Tehys visioner för regeringsperioden 2011 2015 Förutsättningarna för god vård måste säkerställas
Innehåll 4 Reformen av servicesystem och -strukturer skall fortsätta 4 Finansieringssystemets problem skall lösas 4 Hälso- och socialvårdens attraktivitet skall bibehållas 5 Arbetet för likalönsprincipen skall fortsätta 6 Högskolesystemet skall ha en fungerande struktur 6 Hälsovetenskap till Helsingfors universitet 6 Resultaten är avgörande med tanke på framtiden 7 Främjande av hälsan utjämnar hälsoskillnader och begränsar kostnader 8 Vid förändring är ledarskapet i en nyckelroll 8 Datasystemen skall fungera 8 Dagvård och förskolepedagogik stöder barn helhetsbetonat 9 Ny human inriktning i tjänsterna för äldre 9 Vårdpersonalen har rätt till god företagshälsovård 10 Arbetsrelaterad invandring inom hälsooch socialvården
Tehys visioner för regeringsperioden 2011 2015 Förutsättningarna för god vård måste säkerställas Denna Martti Lindqvists tanke är kanske aktuellare än någonsin när vi förbereder oss för den kommande regeringsperiodens utmaningar i den ekonomiska krisens efterdyningar. När Finlands nya linje och den följande regeringsperiodens manuskript utarbetas måste man hålla fast vid den utgångspunkt i grundlagen enligt vilken den offentliga makten skall tillförsäkra var och en tillräckliga social- och hälsovårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. Utgångspunkten för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna skall vara befolkningens behov och rätt till god jämlik vård. När den är som bäst ger vårdens humana kvalitet människovärdiga ramar för födelse, liv och död. Den viktigaste förutsättningen för en sådan vård är den anställda personalen som uppskattas och som har tillräckliga förutsättningar för ett kvalitativt arbete. Beslutsfattarna måste ge de behövliga resurserna och ramarna för en sådan vård. Vårdarna ger vården sitt hjärta. Martti Lindqvist Artikeln Astioilla on reunansa (Kärl kan fyllas till brädden) i verket Denna dag kastar långa skuggor, Tehy rf 1996. Det största ansvaret för den praktiska verksamheten och utvecklandet av social- och hälsovården bärs av den utbildade vårdpersonalen. God vård, högklassiga tjänster och framgångsrik verksamhet uppstår bara av dessa personers kunnande, motiverade arbetsinsats och omsorg. Jag hoppas att dessa tankar och Tehys målsättningar under nästa regeringsperiod tilltalar de kommande beslutsfattarna. Jag hoppas också att de i sina beslut om social- och hälsovårdsfrågor agerar ansvarsfullt, konsekvent och långsiktigt och sålunda säkerställer förutsättningarna för god vård. 3 Jaana Laitinen-Pesola ordförande Tehy rf
4 Reformen av servicesystem och -strukturer skall fortsätta I syfte att säkerställa hälsovårds- och socialtjänsternas kvalitet och täckning skall ansvaret för att de ordnas hållas kvar hos den offentliga sektorn. Utvecklingen mot större regionala enheter av social- och hälsovårdstjänsters administration och ekonomi skall fortsätta. Samarbetet mellan primärvården, den specialiserade sjukvården och socialtjänsterna skall fungera allt smidigare. Fungerande vårdkedjor och servicestrukturer förebygger också s.k.. deloptimering. Tillräckliga resurser i primärvården både för främjande av hälsa och i sjukvården skall garanteras. I offentligheten har man varit orolig för om både ekonomiska och personella resurser är tillräckliga i social- och hälsovården. Därför är det viktigt att definiera gemensamt på riksnivå tjänsternas kvalitet och vad som ordnas med offentliga medel. Motsvarar alltså nuläget den nivå av tjänsternas omfattning och kvalitet man vill bibehålla? De politiska beslutsfattarna är skyldiga att fatta sina beslut på basis av sakkunnigas uppskattningar. Detta hör till den kommande regeringsperiodens arbete som skall utföras i samarbete med olika intressentgrupper. Tjänsternas kvalitet säkerställs genom bindande normer som fastställer personalresurserna och