Tänker flickor i rosa och pojkar i blått?
|
|
- Malin Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tänker flickor i rosa och pojkar i blått? Carina Danielsson Innan föräldrarna valde levnadsbana åt honom, kallade naturen honom att vara människa Rousseau (1912) Som framgår av rubriken så handlar denna artikel om könsroller, citatet ovan är hämtat ur Jean- Jacques Rousseaus Èmile där han skriver att vi är alla bara människor tills våra föräldrar och samhället formar in oss i våra könsroller. Hur mycket som är biologiskt och hur mycket som påverkar oss att träda i in de traditionella könsrollerna kan jag inte svara på, men att vi formas utifrån vår rosa eller blå babyoverall när vi föds, är jag alldeles övertygad om. Jag har gjort en liten studie om pojkar och flickors syn på sig själva och det motsatta könet. Anledningen till att jag valde att studera könsrollerna, var att jag tillbringat en vecka i en klass med 20 stycken 12-åringar och det föll sig ganska naturligt då jag kom in i klassrummet. Deras språk och förhållningssätt till varandra var så tydliga i deras roller som tjej och kille. Kanske är det så att en grupp 12- åringar som står med ena foten i barndomen och med den andra i förpuberteten utmärker sig på ett speciellt sätt. Metoden jag använt mig av i min studie är att genom observation lyssnat till deras språkbruk och hur de grupperade sig i klassrummet. Jag har även genom samtal skapat mig en uppfattning om hur tydliga könsrollerna är mellan en grupp på 10 flickor och 10 pojkar. Under samtalen separerades pojkarna och flickorna så att de inte skulle påverka varandra under samtalet. Att pojkar och flickor är olika kan vi konstatera genom den biologiska aspekten, men det som var intressant att undersöka var om dessa 12-åringar redan var invävda i sina könsroller om vad som var manligt, typiskt kvinnligt? I artikeln Det finns inga naturliga kön diskuterar Hillevi Lenz Taguchi (2003: s 13), flickors och pojkars könsroller i skolan och i hemmet. Där menar hon att rollerna som flickor och pojkar fått naturligt, inte är så givna. Barnen har vävts in i dessa föreställningar om vad som anses kvinnligt och manligt. Hon tar även upp att det är starkt strukturerat utifrån av föräldrarna och förskola, att pojkar leker med traktorer och flickor leker med dockor och att det är dessa normer som bestämmer vad som blir kvinnligt och manligt. 1
2 Skolan är enligt henne även relaterad till kön, att det finns skolämnen som anses mer tjejiga än andra som t.ex. hemkunskap, skrivning och läsning. I samtalen med eleverna så fick jag den uppfattningen att dessa flickor och pojkar inte skiljer sig från tänkandet i våra traditionella könsroller. Jag frågade eleverna vilka positiva, respektive negativa egenskaper det motsatta könet har. Svaren de gav var entydiga från båda könen killarna behövde aldrig bry sig om sitt utseende. Pojkarna småskrattade åt det dilemmat de ansåg att flickorna hade med sin fixering vid utseende och kläder. Flickorna beklagade sig och ansåg att de hade en extra börda att bära då de dessutom hade sitt utseende och kläder att tänka på, det behövde minsann inte killarna göra! De behövde bara kliva upp ur sängen, dra på sig kläderna och gå till skolan. På frågan till tjejerna varför de inte kunde göra detsamma, så tittade de på mig som om jag inte var riktigt klok som ställde en sån dum fråga så jag fick inte något svar från flickorna mer än det fanns oskrivna regler om att det ingick i deras kvinnlighet, (ett privilegium eller börda?) att bry sig om kläder och sitt utseende. Genomgående under samtalet med flickorna var att nästan varje fråga jag ställde så hade svaret något med kläder och utseende att göra. I boken tre år i g (2000) tar Anna Sofia Lundgren upp elever som i årskurs 9 nämner att utseende och mode hade varit viktigt i början av högstadiet, eleverna menade att man i början av tonåren blev osäker på den egna kroppen och de intryck som den kunde ge. Samtalet med flickorna kom att handla mycket om kläder, smink och det stod ganska klart för mig att majoriteten