Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar?

Transkript

1 Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? - alumnundersökningar och 7 år efter läkarexamen MedCUL Medicinska fakultetens centrum för undervisning och lärande Göran Thomé Anna Arstam Stefan Lindgren December 00

2 MedCUL Medicinska fakultetens centrum för undervisning och lärande Lunds universitet Box 7 00 Lund Tel:

3 Innehållförteckning Sammanfattning Undersökningens uppläggning Resultat Slutsatser Introduktion Material och metod Resultat 7 Allmän medicinsk kompetens 7 Arbetskrav och utbildning 9 Inställning till forskarutbildning Allmän behållning av utbildningen Åsiktsskillnader mellan kvinnor och män Fria kommentarer 7 Allmänna färdigheter och allmänna akademiska färdigheter 7 Professionella färdigheter Medicinska färdigheter/patientrelaterat arbete 8 Innehåll och struktur 8 Handledning 9 Socialt klimat 0 Övriga kommentarer 0 Förändrade arbetsuppgifter Slutsatser Referenser Bilagor 6 Enkätformulär: Läkarutbildning och yrke 00. Enkätformulär: Läkarutbildning och yrke. Uppföljning 00

4 Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? alumnundersökningar och 7 år efter läkarexamen Sammanfattning Undersökningens uppläggning Enkäter skickades i maj 00 till dem som tagit läkarexamen i Lund 00 och 00. Frågorna berör både medicinsk och allmän akademisk kompetens. En uppföljningsenkät gick samtidigt till dem som tagit examen 997 och 998 och ingått i en tidigare alumnundersökning. Avsikten med uppföljningen är att ge en bild av hur arbetsuppgifterna förändras i den tidiga delen av läkarkarriären. Svarsfrekvensen var hög i bägge undersökningarna. Resultat Den allmänna medicinska kompetensen är tillräcklig och ligger på samma nivå som i 00 års undersökning. Tillfredsställelsen med utbildningen har ökat inom samtliga områden. Allra mest inom området IT. Utbildningen i "att ta upp anamnes" och "att bedöma somatisk status" har blivit bättre trots en redan tidigare hög nivå. Träningen i olika aspekter av kommunikation har förbättrats. Beslutsfattande och förmågan att samarbeta i team med andra personalgrupper tränas inte tillräckligt. Examinationerna bedöms svara bättre mot kraven i yrkeslivet jämfört med den tidigare undersökningen. Tillfredsställelsen med valet av läkaryrket är större, särskilt för de manliga läkarna. Handledning och de kliniska placeringarnas effektivitet ifrågasätts i de fria kommentarerna. Likaså kommenteras att alltför mycket sällan behövda specialkunskaper tas upp. Uppföljningsundersökningen visar att kraven på att kunna kommunicera och delta i förändringsarbete ökar mest. Slutsatser Läkarna har efterhand blivit nöjdare med utbildningen i förhållande till de krav som den tidiga fasen av yrkeslivet ställer. Teamarbete och träning tillsammans med andra personalgrupper är dock ett område som behöver utvecklas. Grunden är lagd genom de utbildningsavdelningar som redan finns. Kritik mot handledningen på klinikerna återkommer. De längre avdelningsplaceringarna i den nya uppläggningen av läkarutbildningen är tänkta att förbättra situationen i detta avseende. Det finns genusbaserade skillnader i tillfredsställelsen med yrkesvalet som bör undersökas vidare. Området kommunikation i bred bemärkelse har fått ökat utrymme men behöver utvecklas ytterligare. En koncentration på kärnkunskaper i den gemensamma delen av utbildningen framstår som angelägen. Alumnundersökningar bidrar till att öka kunskapen om vilka utbildningsmoment som behöver förstärkas och kan minska oron kring de moment där vi redan uppnår goda resultat.

5 Introduktion Resultatet av läkarutbildningen följs upp på olika sätt både under och efter utbildningen. Läkare som varit yrkesverksamma ett par tre år har både en relativt aktuell bild av utbildningen och en konkret upplevelse av de krav som ställs på nyutbildad läkare. Här redovisas sådana läkares erfarenheter insamlade med hjälp av en enkätundersökning. En liknande alumnundersökning genomfördes 00 i samarbete med Lunds universitets utvärderingsenhet []. Då en läkares arbetsuppgifter kan förväntas ändra sig relativt mycket under karriärens inledande år har 00 års undersökning följts upp för att ge en bild av hur arbetsuppgifterna ser ut 7-8 år efter examen. De nyutexaminerade läkarna har sedan lång tid tillbaka i enkätform bedömt i vilken mån de anser sig ha nått de övergripande målen för utbildningen. Resultaten sammanställs årligen []. Två exempel på områden som haft en positiv trend under senare år är "att utveckla förmåga till goda relationer med patienter och närstående" och "att utveckla förmåga till ett etiskt förhållningssätt". Läkarförbundet gör liknande undersökningar bland sina medlemmar och ställer frågor till dem som tagit ut legitimation under året []. Det är en tydlig trend att de nylegitimerade läkarna blir allt nöjdare med utbildningen inom de åtta områden som frågorna ställs. Trenden gäller för den samlade bilden av svensk läkarutbildning. Läkarförbundets enkät redovisas även uppdelad på utbildningsort. Utbildningens i Lund mest framträdande styrka i en sådan jämförelse är träningen i att handlägga akuta patienter. En svaghet är ledarskapsutbildningen. Utvärderingsenheten vid Lunds universitet har nyligen genomfört en student- och lärarbarometer för Medicinska fakulteten []. Barometern ger en bild av hur de som är studenter just nu bedömer sin utbildning. Studenterna på läkarutbildningen upplever att utbildningen har hög kvalitet och förbereder väl för arbetslivet. Områden som behöver förstärkas är kommunikation, förändringsarbete och sjukvårdens ekonomi och organisation. Träningen är inte tillräcklig inom området "att arbeta i team med andra personalgrupper" trots att utbildningen bedöms förbereda väl för arbetslivet. Arbetsklimatet beskrivs som gott med undervisning i lämplig omfattning och gott bemötande från lärarna. För en allmän diskussion om hur den här typen av undersökningar kan tolkas se []. Forskarutbildningen undersöktes 00 med en enkät riktad till alla som disputerat inom medicinska fakulteten i Lund mellan 99 och 00 [6]. Forskarutbildningen dominerades under perioden av doktorander med läkarutbildningen som behörighetsgivande utbildning. Rekrytringen av läkare till forskarutbildningen, särskilt den i basvetenskaperna, har minskat under senare år. Några frågor i den här undersökningen handlar därför om de nyutbildade läkarnas inställning till forskarutbildningen. Material och metod Undersökningen riktar sig till tre kullar läkare som tagit ut sin läkarexamen under 00 och 00. Studentregistret LADOK användes för att söka ut dessa personer. Utsökningen genererade sammanlagt 0 träffar. Uppgifterna skickades till PAR (Postens adressregister) som returnerade en fil med adresser till personer. Övriga var registrerade som utvandrade enligt PAR. Den kvarvarande undersökningsgruppen bestod således av personer. Enkäten skickades ut i maj 00 med en kortfattad påminnelse efter två veckor och ytterligare en påminnelse tillsammans med en ny enkät efter ytterligare två veckor. För att behandla enkäterna konfidentiellt och samtidigt göra det möjligt att skicka ut påminnelser användes ett