den nödvändiga utbildningen och personalantalet i olika social- och hälsovårdsverksamheten. Finansieringssystemets problem skall lösas Finansieringssystemet har en stark styrningseffekt både på strukturerna och ordnandet av tjänster. Nuvarande parallella finansierings- och subventionsmekanismer för offentliga medel möjliggör i socialoch hälsovården deloptimering som inte tar hänsyn till totaleffekter eller -kostnader. Finansieringssystemet med flera kanaler måste förnyas. En skattebaserad modell för finansiering av basservice är fungerande. I en förnyad finansieringsmodell måste man kunna uppskatta ändamålsenligheten av tjänsternas produktionssätt samt effektivitet och att rättvisan ur befolkningens synvinkel uppfylls. Hälso- och socialvårdens attraktivitet skall bibehållas När befolkningen åldras ökar behovet av tjänster. Samtidigt minskar antalet personer i arbetsför ålder. I denna situation måste man på många olika sätt försöka säkerställa tillräckligheten av utbildad vårdpersonal. Arbetsplatsernas attraktivitet måste bibehållas på hög nivå för att den utbildade personalen inom hälso-
och socialvården inte skall byta bransch. Centrala attraktivitetsfaktorer i branschen är arbetsmiljön och lönenivån. Bindande bestämning av tillräcklig personaldimensionering stöder orkandet i arbetet. Arbetets attraktivitet ökas också bl.a. av smidiga arbetstidsmodeller, utnyttjande av det egna kunnandet och gott ledarskap samt personalens påverkningsmöjligheter på arbetsplatsen och på det egna arbetet, men representativt också på mera omfattande helheter. Också tjänste- och arbetskollektivavtalen skall för sin del stöda branschens och arbetsplatsernas attraktivitet. Arbetet för likalönsprincipen skall fortsätta I enlighet med likalönsprogrammet som överenskommits enligt trepartsprincipen skall löneskillnaderna mellan män och kvinnor utjämnas med fem procentenheter före år 2015. I offentligheten har det öppet uppskattats att målet inte kommer att nås. Enligt Statistikcentralen var den genomsnittliga månadsinkomsten för heltidsanställda personer 2 876 euro år 2008. Granskat enligt kön är männens genomsnittliga månadsinkomst 3 185 euro och kvinnornas 2 575 euro. Skillnaden är fortfarande 610 euro. År 2008 var Finlands hälsovårdsutgifter 8,4 procent av bruttonationalprodukten. OECDländernas medeltal var 9,1 %. Finlands låga andel av BNP förklaras i stor utsträckning av att lönenivån i internationell jämförelse är relativt låg i en bransch vars arbetskraft är starkt kvinnodominerad. Under de senaste åren har den utbildade vårdpersonalens lönenivå utvecklats i rätt riktning men ligger fortfarande efter samtliga finländska löntagares genomsnittliga inkomstnivå. Tehy kräver att löneskillnaderna mellan män och kvinnor skall utjämnas i enlighet med likalönsprogrammets gällande målsättning före år 2015. Likalönsprogrammets framskridande är viktigt med tanke på lönenivån för den ytterst kvinnodominerade utbildade vårdpersonalen och förbättringen av branschens attraktivitet. Tehy kräver också att man under den kommande regeringsperioden bereder enligt trepartsprincipen ett fortsatt åtgärdsprogram likt det nuvarande som fortsättningsvis främjar likalönsmålsättningen. Styrningen och finansieringen av den arbetskraftspolitiska utbildningen skall rationaliseras I hälso- och socialtjänster arbetar utbildad och kunnig personal. Utbildningens kvalitet och omfattning skall motsvara arbetslivets krav i landets olika delar och på olika specialområden. Den arbetskraftspolitiska utbildningen är alltmer utbildning som leder till grundexamina, vilket för 5
