Drogvanor i årskurs 9 3 Västernorrlands län Drogvanor i årskurs 9 3 Maria Johansson Tove Olofsson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 3, 4 ISSN 1-1527 ISRN LTY-FHC-R--3-SE
Sammanfattning Denna rapport bygger på en undersökning av skolelevers drogvanor i åk 9 år 3, som Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN, genomfört. Den omfattar 125 klasser i Västernorrland. Totalt har 2162 formulär bearbetats varav 11 från pojkar och 61 från flickor. Bortfallet är 14 procent. Rapporten omfattar frågor som rör trivsel i skolan samt konsumtion av tobak, alkohol och narkotika och övriga droger och redovisas för länet och riket samt för länets sju kommuner. Länets ungdomar följer i stort sett samma konsumtionsmönster som ungdomarna i riket, men med vissa variationer. Länets pojkar röker lite mindre än riksgenomsnittet men länets flickor snusar lite mer än flickorna i riket. Länets ungdomar dricker alkohol mer sällan än rikets ungdomar. Det är också betydligt vanligare att ungdomarna i länet dricker hembränt medan konsumtionen av smuggelsprit är något lägre än riksgenomsnittet. Enligt undersökningen uppger länets ungdomar att deras föräldrar känner till deras alkoholkonsumtion i lägre utsträckning än riksgenomsnittet. Undersökningen visar också att det finns ett starkt samband mellan alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem speciellt bland flickor i länet. Rapporten visar också att tillgängligheten till narkotika verkar vara något lägre i länet än i övriga landet, och länets pojkar uppger i något lägre utsträckning än rikets pojkar att de använt narkotika. Det finns också vissa variationer mellan kommunerna, men de största variationerna finner man mellan könen i stort sätt alla frågor. 1
Innehållsförteckning 1. Inledning 4 2. Metod 4 2.1 Undersökningens upplägg och genomförande 4 2.2 Kommentarer till tolkning av resultaten 5 2.3 Metodproblem 5 2.4 Slutsatser 8 3. Resultat Västernorrland och riket 8 3.1 Trivsel 8 3.2 Tobak 9 3.2.1. Rökning 9 3.2.2 Snusning 3.3 Alkohol 11 3.2.1. Alkoholkonsumtionsfrekvens 11 3.2.2. Hembränt och smuggelsprit 11 3.2.3. Intensivkonsumtion 12 3.2.4. Alkoholrelaterade problem 13 3.4 Narkotika, dopning och sniffning 15 3.4.1. Narkotika 15 3.4.2. Dopning 16 3.4.3. Sniffning 16 4. Resultat Härnösand, Sundsvall, Timrå och Ånge 16 4.1 Trivsel 16 4.2 Tobak 17 4.2.1. Rökning 17 4.2.2 Snusning 18 4.3 Alkohol 18 4.2.1. Alkoholkonsumtionsfrekvens 18 4.2.2. Hembränt och smuggelsprit 19 4.2.3. Intensivkonsumtion 4.4 Narkotika 21 2
5. Resultat Örnsköldsvik, Sollefteå och Kramfors 22 5.1 Trivsel 22 5.2 Tobak 23 5.2.1. Rökning 23 5.2.2 Snusning 24 5.3 Alkohol 24 5.2.1. Alkoholkonsumtionsfrekvens 24 5.2.2. Hembränt och smuggelsprit 25 5.2.3. Intensivkonsumtion 26 5.4 Narkotika 27 6. Slutligen 28 7. Referenser 28 3
1. Inledning I Västernorrland har landstinget och länets kommuner sedan 1997 genomfört länstäckande totalundersökningar av elevers drogvanor. Vartannat år har undersökningen omfattat länets niondeklassare och vartannat år har undersökningen gjorts bland gymnasieelever i årskurs 2 och 3. År 3 har landstinget och länets kommuner uppdragit åt Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning, CAN att genomföra undersökningen. På så sätt blir länets resultat jämförbart med riket. 3 års undersökning av drogvanorna avser eleverna i årskurs 9 i Västernorrlands län. I denna rapport redovisas resultatet av ett urval av enkätens frågor. I kapitel 3 jämförs länets resultat med rikets. I kapitel 4 redovisas resultatet mellan kommunerna Härnösand, Sundsvall, Timrå och Ånge. I det femte kapitlet redovisas resultaten för Örnsköldsvik, Sollefteå och Kramfors. Syftet med drogvaneundersökningen är att jämföra drogvanorna bland eleverna i Västernorrlands län med motsvarande vanor hos skolungdomar i riket som helhet samt att göra jämförelser mellan länets kommuner. Ett annat syfte med rapporten är att kartlägga drogvanorna bland niondeklassare i Västernorrland och att få en möjlighet att följa utvecklingen över tid. På Landstinget Västernorrlands webbplats www.lvn.se finns rapporten och tabellbilagor att ladda hem. 2. Metod 2.1 Undersökningens upplägg och genomförande 3 års undersökning i Västernorrlands län har genomförts som en totalundersökning i samtliga årskurs 9 klasser (136 stycken). Riksundersökningen har genomförts som en stickprovsundersökning där urvalet omfattade 562 klasser. I riksundersökningen deltog 518 klasser och i Västernorrland 125 klasser. Enkäten skulle besvaras i vecka 12, men de som inte hade möjlighet till detta fick använda veckorna fram vecka 15. Sammanlagt medverkade 2 3 elever i Västernorrlands län och 5 235 elever besvarade motsvarande enkät i riksundersökningen. Alla formulär har granskats manuellt före databearbetning och i samband med detta har 79 formulär i riksundersökningen samt 22 formulär i Västernorrlands län bedömts vara uppenbarligen överdrivet eller skämtsamt ifyllda och därav plockats bort. Totalt har 5 156 enkäter i riksundersökningen samt 2 181 enkäter i Västernorrlandsstudien skannats. Därefter har svaren granskats ytterligare en gång varvid 13 riksformulär och 11 formulär i Västernorrlandsundersökningen sorterades bort p.g.a. att den uppgivna konsumtionen varit större än vad som ansetts rimligt. Dessutom togs 4 enkäter bort i riksundersökningen och 8 i Västernorrlandsundersökningen p.g.a. att eleverna inte fyllt i frågan om könstillhörighet. Antalet bearbetade formulär är 2162 i Västernorrland och 5 156 i hela landet. I Västernorrland har 1 1 formulär från pojkar respektive 61 formulär från flickor bearbetats. I hela landet är motsvarande siffror för pojkar 2 611 och för flickor 2 545. Bortfallet, dvs. antalet elever som av olika anledningar var frånvarande vid undersökningstillfället är 14 procent i hela landet och i Västernorrland. 4
