Sjukgymnastutbildningen vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Transkript

1 MedCUL Rapport nr 22 Sjukgymnastutbildningen vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Utbildning och arbetsliv en alumnundersökning Ingegerd Höglund Viktoria Klingenfors 2011

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Introduktion.. 4 Material och metod... 4 Resultat 6 Utveckling av förmågor under utbildningen Allmänna färdigheter utbildning på grundnivå.. 6 Sjukgymnastiska färdigheter.. 7 Krav på förmågor i arbetslivet i relation till förmågor utvecklade under utbildningen 8 Allmänna färdigheter. 8 Sjukgymnastiska färdigheter 10 Examinationer och utbildningsval. 11 Intresse för vidareutbildning 11 Sjukgymnasterna och arbetsmarknaden 12 Fria kommentarer.. 12 Upplägget av den verksamhetsförlagda utbildningen Styrkor 13 Svagheter. 14 Övriga synpunkter 14 Sammanfattande diskussion.. 14 Allmänna färdigheter.. 14 Sjukgymnastiska färdigheter Examinationer, utbilningsval och vidareutbildning Arbetsmarknaden 16 Fria kommentarer Referenser Bilagor 21 Bilaga 1 Alumnenkät

3 Sammanfattning Strax under 150 alumner som avslutat sjukgymnastutbildning vid Lunds universitet mellan vt ht 2007 har genom en enkätundersökning tillfrågats om utbildningens innehåll och arbetsmarknad. Svarsfrekvensen är 71%. Frågorna har ställts till sjukgymnaster som varit ute på arbetsmarknaden 2-3 år. Syftet är att utnyttja deras erfarenheter för att få kunskap om utbildningen och krav i yrkeslivet med inriktning mot de allmänna målen för grundläggande högskoleutbildning samt för utbildningen specifika mål. Sjukgymnasterna anser att de allmänna mål som framgår av Högskolelagen uppnåtts. Det finns skillnader mellan träning av färdigheterna under utbildningen och behovet av de samma i arbetslivet. Sjukgymnasterna var i stort sett nöjda med träningen av de sjukgymnastiska färdigheterna. Ett fåtal av förmågorna fick ett lågt genomsnitt. För några av dessa färdigheter var behovet i arbetslivet större än den träning de fått under utbildningen. Examinationerna under utbildningen fokuserade på den kompetens som behövdes i yrkeslivet. Sjukgymnasterna var nöjda med sitt utbildningsval. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) var uppskattad men det fanns önskemål om att den skulle utökas. Vidare att alla skulle beredas möjlighet till VFU inom samtliga områden, särskilt nämndes kommun. Lärarna var uppskattade, speciellt framhölls de kliniskt yrkesverksamma lärarna. Utbildningens bredd upplevdes som en tillgång likaså VFU och färdighetsträningen. Att hitta information och vara kritiskt granskande framhölls som en styrka. Återkommande från tidigare Alumnundersökning var att respondenterna ansåg att behandlingsmetoder lärts ut i för låg utsträckning. Det framfördes även behov av mer kunskaper inom det samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga områdena. Sjukgymnasterna önskade ett bättre kursutbud för de valbara kurserna. Det skulle möjliggöra specialisering och göra det lättare att konkurrera på arbetsmarknaden. Sjukgymnasterna vill se en bättre anpassning av utbildningen till arbetsmarknaden. Det var 14% som angav att de var mycket intresserade av att läsa vidare till en masterexamen med forskningsinriktning samt 11% till en doktorsexamen. Intresset för att läsa till en masterexamen med klinisk inriktning var betydligt större, 32%. Det har gått bra på arbetsmarknaden för sjukgymnasterna från Lunds universitet. Hela 94% arbetade som sjukgymnaster, 3% var arbetssökande. Två personer hade varit ofriviligt arbetslösa en sammanhängande period längre än 6 månader. Svårigheten på arbetsmarknaden var att få en tillsvidareanställning, 34% angav att de hade en tillfällig anställning. 3

4 Introduktion Några år efter examen kan utexaminerade studenter genom sina erfarenheter på arbetsmarknaden och som yrkesverksamma ge värdefulla synpunkter på sin utbildning. Utbildningarna vid Medicinska fakulteten inhämtar dessa synpunkter genom enkätundersökningar. Dessa utgör sedan en del i Medicinska fakultetens och utbildningarnas kvalitetsarbete. Denna rapport avser Sjukgymnastutbildningen. För sjukgymnastutbildningen gjordes 2002 en alumnrapport, Sjukgymnastutbildningen och yrkeslivets krav en alumnundersökning 1. I denna konstaterades att utbildningens styrkor var de samma som de som specificerades i Högskolelagen (1 kap. 8 ). Sjukgymnasterna ansåg att balansen mellan undersökning och åtgärder i sjukgymnastutbildningen var till åtgärdernas nackdel. Kopplingen mellan teori och praktik ansågs inte vara tillräckligt tydlig. Ett behov av fler inslag av samhällsbeteendevetenskap framkom också. Alumnerna som deltog i den undersökningen läste enligt en tidigare utformning av programmet. En ny utbildningsplan med reviderade kursplaner för sjukgymnastutbildningen började gälla för de som antogs från och med vt Sjukgymnastutbildningen ingick i 2006 års Lärar/studentbarometer vid Medicinska fakulteten. Utöver detta har Högskoleverket utvärderat svenska sjukgymnastutbildningar 1997, 2000 och En ny utvärdering ska genomföras En ny utbildningsplan antogs 2002 och införandet av de nya kursplanerna skedde successivt och var helt genomfört ht Av respondenterna har 93% läst hela utbildningen enligt denna utbildningsplan. Utformningen av denna skedde med tanke på att kraven i yrkeslivet förändrats bl.a. åldrande befolkning, behov av evidensbaserad behandling samt ökad stress i samhället. Den verksamhetsförlagda utbildningen tog fokus på vårdkedjan 2. Material och metod Undersökningen riktar sig till samtliga sjukgymnaster som har avslutat sin utbildning under vt 2006 t.o.m. ht 2007 och tagit ut sin examen i anslutning till detta. Vi ville nå de alumner som man kunde förvänta sig ha etablerat sig på arbetsmarknaden och samtidigt ha utbildningen i relativt färskt minne. För utsökning av studenter och deras adresser användes studentregistret LADOK. Detta genererade 147 personer. Ett brev skickades ut till de 147 personerna som avslutat sin utbildning under vt 2006 t.o.m. ht 2007 samt tagit ut examen i anslutning till detta. De ombads att fylla i en webbaserad enkät (bilaga 1). Två av breven kom i retur med adressat okänd, men för dessa fick vi fram ny adress genom folkbokförningen. Av de tillfrågade var 118 kvinnor och 29 män. Totalt inkom 104 svar. Av respondenterna var 88 kvinnor och 16 män. Svarsfrekvensen var 71% för gruppen som helhet och 75% för kvinnor respektive 55% för män. Svarsfrekvensen med avseende på kön motsvarar tendensen i studentbarometrarna där kvinnorna hade högre benägenhet att svara på enkäten 3. 1 Sjukgymnastutbildningen och yrkeslivets krav en alumnundersökning. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport 2003:220, s Självvärdering. Programmet sjukgymnastutbildning och magisterexamen i sjukgymnastik februari Lunds universitet, s Lärar/studentbarometer vid medicinska fakulteten. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2006:239, s

