Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.



Relevanta dokument
Konventionens grundläggande principer och implementeringsartiklar

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Mänskliga rättigheter

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för personal inom förskola och skola

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Barnkonventionen kort version

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Alla barn har egna rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar

BARNKONVENTIONEN. Kort version

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Tillsammans gör vi skillnad. 2 december Att se till barnets rättigheter i ledning och styrning Elizabeth Englundh, SKL

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Kort om Barnkonventionen

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Handlingsplan Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Barnkonventionen i korthet

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

FNs Konvention om Barnets rättigheter

Barnkonventionen föreslås bli svensk lag TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning. är det överhuvudtaget möjligt?

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun


Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Främja. Säkerställa. Bevaka. Barnets rättigheter

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i Sankt Olofs skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Olivedal Änggården 2018

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Dag och tid: kl. 10:00

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Barnets rättigheter och nutrition

Dagens innehåll. Barnrättighetsutredningen. Skånes arbete med barnets rättigheter. Rättigheter för barn som söker asyl

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Lika värde. en kompisbok. Lika värde. baserad på Barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Mänskliga rättigheter

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Kortleken 4 om FN:s konvention om barnets rättigheter

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Världskrigen. Talmanus

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen 1

Ett barn är varje människa under 18 år

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Transkript:

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.se

Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Stat Landsting

SKL överenskommelse med regeringen 2010-2013 30 november 2013 Generella insatser Fördjupningsområden Vägledning www.barnetsrattigheter.skl.se

Meningserbjudande Det här har ingen bäring på oss Konven - tionen Det här behövs inte Det här gör vi redan

RÄTTIGHETER FÖR BARN VÄXER FRAM.. 1924 Genèvedeklarationen 5 punkter 1959 års deklaration om barnets rättigheter 1989 FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnets rättigheter: Värdegrund, perspektiv och människosyn (barnsyn)

Värdegrund för barn Varje barn är helt och fullt människa med anspråk på att få sitt människovärde respekterat. (Erwin Bishofberger med flera)

Pallens tre ben: Barnperspektiv Barnets rättigheter Barnkompetens

Vad är barn?

V A D Ä R B A R N?

Artikel 1 - När slutar barndomen uppmanar till översyn av lagstiftningen - Juridisk och medicinsk rådgivning utan vårdnadshavarnas samtycke - Medicinsk behandling och kirurgiska ingrepp utan vårdnadshavarens samtycke

Artikel 1 - Rätten att få arbeta - Lovlighetsålder - Äktenskap - Delta i väpnade styrkor - Straffbarhetsålder - Frihetsberövande - Dödsstraff och livstidsstraff

Artikel 1 - Delaktighet i administrativa och juridiska procedurer som påverkar barnet - Tillgång till information om barnets biologiska ursprung

S O S S

Hälso- och sjukvård Barnet Vårdnadshavare Socialtjänst

Hälso- och sjukvård Socialtjänst Barnet Barnet Vårdnadshavare

Perspektiv Barnperspektiv Barnets perspektiv Vuxnas syn på barn Det som visar sig för barnet

Den politiska dimensionen Internationellt, nationellt, regionalt, lokalt Den juridiska dimensionen Konventionen i det nationella rättssystemet Den pedagogiska dimensionen Konventionen i praktiken Den etiska dimensionen Hur vi ser på barnet som medborgare

Självständiga barn Barnets rättigheter Barnpsykologi barndomspsykologi Större barngrupper färre vuxna Kompetenta barn Lärarlösa lektioner Elevstyrda gymnasier Resilienta barn Medborgare - kund Ansvar för sitt eget lärande Disciplin Individuella åtgärdsplaner Diagnos Time out

Rättigheter - Skyldigheter

Traktatskonventionen artikel 27

Medborgliga och politiska rättigheter Rätt till åsikts-, yttrande-, informations-, religions-, förenings- och mötesfrihet (artikel 12,13,14 och 15) Rätt till skydd mot tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 37) Rätt till skydd mot att olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet (artikel 40) Rätt till registrering vid födseln, att få ett namn och att få vetskap om sina föräldrar (artikel 7) Rätt till identitet och medborgarskap (artikel 8)

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Rätt till sjukvård och rehabilitering (artikel 24 och 39) Rätt till utbildning (artikel 28 och 29) Rätt till lek, vila och fritid (artikel 31) Rätt till skydd mot skadligt barnarbete (artikel 32)

Vilken artikel är viktigast?