Formuläret innehöll cirka 7 frågor. För att elevernas anonymitet skulle vara helt skyddad ombads de att inte sätta ut sina namn på formulären. De informerades också om att deras svar endast skulle användas för statistiska bearbetningar och att ingen analys av enskilda klasser skulle redovisas. Innan enkätformulären sändes ut kontaktades samtliga skolor i Västernorrland. Formulären distribuerades genom rektorernas försorg till vederbörande lärare för de utvalda klasserna, enligt instruktioner från CAN. Eleverna besvarade formulären i klassrummen, varefter de själva stoppade formuläret i ett kuvert som de klistrade igen. 2.2 Kommentarer till tolkning av resultaten Materialet presenteras genomgående uppdelat på kön förutom i de fall då en könsuppdelning skulle innebära för få svaranden. Figurerna redovisar resultatet från Västernorrlands län jämsides med data från riksundersökningen. 2.3 Metodproblem Alla frågeundersökningar är behäftade med olika typer av metodologiska problem, som måste beaktas vid tolkningen av resultaten. Dessa utgörs bl.a. av urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. För var och en av dessa finns sedan slumpmässiga och systematiska felkällor. Storleken av de slumpmässiga variationerna kan beräknas. Detta gäller emellertid inte de systematiska felen, d.v.s. de felkällor som bidrar till att det sanna värdet på en parameter avviker på ett icke slumpmässigt sätt från det verkliga beteendet. Urvalsfel Urvalsfel fås, per definition, enbart i urvalsundersökningar och inte i totalundersökningar som undersökningen i Västernorrlands län. Urvalet i riksundersökningen är ett stratifierat klusterurval där 3 skolor dragits från sex olika regioner i landet och har gjorts från skolregistret vid Statistiska centralbyrån, SCB, i Örebro. Då klassbeteckningar ej längre finns har urvalet för riksundersökningen bestått av ej identifierade klasser i 3 namngivna skolor. Urvalet av de deltagande klasserna har skett genom att respektive skola skickat uppgifter till CAN. Därefter har CAN dragit två klasser eller motsvarande slumpmässigt ur respektive skola. Det finns ingen anledning att anta att detta inte gjorts på ett riktigt sätt och att det därav skulle föreligga systematiska fel orsakade av urvalsdragningen. Riksundersökningen är gjord som en stickprovsundersökning, vilket innebär att slutsatser om populationen i dess helhet dras med hjälp av uppgifter ur stickprovet. Detta medför en viss osäkerhet när det gäller att beräkna det sanna värdet. Eftersom urvalet är draget slumpmässigt kan osäkerheten uppskattas genom att beräkna ett s.k. konfidensintervall (felmarginal). Urvalet i riksundersökningen är gjort som ett klusterurval, där klasserna valts ut slumpmässigt proportionellt mot antalet elever i klassen. Detta innebär att man med en viss sannolikhet kan uttala sig om att det sanna värdet i populationen ligger i ett intervall beräknat med utgångspunkt från det observerade värdet i stickprovet. Ovan har ordet sanna stått inom citationstecken. Med detta avses att det går att beräkna en storlek på konfidensintervallet som är sann ur statistisk synpunkt. Storleken på konfidensintervallet påverkas dels av storleken på observationen och dels av storleken på stickprovet. Små och stora andelar (t.ex. 5 procent respektive 95 pro- 5
cent) medför mindre konfidensintervall än andelar runt 5 procent. När det gäller stickprovets storlek är konfidensintervallet större ju mindre stickprovet är. Bortfallsfel Ett problem i samband med frågeundersökningar utgörs av bortfallet, dvs. de personer som skulle ha besvarat formuläret men som av olika skäl inte deltog i undersökningen. I skolundersökningarna finns två typer av sådana bortfall. Den ena utgörs av eleverna i de klasser som av olika skäl inte deltog i undersökningen och den andra typen utgörs av dem som var frånvarande i samband med datainsamlingen. Att en elev, som är närvarande vid undersökningstillfället, vägrar att deltaga förekommer praktiskt taget aldrig. I 3 års riksundersökning var det 44 klasser som av olika skäl inte deltog i undersökningen. Orsakerna till bortfallet varierade, oftast berodde det på att klassen inte kunde genomföra enkäten under den anvisade tidsperioden på grund av prao eller liknande. En allt vanligare orsak till att klasser ej deltar är andra undersökningar görs under samma period och att skolorna måste eller väljer prioritera dessa. I vissa fall var orsaken att formulären kommit bort på posten eller att skolan glömt eller vägrat medverka. I Västernorrlands län var det 11 klasser som inte deltog i undersökningen. Det finns emellertid ingen anledning att anta att bortfallet av klasser är systematiskt, vare sig i riksstudien eller i Västernorrlandsstudien och det torde därför inte ha påverkat undersökningsresultatens representativitet i någon betydande omfattning. Det bortfall som orsakats av enstaka elevers frånvaro redovisas i tabell 1. I hela landet var 14 procent frånvarande och i Västernorrlands län 14 procent. I samband med undersökningen har uppgifter tagits in om orsakerna till bortfallet. I riksundersökningen var 6 procent frånvarande p.g.a. sjukdom, en procent hade anpassad studiegång, en procent hade beviljad permission och två procent var frånvarande p.g.a. annan skolaktivitet. Två procent var olovligt frånvarande. I Västernorrlands län var motsvarande andelar 6, 2, 2, 2, respektive procent. Pojkar Flickor Totalt Bortfall Tabell 1 Ånge 69 55 124 9 % Timrå 59 7 129 14 % Härnösand 128 114 242 16 % Sundsvall 385 367 752 13 % Kramfors 96 88 184 12 % Sollefteå 84 92 176 14 % Örnsköldsvik 229 2 469 13 % Västernorrland 11 61 2162 14 % Hela landet 2611 2545 5156 14 % Innan enkäterna skickades ut till skolorna togs uppgifter om antalet elever i respektive klass i skolorna in från rektorerna. Enligt dessa uppgifter skulle sammanlagt 2 666 elever deltaga i Västernorrlandsundersökningen. Sammanlagt var det 2 3 elever som besvarade enkäten. 316 elever var frånvarande av olika skäl och (baserat på uppgifterna från rektorerna) saknades 167 elever p.g.a. de 11 klasserna som inte deltog. Differensen på 21 elever mellan det av rektorerna rapporterade antalet elever kan bl.a. bero på att elever flyttat under tiden mellan rektorernas rapportering och datainsamlingen. 6
