Innovationsagenda för Kalmar län utkast version 0.93

Transkript

1 Innovationsagenda för Kalmar län utkast version 0.93 Innovationsagendan har tagits fram med stöd från Tillväxtverket i samarbete mellan Regionförbundet i Kalmar län, Linnéuniversitetet, Landstinget i Kalmar län, Almi Företagspartner Kalmar län, Kalmar Science Park, IUC Kalmar län och Atrinova Affärsutveckling. I innovationsagendan finns principer och prioriteringar för hur länets innovationsförmåga kan utvecklas. Vidare finns en handlingsplan för hur alla aktörer i länet tillsammans kan arbeta för en ökad innovationsförmåga.

2 Innehåll Sammanfattning... 3 A. Principer... 4 B. Prioriteringar... 6 C.Handlingsplan... 8 Aktivitetsområde 1. En vass specialiseringsstrategi för Kalmar län 8 Aktivitetsområde 2. En enklare och tydligare systemstruktur Aktivitetsområde 3. Ett regionalt inkubatorsystem Aktivitetsområde 4. Aktivitetsområde 5. Aktivitetsområde 6. Ökad samverkan mellan forskning och näringsliv Utvecklat regionalt ledarskap för ökad innovationsförmåga Ökad, utmaningsdriven offentlig innovationsförmåga Aktivitetsområde 7. Uppföljning och kontinuerlig systemutveckling 22 Den senaste versionen av Innovationsagendan samt bakomliggande material finner du på wwww.innovationskraftkalmarlan.se Regionförbundet i Kalmar län 2 Innovationsagenda

3 Sammanfattning Invånarna i vår region har alltid varit bra på att ta tillvara begränsade resurser. Med kreativitet, sparsamhet och flitighet har våra föregångare skapat ett gott liv i ett landskap med magra jordar, stora avstånd och liten tillgång på energi. Idag skulle vi kalla det resurssnål produktion där färre gör mer utan att slösa med vare sig naturresurser eller tid. Den traditionen behöver vi tillsammans fortsätta att förvalta och förädla genom att öka vår innovationsförmåga att ständigt bli bättre på att omsätta idéer till nytta oavsett om det handlar om en ny produkt som kan exporteras, en ny tjänst som underlättar människors vardag eller kanske en ny metod som gör sjukvården lite bättre. På så sätt kan vi tillsammans skapa arbete och välfärd för länets innevånare idag och i framtiden. Innovationsagendan för Kalmar län är ett policydokument som ska utgöra en grund för att vi alla tillsammans i Kalmar län gemensamt ska kunna förbättra innovationsförutsättningarna i länet. Nyckelordet är just tillsammans ingen enskild aktör äger alla frågorna. Agendan har tagits fram av en bred arbetsgrupp av innovationsstödjande aktörer på uppdrag av Regionförbundets styrelse och med stöd av Tillväxtverket. Agendan består av tre delar: Principer. Utgångspunkter som speglar utmaningarna för att öka länets innovationsförmåga och exempel på åtgärder som kan utföras utifrån dessa. Principerna är i huvudsak baserade på externa analyser av länets förutsättningar Prioriteringar. Vilka insatsområden som är viktigast att arbeta med utifrån principerna. Prioriteringarna är i huvudsak baserade på de dialoger som genomförts i arbetet med agendan. Handlingsplan. Utifrån principerna och prioriteringarna har projektet formulerat aktivitetsområden som länets aktörer rekommenderas att fokusera på för att arbetet ska leda till konkreta förbättringar för innovatörerna. För en liten region som Kalmar län blir vikten av att ta tillvara alla invånares innovationsförmåga så mycket större. Därför måste vi enträget fortsätta att arbeta för jämställdhet och mångfald, ta tillvara på förmågan hos ungdomar och äldre, nya och gamla länsinnevånare, män och kvinnor helt enkelt hela länets skapandekraft. Lars Blomberg Ordförande i regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län 3 Innovationsagenda