6 system med löpnummer på svarsbrev och enkäter. Svar inkom från 80 personer vilket innebär en svarsfrekvens på 78 %. Fördelningen mellan kvinnor och män är jämn, 8 respektive %. Uppföljningsenkäten skickades ut till samtliga 7 personer i urvalsgruppen till den förra alumnundersökningen examinerade 997 och 998. Hela urvalsgruppen fick uppföljningsenkäten, även de som inte svarat på den första enkäten. På grund av den konfidentiella behandlingen är det inte möjligt att avgöra vilka som svarat på den första enkäten. Uppföljningsenkäten besvarades av 0 personer innebärande en svarsfrekvens på 7%, vilket är något högre än i ursprungsenkäten. Frågorna i enkäterna (bilagor sid 7) är huvudsakligen desamma som i den tidigare alumnundersökningen []. Svaren på frågor med fasta svarsalternativ scannades in och bearbetades med hjälp av Excel och SPSS. De öppna frågorna bearbetades huvudsakligen kvalitativt [6]. 6

7 Resultat Allmän medicinsk kompetens Läkarna fick precis som i 00 års undersökning bedöma sin allmänna medicinska kompetens vad gäller kunskaper inom sex delområden och förmåga att hantera tio olika tillstånd. Läkarna bedömer att kunskaperna från grundutbildningen i medeltal är tillräckliga inom samtliga områden. Resultatet är likartat i de båda undersökningarna (figur ). Det finns en antydan till högre bedömning av kunskapsnivån inom allmänmedicin 00, men skillnaden är inte signifikant på %-nivån. Internmedicin 0 Internmedicin 0 Kirurgi 0 Kirurgi 0 Psykiatri 0 Psykiatri 0 Allmänmedicin 0 Allmänmedicin 0 Ortopedi 0 Ortopedi 0 Anestesiologi 0 Anestesiologi 0 9% CI Figur. Hur bedömer du att dina kunskaper från grundutbildningen motsvarar kraven som ställs på dig som yrkesverksam läkare? Medelvärden för 00 och 00 års undersökningar. Skala: = mycket otillräcklig, = otillräcklig, = tillräcklig, = tillfredsställande, = mycket tillfredsställande. N = 79 för 00 års undersökning och 89 för 00 års undersökning. Det interna bortfallet är mycket begränsat. Även förmågan att hantera de tio särskilda tillstånden bedöms likartat med den tidigare undersökningen. Nivån är tillfredsställande eller strax över för de flesta tillstånden. Undantag är förlossning där andelen med mycket otillräcklig kompetens är förhållandevis hög och akut bipolärt tillstånd där en inte obetydlig andel läkare anser att de hade mycket otillräcklig kompetens vid tiden för läkarexamen. Att kunna hantera en förlossning är numera inte ett mål som skall uppnås under grundutbildningen. Här redovisas resultaten från 00 års undersökning i form av fördelningsdiagram (figur ). 7

8 Hjärtinfarkt Lungödem Astmaanfall m =,6 m =, m =, Medvetslöshet Buksmärtor Stroke m =,0 m =, m =, Meningit Förlossning Radiusfraktur m =, m =,98 m =, Bipolärt aff tillst m =, Figur. Hur bedömer du att du vid tiden för läkarexamen hade kompetens att hantera tillståndet? Skala: = mycket otillräcklig, = otillräcklig, = tillräckliga, = tillfredsställande, = mycket tillfredsställande. 8