I anslutning till 1993 års undersökning gjordes en särskild studie i årskurs 9 i Stockholms skolor. Då gjordes även en uppföljning av bortfallet. Därvid fick de elever som var frånvarande vid undersökningstillfället besvara formuläret när de återvände till skolan. Som väntat redovisade eleverna i bortfallsuppföljningen en större konsumtion av alkohol, narkotika och tobak än undersökningsmaterialet. De ursprungliga undersökningsresultaten påverkades emellertid inte med mer än enstaka procentenheter om man beaktade de senare erhållna uppgifterna om bortfallet 1. Det interna bortfallet ligger i de flesta fall under 1 procent, och kommer inte att redovisas i figurerna. Mätfel Mätfelet är skillnaden mellan ett erhållet och ett sant värde. Mätfel kan grovt sett sägas orsakas av mätinstrumenten, mätmetoden och svarens tillförlitlighet, dvs. huruvida eleverna lämnar sanningsenliga svar. Vid flera studier av den vuxna befolkningen har man funnit en ovilja att redovisa känsliga förhållanden och att respondenterna medvetet eller omedvetet underskattar sin konsumtion av bl.a. alkohol och tobak. Det kan naturligtvis inte uteslutas att somliga elever i föreliggande studie skulle rapportera en för låg konsumtion (underrapportering), men även motsatsen förekommer, dvs. att man uppger en för hög konsumtion (överrapportering). En alltför högt redovisad konsumtion kan vara ett utslag av leklust. Ett dylikt beteende torde många gånger ta sig uttryck i helt orimliga och uppenbart felaktiga svar och svarskombinationer som genomskådas vid granskningen av formulären. I 3 års studie upptäcktes och utsorterades, som tidigare nämnts, 92 stycken sådana formulär i riksundersökningen och 33 stycken i Västernorrlands län. Ett annat, och antagligen mer vanligt, skäl att uppge en alltför hög alkoholkonsumtion kan vara att man vill imponera på sina kamrater. Det kan också vara så att man inför klasskamraterna brukar ge sken av att dricka mer än vad man egentligen gör. Trots att formulären skall besvaras under samma former som vid ett enskilt skriftligt prov kan det inte alla gånger undvikas att några har möjlighet att se vad andra svarar. Vetskapen om att andra eventuellt har möjlighet att se svaren kan medföra att somliga även i enkätsituationen uppger ett falskt konsumtionsbeteende. För att minska risken för att eleverna inte skall svara sanningsenligt har föreliggande undersökningar genomförts helt anonymt. Vid genomförandet av undersökningen var en lärare varit närvarande för att bl.a. förebygga störande moment och se till att undersökningen genomförs under samma former som ett skriftligt prov. Detta ger dock naturligtvis ingen fullständig garanti för att somliga inte angett en över- eller underkonsumtion av alkohol, narkotika eller andra droger. Undersökningen är genomförd som en gruppenkät. Gruppenkäter är ett effektivt sätt att undersöka många personer, och bortfallet p.g.a. vägran blir, som nämnts ovan, vanligtvis litet. Viktigt vid denna typ av enkäter är att eleverna får tillräckligt med tid på sig att besvara enkäten och att de upplever att de kan svara på enkäten utan att riskera att identifieras. Bearbetningsfel Bearbetningsfel avser de fel som kan uppstå vid bearbetningen, analysen och rapporteringen av undersökningens resultat. De enkäter som besvarats har granskats manuellt, bl.a. för att upptäcka oseriöst ifyllda enkäter, varefter de har skannats in i en dator. Datamängden har sedan bearbetats och ett s.k. dataset har upprättats. Generellt kan man säga att ju fler steg som förekommer i databehandlingsprocessen, desto mer ökar risken för att fel skall uppträda. Genom att gå metodiskt tillväga, 1 Andersson & Hibell 1993 7
samt att med felsökningar och kontroller granska resultaten, kan bearbetningsfelet hållas lågt. Bearbetningsfelen brukar anses vara den feltyp som bidrar minst till det totala felet. 2.4 Slutsatser De representativitets- och tillförlitlighetsproblem som behandlats bör naturligtvis beaktas vid tolkningen av resultaten. En viktig slutsats kan vara att enskilda siffror snarare bör ses som storleksordningar på konsumtionen av en viss drog än som ett exakt mått på det verkliga beteendet. Detta talar för att det är mer meningsfullt att t.ex. jämföra olika grupper med varandra än att dra alltför kategoriska slutsatser utifrån en enskild siffra. Härtill kan läggas att det finns anledning att anta att felkällorna är ungefär lika stora i riksundersökningen som i specialstudien i Västernorrlands län (urvalsfelet undantaget). Metodproblemen torde således inte försvåra huvudsyftet med Västernorrlandsstudien, nämligen att jämföra drogvanorna bland eleverna i Västernorrlands län med motsvarande vanor hos skolungdomar i riket som helhet. Vid dessa jämförelser är det viktigt att beakta att små differenser oftast inte är signifikanta och att detta i första hand gäller observationer som ligger i närheten av 5 procent. 3. Resultat Västernorrland 3.1 Trivsel i skolan I såväl denna studie som i andra studier av ungdomars drogvanor framgår det att det finns ett samband mellan en hög alkoholkonsumtion och otrivsel i skolan. Därför är det viktigt att undersöka hur eleverna trivs i skolan också i en undersökning som syftar till att kartlägga droganvändningen. Hur trivs du i skolan? länet pojkar länet flickor riket pojkar ganska bra så där ganska dåligt riket flickor Bild 1 Det är 77 procent av länets pojkar och 73 procent av länets flickor som uppger att de trivs mycket eller ganska bra i skolan. Motsvarande andel för rikets pojkar är 8 procent och 75 procent för flickor. Vi kan alltså konstatera att de allra flesta som svarat på enkäten trivs bra i skolan, men det är ändå många elever som uppger att de 8