5 Brevet skickades ut i slutet av april En påminnelse skickades ut i mitten av maj och ytterligare två i juni med cirka två veckors mellanrum. För att garantera respondenternas anonymitet men samtidigt göra det möjligt att skicka ut påminnelser användes ett system med inloggning med en personlig kod. Frågorna baseras på de krav för utbildning på grundnivå som specificeras i Högskolelagens första kapitel 8 4. Kraven har även relaterats till behoven i arbetslivet. Frågor som berör sjukgymnastiska kunskaper som förmedlas under utbildningen och behovet av dessa i arbetslivet samt intresse för vidareutbildning och etablering på arbetsmarknaden ingick i enkäten. Respondenterna var antagna till sjukgymnastutbildningen i Lund mellan 2000 och ht Det var 86 % som antogs mellan ht 2003 och vt De som antagits före detta tidsintervall, 13 personer, har tagit studieuppehåll och en person har gjort studieortsbyte av de 104 respondenterna har tagit ut sin yrkeslegitimation. En bortfallsanalys på basis av ålder visar att svarsfrekvensen är högre bland de alumner som är födda senare: 82% för de som är födda och 72% för de som är födda den sjunker sedan för de som är födda till 60% samt 62% för de som är födda Svaren bearbetades med hjälp av Eval 7, Excel och manuellt. De öppna frågorna bearbetades huvudsakligen kvalitativt. 4 Högskolelagen. Högskolelagen. SFS nr: 1992:1434, 1 kap personer ht03, 22 personer vt04, 22 personer ht04 och 22 personer vt05. 6 Antal respondenter födda pers, personer, personer, personer. 7 webbaserat verktyg som skapar enkäter för utvärdering samt sammanställer data i diagram- och listform. 5

6 Resultat Utveckling av förmågor under utbildningen Allmänna färdigheter utbildning på grundnivå Sjukgymnasterna fick bedöma i vilken utsträckning de under sin utbildning hade utvecklat de olika allmänna förmågor, som specificeras i Högskolelagens första kapitel 8 8 för utbildning på grundnivå. Utveckling av allmänna färdigheter under utbildningen 1. Förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar 2. Förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem 3. Beredskap att möta förändringar i arbetslivet 4. Förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå inom sjukgymnastik 5. Förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom sjukgymnastik 6. Förmåga att utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom sjukgymnastik =inte alls = i allra högsta grad % Figur 1. Respondenternas svar på: Ange i vilken utsträckning du under din utbildning har utvecklat din färdighet (allmänna) Av de svarande ansåg 93 % eller fler att de under utbildningen i tillräcklig grad hade utvecklat (på en femgradig skala angett 3-5 där 1=inte alls och 5=I allra högsta grad) färdighet att: göra kritiska bedömningar självständigt urskilja, formulera och lösa problem söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå inom sjukgymnastik Gällande de tre andra förmågorna som specificeras i Högskolelagens första kapitel 8 för utbildning på grundnivå angav: 65% att de under utbildningen utvecklat beredskap för att möta förändringar i arbetslivet 87% att de utvecklat färdighet att följa kunskapsutveckling inom sjukgymnastik 88% att de utvecklat färdighet att utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom sjukgymnastik 8 Högskolelagen. Högskolelagen. SFS nr: 1992:1434, 1 kap

7 Sjukgymnastiska färdigheter Alumnerna fick bedöma i vilken utsträckning de under sin utbildning har utvecklat sjukgymnastiska färdigheter. Dessa färdigheter finns främst angivna i kursplaner. 15. Arbeta i projekt 16. Hantera skillnader mellan kvinnor och män vad avser hälsa och sjukdomsmönster 17. Hantera olika sociala situationer 18. Upptäcka och analysera etiska problem Utveckling av sjukgymnastiska färdigheter under utbildningen 1. Ta upp amnes 2. Bedöma funktionsstatus 3. Behandla olika funktionsproblem 4. hantera hjälpmedel 5. Skriva journal 6. Instruera/utbilda patienter (patientinformation) 7. Arbeta inom förebyggande hälsovård 8. Arbeta i team 9. Handleda vårdpersonal 10. Vara arbetsledare 11. Tillämpa lagar och förordningar 12. Göra muntliga presentationer 13. Ur ett yrkesmässigt perspektiv argumentera och övertyga 14. Vidareutveckla kunskaper inom det sjukgymnastiska ämnesområde 19. Förstå olika kulturyttringar 20. Arbeta med internationella frågor % Figur 2. Respondenternas svar på: Ange i vilken utsträckning du under din utbildning har utvecklat din förmåga att (sjukgymnastiska) 1=inte alls = i allra högsta grad Av respondenterna ansåg 90% eller mer att de under utbildningen hade utvecklat 9 följande förmågor/färdigheter: ta upp anamnes bedöma funktionsstatus göra muntliga presentationer vidareutveckla kunskaper inom det sjukgymnastiska ämnesområdet arbeta i projekt 9 Avser de som svarat 3-5 på en femgradig skala där 1=inte alls och 5=I allra högsta grad. 7