av dessa flickor, mognadsmässigt låg mycket längre fram än pojkarnas. Det föreföll som om flickorna på det mentala planet tagit steget in i förpuberteten. Jag lade fram 7 ord till de båda grupperna som de skulle bestämma om innebörden av orden var tjejiga eller killiga. Jag fick exakt likadana svar från båda grupperna om innebörden av orden. Orden jag lade fram var: Syslöjd, balett, barbiedockor och innebandy, som man redan kan gissa sig till så var alla överens om att detta var tjejord nåt som tjejer sysslade med. De andra var killord och det var: Träslöjd, Bilar, Fotboll och även här innebandy. Det var lite överraskande att innebandyn ansågs av båda grupperna vara en sport som kunde utövas av alla, oavsett kön. Att företeelser och ord är könsbestämda redan av en 12-åring framgår ganska tydligt, något som var intressant var att även i skolämnen så förhåller sig pojkar och flickor till de traditionella könsrollerna. Rollerna mellan flickor och pojkar i skolan anses vara att flickorna är lugna och tysta, medan pojkarna ska vara mer fysiska och 2
3 utagerande kunde jag inte urskilja i denna klass. Det var flickorna som tog mer verbalt utrymme och som frångått sitt könspräglade beteende som lugna och tysta. Vid ett tillfälle skulle eleverna lösa ett matematiskt problem och det skiljde sig tydligt i hur flickorna och pojkarna tog sig an uppgiften som skulle lösas. Pojkarna arbetade individuellt och ville inte bli störda i sin tankegång, flickorna däremot tog gärna hjälp av varandra och den förste som löste problemet delade gärna med sig av svaret. Flickorna hjälpte varandra på ett solidariskt sätt, i små grupper och man kom att tänka på det ädla uttrycket en för alla alla för en. Elever i års ålder har ett mer intensivt kamratskap där deras moral och solidaritetsutveckling finns just i gruppen med sina jämlikar. En utveckling som rör den sociala relationen med andra människor (Qvarsell1982) Uppgiften skulle lösas individuellt så det var ganska modigt av flickorna att inte lyssna på lärarens uppmaning, men de tog stöd av varandra och trotsade läraren. I en artikel av Mimmi Palm flickorna börjar göra motstånd kan man läsa: Pojkar dominerar klassrummet medan flickor får stå tillbaka. Det är den gällande föreställningen i svensk skola. Maskuliniteten är normen. Vissa pojkar har lättare att göra sig hörda än flickor, och pojkar har en tendens att kontrollera sin omgivning i klassrummet. De har också fler lärarkontakter än flickorna. (Palm 2003: s.22). I majoriteten av skolor kanske det förhåller sig på detta vis, men i denna klass var flickor och pojkar ganska jämställda i lärarkontakter och flickorna stod inte på något sätt tillbaka för pojkarna. Eleverna i klassen fick en uppgift på svenskan att skriva en uppsats om en känd person, där de själva skulle välja vilken karaktär de ville skriva om. Den viktiga var att personerna fanns omnämnda i böcker eller på Internet så de hade någonstans att hämta information ifrån. Eleverna började först med att tänka ut vilken person de skulle skriva om, när det var klart började de med att söka information. Datorn var placerad längst bak i klassrummet bredvid min plats, så därifrån kunde jag ta del av vilka personer som eleverna valt att skriva om. Pojkarna valde att skriva om män. De var allt ifrån Jack the Ripper till Alexander den store. Flickorna hade valt att skriva om Anne Frank, Astrid Lindgren och Madonna för att nämna några. En flicka i klassen valde at skriva om sin idol Michael Jackson, vilket för mig är en typisk kvinnlig tonårs företeelse en tid då man ägnade sig åt en hängiven idoldyrkan. Nästan instinktivt väljer dessa elever att följa de traditionella könsmönster som de är uppvuxna i, varför det vet jag inte men en teori kan vara att tonårsperioden som dessa elever är på väg att 3