trivs mycket dåligt vilket kan betyda att de ligger i riskgruppen för att dricka alkohol. I länet fanns det när undersökningen genomfördes cirka 8 pojkar som trivs dåligt i skolan och cirka 9 flickor. 3.2 Tobak Rökning Röker du? 9 8 7 5 3 Bild 2 riket länet flickor pojkar För att bli klassificerad som rökare skall man ha svarat med ett av ja-alternativen på frågan Röker du?. Detta innebär att också de som bara röker ibland räknas som rökare. Länets pojkar röker i lägre grad än riksgenomsnittet, men länets flickor ligger på samma nivå som riket i övrigt. Också här är det flickorna som står för den högsta konsumtionen. Det är 29 procent av länets flickor som uppger att de röker och i riket röker 3 procent. I länet fanns när undersökningen gjordes cirka pojkar som röker varje eller nästan varje dag. Motsvarande siffra för flickorna är 1. Hur får du vanligen tag på cigaretter? 9 8 7 5 3 Bild 3 köper själv från kompisar från föräldrar från annan vuxen flickor pojkar Undersökningen visar att det vanligaste sättet för ungdomar att få tag på cigaretter är från kompisar. För flickor är det också vanligt att få tag på cigaretter genom en 9
person över 18 år som inte är en egen förälder. För pojkar är det vanligt att själv köpa cigaretter. Bland de som själva köper sina cigaretter är kiosker det vanligaste inköpsstället. Därefter följer närbutik/jourbutik och bensinstation. Sedan 1998 har det varit förbjudet att sälja tobak till ungdomar under 18 år. Därför ska det i teorin vara omöjligt för niondeklassare att själva köpa cigaretter eller snus. Uppenbarligen är så inte fallet. Snusning Snusar du? 9 8 7 5 3 Bild 4 riket länet flickor pojkar För att bli klassificerad som snusare skall man ha svarat med ett ja-alternativ på frågan Snusar du?. Att snusa är till skillnad från att röka vanligare bland pojkar än bland flickor, även om länets flickor snusar i något högre utsträckning än riksgenomsnittet. I länet snusar 23 procent av pojkarna jämfört med 24 procent i riket. Andelen flickor som snusar är 11 procent i länet jämfört med 7 procent i riket. I länet fanns när undersökningen genomfördes cirka 18 pojkar som snusar varje eller nästan varje dag. Motsvarande siffra för flickorna i länet är cirka 5 stycken. Hur får du vanligen tag på snus? 9 8 7 5 3 Bild 5 köper själv från kompisar från föräldrar från annan vuxen flickor pojkar För pojkar är det till skillnad mot när det gäller rökningen vanligast att själv köpa snus. Bland flickorna är det vanligast att få tag på snus genom en annan vuxen.
Jämfört med när det gäller att få tag på cigaretter så är det betydligt vanligare att få snus genom sina föräldrar. 3.3 Alkohol 3.2.1 Alkoholkonsumtionsfrekvens Hur ofta dricker du alkohol? länet pojkar länet flickor riket pojkar riket flickor Bild 6 aldrig max 1ggr/mån mer än 1 ggr/mån Länets flickor dricker liksom i riket i övrigt oftare alkohol än pojkarna gör. Dock dricker länets ungdomar i genomsnitt mer sällan alkohol än riksgenomsnittet. Av länets flickor dricker 23 procent alkohol mer än 1 ggr/månad motsvarande andel för länets pojkar är 19 procent. 3.2.2. Hembränt och smuggelsprit Har du någon gång druckit hemtillverkad sprit, s k hembränt? 9 8 7 5 3 Bild 7 riket länet flickor pojkar I detta diagram har eleverna svarat på frågan om man druckit hembränt de senaste 12 månaderna. Bland de som svarat nej på frågan finns även de som någon gång smakat hembränt men för mer än 12 månader sedan. 11
Hembränd sprit verkar vara vanligt i länet om man jämför med riket i övrigt. Också här är det flickorna som har den högsta konsumtionen. I länet dricker flickorna mer smuggelsprit än pojkarna, men i riket är det pojkarna som dricker med smuggelsprit. Har du någon gång druckit smuggelsprit? 9 8 7 5 flickor pojkar 3 Bild 8 riket länet 3.2.3. Intensivkonsumtion Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halv flaska sprit vid samma tillfälle? länet pojkar länet flickor riket pojkar 1 ggr/mån eller oftare mer sällan aldrig riket flickor Bild 9 Frågan vars svar redovisas i ovanstående diagram lyder: Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst 18 cl sprit (en halv kvarting) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Även om flickorna dricker alkohol oftare än pojkarna så dricker pojkarna mer alkohol vid varje tillfälle. Flickornas alkoholkonsumtion ligger här på samma nivå som riksgenomsnittet medan pojkarna dricker något mer än genomsnittet för landets pojkar. Även de som uppgett att de aldrig dricker alkohol finns medräknade i diagrammet. 12
Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? länet pojkar länet flickor riket pojkar 1 ggr/mån el oft mer sällan aldrig riket flickor Bild Länets pojkar uppger att de dricker sig berusade i mindre utsträckning än riksgenomsnittet. Detta gäller dock inte för länets flickor som berusningsdricker i samma utsträckning som rikets flickor. Känner någon av dina föräldrar till att du dricker alkohol? länet pojkar länet flickor riket pojkar nej ja, lite ja, allt riket flickor Bild 11 Man kan konstatera att föräldrarna känner till en mycket liten del av sina barns alkoholkonsumtion. De flesta föräldrar känner endast till en liten del eller ingenting av sina barns alkoholvanor. Runt procent av länets pojkar och flickor uppger att deras föräldrar inte känner till att de dricker alkohol. Detta diagram visar endast svaren bland alkoholkonsumenter. 3.2.4. Alkoholrelaterade problem I bilderna 12 och 13 har den uppgivna årsalkoholkonsumtionen räknats om till ett alkoholkonsumtionsindex. Index motsvarar att personen inte alls dricker alkohol. Index 6 motsvarar en skattad alkoholkonsumtion på över en liter procentig alkohol på ett år, vilket motsvarar cirka 32 burkar starköl per månad. Detta diagram visar sambandet mellan alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem. Bilden visar alltså endast problem som beror på alkoholkonsumtion. Därför är det inte förvånande att problemen ökar i takt med alkoholkonsumtionen. Vad 13