8 Det var mellan 75-88% som ansåg att de utvecklat färdighet i att: skriva journal instruera/utbilda patienter (patientinformation) arbeta i team ur ett yrkesmässigt perspektiv argumentera och övertyga hantera olika sociala situationer upptäcka och analysera etiska problem Av respondenterna var det mellan 62-70% som ansåg att de utvecklat förmåga/färdighet i att: arbeta inom förebyggande hälsovård handleda vårdpersonal tillämpa lagar och förordningar hantera skillnader mellan kvinnor och män vad avser hälsa och sjukdomsmönster förstå kulturyttringar Avseende färdighet att hantera skillnader mellan kvinnor och män vad avser hälsa och sjukdomsmönster var det ingen av respondenterna som ansåg att de hade gjort detta i allra högsta grad (5:a). Det var ett lägre antal som ansåg att de utvecklat färdighet att behandla olika funktionsproblem samt att vara arbetsledare, 53% respektive 48%. Gällande färdighet i att vara arbetsledare angav 25% att de inte alls hade utvecklat denna färdighet. Runt 35% ansåg att de utvecklat färdighet att hantera hjälpmedel samt arbeta med internationella frågor efter avslutad utbildning. Krav på förmågor i arbetslivet i relation till förmågor utvecklade under utbildningen Allmänna färdigheter Sjukgymnasterna fick göra en bedömning av i vilken utsträckning deras nuvarande arbete kräver de förmågor som Högskolelagens första kapitel 8 specificerar att utbildningar på grundnivå ska förmedla. 8 8

9 5 självständigt urskilja, formulera och lösa problem självständiga och kritiska bedömningar möta förändringar i arbetslivet utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom området 4 krav i arbete följa kunskapsutvecklingen inom sjukgymnastik söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå inom sjukgymnastik träning under utbildning Figur 3. Medelvärden för vilka krav på färdigheter som sjukgymnasterna har i sitt nuvarande arbete och i vilken grad de anser att de utvecklat dessa allmänna färdigheter/förmågor under utbildningen. I figur 3 har den färdighet som tränats under utbildningen satts i relation till behov i arbetslivet. De punkter som återfinns högt upp till höger återger att kraven i nuvarande arbete är höga samt att respondenterna är nöjda med träningen av dessa under utbildningen. Det ställdes ganska höga krav på efterfrågade färdigheter i nuvarande arbete. Respondenterna angav i genomsnitt värden mellan 3,6 upp till 4,6 på en femgradig skala. I enlighet med figur 1 ansåg sjukgymnasterna att utveckling av förmågorna under utbildningen låg på en skala mellan 3,5 och 3,8 med undantag av beredskap för att möta förändringar i arbetslivet. I de fall respondenterna anser att kraven är höga i arbetslivet men att de inte utvecklat förmågorna i tillräcklig grad under utbildningen återfinns punkterna långt upp till vänster. Sjukgymnasterna angav att kraven i deras nuvarande yrke med avseende på att möta förändringar i arbetslivet var höga 4,3 på den femgradiga skalan men att de under utbildningen utvecklat denna färdighet i för låg utsträckning, 2,9 på en femgradig skala. 9

10 Sjukgymnastiska färdigheter Sjukgymnasterna fick göra en bedömning av i vilken utsträckning deras nuvarande arbete krävde ett antal sjukgymnastiska färdigheter. Nedan har dessa ställts i relation till i vilken grad de anser att färdigheterna tränats under utbildningen. 5 4 behandla olika funktionsproblem vara arbetsledare tillämpa lagar och förordningar förstå olika kulturyttringar hantera hjälpmedel handleda vård.persl skriva journal arbeta i team bedöma funktionsstatus hantera olika sociala situationer ta upp amnes upptäcka och analysera olika etiska problem instruera/utbilda patienter (patientinformation) ur ett yrkesmässigt perspektiv argumentera och övertyga vidareutveckla kunskaper inom det sjukgymnastiska ämnesområdet krav i arbete 3 hantera skillnader mellan kvinnor och män vad avser hälsa och sjukdomsmönster arbeta i projekt arbeta förebyggande inom hälsovård göra muntliga presentationer 2 arbeta med internationella frågor 1 träning under utbildning Figur 4. Medelvärden för vilka krav på förmågor som alumnerna har i sitt nuvarande arbete och i vilken grad de anser att de utvecklat dessa sjukgymnastiska färdigheter under utbildningen. I figur 4 har den sjukgymnastiska färdighet som tränats under utbildningen satts i relation till behov i arbetslivet. De punkter som återfinns högt upp till höger återger att kraven i nuvarande arbete är höga samt att respondenterna är nöjda med träningen av färdigheten under utbildningen. Det ställdes med undantag för att arbeta med internationella frågor 10, höga krav på efterfrågade färdigheter i nuvarande arbete. Respondenterna angav i genomsnitt värden mellan 3,0 upp till 4,7 på en femgradig skala. I enlighet med figur 1 graderade respondenterna, med undantag för att arbeta med internationella frågor, att utvecklingen av förmågorna under utbildningen låg på en skala mellan i genomsnitt 2,7 till 4,0 på en femgradig skala. 10 1,9 i genomsnitt på en femgradig skala

11 I de fall respondenterna ansåg att kraven var höga i arbetslivet men att de inte tränat färdigheten i tillräcklig grad under utbildningen återfinns punkterna långt upp till vänster. Närmare analys visar att gällande sju av färdigheterna var skillnaden mellan träning och behov höga 11 : behandla funktionsproblem, skriva journal, hantera hjälpmedel, instruera/utbilda patienter (patientinformation), arbetsledare, tillämpa lagar och förordningar samt hantera olika sociala situationer. I de fall respondenterna ansåg att förmågan tränats i högre grad under utbildningen än behovet för den samma i arbetslivet återfinns punkterna långt ned till höger. För färdigheten att göra muntliga presentationer så var skillnaden mellan träning under utbildningen och behovet i arbetslivet i genomsnitt högt 12. För sju förmågor var kraven i arbetslivet och träning under utbildningen ungefär de samma: ta upp anamnes, vidareutveckla kunskaper inom det sjukgymnastiska ämnesområdet, arbeta inom förebyggande hälsovård, arbeta med internationella frågor, hantera skillnader mellan kvinnor och män vad avser hälsa och sjukdomsmönster, bedöma funktionsstatus, ur ett yrkesmässigt perspektiv argumentera och övertyga samt arbeta i projekt Examinationer och utbildningsval Av respondenterna ansåg 89% att examinationerna under utbildningen fokuserar på sådan kompetens som de behöver som yrkesverksamma. Kritik som framkom var att utbildningen inte var inriktad på kommunal verksamhet samt att kraven på examinationerna kunde höjas. Sjukgymnasterna framförde önskemål och behov av mer fokus på behandling av patienter. Bland de som var positiva framhölls även behov av fler praktiska examinationer. Av sjukgymnasterna angav 90% att de var nöjda med sitt utbildningsval. Anledningarna till missnöje med utbildningsval varierade. Någon ansåg att yrket inte var som förväntat, dåliga arbetsvillkor och dålig lön återfanns också bland anledningarna. Intresse för vidareutbildningen Respondenterna har genomgått sjukgymnastutbildningen enligt den tidigare utbildnings- och examensstrukturen från Utbildning var då inte uppdelad i de tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, som började gälla fr.o.m Alla svarande förutom en har tagit ut en kandidatexamen vilket motsvarar minst tre års studier på heltid. Enligt den nya examensordningen genomgår studenterna först utbildning på grundnivå efter vilken de uppnår en kandidatexamen. Studenterna kan sedan genomgå utbildning på avancerad nivå, vanligtvis en masterutbildning. Studier på avancerad nivå utgör ett krav för att få påbörja studier på forskarnivå. Av sjukgymnasterna angav 14% att de var mycket intresserade av att studera vidare till en masterexamen med forskningsinriktning, 51% var varken intresserade eller ointresserade medan 32% personer uppgav att de var ointresserade. Resterande angav att de redan hade en masterexamen. Intresset för en masterexamen i sjukgymnastik med klinisk inriktning var större, 32% var mycket intresserade och 57% var varken intresserade eller ointresserade av en sådan examen, 8% var helt ointresserade och resterande (samma som i frågan ovan) angav att de redan hade en masterexamen. Det erbjuds idag ingen masterutbildning med klinisk inriktning I genomsnitt 1,0 skillnad eller högre på en femgradig skala I genomsnitt 1,0 skillnad eller högre på en femgradig skala 11

