östergårds gård. Kraftverken reser sig bakom det kuperade odlingslandskapet, som avgränsas av skogen, men på grund av det långsmala land-

1-16 skapsrummets öppna karaktär dominerar vindkraftverken inte landskapet. Vindkraftverken beskär inte heller landskapets element eller kantzonen mellan åker och skog. Från vägen som går från Svenskby till Finby har man utsikt över åkerområdet mot båda sidorna. Vindkraftverken syns långt borta i landskapet och beroende på iakttagelsepunkten begränsas utsikten av en låg, trädbevuxen kulle mitt på åkerområdet. Vindkraftverken ligger vid sidan om i förhållande till utsiktsriktningarna över Finby närlandskap och från den huvudsakliga utsiktsriktningen över kulturlandskapet. Vindkraftverken beskär inte landskapets element och ligger inte i kantzonen mellan åker och skog. (Fotomontage 2) Figur 16. Fotomontagens iakttagelsepunkter.

1-17 4.3 Naturmiljö På basis av observationerna vid den preliminära terränggranskningen är de mest beaktansvärda naturvärdena vid Gumböleberget krönområdet med bergtallar i naturtillstånd samt områdena med risrik myr i naturtillstånd i sänkorna. Dessa platser blir enligt planen för placeringen av vindkraftverken och servicevägarna inte föremål för några betydande byggåtgärder. Det blir inte heller några byggåtgärder på området med en jättegryta på 110 kv kraftledningsområdet. Den förundersökning som gjordes för projektområdet i höstas ger en överblick över områdets naturförhållanden. Noggrannare beskrivningar av vegetation och naturtyper på byggområdena görs vid terränggranskningarna på våren och sommaren 2012. Dessutom kommer förekomsten av flygekorre att undersökas på byggområdena och i närheten av dem. Utöver beskrivningarna av naturtyperna görs också en studie av fågelflyttningen våren 2012 så att man får reda på vilka sjöfåglar som eventuellt flyttar via området. I valet av tidpunkt för undersökningen samt i genomförandet utnyttjas den fågelutredning som gjorts för Näse gårds vindkraftsprojekt vid gränsen mellan Salo och Raseborg samt resultaten av den. 4.4 Buller För Gumbölebergets vindkraftsprojekt har Ramboll Finland Oy gjort en separat bullerutredning. 4.5 Skuggeffekter Vindkraftverk som är i drift kan ge upphov till en rörlig skugga i sin näromgivning, då solen lyser bakom ett vindkraftverks rotorblad och strålarna riktas mot en viss iakttagelsepunkt. Skuggeffektens styrka och omfattning beror på vädret och avståndet. Det förekommer ingen skuggeffekt när det är mulet eller då vindkraftverket står stilla. Skuggan når längst på morgonen och kvällen, då solen står lågt. Då solen går tillräckligt lågt ned uppkommer inte mera någon enhetlig skugga. Det här beror på att solstrålarna måste färdas en längre sträcka genom atmosfären, varvid strålningen sprids. Hur störande det här fenomenet är och hur det upplevs beror på om man bor eller vistas vid den aktuella platsen (iakttagelsepunkten) vid sådana tider på dygnet då fenomenet kan förekomma, eller om det är fråga om en bostad eller fritidsbostad, en verksamhetslokal eller ett fabriksområde. De som bor i närheten av existerande vindkraftverk har konstaterats uppleva skuggfenomenet mycket olika. Vissa kan tycka att det är besvärande, medan de flesta inte blir störda av det. T.ex. på Gotland i Sverige intervjuades närmare hundra personer som bor i närheten av vindkraftsområden. Av dem ansåg 6 % att skuggfenomenet störde dem, medan 94 % inte hade något obehag av fenomenet. 4.5.1 Utgångsinformation och bedömningsmetoder Det område där skuggeffekter kan förekomma i omgivningen kring vindkraftverken och förekomstfrekvensen har beräknats med hjälp av programmet EMD WindPRO 2.7. Beräkningarna gjordes i programmet WindPRO med modulen SHADOW, som beräknar hur ofta och under hurudana perioder en viss plats utsätts för skuggeffekter från vindkraftverken. Förutom en eventuell skuggeffekt som kan träffa betraktelsepunkten kan beräkningsmodellen också producera en karta med s.k. isolinjer som visar det område där skuggeffekter förekommer. Den visar skuggeffektens omfattning var som helst på det undersökta området. Beräkningen gjordes som en Real case-beräkning, som beaktade vindkraftverkens geografiska läge och uppgifter om terrängens höjdförhållanden samt de lokala väderförhållandena och vindkraftsrotorns verkliga rörelse. Som höjdinformation i beräkningen utnyttjades höjdkurvor från terrängdatabasen där kurvavståndet var fem meter. Som väderobservationer användes uppgifter från Meteorologiska institutets observationer som omfattar uppgifter om vindriktning och solsken under åren 1971 2000. Uppgifterna har mätts vid Jockis observatoriums väderstation, som ligger cirka 100 kilometer från de planerade vindkraftverken. Kraftverkens rotor antogs röra sig ca 80 % av årets timmar. På årsnivå innebär det här drygt 7 000 timmar av årets sammanlagt 8 760 timmar. Skuggningen beräknades på 1,5 meters höjd, dvs. en människas ungefärliga ögonhöjd.