som däremot är anmärkningsvärt är hur vanligt det är med olika problem bland högkonsumenter. Liknande samband finns mellan alkoholkonsumtion och rökning/snusning, narkotika, sniffning, skoltrivsel, skolk, otrygghet och våld. samband mellan alkoholkonsumtion och olika problem bland pojkar i Västernorrland 9 8 7 5 3 Bild 12 1 till 2 3 till 4 5 till 6 sexuellt relaterade problem brottsrelaterade problem relationsrelaterade problem individuella problem Grafen visar att problemen ökar med alkoholkonsumtionen. Sexuella problem avser personen haft oskyddat sex och/eller oönskat sex. Med brottsrelaterade problem menas att personen hamnat i bråk med polisen och/eller bråkat eller slagits och/eller blivit rånad eller bestulen. Med relationsrelaterade problem menas att personen grälat och /eller haft problem med förhållandet till föräldrar, vänner eller lärare. Med individuella problem menas att personen fått försämrade prestationer i skolan eller arbetet och/eller haft baksmälla och /eller förstört saker eller kläder och/eller tappat pengar eller andra värdesaker och/eller råkat ut för olycka eller skadats. För att bli klassificerad som alkoholkonsument i denna rapport är det tillräckligt att den som svarat en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), 2 cl vin eller 2 cl sprit. Denna definition har erhållits genom att kombinera den lägsta konsumtionsfrekvensen med den lägsta konsumtionskvantiteten för varje dryck. Alla personer som svarat på frågan om frekvensen och kvantiteten för de drycker som ingått i undersökningen har erhållit ett värde på konsumtionsindex, vilket är ett sammanfattande mått på den totala årliga alkoholkonsumtionen (se nedan). De personer som dricker någon alkoholdryck tillhör endera av kategorierna 1 6 på konsumtionsindex och har därmed betraktats som alkoholkonsumenter. Den redovisade definitionen måste betraktas som relativt vid, vilket bör beaktas vid tolkningen av och diskussion kring resultaten. Konsumtionsindex Skattad årskonsumtion i cl alkohol % Tabell 2 (icke konsument) 1 49 2 5 149 3 15 299 4 3 499 5 5 999 6 14
samband mellan alkoholkonsumtion och olika problem bland flickor i Västernorrland 9 8 7 5 3 Bild 13 1 till 2 3 till 4 5 till 6 sexuellt relaterade problem brottsrelaterade problem relationsrelaterade problem individuella problem Detta diagram visar motsvarande problemnivåer för flickor i länet. Som diagrammet visar så får flickor i högre utsträckning olika problem i takt med alkoholkonsumtionen. 3.4 Narkotika, dopning och sniffning 3.4.1. Narkotika 5 procent av Västernorrlands pojkar och 6 procent av länets flickor har någon gång använt narkotika. Det är något lägre än riksgenomsnittet som ligger på 9 respektive 7 procent. De vanligaste drogerna i undersökningen är hasch och marijuana. I hela länet är det runt pojkar och lika många flickor som uppgett att man använt narkotika någon gång. I bild 14 redovisas svaren på en fråga som rör möjligheten att få tag i narkotika bland de elever som själva aldrig använt narkotika. Syftet har varit att belysa hur eleverna själva bedömer sina möjligheter att skaffa narkotika. Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? länet pojkar länet flickor riket pojkar ja, det vet jag säkert ja, det tror jag nej riket flickor Bild 14 Länets ungdomar vet eller tror sig veta någon som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dem i lägre grad än riksgenomsnittet. Detta tyder på att det är något svårare 15
att få tag på narkotika i Västernorrland jämfört med riket i övrigt. En högre andel av flickorna än pojkarna känner till någon som kan sälja eller ge narkotika till dem. Det är 59 procent av länets flickor som inte vet någon person som kan sälja narkotika till dem och det är 67 procent av länets pojkar. Motsvarande andel i riket är 55 procent av flickorna och procent av pojkarna. 3.4.2. Dopning En procent av länets pojkar har någon gång använt anabola steroider utan läkarordination. Bland flickorna är det i princip ingen som använt anabola steroider. I riket ligger motsvarande siffror för pojkar på 3 respektive 1 procent för flickor. 3.4.3. Sniffning I Västernorrland har 5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna någon gång sniffat. Motsvarande siffra på riksnivå är 8 respektive 4 procent. I en följdfråga med öppet svarsalternativ har eleverna som sniffat någon gång fått uppge vilka medel de använt. Några av de vanligaste sniffningsmedlen i riksundersökningen var lim (utgjorde 3 procent av alla nämnda sniffningsmedel), bensin (23 procent) och tändargas och andra gaser (17 procent). I Västernorrlands län var motsvarande andelar 31, 33 respektive 21 procent. 4. Resultat Härnösand, Sundsvall, Timrå och Ånge 4.1. Trivsel i skolan I såväl denna studie som i andra studier av ungdomars drogvanor framgår det att det finns ett samband mellan en hög alkoholkonsumtion och otrivsel i skolan. Därför är det viktigt att undersöka hur eleverna trivs i skolan också i en undersökning som syftar till att kartlägga droganvändningen. Hur trivs du i skolan? Ånge pojkar Ånge flickor Timrå pojkar Timrå flickor Sundsvall pojkar Sundsvall flickor Härnösand pojkar Härnösand flickor länets pojkar länets flickor bra eller mycket bra så där dåligt eller mycket dåligt Bild 15 Bilden visar att eleverna på Härnösands skolor trivs bäst. Sämst trivs flickorna i Timrå och Ånge. Rent generellt kan man säga att flickor trivs sämre än pojkar. Detta 16