9 Arbetskrav och utbildning Läkarna fick göra en bedömning av i vilken omfattning ett antal kompetenser (figur ) och förmågor (figur ) ingår i deras nuvarande arbete. Punkter långt uppe till höger betyder att kraven är höga i det nuvarande arbetet och att läkarna är nöjda med de möjligheter till träning som grundutbildningen erbjöd. Här återfinns ett antal kompetenser som är centrala i läkararbetet. Höga krav i arbetet och låg tillfredsställelse med utbildningen återfinns i övre vänstra hörnet. Det är områden som bör uppmärksammas. Ansvara för beslut om patienter och att arbeta i team med andra personalgrupper är sådana områden. De områden där både arbetskraven och tillfredsställelsen med utbildningen är låga kanske likväl behöver uppmärksammas. Blir kraven högre längre fram i yrkeskarriären? Överblicka sjukvårdens ekonomi och organisation, arbeta inom förebyggande hälsovård, skriftliga och muntliga presentationer är sådana områden (figur ). Arbetskrav ansvara för beslut om patienter handleda överblicka sjukvårdens organisation och ekonomi arbeta i team med andra personalgrupper självständigt genomföra en ta upp anamnes självständigt urskilja problem konsultation bedöma somatisk status självständigt lösa problem skriva remiss skriva journal förklara för lekmän självständigt formulera problem skriva intyg lämna svåra besked till patienter leda verksamheter, tex ronder skillnader män/kvinnor tillämpa lagar och förordningar arbeta inom förebyggande hälsovård följa kunskapsutvecklingen inom det medicinska området kritiskt analysera nya medicinska fakta skriva epikris, använda IT för insamling bearbetning eller analys av information göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer skriva längre / artiklar/utredningar promemorier Tillfredsställelse med utbildning Figur. Medelvärden arbetskrav och tillfredsställelse med utbildningen för ett antal kompetenser enligt läkarnas bedömning. Två frågor ställdes kring de kompetenser som anges i figuren. : I vilken utsträckning kräver ditt nuvarande arbete kompetens att..? (skala - där betyder inga krav och betyder väldigt höga krav). : Hur bedömer du att du under läkarutbildningen gavs möjlighet att skaffa dig kompetens inom att..? (skala - där betyder inte alls och väldigt mycket). 9

10 Bland förmågorna är det beredskapen att möta förändringar i arbetslivet som tränats i relativt liten utsträckning. Målet skrevs dock in i högskolelagen så sent som 00, det vill säga samtidigt som den här undersökta läkargruppen tog sin examen. Internationella perspektiv och genusperspektiv rankas lågt både som yrkeskrav och i tillfredsställelse med utbildningen trots den uppmärksamhet som områdena fått inom samhället i övrigt under senare tid (figur ). tolka olika sociala situationer förstå olika kulturyttringar Arbetskrav ha beredskap att möta förändringar i arbetslivet anlägga ett internationellt perspektiv göra etiska ställningstagnaden anlägga ett genusperspektiv på medicin Tillfredsställelse med utbildning Figur. Medelvärden arbetskrav och tillfredsställelse med utbildningen för ett antal förmågor enligt läkarnas bedömning. Två frågor ställdes kring de förmågor som anges i figuren. : I vilken utsträckning kräver ditt nuvarande arbete förmåga att..? (skala - där betyder inga krav och betyder väldigt höga krav). : Hur bedömer du att du under läkarutbildningen gavs möjlighet att utveckla din förmåga att..? (skala - där betyder inte alls och väldigt mycket). 0

11 Resultaten för 00 vad avser tillfredsställelse med utbildningen är mer positiva än 00. Samtliga signifikanta skillnader är positiva. Framför allt har tillfredsställelsen med utbildningen inom IT ökat från en tidigare låg nivå. Centrala områden som träningen i att ta upp anamnes och att bedöma somatisk status har ökat trots redan tidigare höga värden. Olika aspekter av kommunikation tillhör de områden som förbättrats mest. (figur ). IT*** anamnes*** somatisk status*** följa medicinsk kunskapsutveckling** skriva artiklar/utredningar/pm** skriftliga presentationer** muntliga presentationer** lösa problem* utb0 utb0 konsultation* epikris* tolka sociala situationer* leda verksamheter, tex ronder förstå olika kulturyttringar* remiss förklara för lekmän* Figur. Jämförelse mellan 00 och 00 års undersökningar. Medelvärden för tillfredsställelse med utbildningen respektive år. Signifikanta skillnader (t-test, *** p<0,00, **p<0,0, *p<0,0).

12 Inställning till forskarutbildning Läkarna fick ta ställning till några frågor om forskarutbildningen. Endast 9 av 80 hade disputerat. De faktorer som påverkar läkarnas vilja att forskarutbilda uppvisade samma mönster som i den föregående undersökningen. Handledarnas kompetens är viktigast och karriärmöjligheter minst viktiga. Handl.komp. Påverka projekt Arbetstider Ämneskomp. Arb.miljö psyk. Ek. villkor Arb.miljö fysisk Karriärmöjl. 9% CI Figur 6. Olika faktorers betydelse för viljan att genomgå forskarutbildning. Frågeformulering: Ange för varje faktor hur betydelsefull den är för din vilja (eller ovilja) att forskarutbilda dig. Skala = liten betydelse, = stor betydelse. Handledarnas handledningskompetens, Möjlighet att påverka projektets inriktning, Arbetstider, Handledarnas ämneskompetens, Arbetsmiljö psykosocial, Ekonomiska villkor, Arbetsmiljö fysisk, Karriärmöjlighet efter doktorsexamen. En stor andel av läkarna (0%) anger stort eller mycket stort intresse för att genomgå forskarutbildning. Nästan lika många (7%) anger att de har stort eller mycket stort behov av information om forskarutbildningen. Resultatet överensstämmer med motsvarande uppgifter i den tidigare alumnundersökningen.

13 Allmän behållning av utbildningen I en fråga kopplades kravet i högskolelagen om att kunna urskilja, formulera och lösa problem till PBL-övningarna under utbildningen. Problembaserat lärande har i ungefär samma utsträckning haft del i utvecklandet av förmågorna. Något lägre bedöms nyttan av PBLövningarna för att utveckla samarbetsförmågan. (Figur 7) m =,8 PBL - urskilja problem m =, PBL - formulera problem m =,6 PBL - lösa problem 0 0 m =, PBL - nytta samarbete Figur 7. Bedömning av olika aspekter av PBL. PBL-övningarna har utvecklat förmågan att urskilja, formulera och lösa problem. Samarbetsträningen under PBL-övningarna har varit till nytta i yrkesverksamheten. Skala = stämmer inte alls, = stämmer fullständigt. Examinationerna bedöms relativt väl spegla den kompetens som en yrkesverksam läkare behöver besitta och utbildningen som helhet bedöms likaså ge en relativt korrekt bild av läkaryrket (figur 8). Båda bedömningarna är mer positiva i 00 års undersökning. Den förbättrade bedömningen av examinationen är signifikant på 0,% -nivån medan det inte föreligger någon signifikant skillnad i bedömningen av hur korrekt bild av läkaryrket som ges (t-test).