1-18 Gränsen för solskenets vinkel från horisonten var tre grader. Den solstrålning som låg under den vinkeln beaktades inte. Som kraftverkstyper i beräkningarna användes ett kraftverk vars navhöjd var 98 meter och rotordiameter 99 meter. 4.5.2 Skuggeffekter från vindkraftverken För förekomsten av skuggeffekter från vindkraftverkens rotorblad finns inga fastställda gräns- eller riktvärden i Finland. Enligt de tyska riktgivande maximivärdena får skuggpåverkan från ett vindkraftverk förekomma vid närbelägen bosättning under högst åtta timmar om året. I de övriga nordiska länderna har inte heller några riktvärden uppställts, men till exempel i Danmark har man i praktiska beräkningar använt värdet tio timmar och i Sverige åtta timmar om året. I de övriga nordiska länderna har man i beräkningar använt ett område med skuggeffekter 8 timmar/år. För Gumbölebergets projektområde omfattar det här huvudsakligen ett område som används för skogsbruk (bilaga 3). På området finns fyra bostäder med fast bosättning. Enligt modellberäkningen utsätts dessa för skuggeffekter under högst 12 29 timmar om året. Vid bedömning av den verkliga skuggpåverkan måste man beakta att modellberäkningen inte beaktar terrängens växtlighet och hur mycket skogen skymmer. Om vindkraftverken inte syns till exempel från gårdsplanerna, kommer de inte heller att ge upphov till några skuggeffekter. 4.5.3 Möjligheter att minska och lindra de negativa konsekvenserna Kraftverken kan stängas av under de tider då blinkningarna är som mest irriterande (t.ex. vid solnedgången). Då kraftverket är avstängt producerar det ingen elektricitet. Fenomenet med skuggeffekter beror på att solljuset reflekteras från rotorbladen. Blinkningen från reflektionen minskar om vindkraftverkets rotorblad görs av material med matt yta, varvid solljuset inte reflekteras särskilt starkt från bladens yta. 4.5.4 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen Då projektet genomförs kan den valda kraftverkstypen vara en annan än den kraftverkstyp som har använts i modellberäkningen av skuggeffekter. Om det på området mellan vindkraftverken och iakttagelsepunkten finns andra faktorer som påverkar skuggeffekterna, till exempel skog, blir skuggeffekterna inte nödvändigtvis lika stora som man utgående från beräkningarna kunde anta, eftersom beräkningen inte beaktar växtlighetens skymmande inverkan.

1-19 5. KÄLLOR Hanski, I., K. ym. 2001: Liito-oravan (Pteromys volans) biologia ja suojelu Suomessa. Suomen Ympäristö 459. 32 s. Naturvårdslagen (1096/1996) Skogslagen (1996/1093) Fornminneslagen (295/63) Museiverket 2009. Byggda kulturmiljöer av riksintresse. Geografiskt informationsmaterial RKY 1993 och RKY 2009. Museiverket 2011. Geografiskt informationsmaterial RKY 2009. Museiverket och Miljöministeriet 1993. Byggd kulturmiljö. Kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Museiverkets byggnadshistoriska avdelnings publikationer 16. Nylands förbund, www.uudenmaanliitto.fi Finlands miljöcentrals artdatasystem, urval ur registret 27.10.2011 Weckman E. 2006. Tuulivoimalat ja maisema. Suomen Ympäristö 5/2006. Ympäristöministeriö. Weckman E. & Yli-Jama L. 2003. Mastot maisemassa. Ympäristöopas 107 WindPRO 2.7 User Guide 2008, EMD International A/S Miljöförvaltningens miljö- och geoinformationstjänst OIVA. Urval ur registret 10/2012 Raseborgs stad. www.raasepori.fi

1-20 BILAGA 1 Projektets plan för kraftverksplacering

1-21 BILAGA 2 Modellberäkning av skuggeffekter

1-22 BILAGA 3 Fotomontagens iakttagelsepunkter Fotomontage 1 Fotomontage 2