gäller dock inte för flickorna i Sundsvall. Vi kan konstatera att de allra flesta som svarat på enkäten trivs bra i skolan, men det är ändå många elever som uppger att de trivs mycket dåligt vilket betyder att de ligger i riskgruppen för att dricka alkohol. I länet fanns det när undersökningen genomfördes cirka 8 pojkar som mår dåligt i skolan och cirka 9 flickor. Det är 77 procent av länets pojkar och 73 procent av länets flickor som uppger att de trivs mycket bra och ganska bra. Motsvarande andel för rikets pojkar är 8 procent och 75 procent för flickor. Vi kan konstatera att de allra flesta som svarat på enkäten trivs bra i skolan, men det är ändå många elever som uppger att de trivs mycket dåligt vilket betyder att de ligger i riskgruppen för att dricka alkohol. I länet fanns det när undersökningen genomfördes cirka 8 pojkar som mår dåligt i skolan och cirka 9 flickor. 4.2. Tobak 4.2.1. Rökning Röker du? Andel "ja" 9 8 7 5 3 Bild 16 länet Härnösand Sundsvall Timrå Ånge pojkar flickor Hur många elever som röker varierar mycket mellan kommunerna och framförallt mellan könen. Flickor röker i mycket högre grad än pojkar. Detta gäller framför allt för Ånge, Sundsvall och Härnösand. I Timrå är variationen mellan könen mycket liten. I Ånge röker nästan procent av alla flickor medan det bland pojkarna endast rör sig om drygt %. Härnösandspojkarna är de som röker minst bland de redovisade grupperna, däremot ligger flickorna på en relativt hög nivå. För att bli klassificerad som rökare skall man ha svarat med ett av ja-alternativen på frågan Röker du?. Detta innebär att också de som bara röker ibland räknas som rökare. Länets pojkar röker i lägre grad än riksgenomsnittet, men länets flickor ligger på samma nivå som riket i övrigt. Också här är det flickorna som står för den högsta konsumtionen. Det är 29 procent av länets flickor som uppger att de röker och i riket röker 3 procent. I länet fanns när undersökningen gjordes cirka pojkar som röker varje eller nästan varje dag. Motsvarande siffra för flickorna är 1. 17
4.2.2. Snusning Snusar du? Andel "ja" 9 8 7 5 3 Bild 17 länet Härnösand Sundsvall Timrå Ånge pojkar flickor Snusningen är till skillnad mot rökningen mycket vanligare bland pojkar än bland flickor. Flest snusare sammanlagt för båda könen finns i Ånge. Timråpojkarna snusar visserligen lika mycket som ångepojkarna, men flickorna snusar inte alls i samma grad som Ånges flickor. Minst snusar man i Härnösand följt av Sundsvall. För att bli klassificerad som snusare skall man ha svarat med ett ja-alternativ på frågan Snusar du?. Att snusa är till skillnad från att röka vanligare bland pojkar än bland flickor, även om länets flickor snusar i något högre utsträckning än riksgenomsnittet. I länet snusar 23 procent av pojkarna jämfört med 24 procent i riket. Andelen flickor som snusar är 11 procent i länet jämfört med 7 procent i riket. I Länet fanns när undersökningen genomfördes cirka 18 pojkar som snusar varje eller nästan varje dag. Motsvarande siffra för flickorna i länet är cirka 5 stycken. 4.3. Alkohol 4.2.1. Alkoholkonsumtionsfrekvens Hur ofta dricker du alkohol? Ånge pojkar Ånge flickor Timrå pojkar Timrå flickor Sundsvall pojkar Sundsvall flickor Härnösand pojkar Härnösand flickor länets pojkar länets flickor Bild 18 aldrig max 1ggr/mån mer än 1 ggr/mån Flickor dricker alkohol oftare än pojkar. Detta gäller dock inte för Ånge där pojkarna dricker i högre utsträckning än flickorna. Flickorna i Ånge dricker dock oftare 18
än pojkarna. I Timrå och Härnösand dricker flickorna också oftare än pojkarna, men i Sundsvall är skillnaden inte lika stor mellan könen. Länets flickor dricker liksom i riket i övrigt oftare alkohol än pojkarna gör. Dock dricker länets ungdomar i genomsnitt mindre alkohol än riksgenomsnittet. Av länets flickor dricker 23 procent alkohol mer än 1 ggr/månad. Motsvarande andel för länets pojkar är 19 procent. 4.2.2. Hembränt och smuggelsprit Har du någon gång druckit hemtillverkad sprit, s k hembränt? Andel "ja" 9 8 7 5 3 Bild 19 länet Härnösand Sundsvall Timrå Ånge pojkar flickor I detta diagram har eleverna svarat på frågan om man druckit hembränt de senaste 12 månaderna. Bland de som svarat nej på frågan finns även de som någon gång smakat hembränt men för mer än 12 månader sedan. Den hembrända spriten är vanligt förekommande överallt i länet. Det är främst flickor som någon gång druckit hembränt. Detta gäller dock inte för Ånge där pojkar och flickor dricker hembränt i samma utsträckning. Hembränd sprit verkar vara vanligt i länet om man jämför med riket i övrigt. Också här är det flickorna som har den högsta konsumtionen. Däremot så är smuggelsprit inte lika vanligt i länet som det är i övriga landet. Har du någon gång druckit smuggelsprit? Andel "ja" 9 8 7 5 3 Bild länet Härnösand Sundsvall Timrå Ånge pojkar flickor 19
Smuggelsprit är inte lika utbrett som hembränt i länet, men det förekommer dock. Ingen kommun sticker ut nämnvärt, utan konsumtionen verkar vara ganska jämt fördelad i området. Också här är det flickorna som står för den högsta konsumtionen. 4.2.3. Intensivkonsumtion Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halv kvarting sprit vid samma tillfälle? Ånge pojkar Ånge flickor Timrå pojkar Timrå flickor Sundsvall pojkar Sundsvall flickor Härnösand pojkar Härnösand flickor länets pojkar länets flickor 1 ggr/mån eller oftare mer sällan aldrig Bild 21 Frågan vars svar redovisas i ovanstående diagram lyder: Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst 18 cl sprit (en halv kvarting) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Även de som uppgett att de aldrig dricker alkohol finns medräknade i diagrammet. Intensivkonsumtionen är ganska jämt fördelad bland de redovisade kommunerna. Dock dricker Härnösands och Sundsvalls pojkar oftare en stor mängd alkohol än övriga grupper. Intensivkonsumtionen är mer utbredd bland kommunernas pojkar än flickor. Även om flickorna dricker alkohol oftare än pojkarna så dricker pojkarna mer alkohol vid varje tillfälle. Flickornas alkoholkonsumtion ligger här på samma nivå som riksgenomsnittet medan pojkarna dricker något mer än genomsnittet för landets pojkar. Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Ånge pojkar Ånge flickor Timrå pojkar Timrå flickor Sundsvall pojkar Sundsvall flickor Härnösand pojkar Härnösand flickor länets pojkar länets flickor 1 ggr/mån el oft mer sällan aldrig Bild 22