12 Av sjukgymnasterna var 11% var mycket intresserade av studier på forskarnivå och 46% var varken intresserade eller ointresserade medans 42% var helt ointresserade. En person angav att den genomgick utbildning på forskarnivå. En person angav att den hade påbörjat men avbrutit sådana studier. Sjukgymnasterna och arbetsmarknaden Av 103 personer angav 2 13 personer att de varit ofrivilligt arbetslösa under en sammanhängande period längre än sex månader. Tre sjukgymnaster som hade anställning kommenterade att de har och har haft anställningar i form av vikariat. Har dock haft 7 olika vikariat på 3 år men aldrig behövt vara arbetslös. Av 104 respondenter arbetade 94% 14 som sjukgymnast. Bland de som svarade nej angavs: sjukdom i familj, träning/friskvård, arbetssökande, doktorand, andra studier samt administrativ handläggare som sysselsättning. Anställningsform % Tillsvidare anställd 52 Egen företagare 4 Tillfällig, vikariat 34 Ingen anställning 3 Studier 15 1 Föräldraledig 16 6 Tabell 1: Huvudsakliga anställningsform ht2009/vt2010 Fria kommentarer Sjukgymnasterna fick möjlighet att fritt kommentera kring upplägget av verksamhetsförlagd utbildning. Denna möjlighet utnyttjade 88%. Utöver detta fick respondenterna också möjlighet att kommentera svagheter och styrkor i utbildningen. Det utnyttjades av 62% för styrkor samt svagheter 84%. I likhet med andra alumnundersökningar 17 är det fler personer som utnyttjat möjligheten att kommentera svagheter. 25% har valt att lämna övriga synpunkter. Upplägget av den verksamhetsförlagda utbildningen Majoriteten av de 92 personer som kommenterat VFU:n är nöjda med den. De tycker den är viktig, att ordningen på placeringarna var bra, de uppskattade att man tidigt fick komma ut på praktik och att primärvårdsplaceringen kom i slutet. Det var många som kommenterade att de önskat mer verksamhetsförlagd utbildning även om detta skulle innebära en förlängning av utbildningen. Avsaknaden på VFU inom kommunal sektor togs upp som en brist av många. De angav att många arbeten fanns just inom denna sektor. Vikten av att få placering inom alla områden framhölls. Inte alla hade beretts denna möjlighet som ex nämndes bristen på VFU inom dels kommun dels neurologi. 13 En person har svarat ja men anger sedan att det avser 3 månader. 14 Avser svar på frågan: På frågan arbetar du som sjukgymnast 15 Avser studier på forskarnivå 16 En person har kommenterat att det finns en tillsvidareanställning att återkomma till. 17 Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? en alumnundersökning, Medicinsk pedagogik, Lunds universitet. Rapport nr 15, s 17. Biomedicinsk utbildning vid Medicinska fakulteten, vid Lunds universitet, Utbildning och arbetsliv en alumnundersökning. MedCUL, 2010, Lunds universitet. Rapport nr

13 - Jag saknar en längre sammanhängande period med praktik förlag inom den kommunala sektorn, bl.a. med vårdboende och hemvård. Försök att få till ett avtal med kommunerna om detta då det verkligen är ett stort behov av denna sortens praktik. - Önskvärt med fler veckor samt kliniks placering inom slutenvårdens alla områden dvs medicin, neurologi och ortopedi. - Som vanligt vill man ju alltid ha mer tid ute i verksamheten. Praktiken ger så oerhört mycket både vad gäller de faktiska sjukgymnastiska kunskaperna men också kring rollen som sjukgymnast. Man formas mycket utifrån de praktikplatser man får. Synd att inte alla kan erbjudas en placering inom neurologi. Även tråkigt att de inte finns praktik som alla kan göra inom kommunen.. Mycket bra att primärvårdspraktiken ligger i slutet av utbildningen. - Ordningen var bra, men praktikperioderna för korta Styrkor Det var 64 personer som kommenterade styrkorna i utbildningen. Ungefär 26 personer tog upp den goda stämningen och de kompetenta lärarna speciellt de kliniska lärarna och föreläsarna framhölls. Bredden på utbildningen var det ca 14 respondenter som angav som en styrka. Ungefär 10 svarande skrev att det var positivt att utbildningen innehöll mycket VFU. Att man lärde sig att hitta information, att vara nyfiken men också att vara kritiskt granskande togs upp av ca 10 personer. Ungefär lika många tog upp att färdighetsträning som en styrka i utbildningen. - Att vi har så pass mycket verksamhetsförlagd utbildning. Lärare som fortfarande har en fot i kliniken eftersom de har ett ständigt inflöde med patientfall att använda som exempel. Mycket viktigt! - Det är en mycket bred utbildning som göra att man efter examen har kompetens att jobba med otroligt många saker, inte nödvändigtvis traditionell sjukgymnastik. - Bra att betona vikten av vetenskaplighet och forskning. - Riktigt kul! Bra färdighetslärare. Svagheter Det var 87 respondenter som valde att kommentera svagheter i utbildningen. Runt 30 personer kommenterade att man önskar att utbildningen hade förmedlat mer färdighet i behandling och behandlingsmetoder. - Vid examen är man väl förbered för funktionsbedömning men har inte speciellt många behandlingsalternativ. - Hade velat ha inblick i fler behandlingsmetoder och hur man stegrar träning, även mer träningsfokus Många efterlyster kurser i till exempel akupunktur och OMT. - Som sjukgymnast stud. från Lund så har man väldigt lite möjligheter att välja kurser med direkt behandling ex akupunktur, OMT mckenzie eller dyligt. Detta är en mkt stor nackdel då an söker arbete då studenter från andra skolor har mkt mer attraktiva utbildningar med sig redan från grundutbildningen Andra återkommande kommentarer rörde brist på i samverkan mellan olika vårdyrken, hantering av hjälpmedel och att utbildningen inte är anpassad till dagens arbetsmarknad. - Vi lär inte oss att bedöma behov av hjälpmedel, val av lämpligt, bästa hjälpmedel enligt patientens resurser och begränsningar samt hantering av dessa i ADL, av pat och vårdpersonal. Det saknas träning för att vägleda vårdpersonal i förflyttningsteknik, samt problemlösning vad det gäller förflyttningsproblem, ut ur en rehabiliterande perspektiv. De här sakerna arbetar jag dagligen med, från början av mitt yrkesliv. 13