Grundprinciper FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 2 Icke diskriminering Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals

Artikel 2 Icke-diskriminering Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor Utesluter inte positiv särbehandling Har bäring på alla andra artiklar

Artikel 3.1 Barnets bästa i främsta rummet Alla beslut och alla barn Prövning ska göras Principen ska väga tungt Kan inte övertrumfa en annan rättighet

Artikel 6 Rätt till liv överlevnad och utveckling En inneboende rätt till liv Vidta åtgärder mot barnadödlighet Öka förväntningarna på livet genom åtgärder mot svält och epidemier Överlevnad och utveckling Optimala förutsättningar idag, barndomen har ett värde i sig Skapa framtidstro

Artikel 12 Barnets rätt att säga sin mening Gäller alla beslut och alla barn Kan ske genom företrädare Absolut rättighet Ålder och mognad Ej självbestämmande

Vilka krav ställer konventionen på offentlig verksamhet? 2 - Datainsamling och kartläggning 3 - Prövningar av barnets bästa 6 - Helhetssyn och samverkan 12 - Former för barns delaktighet 4 - Aktiva prioriteringar 42 - Information och kunskap

2 - Kartläggning och datainsamling Synlig i lagstiftning Likvärdiga villkor Följa förändringar Flickor - pojkar Barn med funktionsnedsättning

3.1 Prövning av barnets bästa Gällande lagstiftning Vad säger konventionen Aktuell forskning Rådande praxis Beprövad erfarenhet Vad säger barn och unga

Barnets bästa Men ofta är det så att vi fattar beslut utan att ägna det den minsta lilla tanke om jag ska vara riktigt ärlig. (Politiker)

4 - AKTIVA PRIORITERINGAR Politisk vilja Resursfördelning barn ska prioriteras Intressemotsättningar Barnkonsekvensanalyser Kompenserande åtgärder Rättigheter inte välgörenhet Internationell samverkan Inkorporering

Ideologi Jag ser ju mer på de stackars barnen utomlands i vissa länder. Det är väl där jag tycker det är viktigast. (Politiker)

6 - HELHETSYN Abort (höga tal, familjeplanering, tonårsaborter, selektiva, dolda) Dödshjälp (Holland) Barnamord Barnäktenskap Dödsstraff Väpnade konflikter Hedersmord Barnoffer (sätesbjudning) Självmord Trafikolyckor Helhetssyn kräver samarbete över organisations- förvaltnings- och verksamhetsgränser

12 - Barns delaktighet Lagstiftning Allmän utbildning Ålder och mognad Inget tvång Lyssna på väga in Deltagande utan diskriminering Vuxnas ansvar - utbildning

Demokratifostran kräver en medvetenhet från de vuxna

Kommunikation Hur pratar vi med varandra pratar vi till med eller åt barnen

Medveten Tillgänglig Mentalt närvarande Kunnig Modig

42 - Information och kunskap För att veta mina rättigheter måste jag känna till dem För att kunna tillämpa rättigheterna måste jag känna till vad de innehåller

Kunskap Ja, då måste man ju känna till alltihop om man ska kunna föra ut den i verksamheten. Nu tror ju jag, som jag har sagt, att vi gör mycket av det här för att vi är så barninriktade och är så medvetna om barns villkor och rättigheter. Jag tror ju att de flesta av oss kan det här i princip, men inte i grunden. (Förvaltningschef)

Information artikel 42 Datainsamling artikel 2 Barnets bästa artikel 3 Du/din verksamhet Inflytande artikel 12 Helhetssyn artikel 6 Aktiva prioriteringar artikel 4

Åtgärder 19.2 Sociala program föräldrautbildning om hur man bygger föräldraskap och relationer utan våld Särskild utbildning om skydd av barn till personal som möter barn Identifiering kunskap om olika våldsuttryck och hur man ska agera Studier kan bidra till en mer trovärdig bild

Åtgärder Rapportering/Anmälan Rädsla Skam Skuld Lojalitet Mekanismer: lättillgängliga (för barn), erbjuda sekretess, välkända.

På vilket sätt finns mänskliga rättigheter formulerat i din verksamhets styrdokument?

Förstå Kunna Vilja

En god jordmån Beslut i fullmäktige Tvärpolitiskt förankrat Tydligt formulerade mål Samordningsansvar Förankring Arbetsgrupp Aktiviteter på olika nivåer Krav på uppföljning till politiken