PROJEKTORGANISATION. Svenska kraftnät Box Sundbyberg. Projektledare

Transkript

1

2

3 PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box Sundbyberg Projektledare Pöyry Sweden AB Projektledare / MKB-handläggare MKB-handläggare MKB-handläggare GIS-konsult GIS-konsult Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ Biolog Biolog Arkeolog Planhandläggare

4

5 INNEHÅLL PROJEKTORGANISATION 3 1. BAKGRUND OCH SYFTE 6 2. NY KARTA ÖVER SÖKT LEDNINGSSTRÄCKNING 6 3. ALTERNATIVREDOVISNING Alternativ 1: Justering av befintlig sträckning Beskrivning av sträckan Konsekvensbedömning Kostnadsberäkning Alternativ 2: Ny sträckning Beskrivning av sträckan Konsekvensbedömning Kostnadsberäkning Alternativt utförande: markkabel Tekniska förutsättningar Konsekvensbedömning Kostnadsberäkning Samlad bedömning Fåglar Naturmiljöer i och nära ledningsgatan Riksintressen och Natura Nyregistrerade områden med naturvärden Biotoper upptagna i Svenska kraftnäts fältmanual Konsekvenser för naturmiljön Arter Naturmiljöer Åtgärdsförslag Arter Naturmiljöer Skötsel av kraftledningsgatans biotoper BEMÖTANDE AV SAMRÅDSYTTRANDE UNDERHÅLLSÅTGÄRDER REFERENSER 35 BILAGOR MAGNETFÄLT FÖR AKTUELL LEDNING Magnetfält för aktuell ledning Påverkan magnetfält närboende Principiella Åtgärder Praktiska åtgärder Sänkning av strömlast Flytt av ledning (omdragning/nybyggnation) Ombyggnation av ledning (ändring av fasavstånd) Anläggande av skärmslinga Flytt av bostadshus/förvärv av bostadshus FORMELLA UPPGIFTER PÅVERKAN PÅ NATURMILJÖN - BEFINTLIG LEDNING Arter i och nära ledningsgatan Kärlväxter, mossor, lavar, svampar och insekter Däggdjur Grod- och kräldjur samt mollusker 23 KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT

6 6 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 1. BAKGRUND OCH SYFTE Rubricerad ledning har stått på samma plats i mer än 50 år. Svenska kraftnät ansökte i juni 2008 om förlängd koncession för denna ledning. I maj 2010 kompletterades ansökan med bland annat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta dokument är en komplettering till den MKB som togs fram i maj 2010 och utgör bilaga till ansökan om förlängning av nätkoncession, Porjus-Odensvi. I enlighet med Ei:s uppdelning av ansökan berör denna komplettering sträckan mellan Bäsna och Odensvi (Hallsberg) (dnr ). MKB från 2010 är uppdelad i ett huvuddokument med länsvisa bilagor. För sträckan Bäsna Odensvi (Hallsberg) berörs bilaga 4 (Gävleborgs och Dalarnas län) och bilaga 5 (Örebro län). Kompletteringarna är i enlighet med Energimarknadsinspektionens begäran om komplettering, daterad NY KARTA ÖVER SÖKT LEDNINGSSTRÄCKNING I begäran om komplettering, punkt 1, efterfrågas en ny koncessionskarta där sökt ledningssträckning framgår. Koncessionskarta i skala 1: (A3) bifogas i Bilaga 1. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

7 BÄSNA - ODENSVI 7 3. ALTERNATIVREDOVISNING I begäran om komplettering, punkt 2, efterfrågas en redovisning av alternativ till sökt sträckning och utförande, som ska innehålla en beskrivning av eventuell miljöpåverkan, konsekvensanalys och kostnadsberäkning. Svenska kraftnät kompletterar härmed MKB:n från 2010 med en alternativredovisning enligt följande. Mot bakgrund av att det är en beintlig ledningsstäckning som omprövas har utgångspunkten för utredningen av alternativa sträckningar begränsats till två huvudsakliga spår: 1 Att justera beintlig ledning på platser där motstående intressen kunnat identiieras, med syfte att i enlighet med 2 kap. 3 miljöbalken utreda vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Se avsnitt Att dra ledningen i en helt ny sträckning. Se avsnitt 3.2. Studien av alternativa ledningssträckningar har avgränsats till en skrivbordsstudie. Det innebär att konsekvensbedömningen endast är baserad på kända natur- och kulturvärden med mera. Sträckningarna framgår av Figur 1 nedan. Utöver dessa alternativ ges även i avsnitt 3.3 en beskrivning av alternativ utformning i form av utförande med markkabel. I avsnitt 3.4 görs en samlad bedömning av alternativen. Figur 1 Översiktskarta över alternativa sträckningar och befintlig ledning. KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT

8 8 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 3.1 Alternativ 1: Justering av beintlig sträckning Beskrivningen nedan av alternativet justering av beintlig sträckning är uppdelad i fyra delsträckor från Bäsna till Odensvi (Hallsberg), där förutsättningarna för respektive delsträcka beskrivs. De samlade konsekvenserna av alternativet beskrivs avslutningsvis. Motstående intressen längs med sträckningen (riksintressen, naturmiljö, boende m.m.) redovisas i MKB:erna från 2010 (bilaga 4 Gävleborgs och Dalarnas län och bilaga 5 Örebro län). Utgångspunkten för bedömningen om justering med hänsyn till närhet till byggnader klassade som bostäder är magnetfältsberäkningarna i MKB:n (2010), enligt vilka värdet 0,4 mikrotesla innehålls på ca 100 meters avstånd från ledningen (83 m enligt magnetfältsberäkningar, se kapitel 4). Med bostäder avses byggnader som enligt Fastighetskartan är klassad för bostadsändamål, vilket inte nödvändigtvis innebär att byggnaden används som bostad. Justering av ledningen redovisas dock inte för varje enskild bostad belägen inom 100 meter från ledningen, utan huvudsakligen där påverkan för ett lertal bostäder skulle kunna minskas genom att lytta ledningen Beskrivning av sträckan Den beintliga ledningssträckan är ca 172 kilometer lång. Ledningens längd skulle inte nämnvärt förändras med nedan beskrivna justeringar. Bäsna Ludvika (justering 1A) Från Bäsna och söderut till Idkerberget passerar ledningen ett fåtal byggnader klassade som bostäder, som närmast inom 65 meter. I övrigt inns inga direkta motstående intressen att ta hänsyn till. Ledningen passerar i utkanten av ett fåtal biotopskyddsområden, sumpskogar och en kortare sträcka genom en nyckelbiotop. Söder om Idkerberget passerar ledningen tätare bebyggelse vid bland annat sjön Sångan, Rämshyttan och även vid Gräsberg. Som närmast inns det bostadsklassade byggnader inom ca 30 meter från ledningen. En lytt av ledningen ca 1,5 kilometer österut på en sträcka om ca 20 km skulle minska magnetfältspåverkan vid vissa av byggnaderna, se sträckning 1A i Figur 2. Det skulle även innebära att ledningen hamnade utanför riksintresset för naturvården, Persbo däljor. Riksintresset har tillkommit efter det att ledningen byggdes på 1950-talet. Ledningen var därmed en rådande faktum vid utpekandet av området som riksintresse. Ledningen passerar öster om Ludvika, delvis i närheten av tät bebyggelse. Vidare österut ligger Smedjebackens samhälle. Eftersom Ludvika och Smedjebacken med omnejd är mycket tätbebyggt inns det inga alternativa sträckningar som skulle kunna innebära minskad magnetfältspåverkan utan att påverkan skulle bli minst lika stor eller större vid någon annan plats. Figur 2. Justering 1A SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING

9 BÄSNA - ODENSVI 9 Ludvika Guldsmedshyttan (ingen justering) Söder om Ludvika passerar ledningen genom det vidsträckta området Malingsbo Kloten som både är riksintresse för friluftslivet (både enligt 4 kap. 2 och 3 kap. 6 miljöbalken) och naturreservat. Ledningen innebär ingen påtaglig påverkan på vare sig friluftslivet eller naturvärdena inom naturreservatet. Detta förhållande skulle heller inte förändras i och med en justering av ledningen eftersom den beintliga ledningen går parallellt med två andra kraftledningar. Det föreligger därför inga skäl att vidare utreda en justering av ledningen på grund av dessa intressen. Vid Löa och Storå passerar ledningen tät bebyggelse. Vid Löa passerar ledningen ett lertal bostäder. Öster om Löa ligger bland annat Sörsjön och annan tät bebyggelse som gör att en lytt av ledningen österut inte är möjlig. Väster om ledningen ligger Norrsjön. En lytt av ledningen västerut skulle kunna innebära en minskad magnetfältspåverkan från den beintliga ledningen för ett fåtal bostäder, men eftersom ledningen går parallellt med två andra kraftledningar skulle påverkan till stor del kvarstå. Ledningen skulle behöva korsa Norrsjön vid en passage om ca 430 meter, vilket innebär en teknisk svårighet. Vidare omfattas Norrsjön av naturvårdsprogram på både norra och södra stranden. Vid Storå skulle en västlig justering av ledningen kunna innebära en minskad magnetfältspåverkan från den beintliga ledningen. Påverkan från de två parallellgående kraftledningarna skulle dock kvarstå. En sådan justering skulle samtidigt innebära påverkan på en nyckelbiotop som ledningen i så fall skulle behöva korsa. Ledningen skulle även behöva korsa ett vattendrag som omfattas av strandskydd och naturvårdsprogram. Guldsmedshyttan Fornbohyttan/Grindtorp (justering 1B) Vid Mårdshyttan inns ett lertal bostäder inom 100 meter från ledningen, som närmast inom ca 50 meter. Det är inte möjligt att lytta ledningen västerut på grund av bebyggelse och sjön Usken. En justering av ledningen österut skulle öka avståndet till berörda bostäder. Det skulle innebära en förlyttning av ledningen ca 700 meter österut på en sträcka om ca 6 kilometer, se sträckning 1B i Figur 3. En sådan förlyttning skulle även innebära att ledningen hamnar utanför det område som omfattas av riksintresse för naturvården (Lejaskogen) och naturvårdsprogram som den beintliga ledningen passerar här. Ledningen skulle dock även fortsatt behöva korsa det blivande naturreservatet för Lejaskogen. Öster om den beintliga ledningen inns ytterligare två kraftledningar (en stamnätsledning och en regionnätsledning) som ledningen i sådana fall skulle behöva korsa på minst två ställen, vilket kan vara en teknisk begränsning. Vidare skulle ledningen behöva korsa en bergtäkt vilket inte är möjligt (på grund av sprängningar i bergtäkten). Figur 3. Justering 1B KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT

10 10 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION Fornbohyttan/Grindtorp Odensvi (ingen justering) Mellan Fornbohyttan/Grindtorp och Odensvi har inget alternativ till beintlig led-ningssträckning bedömts möjligt. Området är delvis mycket tätbebyggt vilket begränsar möjligheten att justera beintlig ledning, även i de fall där den beintliga ledningen går nära bostäder. Det bedöms inte vara möjligt att minska magnetfältspåverkan vid någon bostad genom att lytta ledningen utan att det skulle innebära minst motsvarande påverkan vid någon annan bostad. Ca 2 kilometer från stationen i Odensvi passerar ledningen genom drumlinområdet vid Hackvad, som är ett område av riksintresse för naturvården. Området utgörs av ett drumlinlandskap vars geologiska värden enligt MKB (2010) inte påverkas av kraftledningen. Det saknas därför skäl att med anledning av riksintresset lytta ledningen. Öster och väster om ledningen inns områden som omfattas av naturvårdsprogram. Ledningen går idag mellan dessa områden. Väster om Örebro passerar ledningen genom ytterligare ett område av riksintresse för naturvården, Latorpsplatån. Områdets värden består av dess geologiska formationer och ädellövskogar. Enligt MKB (2010) kan röjning i ledningsgatan innebära viss påverkan på ädellövträd. Att lytta ledningen utanför riksintresseområdet bedöms inte vara en rimlig åtgärd på grund av den väsentliga förlängning av ledningen som det skulle innebära. Det bedöms inte heller vara rimligt eller genomförbart med hänsyn till bostäder, andra närliggande naturvärden och närheten till Örebro lygplats. Vid bland annat Bröstorp inns bostadsklassad bebyggelse inom 100 meter från ledningen. Eftersom ledningen går parallellt med två andra kraftledningar skulle magnetfältspåverkan kvarstå även om ledningen lyttades Konsekvensbedömning Vid utredningen av alternativet har hela den beintliga ledningssträckningen och närområdet studerats för att identiiera möjliga alternativa sträckningar som skulle kunna innebära ett minskat intrång i områden där konlikt med motstående intressen föreligger. Justering 1A: Bäsna Ludvika Justeringen sträckning 1A vid Idkerberget till Gräsberg innebär att ledningen lyttas österut för att minska magnetfältspåverkan vid bostadsklassade byggnader. Eftersom den beintliga ledningen går parallellt med två andra kraftledningar skulle en sådan justering få begränsad efekt för magnetfältet vid dessa byggnader. Det innebär även att den visuella påverkan av kraftledningarna huvudsakligen skulle kvarstå. Däremot skulle en ny kraftledning innebära ytterligare påverkan på landskapsbilden och nytt markintrång. Boende mellan ledningarna, till exempel vid sjön Sångan, skulle få kraftledningar på bägge sidor om sina bostäder. En lytt av ledningen längs med sträckan skulle innebära att ledningen hamnade utanför riksintresseområdet Persbo Däljor. Eftersom den beintliga ledningen går parallellt med två andra kraftledningar genom området skulle en lytt av ledningen inte innebära någon förändring för riksintresset. Enligt MKB:n (2010) påverkas inte riksintresset och dess geologiska värden av kraftledningen. Vid en sammanvägning av de eventuella positiva konsekvenser och de kostnader och negativa konsekvenser för bland annat landskapsbilden, naturresurser och boendemiljön som en lytt av ledningen skulle innebära bedöms detta som ett orimligt alternativ. Justering 1B: Guldsmedshyttan Fornbohyttan/Grindtorp Justeringen sträckning 1B vid Mårdshyttan innebär att ledningen lyttas österut för att minska magnetfältspåverkan vid bostadsklassade byggnader. Eftersom den beintliga ledningen går parallellt med två andra kraftledningar skulle en sådan justering få begränsad efekt för magnetfältet vid dessa byggnader. Det innebär även att den visuella påverkan av kraftledningarna huvudsakligen skulle kvarstå. Eftersom det redan går två regionnätsledningar öster om den beintliga ledningen vilka en ny ledning skulle behöva korsa och delvis löpa parallellt med, skulle en ny kraftledning innebära en påtaglig fragmentering av landskapet. Det inns ett lertal bostadsklassade byggnader mellan ledningarna vars boendemiljö skulle påverkas om ytterligare en kraftledning skulle dras fram mellan husen. Omringningsefekterna vid några av bostäderna skulle sannolikt bli stora. Samtidigt skulle påverkan vid bostäder vid den beintliga ledningen till stor del kvarstå även om den beintliga ledningen skulle lyttas. En lytt av ledningen längs med sträckan skulle innebära att ledningen hamnade utanför riksintresseområdet Lejaskogen och naturvårdsprogramsområdet men eftersom den beintliga ledningen går parallellt med två andra kraftledningar genom området skulle en lytt av ledningen inte innebära någon förändring för dessa områden. Enligt MKB (2010) påverkas inte riksintresset eller naturvårdsprogrammets naturvärden av kraftledningen. Den beintliga ledningen går idag genom ett blivande naturreservat. Om ledningen skulle lyttas skulle den fortsatt behöva korsa området vilket skulle innebära ytterligare påverkan på det blivande naturreservatet. Vid en sammanvägning av de eventuella positiva konsekvenser, de kostnader och de negativa konsekvenser för bland annat landskapsbilden, boendemiljön och det blivande naturreservatet som en lytt av ledningen skulle innebära bedöms detta som ett orimligt alternativ Kostnadsberäkning Baserat på genomsnittliga kostnader för nybyggnation av 400 kv luftledning, skulle det kosta uppskattningsvis ca 187 miljoner kronor att bygga en ny ledning på delsträckorna 1A och 1B 1. Därutöver skulle kostnaden för att riva den beintliga ledningen tillkomma liksom kostnader för nytt markintrång. 3.2 Alternativ 2: Ny sträckning Den andra i teorin möjliga alternativet är att bygga om ledningen i en helt ny sträckning. Två alternativa sträckningar, en öster och en väster om den beintliga ledningen, har 1 Baserat på genomsnittliga kostnader för andra projekt gällande nybyggnation av 400 kv luftledning är genomsnittlig kostnad 7,2 mnkr/km, SvK (2015) SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING

11 BÄSNA - ODENSVI 11 utretts översiktligt. Alternativen beskrivs som två utredningskorridorer om ca 800 meter vardera, Sträckning 2A och 2B, se Bilaga 2 och Figur 1. Sträckningarna är framtagna för att i möjligaste mån undvika motstående intressen i form av bostäder, skyddade områden och naturvärden. Det inns ett stort antal kraftledningar i området tillhörande både Svenska kraftnät och regionnätbolag. I vissa sträckor är utredningskorridorerna samförlagda med andra kraftledningar, både Svenska kraftnäts egna och regionbolagens. Nedan beskrivs översiktligt motstående intressen (riksintressen, naturmiljö med mera) inom utredningskorridorerna. Utredningskorridorerna och motstående intressen redovisas i kartorna i Bilaga 2. Se även MKB (2010) Beskrivning av sträckan Sträckning 2A är ca 198 kilometer lång och Sträckning 2B ca 176 kilometer lång. Området i sin helhet är mycket tätbebyggt vilket innebär att bostäder inte kan undvikas. Vidare inns det längs med sträckan ett lertal områden som utgör riksintresse eller omfattas av områdesskydd enligt miljöbalken. Det inns även ett mycket stort antal naturvärden i form av till exempel nyckelbiotoper och våtmarksobjekt. Området präglas vidare av stora sjöar och vattendrag som också begränsar framkomligheten. Riksintressen, skyddade områden och naturmiljö Sträckning 2A passerar genom eller i närheten av fyra områden av riksintresse för naturvården (Lekhyttan, Norra Trolldalen Ullavi Klint, Gyllbergen och Persbo däljor), tre områden av riksintresse för kulturmiljövården (Pershyttan, Klacka Lerberg och Järnboås Finnshyttan Lindesby) och ett område som omfattas av riksintresse för friluftslivet/rörligt friluftsliv (Malingsbo Kloten). Sträckningen passerar också sju naturreservat och ett lertal områden som omfattas av naturvårdsprogram. Sträckning 2B passerar genom eller i närheten av ett område av riksintresse för naturvården (Jätturn), två områden av riksintresse för kulturmiljövården (Hardemo och Flogberget), ett område som omfattas av riksintresse för friluftslivet/rörligt friluftsliv (Malingsbo Kloten) och Örebro läns lygplats som är av riksintresse. Därutöver korsas även två Natura 2000-område (Jätturn ovan) samt ett mindre område som utgörs av en kraftledningsgata. Sträckningen passerar också sju naturreservat och ett lertal områden som omfattas av naturvårdsprogram. Kulturmiljö Längs med bägge sträckningarna inns ett stort antal kända kulturhistoriska lämningar. Därtill passerar sträckningarna områden av riksintresse för kulturmiljövård, se ovan. Friluftsliv och landskapsbild Sträckning 2A passar bland annat i närheten av Garphyttans nationalpark där höjd-skillnaderna lokalt är stora vilket innebär att ledningen skulle vara högt belägen och därmed väl synligt i landskapet. Malingsbo Kloten är ett vidsträckt område som omfattas av riksintresse friluftsliv (se ovan). Bägge sträckningarna passerar genom området. Sträckning 2A passerar dock huvudsakligen utanför naturreservatet. Boendemiljö Inom bägge utredningskorridorerna inns ett mycket stort antal byggnader klassade som bostäder (enligt Lantmäteriets fastighetskarta). Sträckning 2A passerar bland annat tät bebyggelse vid Ludvika och Nora, men det inns bostäder längs med större delar av sträckan. Genom Ludvika går utredningskorridoren i samma sträckning som den beintliga ledningen. Väster om den beintliga ledningen är bebyggelsen så tät att det inte bedöms vara möjligt att dra en ledning där. Vidare begränsar även de stora sjöarna Övra Hillen och Väsman framkomligheten. Sträckning 2B passerar bland annat tät bebyggelse vid Ludvika/Smedjebacken, Hallsberg och i utkanterna av Örebro och Kumla men det inns bostäder längs med större delar av sträckan. Genom Lernbo, mellan Ludvika och Smedjebacken, går utredningskorridoren öster om den beintliga ledningen. Området är mycket tätbebyggt. Teknisk framkomlighet Den tekniska framkomligheten har endast bedömts mycket översiktligt. Som nämnts ovan präglas området av stora sjöar och vattendrag vilket begränsar framkomligheten. Bägge sträckningarna passerar ett lertal sjöar och vattendrag. Höjdskillnaderna inom delar av området är mycket stora vilket kan påverka den byggtekniska framkomligheten och innebära ökade kostnader. Det inns mycket infrastruktur utöver bostäder som kan begränsa framkomligheten. Bägge utredningskorridorerna korsar ett stort antal vägar och det inns även lera andra kraftledningar (huvudsakligen regionnätsledningar men även vissa stamnätsledningar) som löper parallellt eller som behöver korsas. Övrigt Sträckning 2A går genom utkanten av skjutfälten vid Kilsbergen Konsekvensbedömning Konsekvenserna av att dra ledningen i en helt ny sträckning skulle bli mycket stora, inte minst i och med det markintrång det skulle innebära. Konsekvenserna för kända naturvärden skulle bli mycket stora då bägge sträckningarna passerar områden med delvis höga naturvärden eller skyddade områden. Vid Garphyttan skulle sträckning 2A exempelvis fragmentera ett område med ett lertal naturreservat, Natura 2000-områden, naturvårdsprogram och Garphyttans nationalpark. Sträckningen skulle gå längs med en höjdrygg vilket skulle medföra ett stor ingrepp i landskapsbilden och upplevelsen av området för boende och besökare. Intrång i naturreservat och andra skyddade områden skulle sannolikt även försvåra möjligheterna av få till stånd en sådan koncession. Sträckning 2B skulle liksom den beintliga ledningen gå genom det vidsträckta naturreservatet och riksintresseområdet Malingbo Kloten. Sträckning 2B går delvis längs med en beintlig stamnätsledning vilket innebär att intrånget längs med den ledningen skulle bli större i och med att ledningsga- KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT

12 12 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION tan skulle behöva breddas. Det skulle även kunna innebära en ytterligare påverkan på den visuella upplevelsen av området. Eftersom även den beintliga ledningen är samförlagd med andra kraftledningar skulle påverkan och intrånget i den beintliga sträckningen till stor del kvarstå även om ledningen skulle lyttas. För boende inom bägge utredningskorridorerna skulle konsekvenserna bli mycket stora och i många fall även oacceptabla. Det bedöms inte vara möjligt att innehålla 0,4 mikrotesla vid bostäder enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Magnetfält vid bostäder skulle på vissa platser överskridas väsentligt och inlösen av fastigheter skulle sannolikt krävas även på grund av framkomlighetsproblem. Utöver detta ska även konsekvenserna av att riva den beintliga kraftledningen beaktas. En rivning skulle innebära att en idag fullt brukbar ledning rivs och att den nu ianspråktagna marken ska återställas. Rivningen skulle innebära markarbeten och andra åtgärder i områden med höga naturvärden som ledningen idag passerar. Det skulle också innebära att stora mängder material skulle behöva tas om hand för återvinning, samtidigt som byggnationen av en ny ledning skulle kräva stora mängder nytt material. Både byggnation och rivning skulle innebära ett mycket stort antal transporter till och från området. Ur ett resurshushållningsperspektiv är alternativet ohållbart och inte förenligt med miljöbalkens bestämmelser. Sammanfattningsvis bedöms bägge utredningsalternativen av att dra ledningen i en ny sträckning som orimliga ur samtliga perspektiv Kostnadsberäkning Baserat på en mycket schematisk kostnadsuppskattning för nybyggnation av 400 kv luftledning skulle kostnaden för att bygga en ny ledning på ovan beskrivna sträckningar bli uppskattningsvis miljoner kronor4. Kostnaderna skulle sannolikt komma att påverkas av de bitvis svåra tekniska förhållanden som råder med stora höjdskillnader, ett lertal långa vattenpassager och annan infrastruktur som behöver korsas. Därutöver skulle kostnaden för att riva den 172 kilometer långa beintliga ledningen tillkomma. 3.3 Alternativt utförande: markkabel Tekniska förutsättningar Vid planering av en stamnätsförstärkning i 400 kv-nätet kan det i undantagsfall, och då på korta avstånd, bli aktuellt att använda markkabel för växelström. Elektriska efektförluster gör att längre markabelsträckor inte är en hållbar lösning. En viktig anledning är att det snabbt uppstår stora fasförskjutningar mellan ström och spänning som genererar så kallad reaktiv efekt. Det innebär att stora mängder av den el som matas in inte kan användas redan efter korta sträckor. För att korrigera fasförskjutningen måste man bygga kompenseringsstationer med cirka 20 kilometers mellanrum. Varje sådan station tar i anspråk en yta på cirka 80 x 80 meter, beroende på kompenseringsbehovet. Utöver ökade markanspråk och det visuella intryck som stationerna ger är det fortfarande en oprövad teknik förenad med stor teknisk komplexitet och osäkerhet. En sådan anläggning måste vara inhägnad och har särskilda krav på utrymmen, skyddsutrustningar, kylning med mera. Sådana anläggningar medför även kostnader och underhållsbehov. De medför också ler potentiella felkällor och därmed ökad risk för avbrott på förbindelsen. Utöver de tekniska begränsningarna för överföringskapacitet och kompensationsbehov är markförlagda kablar också betydligt sämre än luftledningar för driftsäkerheten. Att upprätthålla hög driftsäkerhet i det nationella elsystemet är en viktig del av Svenska kraftnäts uppdrag från regeringen. Ju ler komponenter som byggs in i ett elnät desto ler potentiella felkällor inns det. Med markförlagda kablar följer, förutom kompenseringsstationerna, en skarv per 700 meter. Varje skarv och varje station som byggs blir en ny potentiell felkälla i stamnätet. Därmed försämras driftsäkerheten. En annan viktig faktor för driftsäkerheten är reparationstiderna när fel uppstår. Markförlagda kablar tar betydligt längre tid att felsöka och reparera än luftledningar. Kablarnas större sannolikhet för att gå sönder tillsammans med den längre reparationstiden gör att de jämfört med luftledningar är ett betydligt sämre alternativ ur driftsäkerhetssynpunkt. Ytterligare en fördel med luftledningar är att de har dubbelt så lång teknisk livslängd som markförlagda kabel. En luftledning har en livslängd på cirka 70 år innan den behöver bytas ut. En markförlagd kabel håller i cirka 35 år. Sammantaget innebär markkabel, även på korta sträckor, att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större och att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och lexibla utformning som eftersträvas. En markkabelförläggning av den beintliga ledningen mellan Bäsna och Odensvi (Hallsberg) skulle i första hand lokaliseras längs vägar vilket skulle innebära att sträckningen sannolikt skulle bli längre än för den beintliga luftledningen. Baserat på ovanstående generella information skulle det längs med sträckningen (cirka 200 kilometer) uppskattningsvis behöva anläggas 10 kompenseringsstationer och 290 skarvplatser Konsekvensbedömning Markkabelförläggning skulle innebära omfattande markarbeten i form av schaktning, och sprängning men också störningar på grund av rivning av beintlig ledning och anläggandet av kompenseringsstationer vilka dessutom skulle ta ny mark i anspråk. Vid underhåll och reparationer måste schaktning upprepas, vilket innebär en återkommande störning. För fågellivet vore dock nedgrävning av luftledningen en positiv åtgärd eftersom det skulle ta bort kollisionsrisken. Nedgrävning av ledningen skulle ha begränsad påverkan på landskapsbilden eftersom den beintliga led- SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING

13 BÄSNA - ODENSVI 13 ningen är samförlagd med en annan stamnätsledning Kostnadsberäkning Kostnaden för att markförlägga kraftledningen är svår att uppskatta då det inte är en bruklig eller lämplig metod för växelströmsledningar med så hög spänning som 400 kv. Anläggande av markkabel är en betydligt mer kostsam metod än anläggande av luftledning och kostnaden skulle i vart fall överstiga kostanden för nybyggnation av luftledning vilken i detta fall uppskattas till miljoner kronor. Markkabel är betydligt dyrare än luftledning och ett restriktivt antagande att markkabel är en dubbelt så dyr metod som luftledning skulle innebära en kostnad på cirka miljoner kronor. Därtill kommer också kostnaden för att riva den beintliga ledningen. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är kostnaderna dock ännu högre mot bakgrund av den driftosäkerhet som markkabel innebär i jämförelse med luftledning. 3.4 Samlad bedömning Vid jämförelse av de alternativ till beintlig sträckning och utförande som har presenterats ovan är det tydligt att det saknas något rimligt alternativ till att behålla ledningen i dess nuvarande sträckning. Den beintliga ledningen mellan Porjus och Odensvi har funnits sedan början av 1950-talet. Det innebär att bebyggelse och annan infrastruktur som tillkommit därefter har anpassats efter ledningen. I alternativ 1 studerades möjliga justeringar av den beintliga ledningen för att om möjligt minska påverkan på motstående intressen. Längs den beintliga sträckan var det endast vid två platser som detta bedömdes möjligt. Vid en avvägning av de eventuella nyttorna av att lytta ledningen mot de negativa konsekvenserna och kostnaderna, bedöms det inte motiverat att lytta ledningen. Att lytta ledningen bedöms inte som en rimlig åtgärd för att minska de negativa konsekvenser som ledningen orsakar på ovan utredda platser. Kostnaden av att lytta ledningen står inte heller i proportion till den minskade påverkan som en lytt av ledningen skulle innebära. I alternativ 2 utreddes möjligheterna att dra ledningen i en helt ny sträckning. Bägge alternativen skulle innebära stora markintrång och de konsekvenser det medför men framför allt mycket stora konsekvenser för boende längs med de utredda sträckningarna. Bägge alternativen vore även ur ett resurshushållningsperspektiv ohållbara eftersom de skulle innebära rivning av den beintliga ledningen, som är fullt brukbar, och kräva stora mängder material för att bygga den nya ledningen. Idag och inom överskådlig framtid kommer luftledning för växelström att vara huvudalternativet när Svenska kraftnät planerar stamnätet. Detta beror på att det är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt att överföra el med luftledning. Det är även fördelaktigt ur reparationshänseende med korta avbrottstider. Luftledning är därför huvudalternativet vid om- eller tillbyggnader i stamnätet. Växelströmsledningar med så hög spänning som 400 kv är inte lämpliga att gräva ner som kabel. KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT

14

15

16

17

18 18 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION Principiella Åtgärder För att minska magnetfälten gäller generellt att följande ändringar skulle kunna göras: > Minska strömmen genom att överföra mindre efekt på gällande ledning > Öka avståndet till ledaren o Horisontellt genom att lytta hela led ningen i sidled. o Vertikalt genom att höja hela ledningen till en högre höjd i luften. > Föra de tre fasledarna närmare varandra eftersom de tre delfälten, ett per fas, tar ut varandra ju när mare varandra ledarna beinner sig. > Skärma ett område genom användning av elektriskt ledande material för induktion av ett motverkande magnetfält som sänker det ursprungliga magnetfäl tet inom avskärmningen. > Flytt eller rivning av bostäder bort från magnetfäl tets källa Praktiska åtgärder Generellt gäller för kostnadsbedömningarna att ingen särskild startkostnad för föreslagen åtgärd har fastställts vilket innebär att åtgärderna generellt kan vara dyrare än estimerat för kortare sträckor Sänkning av strömlast Eftersom magnetfälten är proportionerliga mot strömmen på en linjesträcka så är det tillräckligt att reducera strömmen för att minska fälten. Att reducera strömmen kan vara en enkel och snabbt implementerbar operationell åtgärd när rena omkopplingar i anknytande nät är tillräckliga, men aktörsmässigt och ekonomiskt komplex i de fall reduktionen innebär påverkan på elproduktionsvolym eller elkonsumtionsvolym i enskild anläggning. Generellt innebär åtgärder för reducering av strömlaster inga fysiska tillbyggnationer i elanläggningen men kan vara komplexa av den anledningen att ändrad strömbelastning på en linjesträcka samtidigt påverkar strömlasterna på alla andra närbelägna ledningar. Det kan därmed vara svårt att överblicka konsekvenserna av åtgärden och även komplext att bedöma kostnaden eftersom den yttrar sig dels i form av ökade överföringsförluster på andra ställen i nätet dels för att utnyttjandet och slitaget på andra nätkomponenter kan komma att öka och att åtgärden kan rubba marknadspriset på el i de fall begränsningen påverkar maximal efektöverföring mellan elprisområden eller produktions/konsumtionsbud till spotmarknaden. Kostnad Måste utredas i varje enskilt fall, ingen generell schablon kan tillämpas. Kommentar Åtgärden kan generellt ifrågasättas eftersom själva huvudsyftet med en kraftledning är att överföra efekt och därmed också ström. Att sänka strömmen innebär då en direkt intressekonlikt mot ledningens huvudsyfte. Då strömmen genom en ledning är kontinuerlig längs oavbruten ledare är en sänkning av strömmen inte heller möjlig att genomföra på en delsträcka av en ledning utan förbindelser till någon parallell elnätsdel eller utan justerbar produktion eller konsumtion i ändpunkterna på delsträckan Flytt av ledning (omdragning/ nybyggnation) Att lytta en 400 kv-linje är möjligt och i de lesta fall likvärdigt med att bygga en ny delsträcka från grunden. Koncessionsförutsättningarna avgör antagligen utrymmet för omdragning och vilken nyprövning av tillstånd som eventuellt behöver ske. Flytt eller omdragning innebär generellt sätt ingen försvagning av den elsystemtekniska funktionen varför elsystemet i stort kan anses vara opåverkat efter åtgärden. Kostnad Svenska kraftnäts Rapport/530 Kostnadsutredning visar att nybyggnation av 400 kv-luftledning kostar mellan 5,7 och 7,7 MSEK/km i normala fall. Om ledningslytten innebär extra vinkelinslag (parallellförskjutning av delsträcka) så tillkommer kostnader för vinkelstolpar och deras förankring vilka ökar km-kostnaden. Kommentar Ombyggnation av ledningssträcka kan innebära krav på ny koncession för förändrad sträckning vilket är en mycket tidskrävande process Ombyggnation av ledning (ändring av fasavstånd) Här beskrivs kort två alternativ för ombyggnation av ledning som för faserna tätare samman, ändring till kompaktstolpe och kabliiering. Genom att byta ut en beintlig standardstolpe med horisontell faskoniguration och nio meters fasavstånd till en kompaktstolpe med triangulär faskoniguration kan fältet sänkas med uppskattningsvis 20 %. Att byta ut standardstolpar mot kompaktstolpar kräver ett byte av minst två stolpar för en 300 meter lång sträcka och fyra stolpar för en kilometer. Att byta till kompaktstolpe innebär ny fundamentering och ny stolpe och är således likvärdigt med att bygga en ny ledning från grunden med den skillnaden att ny koncession normalt inte krävs om kompaktstolparna placeras i ledningsgatan mellan beintliga stolpar. Ändring till kompaktstolpe innebär generellt sätt ingen försvagning av den elsystemtekniska funktionen varför elsystemet i stort kan anses vara opåverkat efter åtgärden. Angående möjligheter och kostnader för kabliiering, se avsnitt 3.3. Kostnad Kostnaden för ombyggnation till kompaktstolpe är likvärdig som lytt/nybyggnation, 5,7-7,7 MSEK/km vid spannlängd 300 m och löpande tre stolpar per km. Som lägst 4 MSEK vid utbyte av två stolpar. Kommentar Ombyggnation av ledningssträcka kan innebära krav på ny koncession vilket är en tidsödande process. SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING

19 BÄSNA - ODENSVI Anläggande av skärmslinga Att anlägga en skärmslinga innebär att låta uppföra en slinga i luften med en ledare som antigen passivt eller aktivt ger upphov till ett motriktat magnetfält och som kan reducera det ursprungliga fältet med cirka 20 % för en passiv slinga och cirka 50 % för en aktiv slinga. En passiv slinga är en oisolerad ledare som utgör en sluten krets och den har ingen separat strömförsörjning eller aktiv styrning av strömmen i ledaren. Den ström som går i ledaren är uteslutande inducerad från magnetfältet kring 400 kv-ledningen och den inducerade strömmen ger upphov till ett motriktat magnetfält som motverkar magnetfältet från 400 kv-ledaren. En aktiv slinga är till sin konstruktion lik den passiva, men med den skillnaden att slingan även har en yttre strömförsörjning som gör att det motverkande magnetfältet förstärks och således tar ut mer av det ursprungliga magnetfältet från kraftledningen. Kostnad Kostnaden för en passiv skärmslinga uppgår till knappt 4 MSEK/km. En aktiv slinga är dyrare, men konstruktionen av själva slingan dominerar kostnadsbilden också för den aktiva skärmslingan. Utöver investeringskostnaden säger Svenska kraftnäts Tekniska Riktlinje Riktlinjer för underhåll av luftledningar TR12-12 att funktionskontroll av skärmslinga ska göras tre gånger per år. Åtgärden är således utöver investeringskostnaden även driftskostnadsdrivande. Den aktiva slingan har högre driftskostnader och underhållsbehov än den passiva. Kommentar På grund av skärmslingans startkostnad som följer av initialt stolpantal så beror kostnaden per bostad mycket på hur många bostäder som ska skärmas med en slinga. Åtgärden kan gå från att vara relativt dyr i enskilda fall till att vara rimlig där ler bostäder ligger samlade Flytt av bostadshus/förvärv av bostadshus Svenska kraftnät erbjuder fastighetsägaren en lösensumma för själva bostadshuset och en begränsad omgivande tomtmark. Det är alltså inte tal om förvärv av hel fastighet inkluderat dess fulla tomtareal. Kostnad Kostnaden för förvärv beror på områdets marknadspriser och avgörs från fall till fall. Kommentar Att lytta eller förvärva bostäder kan vara intressant i de fall där det övergripande behovet av kraftöverföring är stort och där medelbelastningen av ledningen visar en stigande trend. Ofta är förvärv av fastighet den billigaste metoden för att minska magnetfältet för boende. KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT

20 20 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 5. FORMELLA UPPGIFTER Enligt begäran om komplettering efterfrågas uppgift om för vilken giltighetstid som koncession söks för liksom uppgift om berörda områdeskoncessionshavare och vilka bolag som äger korsande kraftledningar. Vidare efterfrågas länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan, spänningsnivåer för parallella ledningar som omfattas av magnetfältsberäkningarna och sträckningens längd i km. Ett uppdaterat fastighetsägarregister ska bifogas kompletteringen. Svenska kraftnät söker koncession som är giltig tills vidare. Länsstyrelsernas (Dalarnas och Örebros län) beslut om betydande miljöpåverkan bifogas som Bilaga 3. Områdeskoncessionshavare som berörs av sökt ledningsträckning är: > Borlänge Energi Elnät AB > Dala Energi Nät AB > E.ON Elnät Sverige AB > Linde Energi AB > Vattenfall Eldistribution AB > Västerbergslagen Elnät AB Nedan redovisas ledningsägare som kan ha kraftledningar som korsas av den aktuella ledningen: > Borlänge Energi AB > Dala Energi AB > Ellevio AB > E.ON Elnät Sverige AB > Linde Energi AB > Smedjebacken Energi AB > Traikverket > Vattenfall Eldistribution AB > Västerbergslagens Elnät AB Ledningar som går parallellt med aktuell ledning och som omfattas av magnetfältsberäkningarna ägs av Svenska kraftnät och ligger på spänningsnivån 400 kv. Ledningssträckan mellan Bäsna och Odensvi (Hallsberg) är 172 km lång. Ärendet kompletteras med nytt fastighetsägarregister för direkt berörda fastigheter, Bilaga 4. Registeret distribueras även digitalt, i form av en Excel-il, till Energi-marknadsinspektionen. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