6 sin del förbättrar möjligheterna till varaktig sysselsättning. Bl.a. av denna orsak är det med tanke på uppskattningen av utbildningsbehovet, antalet utbildningsplatser och arbetslivet samt för att säkerställa rätt slags kunnande oändamålsenligt att styrningen och finansieringen av den arbetskraftspolitiska utbildningen är förlagda till arbets- och näringsministeriet. Då uppskattas t.ex. utbildningsbehovet riksomfattande vid sidan av regionalt och således också på olika grunder. Koordineringen, styrningen och finansieringen av den arbetskraftspolitiska utbildningen skall överflyttas till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Högskolesystemet skall ha en fungerande struktur Under regeringsperioden skall också en utvärdering startas av effekten av högskolornas dualmodell och av övergången till ett system med bara en högskoleled. Nationalekonomiskt skulle detta val ha en avsevärd betydelse för kortare studietider och studerandenas karriärval. Hälsovetenskap till Helsingfors universitet Cheferna och ledarna inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll i organisationernas verksamhet och utveckling. Hela social- och hälsovården står inför utmaningar med tanke på branschens attraktivitet och arbetskraftens tillräcklighet. Över hälften av branschens tjänster och arbetsplatser finns inom Södra Finlands län. En betydande del av cheferna inom vårdarbetet kommer att gå i pension under de närmaste åren. Också branschens läroanstalter hotas av lärarbrist. Dagens magisterutbildning inom hälsovetenskapen kommer kvantitativt inte att räcka till för ovan nämnda behov. I ledningen av vårdarbetet och branschens undervisningsresurser får inte uppstå underskott som närmast skulle vara en påfrestning för Nylands område. Regeringen skall vidta omedelbara åtgärder för att förhindra detta. Tehy föreslår att magistersutbildning inom hälsovetenskap inleds vid Helsingfors universitet och att studierna inriktas på ledarskap och lärarutbildning. Resultaten är avgörande med tanke på framtiden Högklassiga hälso- och socialtjänster, patientsäkerheten och den allt viktigare målsättningen med resultatrik verksamhet förutsätter utbildad vårdpersonal. Högklassig grundexamen säkerställer en bas för utvecklande av kunnandet under hela arbetskarriären i en ständigt föränderlig verksamhetsmiljö.
I Finland görs resultatrikt arbete inom social- och hälsovården och våra hälsoutgifter i jämförelse med OECD är ganska rimliga. Ändå måste man förbereda sig för framtiden, speciallt med tanke på arbetskraftens tillräcklighet och det ökade behovet av tjänster. Med resultat avses på kommunsektorn förmåga att ekonomiskt lyckas med ordnandet av tjänster med tanke på lönsamhet, effektivitet, servicekvalitet, smidiga arbetsprocesser samt personalens prestationsförmåga. Således mäts resultat inte enbart i pengar eller prestationer utan slutresultatet är avgörande hur mycket och hur effektiva och högklassiga hälsovårdstjänster man lyckas producera. I själva verket anser Tehy att den senaste tidens diskussion om den offentliga sektorns produktivitet är alltför inskränkt och mekanisk. Hållbar förbättring av resultatet förutsätter långsiktigt arbete för servicestrukturerna, fungerande vårdkedjor, arbetets organisering, rätt arbetsfördelning, god personalpolitik och gott ledarskap. Man har redan gjort en hel del bra utvecklingsarbete men projektresultaten, dvs. god praxis är inte i tillräckligt stor användning riksomfattande. Detta måste effektiveras. Utom förnyelser i anslutning till servicesystemet och organisationernas verksamhet finns det ännu i abetsplatsernas vardag mycket potential som kan förbättra effektiviteten. Personalens kunnande och utvecklingsidéer i anslutning till deras eget arbete, vardagsinnovationerna, borde beaktas mera systematiskt i effektivitetsarbetet. Tehy föreslår att alla arbetsplatser inom den offentligt sektorn uppmuntras att utveckla innovationsprocesser. Arbetsplatsernas vardagspotential måste fås i användning eftersom innovationerna inte uppstår av sig själva och alla idéer kan inte utnyttjas som produkter eller tjänster. Den offentliga sektorns resultat skall granskas sektorvis och önskade utvecklingslinjer och mätare för uppföljning skall fastslås t.ex. för social- och hälsovårdens del. Främjande av hälsan utjämnar hälsoskillnader och begränsar kostnader Med främjande av hälsan åstadkommer man varaktiga besparingar. Den nya lagen om hälso- och sjukvård gör det möjligt att förbättra hälso- och sjukvården och främja folkhälsan om man erkänner betydelsen av förebyggande arbete och främjande av hälsan och svarar på utmaningen i kommunerna. Om inte tyngdpunkten flyttas mot främjande av hälsan mera än tidigare kommer hälsoskilnaderna inte att utjämnas och kostnadskontrollen på lång sikt försvåras. 7