14 Figur 8.. Bedömning av i vilken utsträckning examinationen fokuserade på sådan kompetens som en yrkesverksam läkare behöver. Skala = inte alls, = fullständigt.. Bedömning av om den bild som gavs under utbildningen överensstämmer med upplevelserna som yrkesverksam läkare. Skala = stämmer inte alls, = stämmer fullständigt. De som inte tycker att bilden överensstämmer har beskrivit vad den viktigaste skillnaden är. Mer administration än väntat är det mest framträdande. Mer stress och mindre inflytande och ett mer allomfattande ansvar än förväntat är vanliga upplevelser. Utbildningen upplevs inte förbereda tillräckligt för det breda ansvaret. Stora förväntningar på läkaren både från patienter och andra personalgrupper. Mer socialmedicin och åkommor som inte låter sig behandlas. Mer lyssnade och mindre medicinska åtgärder. Andra områden som tas upp är genusproblematik och universitetssjukhusens höga specialiseringsgrad. Några tycker att det är roligare att jobba än de hade förväntat sig. Några typiska citat: Den bild som gavs var glorifierad. I verkligheten verkar en betydande andel av alla läkare äldre än 0 år bara vänta på pensionen Skillnad framför allt mellan teoretisk kunskap och praktisk handläggning. Förmågan att lösa nya problem som man aldrig tidigare stött på En fråga om utbildningen gett verktyg att påverka arbetssituationen bedöms lägre. Likaså är bedömningen låg för hur utbildningen utvecklat förmågan att hantera egna svåra erfarenheter i arbetet. Båda frågorna är infogade i enkäten på önskemål från studenter och nyutexaminerade läkare. De har uppenbarligen riktat vår uppmärksamhet mot frågor som skulle kunna bearbetas bättre i utbildningen. (Figur 9).

15 m =, påverka arbetssituation m =,69 hantera svåra erfarenheter 0 Figur 9. Bedömning av i vilken utsträckning utbildningen gett verktyg för att påverka arbetssituationen och hantera egna svåra erfarenheter. Skala = inte alls, = väldigt mycket. På den övergripande frågan om man skulle ha upprepat sitt val att utbilda sig till läkare i dag svarar 7% ja. Det är en kraftig ökning från 00 års undersökning då 6% svarade ja på samma fråga. Skillnaden är signifikant på %-nivån (chi--test). Det är de osäkra som blivit färre lika stor andel (7%) svarar nej i båda undersökningarna. (Figur 0) Procent Procent 0 0 Ja Ja Nej 00 Vet ej ej 0 Procent 0 0 Ja Nej 00 Vet ej Figur 0. Skulle du valt att utbilda dig till läkare idag? Svarsalternativ: ja, nej, vet ej. Stress, höga krav och stort ansvar är de vanligaste förklaringarna till tveksamheten. Arbetsmiljön med tonvikt på det psykosociala klimatet kommer därnäst. Att kombinera yrket med familj och fritid är svårt. Speciellt nämns jourer som problematiska. Det faktiska arbetet innehåller mindre andel medicinska bedömningar och patientkontakt än förväntat. Dålig lön och små möjligheter att påverka sin arbetssituation är andra återkommande förklaringar. Antydningar om att intellektuell stimulans saknas i arbetet förekommer. Några anger den långa och krävande utbildningen som orsak men är tillfreds med sitt arbete som läkare. Åsiktsskillnader mellan kvinnor och män Kvinnor och män bedömer sin allmänna medicinska kompetens likvärdigt. Den enda signifikanta skillnaden är att män bedömer sin förmåga att hantera akut bipolärt tillstånd något högre än kvinnor. Den största skillnaden finns inom området kompetenskrav i det nuvarande

16 arbetet. Kvinnorna upplever högre kompetenskrav inom så gott som samtliga områden. Signifikanta skillnader redovisas i tabell. I vilken utsträckning kräver ditt nuvarande arbete kompetens att Män Kvinnor p-värde t-test gruppjämförelse Ta upp anamnes,,7 0,0 Skriva remiss,, 0,0 Skriva intyg,9,0 0,0 Förklara för lekmän,,7 0,0 Skriva längre,9,80 0,0 artiklar/utredningar/pm Tolka sociala situationer,9,6 0,00 Förstå olika kulturyttringar,8,99 0,00 Upptäcka och analysera etiska,,77 0,00 problem Anlägga ett internationellt,,8 0,0 perspektiv Anlägga ett genusperspektiv på medicin,0,7 0,00 Tabell. Bedömning av kompetenskrav i det nuvarande arbetet. Skala = krävs inte alls, = krävs väldigt mycket Fler kvinnor svarar nej eller att de är tveksamma på frågan om de skulle ha utbildat sig till läkare idag (%). Motsvarande tal för män är 0%. Skillnaden är signifikant på %-nivån (chi--test). Det finns några skillnader i bedömningen av betydelsefulla faktorer för intresset att forskarutbilda sig. Männen värderar ekonomiska villkor högre (m,77, k, p=0,0). Kvinnorna värderar arbetsmiljö (psykosocial: m,, k,0 p<0,000; fysisk: m,9, k, p=0,008) och handledningskompetens (m,98, k, p=0,0) högre. 6