14 Många framhåller också att kommunerna är stora arbetsgivare men att detta inte riktigt framgår under utbildningen och att man får för lite färdigheter inom detta område. - Väldigt lite kunskaper om äldrevård och demensvård. - Då kommunen är en stor arb givare för sg hade det varit bra med mer geriatrik. Några lämnade synpunkter som rörde att de ansåg att kraven var för låga. - Överlag för lågt ställda krav på oss studenter. Övriga synpunkter Det var 26 respondenter som lämnade övriga synpunkter. Nedan följer några kommentarer som inte nämnts ovan: - Utbildningen är mycket inriktad på somatik. Jag upplever att det finns en stor dos psykosomatisk i problematiken som vi möter och att det för att det inte alltid fungerar så som man får uppfattningen om på utbildningen. - Tycker egentligen att det är svårt att på 3 år få med allt som behövs för att bli bättre förberedd på yrket. 4 års utbildning hade jag tyckt varit helt ok. Eller ngn form av at-tjänstgöring efteråt eller trainee-tjänster där man fått utöva yrket fast under handlednig. Yrket är så pass brett och så mycket praktiskt i händerna så tiden behövs. - Jag är mycket nöjd med min utbildning, kunskaper och tankesätt jag fick med mig till arbetslivet. Sammanfattande diskussion En ny utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet fastställdes av Medicinska fakultetsstyrelsen Detta var ett led i genomförandet av Bolognaprocessen som resulterade i att utbildningarna i länder inom EU fick se över sina kursplaner med speciellt fokus på målformuleringar och examinationer. Vid sjukgymnastutbildningen i Lund såg man över samtliga kursplaner och målen omformulerades enligt direktiv men strukturen blev i stort sett oförändrad. Ett par kurser fick annan plats i utbildningen och viss poängomfördelning skedde mellan dessa utifrån önskemål i kursutvärderingar. Problembaserat lärande minskade i omfattning p.g.a. besparingsskäl likaså de valbara kurserna och VFU. Denna utbildningsplan var genomförd i sin helhet ht Respondenterna i aktuell undersökning har dock läst enligt tidigare utbildningsplan från Allmänna färdigheter Sjukgymnasterna var nöjda med träningen av de allmänna färdigheterna under utbildningen. Undantaget var att möta förändringar i arbetslivet som fick ett något lägre genomsnitt 2,9 på en femgradig skala 18. Även om sjukgymnasterna överlag var nöjda med i vilken utsträckning dessa färdigheter tränats så fanns det skillnader mellan träning av färdigheten under utbildningen och behovet av den samma i arbetslivet. Störst skillnad var det med avseende på färdighet att möta förändringar i arbetslivet. Det finns en risk att denna fråga inte tolkats som avsett av respondenterna % ansåg att de hade utvecklats i tillräcklig grad under utbildningen

15 I alumnundersökningen för Biomedicinsk utbildning fick denna färdighet också ett lågt genomsnitt 2,6 19. Det som avses är beredskap att söka och ta till sig ny kunskap för att kunna följa med i ämnets och professionens utveckling. Vad avser att följa kunskapsutvecklingen inom sjukgymnastik överensstämmer träning av färdigheten och krav i arbetslivet väl. Att värdera kunskap på vetenskaplig nivå inom sjukgymnastik tränas i högre grad under utbildningen än behovet i arbetslivet. Detta innebär att om sjukgymnastutbildning strävar efter bättre balans mellan träning av färdigheter under utbildningen och behovet av de samma i arbetslivet kan utbildningen behöva arbeta vidare med de allmänna färdigheterna. Fullständig balans är troligtvis omöjligt att uppnå och kanske är det inte eftersträvansvärt. Behovet av sjukgymnastiska förmågor kan förändras över tid d.v.s. en färdighet som det i dag finns små behov av i yrkeslivet kan komma att vara viktig inom ett antal år. Det är också viktigt att beakta att yrket kan vara brett och att en färdighet därför kan vara viktig på en arbetsplats men inte på en annan. Sjukgymnastiska färdigheter Gällande träning av de sjukgymnastiska färdigheterna under utbildningen ansåg sjukgymnasterna att de utvecklat av 20 av dessa förmågor. Genomsnittet för 6 av förmågorna låg något under 3,0: behandla olika funktionsproblem, handleda vårdpersonal, förstå kulturyttringar, tillämpa lagar och förordningar, hantera skillnader mellan män och kvinnor vad avser hälsa och sjukdomsmönster samt arbeta förebyggande inom hälsovård. För de två sistnämnda är dock förmedlad färdighet och behovet av den samma i arbetslivet ungefär överensstämmande. För tre av förmågorna ligger genomsnittet på 2,5 eller lägre: hantera hjälpmedel, vara arbetsledare samt arbeta med internationella frågor för vilken det även finns litet behov av i arbetslivet enligt respondenterna (i genomsnitt 1,9). Enligt respondenterna ställdes det med undantag för färdighet att arbeta med internationella frågor höga krav på samtliga efterfrågade förmågor i nuvarande arbete. Internationellt arbete är ganska ovanligt för sjukgymnaster. Det finns en risk att denna fråga inte tolkats som avsett av respondenterna. Av störst intresse är dock skillnader mellan träning av färdighet under utbildning och krav i arbetslivet. Där diskrepansen är som störst 21 återfinns: behandla funktionsproblem, hantera hjälpmedel, vara arbetsledare och tillämpa lagar och förordningar. Det fanns tre förmågor som utvecklats i tillräcklig grad under utbildningen (i genomsnitt 3,2-3,4 på en femgradigskala) men där behovet i arbetslivet trots det var större än förmedlat under utbildningen: skriva journal, instruera/utbilda patienter (patientinformation), hantera olika sociala situationer. Färdigheten att göra muntliga presentationer hade däremot i genomsnitt tränats i större utsträckning än behovet av den samma i arbetslivet 22. För fem av förmågorna var färdighetsträning och krav i arbetslivet ungefär den samma: ta upp anamnes, arbeta med förebyggande hälsovård, vidareutveckla kunskaper inom det sjukgymnastiska ämnesområdet, hantera skillnader mellan män och kvinnor vad avser hälsa och sjukdomsmönster samt arbeta med internationella frågor. 19 Biomedicinsk utbildning vid Medicinska fakulteten, vid Lunds universitet, Utbildning och arbetsliv en alumnundersökning. MedCUL, 2010, Lunds universitet. Rapport nr 21, s I genomsnitt 3,2 på en femgradig skala 21 I genomsnitt 1,0 högre krav i arbetslivet än förmedlat under utbildningen 22 I genomsnitt 1,0 högre på en femgradig skala 15