4 A. Principer Ur materialet som innovationsagendan baseras på har ett antal nyckelbegrepp utkristalliserats. Dessa begrepp speglar både förutsättningar och utmaningar i Kalmar län och kan därför användas för att formulera principer för ett nytt innovationssystem för Kalmar län Sju sådana principer har identifierats: 1. Arbeta hållbart. Ett innovationssystem måste vara robust över tid, både vad gäller ekonomi och personella resurser. Vi har inte råd att slösa bort vare sig pengar eller tid på svaga eller dåligt finansierade, kortsiktiga lösningar. 2. Skapa enkelhet. Systemets samtliga användare måste snabbt kunna förstå och navigera i systemet. Snabbhet till marknaden är avgörande för innovationers förutsättningar att lyckas. 3. Vara resurseffektiva. Vi är en liten region med små resurser, det gör att vi måste anstränga oss hårdare för att få ut mycket av lite. Att vara vassa där det gör skillnad och överlåta till andra det de gör bättre och att ta tillvara alla länsinnevånares kreativitet på lika villkor. 4. Gräva där vi står. Vi är de vi är och har det vi har. Kalmar län har stora tillgångar, det är dessa vi ska utgå ifrån, inte ifrån illusioner om vilka vi skulle vilja vara. 5. Samarbeta med andra. De bästa innovationsmiljöerna kännetecknas av stor förmåga att kombinera kunskap från olika håll. För en liten region är det än viktigare att samarbeta med de bästa och ödmjukt lära sig av de som kommit längre. Det är också viktigt att på individplanet vara öppen för ny kunskap och nya idéer från människor med andra erfarenheter. 6. Höja blicken. Kalmar län har förutsättningar att vara internationellt framgångsrikt i ett litet antal, smala nischer. För att lyckas behöver vi vara väldigt ambitiösa i dessa nischer, inte bara följa utvecklingen utan hela tiden anstränga oss för att förstå vad som kommer härnäst. Självklar måste vi också arbeta för att ta tillvara kunskaper och erfarenheter från människor med olika bakgrund. 7. Ta ansvar. Manna faller inte från himlen. Om vi vill skapa utveckling i vår del av landet så måste vi själva agera. Även om det går att hitta resurser på annat håll så är det vårt ansvar att ständigt leta och inte minst göra oss relevanta för samarbeten och resurser utifrån. Regionförbundet i Kalmar län 4 Innovationsagenda

5 Utifrån dessa principer kan åtgärder utformas. Några exempel på konsekvenser av att tillämpa principerna kan vara att vi i Kalmar län ska: Formulera en specialiseringsstrategi utifrån det vi är bäst på och söka samarbete med de främsta i Sverige och Europa. Mer om detta, bakgrund, utgångspunkter och tillämpning kan läsas i PM En smart specialisering för Kalmar län bakgrund och utgångspunkter (3, 4, 5) Vidareutveckla slimmade, men inte snåla stödfunktioner som både löser uppgiften och klarar att samarbeta med organisationer i andra delar av Sverige, Europa och världen. (1, 5, 7) Fortsätt att utforma egna rimligt heltäckande och begripliga innovationskedjor utifrån våra egna resurser och hjälpa till att hitta vägar utanför länet när våra egna resurser inte räcker. (2, 3, 4) Eliminera parallella eller konkurrerande stödfunktioner utan att förlora kunskap och energi hos individerna som arbetar där Mer om detta, bakgrund, utgångspunkter och tillämpning kan läsas i PM Ett tydligare Innovationsstödjande system för Kalmar län. (1, 2, 3) Anstränga oss för att skapa kombinationer av verksamheter som kan driva projektfinansierad verksamhet men ändå attrahera duktiga människor. Alltså att dra nytta av möjligheterna till finansiering av utvecklingsprojekt och ändå erbjuda goda anställningsvillkor. (1, 3, 7) Bygga in funktioner som klarar av att informera inåt och utåt för att både öka möjligheterna för gränsöverskridande samarbete och för att göra oss relevanta för parter utanför länet. (2, 5, 7) Förbättra länets omvärldsbevakning i de områden som är särskilt viktiga genom att skapa utrymme för detta till exempel i samarbetsorganisationer. (5, 6, 7) Förbättra regionens attraktionskraft genom att inåt och utåt vara tydliga med våra styrkor. På så sätt kan vi attrahera talang, öka andelen unga som stannar kvar eller återvänder till regionen, öka andelen studenter som stannar kvar i regionen efter avslutad utbildning samt attrahera fler nyanlända. (4, 6, 7) Regionförbundet i Kalmar län 5 Innovationsagenda