8 För att främja hälsan skall man samla alla de aktörer som är viktiga för målsättningen över gränserna för förvaltningsområdena och olika sektorer, med speciell hänsyn till den tredje sektorns betydelse och möjligheter i folkhälsoarbetet. Uppmärksamhet skall också fästas vid ledningen av främjandet av hälsan och i kommunerna skall den tillhöra den högsta ledningens ansvarsområde. enheter som utvecklar kunnande och betonar trivseln i arbetet. På arbetsplatserna upplevs arbetsglädje och orkandet i arbetet stöds. Chefernas verksamhet baserar sig på vetenskapligt beprövad information som utgör grunden för ledningspraxis, beslutsfattande och genomförande av ändringar. I ledningen av organisationerna är makten och ansvaret för verksamheten, personalen och ekonomin klart definierade. Vid förändring är ledarskapet i en nyckelroll Inom social- och hälsovården har cheferna en nyckelroll. Också resultatrik och effektiv produktion av social- och hälsovårdstjänster är starkt bunden till ledarkunnande. Ur verksamhetsprincipernas och -målens synvinkel spelar cheferna för den utbildade vårdpersonalen en avgörande roll eftersom de leder största delen av personalresurserna och den dagliga verksamheten. Bakgrunden som yrkesutbildad inom hälso- och sjukvård i kombination med ledarutbildning, kunnande och visioner är en stadig grund för strategisk ledning i hela organisationen. Den nya lagen om hälso- och sjukvård bestämmer inte hur organisationer leds. Cheferna inom social- och hälsovården skall vara ansedda experter inom ledarskap. Organisationerna som de leder är attraktiva, hälsosamma och trygga Datasystemen skall fungera Hälso- och sjukvårdens datasystem måste göras kompatibla så snabbt som möjligt. För att datatekniken skall fungera effektivt på hälso- och socialvårdens arbetsplatser måste man också beakta att maskinparken skall vara modern och tillräcklig. Dagvård och förskolepedagogik stöder barn helhetsbetonat Dagvård och förskolepedagogik skall ses som en del av socialservicen vars utgångspunkt är ett helhetsbetonat stöd för barnets utveckling och uppfostringssamarbete med familjer. Multiprofessionellt samarbete med den tidiga barndomens social- och hälsotjänster främjar familjers välbefinnande och hälsa. Högklassiga dagvårds- och förskolepedagogiska tjänster har en central roll i det finländska välfärdssamhället och utgör en viktig faktor som främjar
jämlikhet i arbetslivet och gör det möjligt att båda föräldrarna arbetar. I anslutning till förnyelsearbetet av dagvårdslagen har Tehy krävt att man i lagreformen fastslår gruppstorlekarna för hela verksamhetsperioden alltid så att barnets ålder, utvecklingsskede och stödbehov beaktas i bedömningen. Också bestämningen av relationstalet i dagvården måste stramas åt så att man för hela dagvårdstiden säkerställer ett tillräckligt antal yrkeskunniga personer inom vård- och fostringsbranschen. Ny human inriktning i tjänsterna för äldre Etiska principer som garanterar en människövärdig ålderdom är: självbestämmanderätt, resursutnyttjande, rättvisa, individualitet och säkerhet. Äldreomsorgen är ett specialområde som kräver kunnande, såsom övriga specialområden. Stärkande av gerontologiskt och geriatriskt kunnande och expertis i planeringen och genomförandet av tjänster för äldre människor är nödvändigt. Målsättningen för utvecklandet av servicetrukturen för äldre människor