17 Fria kommentarer I enkäten gavs utrymme för läkarna att kommentera styrkor och svagheter i utbildningen. De fria kommentarerna fördelar sig på 86 styrkor, 96 svagheter och 0 övriga synpunkter. De områden som kommer upp är varierande men ett antal återkommande teman utkristalliserar sig. Synpunkterna grupperas under rubrikerna Allmänna färdigheter och allmänna akademiska färdigheter, Professionella färdigheter och Medicinska färdigheter/patientrelaterat arbete, Innehåll och struktur, Handledning samt Socialt klimat. Allmänna färdigheter och allmänna akademiska färdigheter Under temat återfinns kommentarer om utbildningen som helhet och kommentarer som kan kopplas till de mål som återfinns i lagar och förordningar som handlar om allmänna färdigheter som alla akademiker förväntas behärska. Högskolelagen, kap. 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Sammanlagt finns här ett trettiotal kommentarer varav de flesta är positiva. Många av läkarna pekar på att de har fått en bred grund att stå på inför framtiden samt att de studentaktiva arbetsformerna har hjälpt till att utveckla kritiskt tänkande. De få negativa kommentarerna handlar om att läkarutbildningen har för lite fokus på det akademiska och att man är rädd för att utbildningen ska bli en ren yrkesutbildning. Man kan utläsa en spänning mellan de som är kritiska till att läkarutbildningen bara blir en yrkesutbildning och de som tycker att utbildningen är för teoretisk när de i själva verket behöver mer klinisk träning. Att utbildningen har bredd och längd, där det ibland kan vara svårt att i efterhand säga vad man känt till innan och vad som förmedlats nästan omedvetet. Man hinner integrera det kritiska tänkandet och analysen som ett självklart redskap i alla situationer Det är viktigt att utbildningen inte bara blir en yrkesskola utan bibehåller en akademisk profil Kritiskt tänkande enligt PBL-modellen, insikt i hur föränderlig den vetenskapliga världen är att kunskap ofta är en färskvara 7

18 Läkarutbildningen är alldeles för fokuserad på kunskaper inför AT istället för att utbilda tänkande självständiga individer som kan utveckla läkaryrket samt kritiskt tolka nya forskningsrön Professionella färdigheter Medicinska färdigheter/patientrelaterat arbete Under temat finns ett femtiotal kommentarer, ganska jämt fördelade mellan positiva och negativa synpunkter. Många är positivt inställda till att de fick tidig introduktion i den kliniska verkligheten och att interaktionen med patienter tränas på ett tidigt stadium och sedan kontinuerligt under hela utbildningen. Man kommenterar också att den integrerade uppläggningen ger ett helhetsperspektiv på patienten. En del menar att avdelningsplaceringarna är ineffektiva med få tillfällen att träna självständig handläggning och beslutsfattande under handledning. Andra saknar mer praktiska kunskaper och flera efterlyster mer anatomi. Jämfört med utbildning på annan ort, mycket tidig introduktion i den kliniska verkligheten och i vissa fall möjlighet till lite eget ansvar Lev i verkligheten och tänk på att man faktiskt direkt efter examen arbetar självständigt som AT-läkare Att man får mycket kunskap under utbildningen som man faktiskt använder i ett helhetsperspektiv på patienten. Det är en otrolig känsla då man får aha-upplevelser och förstår saker som man tidigare inte förstått Anatomikunskap på samma sätt som mina äldre kollegor Mycket patientkontakt tidigt. Mycket utbildning i anamnesupptagning/konsultation En undergrupp till temat behandlar yrkesrollen. Några har känt att de inte var riktigt mogna att ikläda sig yrkesrollen fullt ut när de tog sin examen. En del av oron var kopplad till upplevelsen att man var otillräckligt tränad i beslutsfattande. Ett tiotal kommentarer pekar i den riktningen. För lite förberedelse för verkligheten. För lite praktiska övningar. För lite diskussioner om hur livet egentligen är under AT/UL-åren Att man blir formad till sin läkarroll på så många sätt Man är mycket oförberedd på alla svåra snabba beslut och allt självständigt handläggande som man möts av i yrkeslivet. Trevligt nog lär man sig mycket under AT Innehåll och struktur Temat har samlat flest kommentarer, sammanlagt ett åttiotal varav ett trettiotal är positiva och knappt 0 är negativa. Kommentarerna handlar främst om uppläggningen av läkarutbildningen, examinationer och arbetsformer. En stor del av kommentarerna handlar om PBL som arbetsform. Sammanlagt finns nästan 0 kommentarer jämt fördelade mellan PBL som styrka respektive svaghet, men med en liten övervikt åt det positiva hållet. De goda 8