6 B. Prioriteringar Utifrån de vägledande principerna för Innovationsagendan har ett antal övergripande prioriteringar formulerats. Prioriteringar ska ange färdriktningen i de aktiviteter som anges i handlingsplanen. Utifrån prioriteringarna ska både konkreta insatser och mätbara mål kunna formuleras. Generella prioriteringar Näringslivet Öka medvetandegraden om nödvändigheten att öka utbildningsnivån i regionens näringsliv. Öka antalet högutbildade i näringslivet och höja lägstanivån vad gäller utbildningsnivå i näringslivet. Skapa större förmåga att samverka med Linnéuniversitetet och andra lärosäten. Skapa större förmåga att samverka om utvecklingsfrågor mellan företag och mellan grupper av företag och akademin. Skapa bättre förutsättningar för att företag ska kunna ta till sig ny kunskap från t ex kunskapsföretag eller industriforskningsinstitut. Akademin Förbättra invärldsbilden om näringslivet och de regionala utmaningarna inom Linnéuniversitetet. Öka den interna förståelsen inom Linnéuniversitetet för universitetets regionala roll. Skapa bättre förutsättningar för de övriga i regionen aktiva lärosätena att delta i det regionala innovationssystemet. Förbättra även dessa lärosätens interna kunskap om sin regionala roll Öka förmågan att samverka med det regionala näringslivet även på institutionsnivå. Kompetensförsörjning/kompetensutveckling Skapa och kommunicera en gemensam bild av länets kompetensutmaningar på kort och medellångt sikt, både i privat och offentlig sektor. Skapa större förmåga att i samverkan med näringslivet bygga relevanta utbildningstrappor som passar både yrkesverksamma och människor som är på väg in på arbetsmarknaden. Regionförbundet i Kalmar län 6 Innovationsagenda

7 Offentlig sektor Arbeta med mötet mellan innovationskraft inifrån de egna organisationerna och utifrån näringslivet Öka samverkansförmåga i länet runt innovationsvänliga upphandlingar Delta i nationella utvecklingsprogram runt innovationsvänliga upphandlingar Samarbeta på Europanivå om gemensamma utmaningar Öka kunskapen brett i länets kommuner och landsting om hur innovation kan bidra till att lösa de utmaningar länet står inför inom sektorn. Prioriteringar inom specialiseringen 1 Stärk förmåga till samverkan, gemensam kunskapsutveckling och gemensam omvärldsbevakning mellan aktörerna inom specialiseringsområdena. Identifiera och skapa förutsättningar för samverkan mellan länets specialiseringsområden och liknande strukturer i Sverige, Europa och världen. Identifiera och skapa förutsättningar för att attrahera långsiktig finansiering av specialiseringsinsatserna från nationella program och EU-program. 1 För ett utförligare resonemang om specialisering se PM En smart specialisering för Kalmar län bakgrund och utgångspunkter Regionförbundet i Kalmar län 7 Innovationsagenda