16 I Lärar/studentbarometern och Sjukgymnastutbildningen och yrkeslivets krav 23 framkom att alumnerna inte anser att de under utbildningen utvecklat färdighet i att behandla funktionsproblem. Dessa sjukgymnaster hade läst enligt utbildningsplan från Alumnerna i aktuell rapport läste enligt utbildningsplan från 2002 men kritiken kvarstår. Examinationer, utbildningsval och vidareutbildning Respondenterna var nöjda med examinationerna och ansåg att de fokuserade på den kompetens som behövs i yrkeslivet, men att kraven bör ökas. De kliniska examinationerna i form av Triple Jump, pappersfall, och examenspatient, där läraren kom ut för att examinera i klinisk verksamhet, uppskattades som verklighetsbaserade. Den senare har dock tagits bort av besparingsskäl. Sjukgymnasterna var överlag nöjda med sitt utbildningsval. Majoriteten arbetar kvar i yrket vilket kan tolkas som att arbetsinnehållet och yrkesrollen motsvarat förväntningarna trots att några lämnat kommentarer om dåliga löner och brist på karriärmöjligheter. På Lunds universitet, Medicinska fakulteten finns för sjukgymnaster möjlighet att läsa vidare till Master i sjukgymnastik med möjlighet till specialisering i arbetsmiljö och hälsa eller gerontologi, Master i idrottsvetenskap eller Master i folkhälsovetenskap. Sjukgymnaster som tagit sin examen före 1997 och inte kompletterat sin utbildning till kandidatnivå är inte behöriga att söka masterkurser. Vid medicinska fakulteten erbjuds för närvarande inga fristående kurser. Några har fått tillgång till en ledig utbildningsplats i examensarbetskursen inom utbildning på grundnivå och därmed kunnat göra kandidatuppsatsen. Intresset för att studera vidare till en masterexamen med forskningsinriktning ligger på 14% vilket är ungefär samma nivå som för studier på forskarnivå för vilket 11% angav att de var mycket intresserade. Det ska jämföras med intresset för att genomföra en masterexamen i sjukgymnastik med klinisk inriktning för vilken 32% personer angav att de var mycket intresserade. Sjukgymnasterna upplevde att utbildningen höll hög vetenskaplig nivå. Det större intresset för en Masterutbildning med klinisk inriktning är kanske inte så förvånande då majoriteten av sjukgymnaster arbetar kliniskt. Detta liksom förlängd grundutbildning diskuteras fortlöpande vid lärardagar, Högskolegruppens möten med representanter från de åtta utbildningsorterna samt som utbildningspolitiska frågor inom FOU- verksamheten vid Legitimerade sjukgymnasters riksförbund. Arbetsmarknaden Det hade gått bra för respondenterna vad avser anställning. Två personer angav att de varit ofrivilligt arbetslösa under en sammanhängande period längre än sex månader. Majoriteten, 94% arbetade som sjukgymnaster. Det var 52% som uppgav att de hade tillsvidareanställning, 4% var egen företagare, 35% hade vikariat, övriga var föräldralediga, arbetssökande och en doktorerade. Många ger uttryck för svårigheter att få tillsvidareanställning vilket resulterar i osäkra anställningsförhållanden. I Högskoleverkets rapport 2010:19, Etablering på arbetsmarknaden - examinerade läsåret 2006/2005, har man undersökt i vilken grad de examinerade är etablerade på arbetsmarknaden 1,5 år efter examen (dvs. 2008, 1 år före konjunktursvängningen nedåt). För sjukgymnaster i Sverige var etableringsgraden 69% vilket kan jämföras med genomsnittet för samtliga examinerade som var 80%. Sjukgymnaster som stod helt utanför arbetsmarknaden var 2%. Den förhållandevis låga etableringsgraden för sjukgymnaster kan kanske förklaras av att det inte får finnas tecken på 23 Lärar/studentbarometer vid medicinska fakulteten. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2006:239, s. 40. Sjukgymnastutbildningen och yrkeslivets krav en alumnundersökning. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport 2003:220, s

