Resultat av QIS5 Utfallet av den femte kvantitativa studien (QIS5) för svenska försäkringsbolag och försäkringsgrupper.

Resultat av QIS5 Utfallet av den femte kvantitativa studien (QIS5) för svenska försäkringsbolag och försäkringsgrupper. Finansinspektionen 14 mars 2011

DELTAGANDE I QIS5 STORA MEDEL SMÅ MARKNADS- ANDEL 29 LIVBOLAG 4 15 10 9 55 SKADEBOLAG 1 12 42 85% 23 CAPTIVES 23 91% 12 GRUPPER 1 11 EIOPA indelar bolag och grupper i tre storleksklasser: Livbolag med FTA över 10 miljarder EUR är stora, FTA under 1 miljard EUR är små och övriga är medelstora. Skadebolag med premie över 1 miljard EUR är stora, premie under 100 miljoner EUR är små och övriga är medelstora. Försäkringsgrupper med balansomslutning över 90 miljarder EUR är stora, balansomslutning under 30 miljarder EUR är små och övriga är medelstora. 40 svenska bolag och 4 svenska försäkringsgrupper deltog i QIS4.

FTA QIS5 i förhållande till FTA S1 för Livbolag 14 12 10 8 6 4 2 För de flesta livbolagen är FTA enligt QIS5 lägre än enligt nuvarande regelverk (S1). För några är det tvärtom. Skillnaderna kan bero på skillnader i tolkningen av avgränsning av försäkringskontrakt. Varje stapel presenterar ett bolag. 3

FTA QIS5 i förhållande till FTA S1 för skadebolag 14 12 10 8 6 4 2 FTA blev för de flesta skadebolagen lägre i QIS5 än enligt gällande regelverk. Orsaker kan vara att i QIS5 gäller Bästa Skattningen plus Riskmarginal samt diskontering medan i gällande regelverk tillämpas betryggande avsättningar. 4

Andel riskmarginal i FTA för livbolag 25% 2 15% 1 5% I QIS5 har fyra olika förenklingsmetoder kunnat tillämpas. Det kan förklara en del av variationerna. 5

Andel riskmarginal i FTA för skadebolag 12% 1 8% 6% 4% 2% I QIS5 har fyra olika förenklingsmetoder kunnat tillämpas. Det kan förklara en del av variationerna. 6

Andel riskmarginal i FTA för captives 25% 2 15% 1 5% I QIS5 har fyra olika förenklingsmetoder kunnat tillämpas. Det kan förklara en del av variationerna. 7

, alla bolag Kapitalbas i förhållande till SCR 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5-5 -10 De flesta bolagen har mycket högre kapitalbas än solvenskapitalkravet SCR. Två bolag rapporterade negativ kapitalbas i QIS5. 8

, alla bolag Kapitalbas i förhållande till MCR 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10-10 -20-30 -40 De flesta bolagen har mycket högre kapitalbas än minimikapitalkravet MCR. Två bolag rapporterade negativ kapitalbas i QIS5. 9

, alla bolag MCR i förhållande till S1-krav 40 35 30 25 20 150 % 10 0 % 5 För ungefär hälften av bolagen är minimikapitalkravet MCR större än kapitalkravet enligt nuvarande reglering. 10

SCR-delar i förhållande till total SCR 10 8 6 4 2 Liv Skade Captive Operativ Marknad Motpart Livrisk Sjukrisk Skaderisk Diversifiering -2-4 -6 Kapitalkravet för marknadsrisk är det största bidraget till SCR för de tre bolagstyperna. För livbolag är livförsäkringsrisken därefter störst medan för skadebolag och captives är skadeförsäkringsrisken därefter störst. Diversifieringseffekter uppstår av att kapitalkraven från olika risker inte läggs ihop utan aggregeras med korrelationer. 11

Relativa finansiella kapitalkrav, SCR 10 8 6 4 2 Liv Skade Captive -2 Ränta Aktie Fastighet Spread Valuta Koncentration Illikviditet Diversifiering -4 Kapitalkravet för aktierisk är det största bidraget till marknadsrisken för liv- och skadeförsäkringsbolag. För captives dominerar koncentrationsrisken. 12

Relativa kapitalkrav SCR försäkring, livbolag 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Dödsfall Livsfall Sjuk Annullation Kostnad Omprövning Katastrof Diversifiering -3-4 Kapitalkravet för annullationsrisk är det största bidraget till livförsäkringsrisken. Därefter kommer livsfallsrisken och kostnadsrisken. 13

Relativa kapitalkrav SCR försäkring, skadebolag 35% 3 25% 2 15% 1 5% Trafik Motor MAT Brand o fastighet Ansvar Kredit o borgen Rättshjälp Assistans Övrig direkt Åf egendom Åf ansvar Åf MAT Kapitalkraven för Trafik och Brand/Fastighet är de största bidragen till skadeförsäkringsrisk. De tre försäkringsklasserna längst till höger är mottagen återförsäkring. 14

Kapitalbas: Tierindelning för olika bolagstyper 12 10 8 6 4 Tier 1 Tier 2 Tier 3 2 Liv Skade Captive För livbolag utgörs kapitalbasen huvudsakligen av Konsolideringsfonden, som klassas som Tier 1. De svenska skadebolagen (inklusive captives) har en hög andel Säkerhetsreserv i sin kapitalbas. I QIS5 har den del av säkerhetsreserven som kan täcka SCR för försäkringsrisker klassats som Tier 1. Övrig säkerhetsreserv har klassats som Tier 2. 15

Jämförelse mellan Solvens 1, MCR, Trafikljuset och SCR för 107 försäkringsbolag 1 000 Miljarder SEK 800 600 400 200 Kapitalkrav Kapitalbas Överskott 0 Solvens 1 MCR Trafikljuset SCR Kapitalkravet under nuvarande regelverk (Solvens 1) för hela försäkringsbranschen är ca. hälften av MCR. Kapitalkravet i Trafikljuset är något lägre än SCR. Som framgår av diagrammet blir överskottet lägst för att möta SCR. 16

2 000 1 800 1 600 Miljarder SEK 1 400 1 200 1 000 800 600 400 Behov tillgångar S1 Behov tillgångar Trafikljuset Behov tillgångar S2/MCR Behov tillgångar S2/SCR 200 0 Liv Skade Kapitalbehov (FTA + Kapitalkrav) för livförsäkringsbranschen respektive skadeförsäkringsbranschen under olika regelverk. 17

Jämförelse mellan Solvens 1 och QIS5 SCR för försäkringsgrupper 300 250 miljarder SEK 200 150 100 Kapitalkrav Kapitalbas Överskott 50 0 Solvens 1 QIS5 SCR Kapitalkraven för försäkringsgrupper ökar relativt mer än kapitalbasen vilket leder till minskade överskott jämfört med nuvarande regelverk (Solvens 1). Kapitalkraven i QIS5 är ca. fyra gånger högre än under Solvens 1. 18

19