8 C. Handlingsplan Handlingsplanen består av en lista på aktiviteter som projektet rekommenderar att regionens aktörer näringsliv, akademi och offentlig sektor genomför. Aktiviteterna är formulerade på en övergripande nivå utförare, tidplan och finansiering behöver bestämmas i dialog mellan aktörerna. Sju aktiviteter har formulerats. Aktivitetsområde 1. En vass specialiseringsstrategi för Kalmar län Kalmar län är en liten region. För att lyckas i den internationella konkurrensen behöver vi kraftsamla runt ett begränsat antal områden där vi har möjlighet att tillhöra de bästa. Därför behöver Kalmar län utveckla en regional specialiseringsstrategi som vi kan använda för att prioritera insatser men också för att förstå oss själva. Strategins legitimitet bygger på att den tas fram och förankras i samverkan med näringslivet i länet, kommunerna, landstinget och Linnéuniversitetet. Varje prioritering innebär att något väljs bort vilket gör förankringsarbetet känsligare, svårare men samtidigt viktigare. Ju bredare specialiseringen görs desto lättare blir förankringen men samtidigt minskar effektiviteten mycket fort. Tillämpning En specialiseringsstrategi innebär inte med nödvändighet att alla resurser fokuseras mot de utvalda områdena. I arbetet med specialiseringsstrategin bör också ingå att ta fram riktlinjer för hur denna ska tillämpas. Centrumbildning Ett specialiseringsområde behöver för att vara effektivt någon form av centrumbildning i form av en samverkansorganisation eller ett kunskapscentrum. En sådan organisation blir specialiseringsområdets nav som driver utvecklingsfrågorna och kanske arbetar med gemensam marknadsutveckling, samordning av gemensamma kundprojekt, kartläggning eller gemen- Regionförbundet i Kalmar län 8 Innovationsagenda

9 sam omvärldsbevakning. Centrumbildningen kan utgå från existerande organisationer och nätverk eller byggas upp från grunden. Uthållig finansiering Att effektivt etablera/vidareutveckla centrumbildningar kommer att kräva både initial finansiering och någon form av processtöd. Det arbetet kan vara aktuellt att göra i projektform medan en av de centrala utmaningarna för en effektiv centrumbildning är att det måste få en hållbar finansiering som inte är beroende av projekt för sin basverksamhet. Det finns få exempel i Sverige på sådana centrumbildningar som klarar sig enbart på privat finansiering, en långsiktigt uthållig kombination av privat och offentlig finansiering bör vara utgångspunkten. FÖRSLAG TILL AKTIVITETER Kalmar län bör snarast utveckla en specialiseringsstrategi som ansluter till kommissionens modell RIS3. När specialiseringsstrategin utvecklats bör Kalmar län etablera/vidareutveckla centrumbildningar för samtliga specialiseringsområden. FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE MÅL Att utveckla en smart specialiseringsstrategi för Kalmar län som tydligt tar tillvara regionala styrkor och utgör ett underlag för styrning av innovationsfrämjande insatser. 9 Regionförbundet i Kalmar län Innovationsagenda

10 Aktivitetsområde 2. En enklare och tydligare systemstruktur Aktörskartan i det innovationsstödjande systemet har med tiden blivit både vildvuxen och komplex. För framtiden är det viktigt att bygga ett system som är rimligt enhetligt och där både användarna företagarna, innovatörerna och de som arbetar i system lätt kan förstå roller och möjligheter. På så sätt ökar både systemets effektivitet och snabbhet. Konsolidering Idag tvingas små, resurssvaga aktörer ägna en stor del av sin tid åt administration och inte minst att säkra sin finansiering genom olika att ständigt skapa nya projekt. Om flera små aktörer istället kunde organiseras i större enheter skulle mer tid kunna ägnas åt huvuduppgiften. Dessutom skulle beroendet av enskilda projekt minska och möjligheterna att genomföra större och effektivare projekt öka. Att konsolidera systemet skulle alltså både kunna göra systemet effektivare, reaktionssnabbare och lättare att styra mot regionens prioriteringar. En konsolidering behöver inte nödvändigtvis innebära att aktörer fusioneras, det kan lika gärna innebära att flera aktörer samordnar sina processer med en eventuell framtida fusion som en möjlighet. Tydligare kommunikation Nackdelarna med systemets komplexitet kan mildras genom att de kommuniceras på ett enkelt och målgruppsanpassat sätt. Jönköpings län har sedan några år en webbportal, finansieringsportalen.se som på ett överskådligt sätt vägleder användaren mot offentligt och privat finansieringsstöd för olika typer av företagsutvecklande insatser och innovationsfinansiering. Portalen innehåller både en översikt över de olika stöden och exempel på hur olika företag använder möjligheterna i praktiken. Industrilabb.se som tagits fram i projektet Linnaeus Technical Centre är en annan webbplats som samlar privata innovationsstödjande organisationer i en gemensam portal. Dessa båda portaler kan stå som modell för en webbplats för Kalmar län som både inkluderar finansieringsmöjligheter, rådgivning och privata resurser. En virtuell väg in i ett system med flera dörrar. Regionförbundet i Kalmar län 10 Innovationsagenda