19 effekterna av PBL gäller bland annat träning att självständigt söka information för att fördjupa sina kunskaper, förmåga att ta ansvar för sin kunskapsinhämtning och samarbete i grupp. Andra kommentarer behandlar kraven och uppläggningen av utbildningen och en del menar att kraven är för lågt ställda och att man inte utnyttjar tiden på läkarutbildningen på ett effektivt sätt. Några av dem som tycker att kraven är för låga, menar inte att kraven är för lågt ställda för dem själva personligen, utan att det är andra kurskamrater som glider igenom utbildningen för lätt. En del efterlyser fler kunskapskontroller och skärpta krav under utbildningen. Några kommenterar att undervisningen innehåller för mycket detaljkunskaper. Kommentarer kring balansen mellan olika undervisningsformer förekommer. Att lära sig hur och var man hittar tillförlitlig information. Den PBL-inriktade undervisningen och det faktum att den gjorde utbildningen relativt informell och avspänd och på så vis skapade en kreativ miljö som stimulerade till nyfikenhet och lärande Vissa djupa detaljstudier kan idag kännas irrelevanta för det dagliga arbetet Framför allt senare delen av utbildningen för låga krav avseende godkännande av examinationer, till viss del kopplat till bristfällig relevans i examensfrågor Duktiga kompetenta föreläsare. Lagom balans mellan föreläsningar och PBL. Bra att man gavs möjlighet till forskningsstudier, dvs FÖS-arbeten Ställ högre krav på studenterna. Fler små kunskapskontroller, individuellt eller i grupp är bättre än stora tentor. Även praktiska prov bör ingå i allt högre grad. Det är mycket enkelt att flumma sig igenom läkarutbildningen idag med hjälp av PBL-metoden Lång utbildning som skulle kunna komprimeras. Kliniska arbetet skulle vara mer målstyrt, mycket ineffektiv tid på avdelningarna där man inte lärde sig mycket, speciellt tentorna kunde varit lite mer detaljerade, men bra med MEQ-frågor Gärna mer valfria moment, i form av kurser, ej uppsatsskrivande Handledning Många kommentarer berör handledning, både direkt och indirekt. Temat sammanfattar de kommentarer som specifikt berör upplevelsen av handledningen. Det finns också mer indirekt kritik som är mer sammanvävd med hur det ser ut generellt under den kliniska placeringen. Trots ett tiotal kritiska kommentarer kring handledning finns det också läkare som haft positiva erfarenheter. De (få) positiva handledarerfarenheter man har kommer från personliga initiativ inte ett fungerande system. Att bara hänga med är inte effektiv inlärning Ofta litet intresse för handledning bland läkare på kliniker samt tidsbrist Många individuella insatser av handledande läkare har varit betydelsefulla 9

20 Socialt klimat Många berömmer det positiva klimatet på utbildningen där upplevelsen är att man under utbildningstiden skaffar sig ett nätverk för framtiden av medstudenter, lärare, handledare och läkare som man på olika sätt samverkat med. Det goda samarbetet mellan lärare och studenter nämns också. I jämförelse med den förra alumnundersökningen anser betydligt färre personer att de blivit illa bemötta under utbildningen. Kritiken av det psykosociala klimatet har minskat. De få negativa kommentarerna berörde brist på engagemang, mentorskap och goda förebilder. Sammanlagt finns inom temat knappt kommentarer varav var positiva. Att läsa vid universitetet och kanske i synnerhet vid Medfak verkade oerhört stimulerade för min sociala kompetens och nätverk över landet Brett kontaktnät kurskamrater, sammanhållning, självförtroende Generellt bra interaktion kursledning elever Viktigt med mentorskap redan under utbildningen, stärka självförtroendet, få vägledning, personligt och yrkesmässigt Att man, trots utmärkta akademiska tentor och uppemot 8 terminers framgångsrika medicinstudier, betraktas som en smitare som man måste hålla ögon på, är också i längden rätt irriterande Övriga kommentarer Utöver styrkor och svagheter lämnades ett trettiotal övriga synpunkter. Kommentarerna var av helt skilda slag, varav en del fördes in under styrkor och svagheter. Ett par kommentarer handlade om att man inte ska öka antalet utbildningsplatser. Några ger beröm eller kritik åt enskilda kurser och lärare. Andra tycker det är bra att man genomför en utvärdering även om en påpekar att enkäten är för lång. Jag är oroad över hur man skall kunna ge alla möjlighet till egna konsultationer, praktiska övningar nu när man utbildar fler. Vi var 0 i Lund och det var trångt Tack för ert intresse att samla nyutbildade och nyblivna läkares synpunkter på ett systematiskt och objektivt sätt Generellt upplever jag min studietid som oerhört positiv 0

21 Förändrade arbetsuppgifter Läkarutbildningens alumnundersökningarna speglar förhållandena - år efter examen. Läkarnas arbetsuppgifter ändrar sig efter hand som de blir mer erfarna. För att få en tydlig bild av förändringen gjordes en uppföljning av 00 års undersökning. Samma läkare fick bedöma i vilken utsträckning krav på kompetens ställs inom samma områden som de bedömde 00. Resultatet ger en bild av hur arbetsuppgifterna förändras under den tidigare delen av läkarkarriären. Olika tillämpningar av IT är det område där kraven ökat mest. Det kan bero på att längre yrkeserfarenhet ger förändrade arbetsuppgifter men även på att datorsystem används allt mer frekvent inom sjukvården. Skriva och presentera muntligt är områden där kraven ökar. Kraven på att kunna fungera som handledare och på att kunna delta i förändringsarbete ökar. Kraven på att kunna skriva remisser och intyg upplevs minska. Använda IT för insamling, bearbetning eller analys av information*** Handleda*** Göra skriftliga presentationer*** Göra muntliga presentationer*** Skriva artiklar/utredningar/promemorier*** Genomföra förändringar** Följa kunskapsutvecklingen inom det medicinska området** Kritiskt analysera nya medicinska fakta** Skriva intyg* Kommunicera på engelska* Leda verksamheter, tex ronder* Tänka kritiskt* Skriva remiss* Argumentera och övertyga* Förutse behov av förändringar* Figur. I vilken mån omfattar ditt nuvarande arbete att du skall kunna..? Skala = inte alls, = väldigt mycket. Jämförelse mellan medelvärden efter - år (00) och 7-8 år (00) efter examen. Signifikanta skillnader (t-test, *** p<0,00, **p<0,0, *p<0,0). Fritextkommentarer på temat hur arbetsuppgifterna förändrats sedan 00 finns i 6 av de inkomna svaren. De ger en bild som stämmer väl överens med kvantitativa data. Ökat ansvar och mer självständigt arbete och beslutsfattande kring patienter är den dominerande förändringen. Arbetet har kommit att innehålla mer administration för många. Det skildras i några fall negativt som mer pappersarbete eller mer arbete med nya IT-system som fungerar dåligt. Oftare finns en positiv underton av deltagande och engagemang i klinikens eller verksamhetens ledning och utveckling. Administrativa uppdrag och i några fall ledningsuppdrag nämns. Större krav på arbetsinsatser och längre arbetstid har det blivit för