4 träda in i också behöver befästas i en könsidentitet och därför väljer man som kille att skriva om män och vice versa. Ungdomsspråk Vi påverkas från flera håll när vi växer upp och ska skapa vår identitet, i litteraturen fostras vi som barn genom pedagogiska och moraliska barnböcker, där vi ska lära oss vad som är rätt och fel. När vi kommer in i tonåren är litteraturen uppdelad i flickböcker och pojkböcker, där flickorna läser om hästar och tonårsförälskelser. Pojklitteraturen däremot är skrivna i en äventyrs och mer hjälteglorifierad anda. Vi påverkas av olika faktorer när vi växer upp, litteraturen och massmedia och i den tid vi lever i nu så översköljs framför allt ungdomar av ett massmedialt flöde av den stereotypa kvinnan eller mannen. Språket är en del av ungdomars utveckling och det finns felaktiga föreställningar bland vuxna, att det skulle existera ett speciellt ungdomsspråk med mycket speciella ord som skiljer sig från vuxenspråket, där ungdomarna använder sig av ett avvikande ordförråd och strukturer. I viss utsträckning är dessa uppfattningar överdrivna. Det förekommer i vissa ungdomsgrupper speciella ord och uttryck som markörer av gruppidentitet, som kompensation för social osäkerhet eller som protest mot vuxenvärlden. Den är inte så annorlunda mer än att ungdomars språk har en annan karaktär än de vuxnas språk (Jörgensen 1995). De elever jag träffade använde sig av några ord som baserar sig på gruppidentitet eller könsidentitet, när de ville visa sig överlägsna det andra könet sa de att killarna äger, orden användes lika flitigt av tjejerna när de ville visa den andra gruppen att tjejerna var bättre på något. Dessa ord var det enda könsbaserade mönster som jag noterade som de använde i uttryck och i språket. Identitet och språk, personlighet och språk är oupplösligt förenade hos människan, alltså även hos barn i skolan ( Qvarsell 1982). 4
5 Sammanfattningsvis kan man i denna klass påstå att flickorna tänker i rosa och pojkarna i blått. Flickor ska vara måna om sitt utseende för att attrahera det andra könet, medan killarna ska vara sportiga och grabbiga. Frågan är bara hur mycket som är förutbestämt och hur mycket i vår omgivning som påverkar oss i våra könsroller, det är en stor fråga men jag tror att i och med vi föds som man eller kvinna så formas vi in i våra könsroller. Könet är en del av vår identitet och jag tror att vi bär med oss våra biologiska instinkter. I samband med vår födelse träder vi in vår biologiska könsroll och lägger grunden till de kommande traditionella och kulturella könsrollerna. Genom forskning försöks denna fråga besvaras och det finns säkert otaliga teorier om varför vi faller in så naturligt i de traditionella könsrollerna. Flickorna i skolan börjar nog ta mer plats än vad man tror, bilden av den perfekta flickan i skolan som endast talar när hon besvarar frågor börjar sakta förändras. Samhället och skolan är ju i en ständig förändring, så det kanske är dags för flickorna att höja sin röst i skolorna. Jag tror att idag mer än någonsin tidigare påverkas barn även av hela det massmediala flödet som med sin smygande könsdiskriminering beskriver hur den perfekta kvinnan ska se ut och hur hon ska vara. Mannen har även börjat visas upp mer i media och reklam, där man visar ungdomar att som man, ska man vara sportig och vältränad. Flickor och pojkar på väg in i puberteten som för vissa är en jobbig period då mycket av ens identitet sakta håller på att byggas upp, blir starkt påverkade av media hur vi ska förhålla oss till våra könsroller och helst inte bryta mot dem. Hur ska könen bli jämställda, när vi vuxna tillåter att tv och media influerar våra barn med anvisningar hur de ska anpassa sig till sina könsroller? 5
6 Litteraturlista Jörgensen. N (1995) Barnspråk och ungdomsspråk. Lund: Studentlitteratur Lundgren. A (2000) Tre år i g: perspektiv på kropp och kön i skolan. Stockholm: Brutus Östling bokförlag Symposium AB. Palm. M. (2003) Flickorna börjar göra motstånd. Pedagogiska magasinet 4/2003 Qvarsell. B (1982) Boken om skolbarns utveckling. Stockholm: Liber utbildningsförlag Rousseau. J (1912) Èmilie, eller om uppfostran. Stockholm: Björk och Börjesson Taguchi Lenz H. (2003) Det finns inga naturliga kön. Pedagogiska magasinet 4/2003 6
Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?
Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare
Läs merGenus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com
Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera
Läs merSjälvständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen
Läs merVarför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1
Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation
Läs merTusen gånger starkare
Tusen gånger starkare Intro: Vilka ord passar in på vår klass? o I par o Helklass o Paret väljer tre ord de är överens om Hur skulle du vilja att klassen skulle vara? o I par o I helklass o Paret väljer
Läs merFlickors sätt att orientera sig i vardagen
Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under
Läs merKön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror
Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merBarn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merGenus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?
Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper
Läs merKUNSKAP TILL PRAKTIK
KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR
Läs merRiktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM
Läs merFörskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet
Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet Agneta Kenneberg projektledare för granskning av flerspråkiga barns språkutveckling Siv Wilborgsson projektledare för granskning av förskolans arbete
Läs merMEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER
MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,
Läs merÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?
ÅBYSKOLAN 3-5 killar Jag trivs i skolan tjejer Jag trivs i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs med
Läs merATT FÅ VARA SIG SJÄLV
ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet normer och grupptillhörighet. Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas
Läs merVardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv
Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet
Läs merPojkars och flickors rätt att vara!
LÄRARPROGRAMMET Pojkars och flickors rätt att vara! Pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv Emma Lindberg och Malin Degerman Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen 2012 Handledare: Anna Thure Kavian
Läs merUnga, maskulinitet och våld
Unga, maskulinitet och våld Luleå Skolkuratordagarna 14-15 oktober Karen Austin på Ungdomsstyrelsen Regeringsuppdraget En studie som analyserar: 1) Tjejers och killars utsatthet för och användning av våld
Läs merAtt göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan
Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Bakgrund varför skrev jag
Läs merLärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och
Läs mer10minus4. Kanske gör de sex så äckligt som möjligt så att man skall hålla sig borta från det och inte vilja göra det?
10minus4 Jag skulle inte vilja att mina föräldrar såg föreställningen - Tjej, årskurs 8 Vi är ju tonåringar och tänker sååå mycket på sex. Och vi har sååå mycket problem - Kille, årskurs 8 Kanske gör de
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merHur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Läs merSAGOTÅGET. Tema relationer och känslor baserat på utvalda miljöer i Junibackens Sagotåg
SAGOTÅGET Tema relationer och känslor baserat på utvalda miljöer i Junibackens Sagotåg 1 INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Skönlitteratur som läromedel... 4 Relationer och känslor...
Läs merLikabehandlingsplan/ Årlig plan. Norrbacka förskolor 2011
Likabehandlingsplan/ Årlig plan Norrbacka förskolor 2011 Syfte Likabehandlingsplanens syfte är att ge bättre skydd och för att tydliggöra och skärpa att det finns en lag (se bilaga) Planen skall vara konkret
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs merJämställdhet i språkundervisning
Sida 1 (5) 2013-05-27 Jämställdhet i språkundervisning Artikeln handlar om hur du, utifrån relevant forskning, kan utveckla din undervisning till att bli mer jämställd. Att beskriva sig som en läsare kan
Läs mer29.1.2009. Körpositionen får flickorna att känna sig stolta och modiga
HJALLIPEDAGOGIKEN -METODEN SOM FÅR ALLA ATT VÄXA av Carina Ryd december 2008 Margrét Pála Ólafsdóttir grundade Hjallipedagogiken 1989 1 Varför inte längre könsblandade grupper? Direkt diskriminering pga.
Läs merVad svarade eleverna?
Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra
Läs merHANDLEDNING PERFECT GIRL
HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion
Läs merRosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015
http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor
Läs merHetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?
Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merSamhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).
1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,
Läs merstarten på ett livslångt lärande
starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen
Läs merAMIR. Boken handlar om: Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
IDAN 1 Boken handlar om: Olle och Amir är bästa kompisar. En dag, på rasten, ser Olle att Amir är ledsen. Han frågar vad det är, men Amir vill inte berätta. Olle ser tre killar bakom Amir. De säger: Brunt
Läs merLikabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet
KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merFörutsättningar för pragmatisk utveckling
www.sprakenshus.se Förutsättningar för pragmatisk utveckling Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster Grundläggande behov av social tillgivenhet Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten
Läs merArbetsmaterial Vänersborg röd tråd
År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,
Läs merAtt jobba med identitet, sexualitet och jämställdhet i undervisningen i svenska/svenska som andraspråk
Att jobba med identitet, sexualitet och jämställdhet i undervisningen i svenska/svenska som andraspråk Med fokus på undervisning i svenska och svenska som andraspråk Vem är jag? Vilka är vi här? Vilka
Läs merBarns och ungdomars syn på skärmtid
213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844
Läs merErik på fest Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.
