Patientsäkerhetsberättelse för Lomma kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Lomma kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-14 Förvaltningschef Britt-Marie Pettersson

Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år 2

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ett grundläggande kvalitetskrav är att vården är säker och att patienter inte drabbas av skador eller lidande som hade gått att förhindra. Socialnämndens ansvarsområde Enligt socialnämndens reglemente ska nämnden fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten, samt vad som övrigt i lag sägs om socialnämnd. Enligt reglementet ansvarar socialnämnden för bl a: Kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (SoL) Det kommunala hälso- och sjukvårdsarbetet enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Kommunens uppgifter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Utdrag ur socialnämndens mål samt därtill kopplade strategier Verksamheten är till för medborgarna i Lomma kommun. För att åstadkomma en verksamhet som utgår från användarnas behov krävs kunskap och kompetens om det specifika verksamhetsområdet, men också om kommunen som helhet. Nämnden anser generellt att förebyggande verksamhet är mycket viktigt och vill att det, så långt det är möjligt, ska genomsyra verksamheterna. Fokus och alla beslut rörande personer som vårdas i verksamheten ska präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt. Verksamheten ska också ha en tydlig inriktning på att erbjuda en god kvalitet i livets slutskede. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetschefen HSL (förvaltningschef) har ansvar för att det finns personal med den kompetens som behövs för att säkerställa att rutiner och riktlinjer följs. Såväl verksamhetschefen som medicinskt ansvarig sjuksköterska har ansvar för att ta fram underlag till nämnden i hälso- och sjukvårdsfrågor. 3

Det finns en tydlig rollfördelning där verksamhetschefen svarar för ledningen av verksamheten i HSL 28-30 och där medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar regleras i HSL 24 och Patientsäkerhetsförordningen 7 kap 3. Verksamhetschefen HSL (förvaltningschef) har delegerat arbetsuppgifter vidare till enhetschef inom hälso- och sjukvårdsorganisationen som genom områdeschefer leder vardagens arbete för den legitimerade personalen: sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Samtliga medarbetare som utför en HSL-insats (även delegerad omvårdnadspersonal) har ansvar för att aktivt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet rörande HSL. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har enligt Hälso- och sjukvårdslagen ett övergripande ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. MAS ansvarar också för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen, att patienter får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat samt att rutiner för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl fungerande. MAS ansvarar också för att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 För att patientsäkerheten ska vara hög och av god kvalitet krävs systematik i vardagen. Detta sker genom att planera, genomföra, följa upp, analysera och utvärdera patientsäkerhetsarbetet. En viktig del i uppföljningsarbetet handlar om att arbeta aktivt med avvikelser, vilket förvaltningen gjort systematiskt under flera år. Detta har renderat i ett systematiskt förbättringsarbete inom patientsäkerhetsområdet. Arbete med att förhindra att avvikelser sker i det dagliga arbetet. Nedan beskrivs ytterligare några av de aktiviteter som genomförts under året för att förbättra patientsäkerheten: En uppföljningsplan för patientsäkerhetsarbetet är framtagen som underlag för utvärdering. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har gjort observationer i verk- 4

samheten, genomfört enkät om hygien samt uppföljning av efterlevnaden av hygienrutinen under året. Regelbunden genomgång och analys av inkomna avvikelser. Införande av de nationella kvalitetsregistren Palliativa registret och Senior Alert har gett förvaltningen möjlighet att göra systematiska uppföljningar av vård i livets slutskede samt avseende områdena fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen. Under året har ett avvikelseråd mellan kommunen och Förenade Care införts för att, på ett systematiskt sätt, arbeta med avvikelser, analyser och åtgärder. Avvikelserådet innebär att HSL- personal samverkar med omvårdnadspersonalen för att följa upp och säkerställa rutiner, riktlinjer och arbetssätt. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Övergripande En samlad uppföljningsplan för patientsäkerhetsarbetet är framtagen under året, som kommer att användas som underlag för uppföljning, analys och utvärdering av patientsäkerhetsarbetet, övergripande, inom kommunen. Samlokaliserat legitimerad personal i kommundel Lomma och kommundel Bjärred. Påbörjat arbete med att arbeta mer tvärprofessionellt i team. All utbildning inom kompetensområdet för (och av) den legitimerade personalen under året har syftat till att öka patientsäkerheten. Arbetat aktivt med stroke-processen. Samverkat med omvårdnadspersonalen i enskilda patientärenden, för att säkerställa patientsäkerheten på individnivå. Kontinuitet Sjuksköterskorna arbetar för kontinuitet för varje patient, för att patientsäkerheten ska vara hög. Alla patienter har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Omvårdnadsansvaret är fördelat inom särskilt boende och ordinärt boende. Delegering Sjuksköterskorna ansvarar för totalt mellan 850-900 utdelegerade HSLinsatser (främst läkemedelsöverräckningar) per dag. 5