17 arbetslöshet för att räknas som etablerad. Kortare perioder av arbetslöshet är troligtvis vanligt för sjukgymnaster eftersom det finns vissa svårigheter att få tillsvidareanställningar, men sjukgymnasterna hamnar sällan helt utanför arbetsmarknaden. Av de som etablerat sig hade 90% gjort det som sjukgymnaster vilket generellt sett är en hög procent. En hög etableringsgrad inom området man utbildat sig är vanlig för examina inom vård och omsorg. 24 Enlig arbetsförmedlingens yrkeskompass 25 är arbetslösheten för sjukgymnaster lägre än genomsnittet för samtliga yrken som var 10% nov Konkurrensen om sjukgymnastjobben varierar kraftigt i landet och så förväntas det vara även i framtiden. I Skåne anges det finnas konkurrens (mitten alternativet av fem möjliga graderingar) och i Stockholm är konkurrensen störst. I landet som helhet anses det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på sjukgymnaster. Denna balans förväntas kvarstå i framtiden eftersom kraftiga pensionsavgångarna balanseras av utökat antal utbildningsplatser. Fria kommentarer Respondenterna var nöjda med den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det fanns dock önskemål om mer VFU samt att alla skulle beredas möjlighet till VFU inom alla områden. Många nämnde bristen på VFU inom neurologi och kommun. Denna brist kvarstår. Redan i självvärderingen påtalades bristen på praktikplatser inom kommun och då hade ett arbete för att finna en lösning påbörjats. Högskoleverket rekommenderade 2007 att Lunds universitet för sjukgymnastutbildningen att bl.a. träffa avtal med kommunerna. 28 Kommunerna är idag en stor arbetsgivare. Avtalsfrågan har inte fått någon lösning och problemet kommer troligtvis att kvarstå så länge det inte utgår ekonomisk ersättning till vårdenheterna i kommunerna i likhet med den som gäller för landstingsbaserad sjukvård enligt avtal med Region Skåne. Avtal med kommunerna har varit svårt att få till stånd p.g.a. oenighet om vem som ska betala för handledningen av studenterna. De svarande tyckte att deras lärare var kompetenta och att de kliniska yrkesverksamma lärarna var speciellt uppskattade. Med detta i åtanke är det beklagligt att det idag inte finns några kliniska lektorat, kombinationstjänster (för icke disputerade lärare) eller adjungerade lärare för sjukgymnastutbildningen. I Högskoleverkets rapport 2007:23 R rekommenderade man att olika kombinationstjänster skulle inrättas. 29 Man tyckte att utbildningens bredd var en tillgång liksom att man hade mycket VFU och att färdighetsträningen var värdefull. Respondenterna framhöll även att det var en styrka att de fick lära sig hitta information och vara kritiskt granskande. Detta gagnar evidensbaserad hälso- och sjukvård som numera efterfrågas. Kursutbudet, speciellt de valbara kurserna tas upp av många. Man önskar specialisering och anger att utexaminerade från andra orter har konkurrensfördel på arbetsmarknaden i denna bemärkelse. Vidareutbildningar är dyra och arbetsgivarna anses vara ovilliga att satsa dessa resurser på nyanställda eller vikarier. Sjukgymnasterna efterlyser en anpassning av utbildningen till arbetsmarknaden. En dialog mellan arbetsgivare, handledare och utbildning anses vara av största vikt. I rapporten, 24 Etablering på arbetsmarknaden - examinerade läsåret 2006/2007. Högskoleverkets rapport 2010:19, s. 5, 6, 18, 26, 28, den 17/ aspx den 17/ Självvärdering, Programmet sjukgymnastutbildning och magisterexamen i sjukgymnastik februari Lunds universitet, s Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor. Del 2: Utbildningsbeskrivningar och bedömningar. Högskoleverket. Rapport 2007:23, s Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor. Del 2: Utbildningsbeskrivningar och bedömningar. Högskoleverket. Rapport 2007:23, s

18 Sjukgymnaster i arbetslivet - en avnämarundersökning 30, framkom att arbetsgivarna betraktade de allmänna färdigheterna och akademiska färdigheterna som i det närmaste självklara kvaliteter hos en legitimerad sjukgymnast. Beträffande sjukgymnastiska, patientrelaterade färdigheter, lades tonvikt vid bedöma funktionsstatus, instruera/utbilda, skriva journal och förklara för lekmän/icke specialister. Bland organisatoriska färdigheter framhölls arbeta inom team och medverka i förändringsarbete på arbetsplatsen. Förslag till utbildningen på träning av ytterligare färdigheter var kunskaper i att utvärdera den egna verksamhetens resultat, ekonomi och marknadsföring samt att kunna göra hälsoprofilsbedömningar. Vidareutbildning och kurser nämndes inte så mycket som krav vid anställning. Istället betonades personliga egenskaper samt förmågan att se sjukgymnastisk verksamhet och behandling ur ett helhetsperspektiv på patienten. Respondenterna angav att behandlingsmetoder och åtgärder lärts ut i för låg utsträckning. Detta har även framhållits i tidigare undersökningar. I den teoretiska delen av utbildningen kan färdighetsmoment baserade på verkligheten vara svåra att åtgärda eftersom studenterna tränar på varandra och patienter som kallats in i undervisningssyfte blivit sällsynt. Träning inom VFU är därför viktig. I alumnundersökning från 2003 framkommer också ytterligare behov av färdigheter kopplade till samhälls- och beteendeveteskap 31 Detta behov verkar kvarstå enligt denna undersökning. Diskrepansen mellan färdighet i att förstå kulturyttringar, hantera olika sociala situationer och upptäcka dem samt behovet av dessa i arbetslivet är relativt stora. I ett mångkulturellt samhälle med varierande sociala förhållanden och en åldrande befolkning är detta något som sjukgymnasten måste kunna hantera professionellt i sin yrkesroll. Synpunkterna som framkommit i denna alumnundersökning kommer till god nytta i det kursplanearbete som pågår på sjukgymnastutbildningen. Samtliga kursplaner ska ses över främst avseende tydliggörande av mål och examination av dessa. Viss redigering av innehållet kommer förmodligen också göras även om strukturen i stort sett bibehålls. 30 Sjukgymnaster i arbetslivet - en avnämarundersökning. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2005: Sjukgymnastutbildningen och yrkeslivets krav en alumnundersökning. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport 2003:220, s

19 Referenser Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2006/2007. Högskoleverket. Rapport 2010:19 Hellmark T, Klingenfors V, Thomé G (2010) Biomedicinsk utbildning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Utbildning och arbetsliv en alumnundersökning. MedCUL, Rapport nr 21, Lunds universitet Höglund I, Nilsson Lindström M (2005) Sjukgymnaster i arbetslivet - en avnämarundersökning. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2005:237. Höglund I, Nilsson Lindström M (2003) Sjukgymnastutbildningen och yrkeslivets krav en alumnundersökning. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2003:220. Högskolelagen. SFS nr: 1992:1434 Lärar/studentbarometer vid medicinska fakulteten. Utvärderingsenheten, Lunds Universitet. Rapport nr 2006:239. Självvärdering, Programmet sjukgymnastutbildning och magisterexamen i sjukgymnastik februari Lunds universitet. (Kan rekvireras från Medicinska fakulteten, Lunds universitet) Thomé G, Arstam A (2001) Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? en alumnundersökning. Medicinsk pedagogik, Lunds universitet. Rapport nr 15, Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor. Del 2: Utbildningsbeskrivningar och bedömningar. Högskoleverket. Rapport 2007:23 R aspx 19