Kommunernas flickor berusningsdricker i högre utsträckning än pojkarna. Detta gäller dock inte för Ånge där berusningsdrickandet är mer jämt fördelat mellan könen. I genomsnitt uppger länets pojkar att de dricker sig berusade i mindre utsträckning än riksgenomsnittet. Detta gäller dock inte för länets flickor som berusningsdricker i samma utsträckning som rikets flickor. Känner någon av dina föräldrar till att du dricker alkohol? Ånge pojkar Ånge flickor Timrå pojkar Timrå flickor Sundsvall pojkar Sundsvall flickor Härnösand pojkar Härnösand flickor länets pojkar länets flickor nej ja, lite ja, allt Bild 23 Man kan konstatera att föräldrarna känner till en mycket liten del av sina barns alkoholkonsumtion. De flesta föräldrar känner endast till en liten del eller ingenting av sina barns alkoholvanor. Minst vet föräldrarna till flickor i Timrå där endast runt procent känner till allt som flickorna dricker. Detta diagram visar endast svaren bland alkoholkonsumenter. Runt procent av länets pojkar och flickor uppger att deras föräldrar inte känner till att de dricker alkohol. 4.4. Narkotika I Härnösand har 4 procent av eleverna provat narkotika, i Timrå är motsvarande siffra 5 procent och i Sundsvall har 7 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna provat narkotika. I Ånge är det för få personer som svarat på enkäten för att man ska kunna räkna fram en frekvens. I hela länet är det runt pojkar och lika många flickor som uppgett att man använt narkotika någon gång. De vanligaste drogerna i undersökningen är hasch och marijuana. I bild 24 redovisas svaren på en fråga som rör möjligheten att få tag i narkotika bland de elever som själva aldrig använt narkotika. Syftet har varit att belysa hur eleverna själva bedömer sina möjligheter att skaffa narkotika. 21
Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? Ånge* Timrå Sundsvall pojkar Sundsvall flickor Härnösand länets pojkar länets flickor Bild 24 ja, det vet jag säkert ja, det tror jag nej * Även de som uppgivit att de använt narkotika är inkluderade. I Sundsvall och Ånge finns det flest personer som säkert vet någon som skulle kunna sälja eller ge narkotika till dem. Minst säkra är man i Härnösand och Timrå. Andelen som tror sig veta någon som säljer narkotika är också högst i Sundsvall och Timrå och mindre i Härnösand. 5. Resultat Örnsköldsvik, Sollefteå och Kramfors 5.1. Trivsel i skolan I såväl denna studie som i andra studier av ungdomars drogvanor framgår det att det finns ett samband mellan en hög alkoholkonsumtion och otrivsel i skolan. Därför är det viktigt att undersöka hur eleverna trivs i skolan också i en undersökning som syftar till att kartlägga droganvändningen. Hur trivs du i skolan? Örnsköldsvik pojkar Örnsköldsvik flickor Sollefteå pojkar Sollefteå flickor Karmfors pojkar Kramfors flickor länets pojkar bra eller mycket bra så där dåligt eller mycket dåligt länets flickor Bild 25 22
I Örnsköldsvik uppger både pojkarna och flickorna att de trivs i hög utsträckning. Dock finns det fler flickor än pojkar som uppger att de trivs dåligt eller mycket dåligt, men bland de som trivs mycket dåligt i Örnsköldsvik är de flesta pojkar. I Sollefteå är skillnaden mellan pojkar och flickor vad gäller trivsel större än i Örnsköldsvik och det är flickorna som i högre grad trivs dåligt eller mycket dåligt. De trivs faktiskt sämst bland de redovisade grupperna. Också Sollefteåpojkarna trivs sämre än pojkarna i övriga kommuner. I Kramfors är skillnaden mellan pojkar och flickor ännu större än i Sollefteå. Kramforspojkarna trivs bäst bland de redovisade grupperna, men flickorna trivs inte alls lika bra. 5.2. Tobak 5.2.1. Rökning Röker du? Andel "ja" 9 8 7 5 3 Bild 26 länet Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik flickor pojkar Rökningen är ganska jämnt fördelad mellan de redovisade kommunerna. Det finns dock stora skillnader mellan flickors och pojkars rökvanor. Flickor röker i betydligt högre grad än pojkar gör. Bland pojkarna ligger andelen rökare runt knappa procent medan rökningen bland flickor ligger runt 3 procent. För att bli klassificerad som rökare skall man ha svarat med ett av ja-alternativen på frågan Röker du?. Detta innebär att också de som bara röker ibland räknas som rökare. Länets pojkar röker i lägre grad än riksgenomsnittet, men länets flickor ligger på samma nivå som riket i övrigt. Också här är det flickorna som står för den högsta konsumtionen. Det är 29 procent av länets flickor som uppger att de röker och i riket röker 3 procent. I länet fanns när undersökningen gjordes cirka pojkar som röker varje eller nästan varje dag. Motsvarande siffra för flickorna är 1. 23
5.2.2. Snusning Snusar du? Andel "ja" 9 8 7 5 3 Bild 27 länet Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik flickor pojkar Snusningen är till skillnad mot rökningen betydligt vanligare bland pojkar än flickor. Minst snusar man i Kramfors och mest i Sollefteå. Bland flickorna i Sollefteå är det lika vanligt att snusa som det är bland pojkarna i Örnsköldsvik och Kramfors. För att bli klassificerad som snusare skall man ha svarat med ett ja-alternativ på frågan Snusar du?. Att snusa är till skillnad från att röka vanligare bland pojkar än bland flickor, även om länets flickor snusar i något högre utsträckning än riksgenomsnittet. I länet snusar 23 procent av pojkarna jämfört med 24 procent i riket. Andelen flickor som snusar är 11 procent i länet jämfört med 7 procent i riket. I Länet fanns när undersökningen genomfördes cirka 18 pojkar som snusar varje eller nästan varje dag. Motsvarande siffra för flickorna i länet är cirka 5 stycken. 5.3. Alkohol 5.2.1. Alkoholkonsumtionsfrekvens Hur ofta dricker du alkohol? Örnsköldsvik pojkar Örnsköldsvik flickor Sollefteå pojkar Sollefteå flickor Kramfors pojkar Kramfors flickor länets pojkar länets flickor Bild 28 aldrig max 1ggr/mån mer än 1 ggr/mån Flickorna dricker i genomsnitt oftare alkohol än pojkarna. Det finns inte några särskilt stora skillnader mellan de olika kommunerna. 24