Läs merFörskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och
Läs merVardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro
Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (
Läs merInteraktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet
Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman
Läs merFÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL
FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet
Läs merCYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne
CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd
Läs merPEDAGOGENS KOMPETENSER
UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merLektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare
Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se
Läs merBosgårdens pedagogiska enhet - Jämställdhet
Bosgårdens pedagogiska enhet - Jämställdhet 2017-2018 Förskola Verksamhetsplan Jämställdhet 2017-2018 Skapad 2017-05-12 av Veronica Stigholt i Bosgårdens pedagogiska enhet - Verksamhetsplaner, Mölndals
Läs merKapitel 1- Ljuden. - Hörde du? Frågade Lisa. - Vadå? Frågade Lea. - Ljudet. Det kom från golvet, sa Lisa. - Nej, det var säkert ingenting, sa Lea.
MONSTRET Kapitel 1- Ljuden - Hörde du? Frågade Lisa. - Vadå? Frågade Lea. - Ljudet. Det kom från golvet, sa Lisa. - Nej, det var säkert ingenting, sa Lea. De var på lektion i hemkunskapen. Lisa bakade
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merATT FÅ VARA SIG SJÄLV
ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet, grupptillhörighet och normer Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas
Läs merStarrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.
Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin
sidan 1 Forfattare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Emma och Måns. De är tillsammans. Efter att ha varit på museet med klassen ska Måns sova över hos Emma. Emma vill att Måns ska sova
Läs merVad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt
sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merBarnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:
Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att
Läs merBarns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst
Barns och ungdomars fysiska aktivitet Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst 0 Bakgrund och syfte Idag är fler barn överviktiga än tidigare och
Läs merProgrammering på papper. Datorer, programmering och instruktioner
Programmering på papper Lektion 1 av Valentina Chapovalova, valentina.chapovalova@gmail.com Datorer, programmering och instruktioner Uppskattningen är att lektionen kommer ta 40-50 minuter, men det beror
Läs merEn samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.
1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merFörskolans arbete med jämställdhet
Förskolans arbete med jämställdhet Övergripande syfte och avsikt Syftet är att belysa om barnen erbjuds en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merwww.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!
www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan
Läs merLäs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.
Läs merLÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN
01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merFörskolan Akvarellen
Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merLikabehandlingsplan/ Årlig plan. Norrbacka förskolor
Likabehandlingsplan/ Årlig plan Norrbacka förskolor 2013-14 Syfte Likabehandlingsplanens syfte är att ge bättre skydd och för att tydliggöra och skärpa att det finns lagar (se bilaga 1). Planen skall vara
Läs merInledning (Problemlösning 1.)
Media Inledning (Problemlösning 1.) I median spelar våra könsroller väldigt stor roll. Kvinnorna och männen har olika roller i sitt liv och det skall inte vara så eftersom man ska dela upp det lika. Jag
Läs merVerksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet
Verksamhetsportfolio Kinnarps förskola Läsår 2011/2012 Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Matematik Dessa prioriterade mål från läroplanen arbetar Kinnarps förskola med under
Läs merkulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i
Läs merLÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN
01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda
Läs merHalvtid - hur har det gått?
Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?
Läs merFritidsenkät i Botkyrka 2009
Fritidsenkät i Botkyrka 2009 Rapport om barn- och ungdomsförvaltningens enkät till elever i årskurs 3 som går på fritids i kommunens skolor Tryckt 2007-04-02 1 [8] Utvärderings- och utvecklingsenheten
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merFeriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter
Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning
Läs merEn Raggningsexperts Bekännelser
En Raggningsexperts Bekännelser AV: Dennis Danielsson Förord Dom allra flesta av oss har någon gång i sitt liv gjort saker man sedan ångrat, vissa har gjort fler saker och andra har gjort färre. Den stora
Läs merNu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
Läs merFörklaring av olika begrepp
Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:
Läs merEtt steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll
1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs mer