21

22

23

24

25

26 26 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 6.2 Naturmiljöer i och nära ledningsgatan Riksintressen och Natura 2000 Tysslingen (Örebro kommun) Natura 2000-området Tysslingen (SE ) är utpekat som både särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet (SPA) och som särskilt bevarandeområde enligt art- och habitatdirektivet (SCI). Delar av Natura-2000-området är skyddat som naturreservat. Beintlig ledning sträcker sig i nord-sydlig riktning, som närmast cirka 800 meter väster om Natura 2000-området (Naturvårdsverket 2017). Området består av Tysslingen, som är en grund och näringsrik slättsjö, med omgi-vande betade strandängar. Det inns ett mindre inslag av lövskogsdungar och åker-mark runt sjön. De närmaste omgivningarna runt Natura 2000-området består i huvudsak av öppet jordbrukslandskap. Sjön tillförs vatten dels från skogs- och sjölandskapet i Kilsbergen och dels från stora dikade åkermarker. Sjön är påverkad av jordbruket, är under igenväxning och har ett maximalt djup på 0,9 meter. Sjön sänktes under 1860-talet genom att en kanal grävdes och utsläppsriktningen ändrades. En restaurering av den igenväxta sjön påbörjades 1986 och idag betas stora delar av stränderna. Tysslingen är en av Mellansveriges viktigaste fågelsjöar med ett stort antal häckande och rastande arter. Fågellivet i sjön har beskrivits i avsnitt ovan (Länsstyrelsen Örebro län 2005). I området inns två olika naturtyper utpekade i art- och habitatdirektivet; 3150 Naturligt näringsrika sjöar och 6410 Fuktängar (Länsstyrelsen Örebro län 2005). Tysslingen med omgivningar är även utpekat som riksintresse för naturvård. Detta riksintresse är större än Naturaområdet, omfattar mer jordbruksmark runt sjön och ligger som närmast cirka 400 meter från ledningen. Ledningen sträcker sig i nord-sydlig riktning genom skogsmark och öppen jordbruksmark, som närmast cirka 800 meter väster om Tysslingen Natura-2000-område. Persbo däljor (Smedjebackens kommun) Persbo däljor är ett storslaget ravinkomplex som bildades i samband med inlandsisens avsmältning. Däljorna är avsatt som riksintresseområde för naturvård för sina geologiska värden och är viktiga för att förstå inlandsisens avsmältningsförlopp. Området består av två ravin- eller rännsystem. Rännorna anses vara en följd av kortlivade smältvattenälvar mellan iskant och barmark. Terrängformationerna utgör även en säregen och värdefull landskapsbild. I området inns huvudsakligen barrskog med en del hus och mindre gårdar. Värdet kan påverkas negativt av markexploatering och av ej naturanpassat skogsbruk (Länsstyrelsen Dalarna 2003, Naturvårdsverket 2017). Ledningen sträcker sig cirka 700 meter genom den nordöstra delen av Persbo däljor riksintresseområde för naturvård. Inga hänsynsbiotoper passeras av ledningen inom riksintresseområdet. Lejaskogen (Lindesberg kommun) Lejaskogens riksintresse för naturvård består av skog och våtmarker. Centralt i området ligger Lejakärret som är naturreservat och delvis även Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet. Värdena i riksintresseområdet Lejaskogen består av en mycket rik kärlväxtlora i kalkhaltiga kärr. I kärren inns även grynsnäckor och ovanliga och hotade brunmossor. Flera ovanliga och rödlistade dagfjärilar som asknätfjäril (EN), sotnätfjäril (NT) och väddnätfjäril (VU) förekommer i området. Stora delar av området är påverkat av tidigare gruvverksamhet där gammalt gruvavfall med kalkhaltig slig delvis gett upphov till den rika loran (Länsstyrelsen i Örebro län 2013, Naturvårdsverket 2017). Ledningen sträcker sig cirka 1,7 kilometer genom den östra delen av Lejaskogen riksintresseområde för naturvård. Natura 2000-området och naturreservatet Lejakärret ligger som närmast cirka 400 meter från ledningen. Ledningen passerar över södra delen av Dammsjön, några bäckar och ett rikkärrsparti i södra delen av riksintresseområdet. Amboberget (Nora och Örebro kommuner) Ambobergets riksintresse för naturvård består av berg och branter med välutbildade klappervallar. Inom området inns även några mindre mossar. I norra delen inns naturskogsartad tallskog på berget med gammal tallskog i branterna. I södra delen inns delvis blandlövskog med ask, alm och asp med lera trädslag samt hassel. Här inns gamla träd med rik förekomst av epifyter av mossor och lavar. Tillgången på död ved är delvis god i området. I området inns ett stort antal signalarter och rödlistade arter av mossor, lavar och svampar. I de varma sluttningarna lever hasselmusen på en av sina nordligaste lokaler i landet. Flera olika sällsynta insekter inns i området. Den nordöstra delen av riksintresseområdet är sedan hösten 2009 naturreservat (Länsstyrelsen i Örebro län 2006, Länsstyrelsen i Örebro län 2009, Naturvårdsverket 2017). Ledningen sträcker sig cirka 1,3 kilometer längs den östra kanten av Ambobergets riksintresseområde för naturvård och cirka 1 kilometer längs kanten på naturreservatet. En mosse är belägen öster om ledningen och den fuktiga marken sträcker sig till en mindre del in i ledningsgatan. I området passeras också ett dike eller en dikad bäck. Latorpsplatån vid Tysslinge (Lekebergs och Örebro kommuner) Latorpsplatåns riksintresse för naturvård är ett relativt stort område med odlingslandskap i skogs- och mellanbygd beläget mellan Kilsbergen och Närkeslätten. Området vilar på sedimentära bergarter som sandsten, kalksten och alunskiffer vilka även bildar terrasser. I kanten av platån är vegetation och lora tydligt påverkad av berggrunden. Här inns ett stort inslag av ädellövskog, inklusive askskogar och stora hagmarker. Skogsstarr och guckusko är kärlväxter som förekommer i området och ses som karaktärsväxter. Mindre delar av riksintresseområdet är skyddade i lera mindre naturreservat och några få små Natura 2000-områden utpekade enligt artoch habitatdirektivet. Inget av dessa skyddade områden ligger i närheten av ledningen (Länsstyrelsen i Örebro län 2007a, Naturvårdsverket 2017). Ledningen sträcker sig cirka 3,1 kilometer genom den nordöstra delen av Latorpsplatåns riksintresseområde för naturvård. En stor del av sträckan genom riksintresseområdet går genom jordbruksmark. I denna del kan det innas bio- SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING

27 BÄSNA - ODENSVI 27 topskyddade objekt såsom stengärdesgårdar, diken och åkerholmar. Två dikade bäckar passeras av ledningen i området. Drumlinområdet vid Hackvad (Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner) Drumlinområdet vid Hackvads riksintresse för naturvård är ett relativt stort område bestående av odlingslandskap med stort inslag av naturbetesmarker med delvis både art- och individrik lora. Området är kuperat och präglas av drumliner som kan nå 30 meter över omgivande sänkor. Moränlera förekommer på drumlinerna medan sänkorna emellan mest består av öppen åkermark på utdikade torv- och dyjordar, en större mosse, Öjamossen, och en sänkt sjö, Skarbysjön. På drumlinerna inns bebyggelse, åkrar, ekdominerade hagar och buskmarker, lövskogsdungar och granskogspartier. Delar av riksintresseområdet är skyddat i lera mindre naturreservat och mindre Natura-2000-områden enligt art- och habitatdirektivet som ofta sammanfaller. Inget av dessa skyddade områden ligger i anslutning till ledningen (Länsstyrelsen i Örebro län 2007b, Naturvårdsverket 2017). Ledningen sträcker sig cirka 13 kilometer genom riksintresseområdet för naturvård. Ledningen passerar genom ett odlingslandskap längs hela sträckan genom riksintresseområdet. I odlingslandskapet kan det innas biotopskyddade objekt såsom stengärdesgårdar, diken och åkerholmar. En å (Täljeån) och några diken eller dikade bäckar passeras av ledningen i området. Längs en del av sträckan går ledningen i den nordvästra kanten av Öjamossen Nyregistrerade områden med naturvärden I detta avsnitt beskrivs områden med naturvärden registrerade efter att MKB:n för sträckan färdigställdes under Informationen har hämtats från Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets kartverktyg (Naturvårdsverket 2017, Skogsstyrelsen 2017). En översiktlig skrivbordsstudie av nyregistrerade områden har gjorts för hela led-ningssträckningen. Längs den berörda ledningssträckan har det tillkommit ett antal nyckelbiotoper, ett par objekt med naturvärde och ett naturreservat i anslutning till ledningsgatan. Säters kommun En ny nyckelbiotop är utpekad på Bergvik Skog AB:s mark strax öster om gränsen till Ludvika kommun. Biotopen registrerades i februari Nyckelbiotopen saknar registreringsnummer och gränsar till den västra sidan av ledningsgatan på en sträcka av cirka 100 meter. Biotopen är cirka 10,5 hektar stor och består av tallsumpskog med mindre inslag av björk. Inga arter inns inrapporterade från området (Artportalen 2017, Skogsstyrelsen 2017). Smedjebackens kommun Nyckelbiotop N (karta 6.27 i MKB 2010), en naturskogsartad kalkbarrskog om 5,2 hektar har skyddats genom naturvårdsavtal i augusti Skogen ligger öster om ledningen och gränsar till ledningen på en sträcka av cirka 50 meter. Den rödlistade arten tallticka (NT) och den fridlysta arten blåsippa har noterats i området (Artportalen 2017). Nyckelbiotop N (karta 6.27 i MKB 2010), en naturskogsartad barrskog om 1,4 hektar har skyddats genom naturvårdsavtal i augusti Skogen ligger väster om ledningen och gränsar till ledningsgatan på en sträcka av cirka 150 meter. Den fridlysta arten blåsippa har noterats i området (Artportalen 2017). En nyregistrerad nyckelbiotop från februari 2016 ligger på Bergvik Skog AB:s mark och saknar registreringsnummer. Nyckelbiotopen ligger cirka 4,5 kilometer sydost om Ludvika centrum och gränsar till den västra sidan av ledningsgatan på en sträcka av cirka 300 meter. Biotopen är cirka 2,8 hektar stor och består av grandominerad barrskog. Inga arter inns inrapporterade från området (Artportalen 2017). En nyregistrerad nyckelbiotop från februari 2016 ligger på Bergvik Skog AB:s mark och saknar registreringsnummer. Nyckelbiotopen ligger vid den nordöstra stranden av sjön Haggen och gränsar till den östra sidan av ledningsgatan på en sträcka av cirka 50 meter. Biotopen är cirka 6,7 hektar stor och består av barrskog med stort inslag av björk. Inga arter inns inrapporterade från området (Artportalen 2017, Skogsstyrelsen 2017). Nora kommun En nyregistrerad nyckelbiotop från januari 2015 om cirka 5,9 hektar med cirka 130-årig lövskog gränsar till ledningsgatans östra sida på en sträcka av cirka 50 meter. Nyckelbiotopen ligger på Sveaskogs mark och saknar registreringsnummer. En mindre del av nyckelbiotopen, 1,6 hektar, närmast ledningen har skyddats genom naturvårdsavtal i maj 2011 (diarienummer NV ). De rödlistade arterna kungsfågel (VU) och asppraktbagge (NT) har noterats i området (Artportalen 2017). Ett objekt med naturvärde (N ) med cirka 1,1 hektar lövrik barrnaturskog inventerades i november Objektet ligger väster om ledningen och gränsar till ledningsgatan på en sträcka av cirka 100 meter. Ett objekt med naturvärde (N ) med cirka 1,6 hektar bäckravin inventerades i augusti Objektet ligger öster om ledningen och gränsar till ledningsgatan på en sträcka av cirka 50 meter. (Artportalen 2017, Skogsstyrelsen 2017). Naturreservatet Alntorps storskog beslutades Reservatet är cirka 45 hektar stort och ligger öster om ledningen. I området inns naturskogsartad äldre barrskog med litet inslag av lövträd. I delar av skogen är hänglavsloran riklig. Rödlistade svampar som tallticka (NT), ullticka (NT), gränsticka (NT) och dofttaggsvamp (NT) är noterade i området. Bland mer intressanta fågelarter som noterats i eller vid reservatet kan nämnas tjäder (Af) och järpe (Af) liksom de rödlistade arterna tretåig hackspett (NT), backsvala (NT), hussvala (VU) och smålom (NT) (Artportalen 2017, Länsstyrelsen i Örebro län 2016). Reservatet gränsar till ledningsgatan på en sträcka om cirka 200 meter Biotoper upptagna i Svenska kraftnäts fältmanual Bäckar och åar Ledningen passerar över Storån, Hammarbyån och Svartån vilka är de tre största vattendragen längs sträckningen mellan Bäsna och Odensvi. Utöver dessa passerar ledningen åar KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT

28 28 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION vid elva platser och över cirka 90 större bäckar. Ledningen passerar även över en mindre kanal. De lesta av dessa passager är i skogslandskap, övriga i jordbrukslandskap där de mindre vattendragen oftast är dikade och/eller rätade. Småvatten och andra vattenmiljöer Ledningen passerar över tre småvatten och tio tjärnar på sträckan Bäsna -Odensvi. Ledningen passerar också över tio sjöar eller vikar av sjöar och löper i tre fall längs med sjöstränder. Övre Hillen, Haggen, Norra Bredsjön och Stora Gålsjön är exempel på sjöar som ledningen passerar. Våtmarker och sumpskogar Ledningen mellan Bäsna och Odensvi passerar genom åtta objekt från våtmarksinventeringen. Tre av objekten längs sträckningen är av klass 2 (högt naturvärde) och fem är av klass 3 (vissa naturvärden). I området inom och invid ledningsgatan spritt längs med ledningssträckningen inns, utöver de utpekade VMI-objekten, även ett antal våtmarker som inte är utpekade i några inventeringar. Cirka 22 sumpskogsobjekt ligger i direkt anslutning till ledningsgatan längs den aktuella sträckningen. Hällmarker Partier med hällmarker inns längs kortare sträckor av den aktuella kraftledningsgatan, främst i södra halvan som exempelvis öster om Nora och i Kilsbergen. Stenmurar, odlingsrösen och åkerholmar Stenmurar, odlingsrösen och åkerholmar i jordbruksmark är biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet och som skulle kunna förekomma där ledningen passerar genom jordbruksmark. Detta gäller främst i den södra delen av sträckningen, mellan Kilsbergen och Odensvi. Andra typer av biotopskyddade objekt som skulle kunna förekomma är alléer och småvatten (inklusive diken och högst två meter breda naturliga bäckfåror). 6.3 Konsekvenser för naturmiljön Vid anläggandet av en ny kraftledning sker stora förändringar längs sträckningen där ledningen byggs. Berörda områden förändras och kan skadas i mindre eller större utsträckning. Vissa skador är temporära och kan återställas eller läka och andra är permanenta. Då den beintliga kraftledningen stått på samma plats under många år bedöms naturen i ledningsgatan vara i balans efter ingreppet vid anläggningen av ledningen. Inga förändringar av miljön inom ledningsgatan kommer att ske på grund av att ledningen kommer att stå kvar och konsekvenserna bedöms som obetydliga. En viss risk för påverkan av naturmiljövärden kan föreligga i samband med återkommande röjning, kantträdsavverkning och eventuella framtida underhållsåtgärder (byte av komponenter, stolpar, stag, topplinor etcetera) som kan vara nödvändiga för att säkerställa ledningens fortsatta drift. Vattendrag kan påverkas negativt vid läckage av oljor, bränslen med mera eller om körning sker i känsliga strandzoner eller direkt i vattendragen. Konsekvenserna av framtida underhållsåtgärder beror på faktorer så som vilken typ av underhållsåtgärder som ska utföras, när på året underhållet utförs och vilka områden som kommer beröras av underhållet men bedöms som små med tanke på de krav som Svenska kraftnät ställer på sina underhållsentreprenörer Arter Generellt Biotop och habitat kan begränsas eller försvinna i och med anläggande av en kraftledning. Med tiden uppstår det nya biotoper i ledningsgatan och dessa kan gynna vissa arter och missgynna andra. Generellt gynnas arter som trivs i solbelysta ängsliknande eller lågbuskiga miljöer och i en miljö som påverkas av den hävd som det återkommande röjningsarbetet innebär. Röjningsarbete och andra åtgärder kan innebära körning i ledningsgatan och att träd, buskar och växtlighet i direkt närhet till det som röjs bort klipps ner vid röjningsarbetet. Konsekvenserna beror till viss del på den årstid då åtgärderna utförs och kan vara negativa för vissa arter medan andra arter gynnas av dessa omständigheter. Den sporadiska störningen från markfordon har en gynnsam inverkan på lågväxta och hävdgynnande växter (Grusell & Kyläkorpi 2001). En del arter påverkas negativt av röjnings- och underhållsarbeten på grund av den närvaro av människor dessa innebär men även på grund av buller. Konsekvenserna bedöms som små till obetydliga. Kraftledningen med tillhörande röjd ledningsgata har funnits i området länge och ledningen innebär inte några tillkommande störningar jämfört med i nuläget. Ingen nybyggnation av ledning, nya vägar eller andra åtgärder som kan leda till ökad mänsklig aktivitet eller habitatförlust är aktuella. Löpande besiktningar och underhåll sker på samma sätt och i samma cykler som idag. Konsekvenserna bedöms som obetydliga till små. De arter som inns i och nära ledningsgatan är redan påverkade av ledningen och dess skötsel och förutsättningarna för dessa arter förändras inte av att ledningen står kvar. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. Kärlväxter, mossor, lavar, svampar och insekter Ett antal skyddsvärda arter inns noterade i ledningsgatan eller i skogsmiljöer i nära anslutning till denna. Arterna kan påverkas negativt om åtgärder i ledningsgatan utförs så att dess biotoper försvinner men med Svenska kraftnäts försiktighetsåtgärder bedöms konsekvenserna som små till obetydliga. Hävdgynnade kärlväxter har sin naturliga hemvist i det gamla kulturlandskapet och gynnas av skötsel i ledningsgatan. Ledningsgatorna erbjuder dem reträttmöjligheter (Grusell & Kyläkorpi 2001). Därav bedöms konsekvenserna av röjningsarbetet som positiva för hävdgynnade kärlväxter. En gammal ledningsgata som har skötts under lång tid ger goda förutsättningar för såväl fjärilar som deras värdväxter och därmed bedöms konsekvenserna av ledningsgatans fortsatta underhåll som positiv för fjärilar (Grusell & Kyläkorpi 2001). Konsekvenserna av röjningsarbetet i ledningsgatan för mossor, lavar, svampar och insekter bedöms som små då deras livsmiljöer endast påverkas marginellt. SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING

29 BÄSNA - ODENSVI 29 Grod- och kräldjur samt mollusker Ledningen passerar över vattenmiljöer men inga stolpar eller stag är placerade i vatten. Med den hänsyn till vattendrag och öppna vatten som beskrivs i avsnitt bedöms ledningen inte påverka varken lodpärlmussla eller groddjur negativt. Kräldjur trivs i öppna solbelysta miljöer och gynnas av att ledningsgatan hålls fortsatt öppen. Konsekvenserna av röjningsarbetet i ledningsgatan för groddjur och mollusker bedöms bli obetydliga då ingen påverkan av vattendragen ska ske. För arter som missgynnas av att skuggande vegetation försvinner skulle konsekvenserna kunna bli obetydliga till små, då det endast är en mindre del av livsmiljön som påverkas. För kräldjur är konsekvenserna av röjningsarbetet positiva. Däggdjur Fyra vattendrag med förekomst av utter och några med bäver passeras av ledningen. Eftersom arterna är vattenbundna är risken för påverkan vid underhållsåtgärder mycket liten eller obeintlig. På lera platser i ledningsgatan har hasselmus påträfats. Arten skulle kunna påverkas negativt om röjning i ledningsgatan utförs så att dess biotoper försvinner och/eller om åtgärden utförs under den period av året då arten är aktiv. Med Svenska kraftnäts försiktighetsåtgärder bedöms konsekvenserna som små till obetydliga. Konsekvenserna av att ledningen beviljas förlängd koncession för linje bedöms därmed bli obetydliga för dessa arter. Fåglar Kraftledningar kan utgöra ett hot mot fåglar dels genom att större fåglar kolliderar med själva ledningen och skadas eller dör dels genom risken för eldöd i samband med att de kommer i kontakt med strömförande och oisolerade delar och orsakar kortslutning. För stora högspänningsledningar som denna 400 kv-ledning är risken för fågeldödlighet på grund av strömgenomgång små på grund av att strömförande delar och jord ofta är väl åtskilda. Istället är det kollision med topplinan som utgör den största risken för fåglar vid denna typ av ledning. I allmänhet ses större rovfåglar som kungsörn, havsörn och iskgjuse som mer utsatta för kollisioner med ledningar än andra fågelarter. Kungsörnen verkar sårbar för kollision när den jagar, i första hand när örnen i hög hastighet förföljer ett byte. Även andra stora fåglar, som svanar, gäss, tranor och skogshöns kolliderar oftare på grund av sämre förmåga att parera hinder i lygvägen. Änder, vadare och måsfåglar kan också vara utsatta för större kollisionsrisk. Mindre fåglar kolliderar även de med ledningar men i betydligt mindre utsträckning i förhållande till hur vanliga dessa är jämfört med större fågelarter. De lesta kollisioner verkar ske när det är mer eller mindre mörkt exempelvis när fåglar lyger till eller från övernattningsplatser (Bevanger m l 2016, Prinsen m l 2012, SOF 2017). Av de påträfade fågelarterna i området är det främst större rovfåglar, sångsvan, trana, olika ugglearter och skogshöns som generellt sett är särskilt känsliga för kollision med ledningar. Slaguggla kan troligen innas längs ledningssträckan även om inga fynd närmare än 1 kilometer är inrapporterat på Artportalen. Denna art är, tillsammans med de i denna del av landet ovanliga häckande arterna hökuggla och lappuggla, skogshäckande och jagar ofta över intilliggande öppna marker som myrar, hyggen, fält och ledningsgator. Dessa ugglor sitter ofta på en upphöjd plats i ett träd, torrträd eller liknande för att spana efter lämpliga byten, oftast smågnagare, för att därefter dyka ner på bytet efter en kortare lykt. Arterna sitter och lyger oftast som högst i lite över trädtoppshöjd. Den aktuella 400 kv-ledningen sträcker sig ofta betydligt högre än trädtoppshöjd. Risken för eldöd för fåglar är betydligt mindre vid denna typ av ledning än för ledningar med lägre spänningar där faslinorna sitter tätare ihop och det även kan innas stolptransformatorer där större fåglar lättare kan kortsluta ledningar. Riskerna för kollision eller eldöd för dessa ugglor med denna typ av ledning bedöms därför som små. Skogshöns som orre och tjäder lyger ofta genom skog och upp över trädtoppshöjd men normalt sett inte på den höjd som den aktuella 400 kv-ledningen. Dessa skogshöns ses dock som generellt känsliga för kollision med luftledningar då de är relativt stora och har begränsad pareringsförmåga. Risken för kollision och eldöd bedöms som lägre för denna typ av ledning än för lägre ledningar. Risken för kollision med stora kraftledningar av den typ som är byggd mellan Bäsna och Odensvi bedöms som liten för ugglor men för skogshöns och större rovfåglar inns en viss risk. Underhållsarbeten på och vid ledningen skulle kunna störa häckande fåglar framför allt under lek- och fortplantningsperiod under vår och sommar. Den känsliga perioden varierar beroende på art men sträcker sig huvudsakligen från april till och med juni. Konsekvenserna av ledningens närvaro för fåglar bedöms för de lesta arter som obetydliga då risken för kollision och eldöd är mycket liten för denna kraftledning. För arter som löper stor risk att kollidera med kraftledningen, i det här fallet främst skogshöns och större rovfåglar, bedöms konsekvenserna bli små till måttliga. Risken för att kraftledningen ger påverkan på populationsnivå bedöms som liten. Konsekvenserna av röjningsarbeten bedöms generellt som obetydliga. För vissa särskilt störningskänsliga fågelarter skulle konsekvenserna kunna bli större om röjningsarbeten utförs under häckningsperiod. Åtgärder kan vidtas lokalt för att lindra påverkan för fåglar. Sjön Gäsan Sjön Gäsan ger intryck av att vara en näringfattig skogssjö som delvis omges av öppen myrmark. Sjön ger inte intryck av att vara en särskilt art- eller individrik sjö ur fågelsynpunkt. Gäsan inns inte med i planeringsunderlagets beskrivning av naturvärden i kommunen. Arter som storlom, storspov och KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT

30 30 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION tofsvipa kan eventuellt häcka vid sjön. Risken för eldöd för fåglar vid denna typ av 400 kv ledning bedöms som liten då fas- och jordledningar är skilda med lera meter. Ledningen sträcker sig till större del längs med sjön och korsar en vik och utgör ingen påtaglig barriär för exempelvis lygande storlom och andra större fåglar. Konsekvenserna bedöms som obetydliga till små. Tysslingen Även om ledningen ligger relativt långt utanför Natura 2000-området Tysslingen skulle den kunna påverka förekommande fåglar i området. En bedömning av i vilken utsträckning utpekade arter i Natura 2000-området Tysslingen förekommer i ledningsgatan återinns i Tabell 5. Av de utpekade fågelarterna i Natura 2000-området är det främst sångsvan, havsörn, kungsörn och trana som generellt sett är särskilt känsliga för kollision med ledningar. Sammantaget bedöms dessa fyra arter troligen uppehålla sig inom eller nära ledningsgatan i relativt begränsad omfattning då det inns större ytor med bra födosöks- och rastmiljöer i och närmast runt Tysslingen. Konsekvenserna av ledningens närvaro bedöms därmed som obetydliga till små. Samlad bedömning av konsekvenser för arter Svenska kraftnät bedömer att konsekvenserna för arter som beinner sig i och nära ledningsgatan blir obetydliga eller små till följd av att ledningen beviljas förlängd koncession för linje Naturmiljöer Generellt Naturmiljöer längs ledningsgatan avgränsas generellt av ledningsgatan och det innebär att områdens skyddsvärden inte alltid återinns i ledningsgatan även om det skyddade området sträcker sig in i eller genomkorsas av ledningsgatan. Hydrologiskt känsliga områden, som till exempel våtmarker och sumpskogar, kan påverkas negativt av körning och avverkning inom områdena. Oförsiktighet inom dessa områden kan leda till skador som kan påverka områdets hydrologi. Vattenmiljöer kan påverkas negativt vid läckage av oljor, bränslen med mera eller om körning sker i känsliga strandzoner. För ängs-, hag- och betesmarker kan röjningsarbetet bidra till att områden bibehålls öppna och att förutsättningarna för att bevara områdenas värden ökar. Konsekvensbedömning för respektive område som passeras av ledningen redovisas i MKB (2010). Riksintresseområden och Natura 2000 Samtliga Natura 2000-områden och riksintressen har utpekats efter att ledningen byggdes. Beintliga naturmiljöer inom områdena bedöms därmed inte påverkas av en förlängd nätkoncession. Konsekvenserna av det återkommande röjningsarbetet i ledningsgatan bedöms generellt för berörda Natura 2000-områden och riksintressen bli obetydliga eller små till följd av att ledningen beviljas förlängd koncession för linje. Vissa biotoper eller arter inom områdena kan kräva särskild hänsyn, se avsnitt 6.4. Nyregistrerade områden med naturvärden Nyckelbiotoper, objekt med naturvärden och naturreservat som ligger nära kraftledningen påverkas inte av ledningen eftersom naturvärdena i dessa områden inns i miljöer utanför ledningsgatan. Konsekvenserna för nyregistrerade områden med naturvärden bedöms därmed som obetydliga. Samlad bedömning av konsekvenserna för naturmiljöer Några förändringar i kraftledningens sträckning är inte aktuella inför ansökan om förlängd nätkoncession. Detta innebär att ytterligare ny naturmark inte kommer att tas i anspråk än den som ledningsgatan utgörs av idag. Något ytterligare fysiskt intrång i områden längs kraftledningen kommer därmed inte att ske. Beintliga naturmiljöer inom riksintresseområden och andra skyddsvärda naturmiljöer bedöms därmed inte påverkas av en förlängd nätkoncession. Svenska kraftnät bedömer att konsekvenserna för naturmiljöer i ledningens närområde blir obetydliga eller små till följd av att ledningen beviljas förlängd koncession för linje. Konsekvenserna av det återkommande röjningsarbetet bedöms generellt som obetydliga till små. Underhållsåtgärder kan innebära lokal påverkan på naturmiljöer. Denna kan lindras eller undvikas genom att försiktighetsåtgärder vidtas, se avsnitt Åtgärdsförslag Genom att utföra röjning och andra underhållsåtgärder hänsynsfullt kan risken för skada på omgivande naturmiljöer lindras eller helt undvikas. Generellt gäller att samråd ska hållas med berörd länsstyrelse enligt 12 kap 6 miljöbalken om det vid till exempel underhållsåtgärder inns risk för att naturmiljön väsentligt kan komma att ändras. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan innas risk för att naturmiljön i ett Natura 2000-område eller naturreservat kan komma att påverkas krävs tillstånd eller dispens enligt 7 kap. miljöbalken. Dispens enligt 7 kap. miljöbalken krävs också om någon underhållsåtgärd medför att det kan innas risk för att en biotop som omfattas av det generella biotopskyddet skadas. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan innas risk för påverkan eller skada på en fridlyst art krävs dispens enligt artskyddsförordningen (2007:845). I samband med detta görs en bedömning av om det inns behov av speciika hän-synsåtgärder längs den aktuella sträckan och en förnyad sökning i Artportalen görs för att ta reda på lokaler och aktuell status för skyddsvärda arter längs den aktuella ledningssträckningen. Om en fältstudie krävs för att fastställa en mer noggrann position för en skyddsvärd art eller eventuell förekomst av artrika ängsmiljöer inom ledningsgatan kan detta komma att utföras i samband med planering av underhållsåtgärden Arter Kärlväxter och insekter Hänsyn till skyddsvärda och störningskänsliga växtarter med växtplatser inom ledningsgatan kan oftast tas genom att körning förbi platsen kan ske i andra delar av ledningsgatan. Skyddsvärda fjärilar är ofta knutna till vissa växtarter eller växtsamhällen. Hänsyn till dessa kan oftast ske på liknande sätt, genom körning förbi bestånd med växtarter eller växtsamhällen och skyddsvärda insekter i andra delar av ledningsgatan. I samband med underhållsåtgärder ges entreprenörer information om var sådana arter förekommer SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING

31

32 32 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION Skötsel av kraftledningsgatans biotoper Längs ledningssträckningen mellan Bäsna och Odensvi bedöms följande hänsynsbiotoper i Svenska kraftnäts fältmanual för skötsel av kraftledningsgatans biotoper vara aktuella: > Bäckar och åar > Småvatten > Våtmarker > Hällmarker > Stenmurar, odlingsrösen och åkerholmar I denna komplettering tas även tjärnar och sjöar upp i avsnitten om småvatten, då de kräver liknande hänsyn som denna biotop. Skötselåtgärder för artrika biotoper (torrängar, friskängar, fuktängar och sandiga miljöer) har beskrivits i avsnitt ovan. Inför utförandet av underhållsåtgärder upprättas en genomförandebeskrivning och en projektspeciik Åtgärdsplan för mark och vatten som omfattar de generella och speciika hänsynsåtgärder som krävs för berörda biotoper beskrivna i MKB (2010) med tillhörande komplettering (detta dokument) och som underhållsentreprenören är skyldig att följa. Bäckar och åar Vid underhållsarbeten i närheten av bäckar och åar ska lågväxande buskridåer intill bäckar och åar sparas i möjligaste mån och död ved tas inte bort från vattendraget. Grävning och körning med maskiner i och invid vattendrag minimeras. Vattendrag kommer också att hållas fria från röjningsavfall. Där trädridåer utmed vattendrag saknas idag skulle man kunna låta vegetationen få växa upp och sedan bibehålla den på en sådan höjd att inga träd riskerar att bli högre än ledningen. På så sätt kan miljön längs vattendragen förbättras och man förbättrar även vattendragens funktion som spridningsvägar för olika arter. Småvatten och andra vattenmiljöer Vid underhållsarbeten i närheten av småvatten undviks det att lägga röjningsavfall i öppna vattenytor och det är också viktigt att bevara en zon bevuxen med buskar och mindre träd närmast vattnet. Samma typ av hänsyn gäller även vid stränder av tjärnar och sjöar som passeras av ledningen. Där träd- och buskridåer nära vattnet saknas idag skulle man kunna låta vegetationen få växa upp och sedan bibehålla den på en sådan höjd att inga träd riskerar att falla över ledningen. På så sätt kan miljön runt vattenmiljöerna förbättras. Våtmarker Körning i våtmarker minimeras och undviks under perioder när marken har låg bärighet. Vid röjning sparas lågväxande buskar och träd som inte riskerar att växa in i ledningen. Så långt som möjligt undviks att lägga röjningsavfall på våt eller fuktig mark. Hällmarker Skötselåtgärder i hällmarksmiljöer bör undvikas. Äldre, långsamväxande träd som inte kommer att växa in i ledningen sparas. All död ved i dessa miljöer bör om möjligt lämnas kvar. Stenmurar, odlingsrösen och åkerholmar Körning med maskiner i direkt anslutning till stenmurar och odlingsrösen undviks Röjningsavfall tas bort från stenmurar och odlingsrösen. Lågväxande buskar på åkerholmar sparas. Det är inte tillåtet att schakta eller göra åverkan på en åkerholme. För biotopskyddade vattenmiljöer gäller den hänsyn som beskrivits ovan under Bäckar och åar och Småvatten och andra vattenmiljöer. Samlad bedömning Svenska kraftnät bedömer generellt att konsekvenserna för arter och naturmiljöer i ledningens närområde bli obetydliga eller små till följd av att ledningen beviljas förlängd koncession för linje. Detta under förutsättning att försiktighetsåtgärder vidtas vid röjnings- och underhållsåtgärder för att skydda känsliga arter och biotoper. SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING

33 BÄSNA - ODENSVI BEMÖTANDE AV SAMRÅDSYTTRANDE I begäran om komplettering efterfrågas Svenska kraftnäts bemötande av samrådsyttrandet från fastighetsägaren till Svenska kraftnät vill först förtydliga att yttrandet kommer från fastighetsägaren till (skrivfel i MKB:n från 2010). Svenska kraftnät har rutiner och krav för utförande av röjningsarbeten och andra underhållsarbeten på alla sina kraftledningar. Den entreprenör som genomför underhållsarbete ska följa dessa i enlighet med det avtal som upprättas mellan entreprenören och Svenska kraftnät inför respektive underhållsåtgärd. Inför röjningar och andra underhållsåtgärder kontaktas fastighetsägaren, vanligtvis av entreprenören. I aviseringsbrevet ska det innas kontaktuppgifter dit fastighetsägarna kan vända sig för att framföra synpunkter och önskemål inför åtgärden. I enlighet med Svenska kraftnäts rutin TR12-13 Riktlinjer för underhåll av ledningsgator får inte röjningsavfall lämnas hängande på kvarstående vegetation. Träden skall sågas loss helt från stubbarna. Tomtmark, åkrar, diken, bäckar, stigar, vägar och stängsel skall hållas fria från röjningsavfall. Vid upprättande av avtal för ledningsrätt får markägaren två alternativ när det gäller träd, eget tillvaratagande eller att träden säljs som rotpost det vill säga Svenska kraftnäts underhållsentreprenör avverkar och forslar bort träden. Svenska kraftnäts underhållsingenjörer är måna om att hög personsäkerhet och leveranssäkerhet ska upprätthållas och att felanmälningar ska utredas och vid behov ska reparationer ske. Isbildningar på stolpar är generellt sett inget känt problem. Vid behov utförs besiktning av ledningar och det är främst topplinor och faslinorna som det kan bli problem med. Svenska kraftnät behöver utreda mer om och när det blir isbildning på stolpen hos fastighetsägaren för att kunna göra en bedömning om vilka riskerna är och hur dessa kan åtgärdas. Fastighetsägaren kan göra en anmälan om sina problem med störningar via Svenska kraftnäts registratur för att uppmärkamma Svenska kraftnät om dessa problem. I många fall åker personal från Svenska kraftnät ut och gör mätningar på plats samt utför åtgärder som kan minska problemen. KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT

34 34 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 8. UNDERHÅLLSÅTGÄRDER Ansökan ska kompletteras med ett förtydligande när åtgärder som kan innefatta anläggande av transportvägar, schaktning eller andra markingrepp kan vara aktuella för en beintlig ledning. För en beintlig kraftledning kan lera olika underhålls- och moderniseringsåtgärder bli aktuella. Åtgärder som skulle kunna omfatta anläggande av transportvägar, schaktning och andra markingrepp kan vara exempelvis byte av stolpar, byte av stag, stagskruvar eller stagfundament och byte av topplina (om denna innehåller optoiber som ska anslutas till beintligt markförlagt nät) och jordningslina. SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING

35 BÄSNA - ODENSVI REFERENSER Artportalen Rapportsystem för växter, djur och svampar, senast besökt Bevanger m l Bevanger, K., May, R., Stokke, B. Dyreliv og kraftledninger. Miljö- og forsyningsmessige utfordringer. NINA Temahefte 67. Kyläkorpi, L. och Grusell, E. (red) Livsmiljöer i kraftledningsgatan. Borlänge kommun Borlänges natur ett planeringsunderlag. Beslutat Länsstyrelsen Dalarna (2003). Område av riksintresse för naturvård i Dalarnas län. Nr 90 Persbo däljor. Länsstyrelsen i Örebro län (2005). Bevarandeplan Natura 2000 Tysslingen SE Fastställd av Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Örebro län (2006). Registerblad. Område av riksintresse för natur-vård i Örebro län. Områdesnummer NRO18047 Amboberget. Senast uppdaterad Länsstyrelsen i Örebro län (2007a). Registerblad. Område av riksintresse för naturvård i Örebro län. Områdesnummer NRO18014 Latorpsplatån. Senast uppdaterad Naturvårdsverket (2017). Kartverktyget Skyddad natur, Besökt i februarimars 2017 Nätområden.se. ( ) Prinsen, H.A.M., Smallie, J.J., Boere, G.C. & Píres, N. (Compilers), Guidelines on How to Avoid or Mitigate Impact of Electricity Power Grids on Migratory Birds in the African- Eurasian Region. AEWA Conservation Guidelines No. 14, CMS Technical Series No. 29, AEWA Technical Series No. 50, CMS Raptors MOU Technical Series No. 3, Bonn, Germany. Riksantikvarieämbetet, FMIS Fornsök. ( ) Skogsstyrelsen (2016a) Skogens pärlor, skogsstyrelsen.se/skogskartan/ Besökt i februari-mars 2017 SOF Sveriges Ornitologiska Förening. Policy för fåglar kontra eldistribution, remissversion Utkast Svenska kraftnät. Bedömningsgrunder luftledning. Svenska kraftnät. Fältmanual för skötsel av kraftledningsgatans biotoper Länsstyrelsen i Örebro län (2007b). Registerblad. Område av riksintresse för naturvård i Örebro län. Områdesnummer NRO18011 Drumlinområdet vid Hackvad. Senast uppdaterad Länsstyrelsen i Örebro län (2009). Länsstyrelsen i Örebro län beslut om bildande av naturreservatet Amboberget i Nora och Örebro kommuner och beslut om föreskrifter mm Länsstyrelsen i Örebro län (2013). Registerblad. Område av riksintresse för natur-vård i Örebro län. Områdesnummer NRO18085 Lejaskogen. Senast uppdaterad Länsstyrelsen i Örebro län (2016). Beslut om bildande av naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun samt beslut om föreskrifter m.m Ledningskollen.se. Besökt februari 2017 Länsstyrelsernas GIS-tjänster. ( ) KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT

36 36 ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION BILAGOR Bilaga 1. Koncessionskarta: översiktskarta och detaljkarta 1 15 Bilaga 2. Alternativredovisning, kartor med alternativa sträck ningar och motstående intressen Bilaga 3. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING

37