22 många. Uppdrag som lärare eller handledare har tillkommit. Större inslag av forskningsuppgifter nämns. Ganska många tycker att arbetsuppgifterna inte ändrat sig så mycket sedan 00. Några typiska citat: Ju mer man har lärt sig, desto mer har man också insett att det finns att lära Saknar kritiska diskussioner och vetenskapligt tänkande i arbetet Som ST-läkare har jag stort patientansvar, självständiga mottagningar och höga krav och förväntningar på att delta i klinikens utveckling och forskning I och med en ökad trygghet i arbetsvardagens sysslor tänker jag mer på olika förbättringsmöjligheter, kvalitetsuppföljning, ledarskapsfrågor och sjukvårdens organisation Ökat behov av att delta i ledarskap/organisationsfrågor, samt att skriva och kommunicera kunskap på såväl svenska som engelska

23 Slutsatser Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är ständigt pågående processer avsedda att leda till bättre organisation och bättre utbildning. Nya insikter vinns och omvärlden förändras och därmed kraven på utbildningen. Arbetet blir aldrig färdigt. Den här rapporten är avsedd att utgöra en del av underlaget för den fortsatta utvecklingen. De läkare som besvarat enkäten påbörjade i allmänhet sin läkarutbildning 996 eller 997. Studieuppehåll är vanliga och därför finns respondenter som börjat tidigare än så. Undersökningen speglar hur utbildningen såg ut under perioden 996 till 00. Jämförelser kan göras med hur den upplevdes under perioden 99 till 998 i den tidigare alumnundersökningen []. De reformer som genomförs just nu är avsedda att förbättra utbildningen inom områden som visat sig fungera mindre väl och kan ge en antydan om hur utbildningen kommer att upplevas i framtiden. Först kan konstateras att den medicinska kompetens, som är central och nödvändig för alla läkare, har uppnåtts på en rimlig nivå. Det är en utopi att alla läkare skall uppge att de har skaffat sig kunskaper och färdigheter på den högsta nivån. Att den allmänna medicinska kompetensen ligger på samma nivå i de båda undersökningarna bör tolkas som att utbildningen är stabil inom sin centrala funktion. Läkarna upplever att de skaffat sig nödvändig kompetens. Synpunkter finns på handledning och mindre väl utnyttjade perioder på klinikerna. Den pågående reformen av läkarutbildningen innebär längre perioder vid samma praktikställe för ökat självständigt ansvar i studenterna tjänstgöring. För mycket av sällan använda specialkunskaper är en återkommande synpunkt som kan kopplas till "curriculum overload". Arbetet med att formulera utbildningens kärna med utgångspunkt från ca 00 kliniska situationer är tänkt att bidra till en förbättring därvidlag. De breddnings/fördjupningsstudier som införts innebär att studenterna själva skall välja inom vilka områden de skaffar sig djupare kunskaper. Samtidigt innebär valmöjligheten att de delar som alla läser måste planeras med stor omsorg och fyllas med ett innehåll som är just kärnkunskaper; sådant som varje läkare med nödvändighet måste kunna. En tredje synpunkt handlar om möjligheten att träna självständig handläggning och beslutsfattande som respondenterna inte upplever har varit tillräcklig. Även i detta avseende kan längre tjänstgöringar vid samma praktikställe bidraga till en förbättring. Dessutom har under senare år flera initiativ tagits för att skapa utbildningsavdelningar där studenter från olika vårdutbildningsprogram tränar tillsammans. Dessa avdelningar ger just möjlighet att träna handläggning och beslutsfattande. Teamarbete tränas samtidigt och studenterna ökar sina insikter i respektive professioners kompetensområden. Ett behov som studentbarometern understryker []. Inom vilka områden har då läkarnas synpunkter förändrats sedan den förra undersökningen? Utbildningen inom de flesta av de kompetenser och färdigheter som bedömts upplevs mer positivt i den nya undersökningen. IT är det område som förbättrats mest relativt sett. Tillfredställelsen med utbildningen inom IT var låg i den förra undersökningen och förbättringen kan åtminstone delvis tillskrivas att IT efterhand blivit en alltmer naturlig del av både utbildning och yrkesliv. Olika former av kommunikation tillhör också de områden som upplevs ha blivit bättre. Det kan tillskrivas en medveten satsning och ökad medvetenhet om den kommunikativa förmågans betydelse i läkarprofessionen. Det handlar både om att kommunicera med patienter, att delta i den vetenskapliga kommunikationen och att kunna skriva rapporter och PM. Likväl visar studentbarometern att dagens studenter vill ha ännu mer