11 FÖRSLAG TILL AKTIVITETER Kalmar län bör analysera sitt innovationsstödjande system i den direkta avsikten att förenkla aktörskartan både för att åstadkomma ett för användaren enklare, snabbare och effektivare system samt för att öka möjligheten för att styra systemet bättre i förhållande till regionala mål och prioriteringar. En webbportal för att enkelt kommunicera det innovationsstödjande systemet byggs upp, i utgångsläget baserad på finansieringsportalen.se. FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE MÅL Att ta avgörande steg mot en organisatorisk och/eller funktionell konsolideringar av regionens innovationsstödjande system och att kommunicera systemet tydligare utifrån användarperspektivet. Regionförbundet i Kalmar län 11 Innovationsagenda

12 Aktivitetsområde 3. Ett regionalt inkubatorsystem För att stödja utvecklingen av affärsidéer med högt kunskapsinnehåll och skalbarhet finns inkubatorer i anslutning till de flesta lärosäten. En inkubators viktigaste komponenter är en bra inkubatorprocess och ett bra flöde av företag/affärsidéer. Inkubatorer erbjuder normalt också faciliteter som kontorsplatser. Dessa kan ha en viktig social och praktisk funktion men är egentligen av sekundär betydelse. Utan rätt företag och rätt process reduceras funktionen till ett företagshotell. Tillgång till inkubatorsfunktioner I Kalmar län finns sedan ungefär femton år inkubatorsmiljöer i Kalmar, Oskarshamn respektive Nybro. Alla tre är huvudsakligen geografiskt begränsade till respektive hemkommun. Ett visst samarbete förekommer men i huvudsak är det tre separata organisationer med olika processer. De övriga nio kommunerna i länet saknar i stort sett tillgång till inkubatorsfunktioner även om ett generellt nyföretagarstöd finns på flera platser. Flöde i systemet Den gemensamma svagheten är att flödet av affärsidéer är för litet för att nyttja den fulla potentialen av inkubatorsfunktionen, varken flödet av kvalificerade affärsidéer från akademin och från andra håll är tillräckligt stort i förhållande till kapacitet och kostnader. För att öka flödet av idéer och ge hela länet bättre förutsättningar för kunskapsintensivt företagande skulle ett regionalt inkubatorssystem etableras som skapar volymer för affärsrådgivning, kunskapshöjande insatser och bredare samverkan mellan företag både i och utanför inkubatorsmiljön. En sådan inkubatorsfunktion skulle kunna arbeta distribuerat och minska det geografiska beroendet av fysisk närvaro. Det skulle kunna minska tendenserna att entreprenörer från mindre orter väljer att etablera sin verksamhet i en större ort, i eller utanför länet. Organisationsalternativ En regional inkubator kan antingen skapas genom att de befintliga inkubatorerna fusioneras eller genom en tät samverkan i den dagliga verksamheten. För att en verkligt regional inkubator ska kunna bildas kommer att krävas att alla länets kommuner kommer överens om hur en sådan ska fungera och finansieras. Under arbetet med agendan har det varit tydligt att det finns en positiv attityd till detta. Regionförbundet i Kalmar län 12 Innovationsagenda