Regelbundna delegeringsutbildningar genomförs för omvårdnadspersonal. En inventering och ett förtydligande har skett kring delegeringsområde utifrån den legitimerade sjuksköterskans områdesansvar. Läkemedel Läkemedelsgenomgångar har gjorts vid särskilt boende i Bjärred och påbörjats vid särskilt boende i Lomma. Hemsjukvården i Bjärred har tillsammans med Sundet påbörjat läkemedelsgenomgångar. Ett nytt avtal med Svensk Dos avseende läkemedelsleveranser startade upp i juni, med försenade och ibland uteblivna leveranser som i sin tur innebar att sjuksköterskorna fick säkra upp patientsäkerheten extra under införandetiden. Medicintekniska produkter/tekniska hjälpmedel Kontinuerlig översyn/underhåll och besiktning av aktuella medicintekniska produkter sker utifrån avtal med Sodexo AB. Rollatorcaféer har genomförts vid 3 tillfällen Hjälpmedelsleverantören, Sodexo AB, har fungerat bättre under 2013 än under 2012. Inkörningsproblemen har till stor del försvunnit. Uppföljning av hjälpmedelsverksamheten sker genom avvikelserapportering, styrgruppsarbete samt genom hjälpmedels-ansvariga. Rullstolstillverkaren Invacare har under året signalerat om konstruktionsfel på rullstolen Focus, vilket innebär att en bult till länkhjulet behöver bytas ut. En inventering har gjorts i kommunen och Sodexo kommer att ansvara för åtgärder under 2014 i samband med årlig funktionskontroll. Fallprevention Balansgrupper med olika inriktning har under vår och höst genomförts för ca 20 personer med nedsatt balans. Detta är en förebyggande verksamhet. Kompetens- och metodutveckling Beslutsstödsmodellen är implementerad i rehabverksamheten och används som en tankemodell i vardagen och som en dokumentationsmodell vid mer komplexa patientärenden. 6

Lyftkörkortsutbildning för omvårdnadspersonal har genomförts 9 heldagar med ca 12 deltagare per dag HLR-utbildning har erbjudits samtlig personal inom Enhet Hälso- och sjukvård och Öppen verksamhet Rehabprogram för Basal Kroppskännedom har tagits fram Förebyggande hälsosamtal Förebyggande hälsosamtal har återupptagits och har under 2013 riktat sig till personer födda 1937. Totalt har 31 personer tackat ja och erhållit samtal, vilket utgör knappt 20 % av antalet erbjudna. Det ställs många frågor kring framför allt bostaden och eventuella möjligheter till servicetjänster via kommunen. Nytt för 2013 har varit en bredare och inriktning i samtalen, bl a avseende motion, friskvård och aktivitet. Korttidsenheten Hygien Utifrån Svensk Förening för Vårdhygiens Vårdhygieniska riktlinjer har en plan tagits fram för städning på Korttidsenheten och en förändring av den dagliga städningens utformning har påbörjats. Syftet är att minska smittspridning. Nattfasta Nattfastemätningar har genomförts regelbundet under året, och resultaten diskuteras med nutritionsansvarig sjuksköterska. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Under 2013 har medicinskt ansvarig sjuksköterska gjort tillsyn i verksamhetens olika delar. Områden som belysts är bland annat bemötande, hygienrutiner, läkemedelsöverräckning, delegeringar, stöd och hjälp till brukaren vid användande av glasögon/hörapparat. Återkoppling av synpunkter vid tillsynen har skett till berörd personal samt ansvarig arbetsledning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har även genomfört en enkät avse- 7

ende hygien och en uppföljning avseende kompetensen kring och följsamheten till gällande hygienrutin. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Under 2013 övergick verksamheterna hemtjänst och särskilt boende till ny leverantör, Förenade Care. Samverkan med Förenade Care sker på olika nivåer och med olika intervaller. I det dagliga arbetet samarbetar den legitimerade personalen i den kommunala hälso- och sjukvårdsorganisationen med omvårdnadspersonalen i Förenade Care. Vid avvikelser, synpunkter och klagomål tar förvaltningen alltid kontakt med Förenade Care för att utreda händelserna. Samrådsmöten hålls med regionchef, verksamhetschefer och förvaltningen, för att stämma av aktuella frågor och framtidsfrågor. Avtalsuppföljningar sker två gånger per år, eller vid behov. T ex vid oklarheter i tolkningen av avtalet. Överenskommelse har tecknats med hälsovalsenheterna, psykiatrin (barn- och unga samt vuxna). Hemsjukvårdens sjuksköterskor ansvarar för svårt sjuka patienter i hemmet och är i behov av stöd från läkarna. Bl a detta är reglerat i avtalet. Förvaltningen samverkar även i övrigt med Region Skåne, t ex med slutenvården, psykiatrin (såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin), BVC. Förvaltningen är med i avtalsupphandlingar när det gäller medicintekniska produkter, inkontinenshjälpmedel, sjukvårdsmaterial mm. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser för patientsäkerheten genomförs, risker identifieras och åtgärdas genom t ex: Systematisering och tydliggörande av ansvar för patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer. Genomgång av avvikelser vid avvikelseråd för att analysera varför avvikelsen uppkom samt för att säkerställa att samma avvikelse inte sker igen. 8