24 kommunikationsträning []. Att ta upp anamnes och att bedöma somatisk status är förmågor där utbildningen upplevdes stark redan tidigare men trots det upplevs mer positivt i den nya undersökningen. Alltså en förbättring inom mycket väsentliga områden. Läkarna är mer tillfreds med sitt yrkesval än tidigare. En betydligt större andel skulle ha valt läkarutbildningen om de skulle göra om sitt val i dag, Orsakerna kan ligga både inom utbildning och inom sjukvård. Examinationerna upplevs bättre spegla den yrkessituation en läkare befinner sig i. Det har pågått ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att förbättra examinationerna som tydligt burit frukt, men mycket återstår att göra. Kvinnor upplever högre krav i arbetet inom samtliga undersökta områden och är också mer tveksamma till om de skulle ha valt läkarutbildningen i dag. I en motsvarande undersökning av fakultetens forskarutbildning upplever kvinnorna högre stressnivå än männen [6]. Mer ingående undersökningar krävs för att skapa förståelse för fenomenet. Kan utbildningen på något sätt bidra till att utjämna den här typen av skillnader? En läkares arbetsuppgifter förändras under karriären. När 7-8 år har gått har inslagen av framför allt IT ökat. IT är också det område inom vilket utbildningen förbättrats mest. Betydelsen av olika typer av kommunikation som handledning, att göra skriftliga och muntliga presentationer och att skriva i olika sammanhang ökar också. Även de kommunikativa området återfinns bland de moment där utbildningen upplevs ha förbättrats. Resultatet kan tolkas som ett stöd för de ökande inslagen av kommunikation i utbildningen. Läkarna bedömer att det ställs större krav på dem att arbeta med att genomföra förändringar. I fritextkommentarerna beskrivs det av flera läkare som ett positivt inslag i arbetsuppgifterna. Alla studenter skall enligt högskolelagen skaffa sig beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Det tycks vara ett krav som får ökad tillämpning en bit in i karriären. Den långsiktiga utvecklingen av läkarutbildningen måste baseras på kunskap om de krav som samhällets behov av medicinsk kompetens ställer. Dessa krav formuleras givetvis av sjukvården och patienterna men också av forskning, utbildning och behovet av utveckling. Sjukvårdens struktur förändras liksom metoderna; teamarbete och ledarskap blir allt viktigare samtidigt som kraven på vetenskaplig dokumentation, prioriteringar, kostnadsmedvetenhet och ett globalt perspektiv på hälso- och sjukvårdsfrågor ökar. Denna ständiga och snabba förändring gör det angeläget att tydliggöra vad grundutbildningen skall fokusera på, i förhållande till och i samverkan med vidareutbildning och fortbildning. Kontinuerligt kvalitetsarbete inriktat på de resultat vi förväntas uppnå samt samverkan mellan universitet och omvärld är nödvändigt för att grundutbildningen flexibelt och fortlöpande skall kunna utvecklas i rätt riktning. Det är viktigt att vi kraftsamlar kring de områden som behöver förbättras och inte i onödan oroas över förändringar inom områden där vi redan uppnår tillräckligt goda resultat. Återkommande alumnundersökningar som denna, där grundutbildningens inriktning ställs i relation till de krav som möter den yrkesverksamma läkaren, är ett sätt att öka vår kunskap om vad som behöver göras.

25 Referenser. Thomé G, Arstam A. Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? - en alumnundersökning. Enheten för medicinsk pedagogik, Lunds universitet. Rapport nr, 00.. Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 00/00. Resultatsammanställning. 0.pdf. Nylegitimerade läkares bedömning av grundutbildningen samt aktuell arbetsmarknadssituation. Läkarförbundet Student- och lärarbarometern: Medicinska fakulteten. Utvärderingsenheten. Lunds universitet. Publiceras inom kort.. Thomé G, Arstam A, Lindgren S. Sammanställning av enkäter om läkarutbildningen. Hur viktig en del inom utbildningen är värderas alltid högre än hur bra den är. Läkartidningen 00;00: Thomé G, Arstam A, Reisdal B, Nilsson-Ehle P. Retroskopet Hur värderas forskarutbildningen av dem som disputerat? Enheten för medicinsk pedagogik, Lunds universitet. Rapport nr 6, Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur 998.

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 RAPPORTSERIE Enheten för medicinsk pedagogik/medcul Nr Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 98. Resultatsammanställning. Medicinsk pedagogik. 98. UTGÅNGEN Gerrevall, Per. Valfria studiers innebörd och möjligheter. Delrapport. Electives och fördjupningsstudier: historik, exempel på studiernas uppläggning och inlärningspsykologiska överväganden. 98. Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 98. Resultatsammanställning. Medicinsk pedagogik. 98. UTGÅNGEN Gerrevall, Per. Valfria studiers innebörd och möjligheter. Delrapport. Förändringars genomförande: införandet av fördjupningsstudier vid läkarlinjen i Lund. 98. Clifford, Mona & Gerrevall, Per. En utvärdering av logopedutbildningen i Lund. 98. UTGÅNGEN 6 Ericsson, Eva. Studieavbrott vid sjukgymnastutbildningen i Lund ht 98 och vt 98. En undersökning baserad på intervjuer med elever och lärare Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 98. Resultatsammanställning. Medicinsk pedagogik. 98. UTGÅNGEN 8 Agardh, Carl-David, Aspegren, Knut, Eriksson, Mona, Tranberg, Karl-Göran & Truedsson, Ingemar. Bedömning av kliniska färdigheter Gerrevall, Per. Obligatoriska fördjupningsstudier vt 86 vt 87: Erfarenheter från de tre första grupperna studerande och handledare Strömberg, Barbro. Några utvärderingsprojekt i Sverige och andra länder. Sammanställning av referat i perspektiv av läkarutbildningen i Lund och Malmö. Del I: Sammanfattande överblick, Del II: Appendix. 99. Studerande som antagits till läkarlinjen mot bakgrund av viss vårdutbildning En uppföljningsstudie. Medicinsk pedagogik. 99. Aspegren, Knut, Eriksson, Mona & Nettelbladt, Per. Hur handledarna bedömer ATläkarna En intervjuundersökning. 99. Aspegren, Knut & Eriksson, Mona. Två enkätundersökningar efter läkarexamen: A) Den kliniska delen av läkarutbildningen. B) Teoretiska kunskaper och kliniska färdigheter. 99. Aspegren, Knut. En enkätundersökning bland läkarstuderande på termin i Malmö om värdet av undervisning enligt PBL-metoden på kliniskt stadium Thomé, Göran & Arstam, Anna. Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? en alumnundersökning Thomé, Göran, Arstam, Anna, Reisdal, Birgitta, Nilsson-Ehle. Retroskopet Hur värderas forskarutbildningen av dem som disputerat? 00.