Länets flickor dricker liksom i riket i övrigt oftare alkohol än pojkarna gör. Dock dricker länets ungdomar i genomsnitt mindre alkohol än riksgenomsnittet. Av länets flickor dricker 23 procent alkohol mer än 1 ggr/månad motsvarande andel för länets pojkar är 19 procent. 5.2.2. Hembränt och smuggelsprit Har du någon gång druckit hemtillverkad sprit, s k hembränt? Andel "ja" 9 8 7 5 3 Bild 29 länet Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik flickor pojkar Hembränd sprit är mycket vanligt i hela länet och ligger på en nivå runt procent. Bland de redovisade kommunerna är hembränt vanligast i Kramfors och det är framförallt bland kramforsflickorna som många uppger att de druckit hembränt det senaste året. I detta diagram har eleverna svarat på frågan om man druckit hembränt de senaste 12 månaderna. Bland de som svarat nej på frågan finns även de som någon gång smakat hembränt men för mer än 12 månader sedan. Hembränd sprit verkar vara vanligt i länet om man jämför med riket i övrigt. Också här är det flickorna som har den högsta konsumtionen. Däremot så är smuggelsprit inte lika vanligt i länet som det är i övriga landet. Utbredningsmönstret skiljer sig också betydligt från hembränd sprit. Vanligast är smuggelsprit i Örnsköldsvik. I Kramfors är smuggelsprit relativt vanligt bland flickorna, men inte bland pojkarna. I Sollefteå finns det knappt någon skillnad mellan könen och man dricker här mindre smuggelsprit än man gör i Örnsköldsvik och bland Kramfors flickor. Har du någon gång druckit smuggelsprit? Andel "ja" 9 8 7 5 3 Bild 3 länets Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik flickor pojkar 25
5.2.3. Intensivkonsumtion Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halv flaska sprit vid samma tillfälle? Örnsköldsvik pojkar Örnsköldsvik flickor Sollefteå pojkar Sollefteå flickor Karmfors pojkar Kramfors flickor länets pojkar 1 ggr/mån eller oftare mer sällan aldrig länets flickor Bild 31 Frågan vars svar redovisas i ovanstående diagram lyder: Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst 18 cl sprit (en halv kvarting) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? I Kramfors är det minst vanligt med intensivkonsumtion, och det gäller särskilt för pojkarna. Örnsköldsvik och Sollefteå ligger på en något högre nivå. I Sollefteå dricker pojkarna oftare stora mängder alkohol än flickorna, men i Örnsköldsvik finns det inga större skillnader mellan könen. Även om flickorna dricker alkohol oftare än pojkarna så dricker pojkarna mer alkohol vid varje tillfälle. Flickornas alkoholkonsumtion ligger här på samma nivå som riksgenomsnittet medan pojkarna dricker något mer än genomsnittet för landets pojkar. Även de som uppgett att de aldrig dricker alkohol finns medräknade i diagrammet. Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Örnsköldsvik pojkar Örnsköldsvik flickor Sollefteå pojkar Sollefteå flickor Karmfors pojkar Kramfors flickor länets pojkar 1 ggr/mån el oftare mer sällan aldrig länets flickor Bild 32 26
Flickorna känner sig oftare berusade när de dricker alkohol än pojkarna gör, trots att pojkarna i regel dricker större mängder. Det finns dock inga stora skillnader mellan kommunerna. I genomsnitt uppger länets pojkar att de dricker sig berusade i mindre utsträckning än riksgenomsnittet. Detta gäller dock inte för länets flickor som berusningsdricker i samma utsträckning som rikets flickor. Känner någon av dina föräldrar till att du dricker alkohol? Örnsköldsvik pojkar Örnsköldsvik flickor Sollefteå pojkar Sollefteå flickor Karmfors pojkar Kramfors flickor nej ja, lite ja, allt länets pojkar länets flickor Bild 33 Gäller endast de som uppgivit att de dricker alkohol. Man kan konstatera att föräldrarna känner till en mycket liten del av sina barns alkoholkonsumtion. De flesta föräldrar känner endast till en liten del eller ingenting av sina barns alkoholvanor. Bland Kramfors flickor känner över procent av föräldrarna till allt som döttrarna dricker. Detta kan jämföras med föräldrarna till Örnsköldsviks flickor där knappt 3 procent av föräldrarna känner till hela döttrarnas alkoholkonsumtion. Föräldrarnas kunskaper varierar mycket mellan de olika kommunerna, och man kan heller inte dra några slutsatser om skillnader i kunskap för föräldrar till söner och döttrar. Runt procent av länets pojkar och flickor uppger att deras föräldrar inte känner till att de dricker alkohol. Detta diagram visar endast svaren bland alkoholkonsumenter. 5.4. Narkotika I Örnsköldsvik är det 6 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna som någon gång använt narkotika. Motsvarande siffra för Kramfors är 6 respektive 9 procent av flickorna. I Sollefteå har 7 procent av flickorna använt narkotika. För pojkarna är antalet svaranden för lågt för att man ska kunna dra några slutsatser. I hela länet är det runt pojkar och lika många flickor som uppgett att man använt narkotika någon gång. De vanligaste drogerna i undersökningen är hasch och marijuana. I bild 34 redovisas svaren på en fråga som rör möjligheten att få tag i narkotika bland de elever som själva aldrig använt narkotika. Syftet har varit att belysa hur eleverna själva bedömer sina möjligheter att skaffa narkotika. 27
Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? Örnsköldsvik pojkar Örnsköldsvik flickor Sollefteå pojkar Sollefteå flickor Karmfors pojkar Kramfors flickor länets pojkar ja, det vet jag säkert ja, det tror jag nej länets flickor Bild 34 Eleverna i Örnsköldsvik är de som i högst grad säkert känner till någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dem. Här är det också många som tror sig veta om någon sådan person. Bland Sollefteåungdomarna är det inte så många som tror sig veta någon som kan sälja narkotika, och i Kramfors är det få som säkert vet om någon som säljer narkotika. 6. Slutligen Precis som befarat konsumerar niondeklassarna i länet tobak, alkohol och droger precis som i riket i övrigt med några undantag. Drogvaneundersökningar i årskurs 9 är ett sätt att få reda på elevernas självskattade användning av droger. Förhoppningen är att materialet används t.ex. för att planera långsiktigt drogförebyggande arbete som innefattar åtgärder på olika arenor i kommuner, landsting och andra aktörer i länet. 7. Referenser Andersson B & Hibell B, Skolelevers drogvanor 1993, CAN 1993, Stockholm Hvitfeldt Thomas, Drogvanor i årskurs 9 Västernorrlands län 3 Nr 1, CAN 28