20 Alumnundersökning Sjukgymnastutbildningen vt2010 Page 1 of 8 Alumnundersökning Sjukgymnastutbildningen vt2010 Bakgrundsuppgifter 1) Kön Kvinna Man 2) Födelseår 3) När blev du antagen till sjukgymnastutbildningen i Lund? Vårterminen 2002 Höstterminen 2002 Vårterminen 2003 Höstterminen 2003 Vårterminen 2004 Höstterminen 2004 Vårterminen 2005 Om annan termin än ovan, ange vilken: 4) När tog du din sjukgymnastexamen? Vårterminen 2006 Höstterminen 2006 Vårterminen 2007 Höstterminen 2007 Om annan ange vilken: 5) Har du tagit ut sjukgymnastlegitimation? Ja Nej Allmänna frågor utbildning på grundnivå (kandidatnivå) Ange nedan i vilken utsträckning du under din utbildning har utvecklat din (1=inte alls, 5 i allra högsta grad)

21 Alumnundersökning Sjukgymnastutbildningen vt2010 Page 2 of 8 6) förmåga att göra självständiga och kritiska bedömingar 7) förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem 8) beredskap att möta förändringar i arbetslivet 9) förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå inom sjukgymnastik 10) förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom sjukgymnastik 11) förmåga att utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom sjukgymnastik För utbildningen specifika frågor Ange i vilken utsträckning du under din utbildning har utvecklat din förmåga att (1=inte alls, 5 i allra högsta grad) 12) ta upp amnes 13) bedöma funktionsstatus 14) behandla olika funktionsproblem 15) hantera hjälpmedel 16) skriva journal 17) instruera/utbilda patienter (patientinformation) 18) arbeta inom förebyggande hälsovård

22 Alumnundersökning Sjukgymnastutbildningen vt2010 Page 3 of 8 19) arbeta i team 20) handleda vårdpersonal 21) vara arbetsledare 22) tillämpa lagar och förordningar 23) göra muntliga presentationer 24) ur ett yrkesmässigt perspektiv argumentera och övertyga 25) vidareutveckla kunskaper inom det sjukgymnastiska ämnesområdet 26) arbeta i projekt 27) hantera skillnader mellan kvinnor och män vad avser hälsa och sjukdomsmönster 28) hantera olika sociala situationer 29) upptäcka och analysera etiska problem 30) förstå olika kulturyttringar 31) arbeta med internationella frågor Allmänna frågor arbetsliv Ange nedan i vilken utsträckning ditt nuvarande arbete kräver att du ska kunna (1=inte alls, 5 i allra högsta grad)

23 Alumnundersökning Sjukgymnastutbildningen vt2010 Page 4 of 8 32) göra självständiga och kritiska bedömningar 33) självständigt urskilja, formulera och lösa problem 34) möta förändringar i yrkeslivet 35) söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå inom sjukgymnastik 36) följa kunskapsutvecklingen inom sjukgymnastik 37) utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom sjukgymnastik Yrkesspecifika frågor Ange nedan i vilken utsträckning ditt nuvarande arbete kräver att du ska kunna (1=inte alls, 5 i allra högsta grad) 38) ta upp amnes 39) bedöma funktionsstatus 40) behandla olika funktionsproblem 41) hantera hjälpmedel 42) skriva journal 43) instruera/utbilda patienter (patientinformation) 44) arbeta inom förebyggande hälsovård 45) arbeta i team

24 Alumnundersökning Sjukgymnastutbildningen vt2010 Page 5 of 8 46) handleda vårdpersonal 47) vara arbetsledare 48) tillämpa lagar och förordningar 49) göra muntliga presentationer 50) ur ett yrkesmässigt perspektiv argumentera och övertyga 51) vidareutveckla kunskaper inom det sjukgymnastiska ämnesområdet 52) arbeta i projekt 53) hantera skillnader mellan kvionor och män vad avser hälsa och sjukdomsmönster 54) hantera olika sociala situationer 55) upptäcka och analysera etiska problem 56) förstå olika kulturyttringar 57) arbeta med internationella frågor Efter utbildningen 58a) Hur intresserad är du av att studera vidare till en masterexamen (inom sjukgymnastik området) med forskningsinriktning? Mycket intresserad Varken intresserad eller ointresserad

25 Alumnundersökning Sjukgymnastutbildningen vt2010 Page 6 of 8 Ointresserad Jag har redan en masterexamen 58b) Hur intresserad är du av att studera vidare till en masterexamen (inom sjukgymnastik området) med klinisk inriktning? Mycket intresserad Varken intresserad eller ointresserad Ointresserad Jag har redan en masterexamen 59) Hur intresserad är du av att studera vidare till en doktorsexamen? Mycket intresserad Varken intresserad eller ointresserad Ointresserad Jag har redan en doktorsexamen 60) Har du påbörjat utbildning på forskarnivå? Ja men är ej ännu färdig Ja och har avbrutit Nej 61) Har du varit ofrivilligt arbetslös en sammanhängande period längre än sex månader efter avslutad utbildning? Ja Nej Kommentar: 62) Arbetar du som sjukgymnast? Ja Nej Om nej, ange vad du arbetar som: 63) Vilken har varit din huvudsakliga anställningsform under ht2009/vt2010? Tillsvidareanställd Egen företagare Tillfällig, vikariat Ingen anställning Studier Föräldrarledig Annan, ange vilken:

26 Alumnundersökning Sjukgymnastutbildningen vt2010 Page 7 of 8 64) Ange arbetsgivare Landsting Kommun Privata sektorn Stat Egen företagare Annan Om annan ange vad: 65) I vilken utsträckning anser du att examinationerna under utbildningen fokuserade på sådan kompetens som du behöver som yrkesverksam sjukgymnast? (1=inte alls och 5 i allra högsta grad) Kommentar: 66) Är du nöjd med ditt utbildningsval? Ja Nej 67) Om nej, ange varför Yrket var inte som jag förväntade mig Jag har inte fått något arbete relaterat till utbildningen Jag anser inte att utbildningen förberedde mig för yrkeslivet Jag kom inte in på mitt första handsval Annan Om annan, ange vad: Styrkor och svagheter i sjukgymnastutbildningen 68) Hur anser du att upplägget av den verksamhetsförlagda utbildningen fungerade inom utbildningen (inklusive ordningen på placeringarna)? 69) Ange styrkor i sjukgymnastutbildningen som inte framkommer av svaren ovan