Handläggning av avvikelser genom vidareutveckling av avvikelsemodulen i Procapita. Riskbedömning på individnivå bl a genom registrering och analys i kvalitetsregistret Senior Alert. Kvalitetssäkring av vården i livets slut, bland annat genom att delta i Palliativa registret. Brukare och närstående ges möjlighet att ge synpunkter och delta mera aktivt i patientsäkerhetsarbetet. Vid förändringar i organisation, bemanning och andra förändringar som kan påverka säkerheten för brukarna utförs riskanalyser. Säkerställande av att den legitimerade personalen har den kompetens som krävs för uppdraget. Medicinteknisk handbok som reglerar ansvaret för översyn och handhavandet av medicintekniska produkter i enlighet med gällande lagstiftning. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar in risker för vårdskada i verksamhetssystemet Procapita. Avvikelserna gås igenom av MAS, sammanställs och diskuteras på t ex avvikelseråd. Avvikelserna rapporteras enligt gällande MAS rutin, så även avvikelser som skulle kunna leda till Lex Maria-anmälningar. Avvikelser sammanställs och diskuteras fortlöpande vid avvikelseråd tillsammans med Förenade Care samt på Korttidsenheten i samband med Senior Alert-bedömningar, teammöten och vårdkonferenser. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål och synpunkter kommer till verksamheterna genom kontakt med den det berör eller dess närstående. Klagomål och synpunkter lämnas till närmaste chef, som ansvarar för utredning och åtgärder avseende händelsen. 9

Återkoppling samt ev rättelser som avser inkomna klagomål och synpunkter ges efter utredning till berörd brukare/patient. Händelserna diskuteras även på arbetsplatsträffar, i lärande och verksamhetsförbättrande syfte. Sammanställning och analys av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Klagomål och synpunkter sammanställs per arbetsställe och diskuteras vid arbetsplatsträffar, i syfte att förbättra verksamheten. En gång om året sammanställs rapporter, klagomål och synpunkter för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i den totala verksamhetens kvalitet. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patienter och närstående är av stor vikt för att förebygga vårdskador. Informationsutbyte mellan den som är berörd och alla de intressenter som möter den enskilde under vårdtiden är av stor betydelse för att erbjuda en säker vård och därigenom kunna förebygga och undvika vårdskador. Patientens samtycke till informationsutbyte mellan vårdgivare är en grundsten för samverkan med patienter, så också samtycke till informationsutbyte med närstående. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Antalet patienter 2013 ligger på ungefär samma nivå som 2012 för både legitimerade arbetsterapeuter och legitimerade sjukgymnasterna. Arbetsterapeuterna har kontakt med drygt 210 patienter varje månad och sjukgymnasterna med ca 130 patienter. KommunReHabs interna vårdplaneringsteam består av en legitimerad arbetsterapeut och en legitimerad sjukgymnast som ansvarar för tidiga rehabiliteringsinsatser i samband med hemgång från sjukhus. Teamet har 2013 haft en patientökning jämfört med 2012 på ca 20 %. De har deltagit i drygt 150 vårdplanering- vårdplaneringar och haft kontakt 10

med ca 280 patienter. Antalet patienter per sjuksköterska i hemsjukvården ligger i snitt på 120-130 patienter i område Lomma och 80-90 i område Bjärred. På särskilt boende finns 86 platser i område Lomma och 48 platser i område Bjärred. Korttidsenheten har 20 vårdplatser. Avvikelser Antalet rapporterade läkemedelsavvikelser är ungefär lika i område Lomma och i område Bjärred inom ordinärt boende trots skillnader i patientantal. I område Bjärred/särskilt boende har antalet rapporterade läkemedelsavvikelser minskat från 72 till 21. De flesta avvikelser som rapporterats sker mellan kl.7-11. I område Bjärred/ordinärt boende/bilgrupp har antalet rapporterade läkemedelsavvikelser fördubblats från 48 till 85. I område Bjärred/ordinärt boende sker de flesta avvikelser som rapporterats mellan kl. 07-11 och mellan kl. 19-22. I område Lomma/ordinärt boende har antalet rapporterade läkemedelsavvikelser minskat från 171 till 117. De flesta avvikelser som rapporterats sker mellan kl.7-11. Havsblick 3 står för 50 % av de rapporterade avvikelserna. I område Lomma/särskilt boende sker de flesta avvikelser som rapporterats mellan kl. 07-11 och mellan kl. 16-19. De flesta rapporterade läkemedelsavvikelser sker i administreringsfasen, ca 55 %. Övergripande mål och strategier för 2014 1. öka delaktigheten för patienterna arbeta såväl förebyggande som rehabiliterande 2. stärka patientsäkerheten t ex genom arbetet med patientsäkerhetsplanen 3. kompetensutveckling inom hälso- och sjukvårdsområdet för att kunna möta behoven av mer avancerad sjukvård i hemmet 4. utveckla samarbetet med hälsovalsenheterna genom Ledningskraft, slutenvården och psykiatrin 11