skall vara främjande av välbefinnande och hälsa samt upprätthållande av funktionsförmågan. Tjänster för äldre människor genomförs på ett sätt som motsvarar klienternas behov och i samarbete med dem själva eller deras anhöriga. Målsättningen är att tjänsterna förs till hemmet eller att tjänsterna liknar hemförhållanden. Enheterna som erbjuder långtidsvård kräver avsevärda moderniseringar. Konkreta förbättringar kräver bl.a. möjligheterna till utevistelse, gemensamma områden och privatliv såsom eget rum, hygienrum och eventuella önskemål om en rumskamrat. Personalen skall vara kunnig och till antalet tillräcklig. Samtliga anställda skall ha yrkesutbildning inom socialoch/eller hälsovården samt gerontologisk sakkunskap som inhämtats under grund-, vidare- och/eller kompletterande utbildning. Personalens arbetsvälbefinnande, arbetshälsa och -säkerhet måste skötas. Boende- och vårdmiljöerna skall vara högklassiga, obehindrade, säkra och trivsamma. Äldre människor är inte enbart konsumenter av social- och hälsovårdstjänster utan även kommuninvånare vars välbefinnande är en gemensam sak för alla förvaltningsområden. Vårdpersonalen har rätt till god företagshälsovård En väl fungerande företagshälsovård som också omfattar sjukvård har alla som arbetar inom socialoch hälsovården rätt till. Vårdpersonalen som arbetar inom social- och hälsovården ser att problem i hur deras egen företagshälsovård fungerar är bl.a. resursbrist inom 9
10 företagshälsovården, ordnande av företagshälsovårdstjänster på den egna arbetsplatsen samt långt geografiskt avstånd till verksamhetspunkten för företagshälsovården. De anställda skall ha rätt att söka sig till arbetsplatsens avtalsenliga företagshälsovård utan remiss av chefen eller chefens bedömning av behovet. De anställda får inte heller ställas i ojämlik position vad gäller företagshälsovårdstjänster t.ex. med hänvisning till anställning på viss tid. En konkret riskfaktor i anslutning till arbetshälsan och -säkerheten inom social- och hälsovården är fortfarande mögelproblem i arbetsmiljön av fuktskador. Byggnadsbestånd i dåligt skick åstadkommer både för social- och hälsovårdspersonalen och för klienter och patienter avsevärda hälsorisker som måste elimineras. Statsmakten måste se till att tillräckliga ekonomiska resurser anvisas för sanering av fukt- och mögelskadade sjukhusbyggnader under nästa regeringsperiod. Arbetsrelaterad invandring inom hälso- och socialvården Arbetsrelaterad invandring behövs inom social- och hälsovården som ett medel att svara på det växande servicebehovet men är ensam inte tillräcklig för att lösa arbetskraftsbehovet i framtiden, såvida arbetsplatserna inte är attraktiva. Enligt Tehys synsätt skall de personer med invandrarbakgrund som redan finns i landet övertalas att söka sig allt mer till social- och hälsovårdsutbildning och -arbete. Det är bra att inse att bristen på vårdpersonal är global. Därför måste den arbetsrelaterade invandringen och arbetskraftsrekryteringen utomlands vara etiskt hållbar. Vi kan inte suga ut utvecklingsländer som själva har stort behov av yrkeskunnig hälsovårdspersonal. Uppkomsten av dubbla arbetsmarknader måste också förebyggas bl.a. med bättre övervakning av företag som förmedlar arbetskraft.
När den är som bäst ger vårdens humana kvalitet människovärdiga ramar för födelse, liv och död. Den viktigaste förutsättningen för en sådan vård är den anställda personalen som uppskattas och som har tillräckliga förutsättningar för ett kvalitativt arbete. Beslutsfattarna måste ge de behövliga resurserna och ramarna för en dylik vård. Vårdarna ger vården sitt hjärta. Martti Lindqvist Artikeln Astioilla on reunansa (Kärl kan fyllas till brädden) i verket Denna dag kastar långa skuggor, Tehy rf 1996. Tehys byrå Växel (09) 5422 7000, fax (09) 6150 0278 Besöksadress Stationskarlsgatan 4, 5 vån., 00520 Helsingfors Postadress Tehy, PB 10, 00060 Tehy www.tehy.fi Innocorp Oy