13 FÖRSLAG TILL AKTIVITETER FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE MÅL Kalmar län bör utveckla ett gemensamt inkubatorsystem med en gemensam inkubatorprocess som tar tillvara kunskapsintensiva affärsidéer från hela länet och ger dem en chans att utvecklas så bra som möjligt. - - Att etablera ett regionalt inkubatorssystem som ger innovatörer i hela länet tillgång till inkubatorsfunktioner på lika villkor. Regionförbundet i Kalmar län 13 Innovationsagenda

14 Aktivitetsområde 4. Ökad samverkan mellan forskning och näringsliv Den dominerande akademiska aktören i Kalmar län är självklart Linnéuniversitetet. Flera andra lärosäten bedriver också forskning i Kalmar län. Två exemple på sådana forskningstäta miljöer är SKB:s anläggningar i Oskarshamns kommun och Länssjukhuset i Kalmar. Betydelsen av att ett stort universitet har sin hemvist i länet (och Kronobergs län) kan knappast överdrivas. Omfattande grundutbildning och stor och växande forskning gör Linnéuniversitetet till den enskilt viktigaste faktorn för näringslivets utveckling i länet under överskådlig tid. Det påverkar i hög grad möjligheterna att försörja företag och offentlig sektor med kvalificerad arbetskraft liksom möjligheterna att företag med högt kunskapsinnehåll uppstår eller etablerar sig i länet. Den forskningsfinansiering som finns i Familjen Kamprads stiftelse, som är direkt riktad mot Linnéregionen gör betydelsen än större. Universitetet spelar också stor roll som arbetsgivare för högutbildade medarbetare i ett län med låg genomsnittlig utbildningsnivå. Linnéuniversitetet gör idag ett omfattande arbete med näringslivsrelationer såväl centralt i organisationen som ute på institutionerna, ett arbete som kontinuerligt utvecklas. Det behövs också attitydförändring och kunskapsökning både i företagen och i akademin om hur näringsliv, forskning, högutbildad personal och studenter kan stimulera varandra. Regionens behov av högre utbildad personal täcks förstås långtifrån helt av Linnéuniversitetet. Inte minst inom teknikområdet är samverkan med andra i regionen aktiva lärosäten av stor betydelse för många företags utvecklingsmöjligheter. Det är därför viktigt att se till att företagen i Kalmar län får tillgång till och bereds möjlighet att delta i dessa lärosätens samverkansaktiviteter Gränsöverskridande mötesplatser För att akademin och näringslivet ska kunna samarbeta på ett bra sätt är det viktigt att öka den ömsesidiga förståelsen för att man har olika uppgifter, utgångspunkter, traditioner, tidshorisonter, immaterialrättsvillkor etc. Det är lika viktigt att öka den ömsesidiga förståelsen om att man har ett långsiktigt ömsesidigt beroende av varandra och allt att vinna på att samarbeta. Näringslivet behöver ny kunskap från akademin och akademin behöver relevans och verklighetsanknytning. Det finns förstås också ett gemensamt intresse av att regionen utvecklas positivt, ekonomiskt, kulturellt Regionförbundet i Kalmar län 14 Innovationsagenda

15 och kunskapsmässigt. Det finns redan ett antal mötesplatser mellan akademi och företag. Dessa behöver ständigt utvecklas och göras mer relevanta både för företagen och akademin. Mötesplatser behöver för att upplevas som relevanta positioneras tydligt utifrån kunskapsområde, geografi, marknadssegment eller andra kriterier som går att relatera till både i akademin och i näringslivet. Ökad förmåga att anlita statens industriforskningsinstitut Statens industriforskningsindustri har stor betydelse både för att ge företag ny kunskap och för att genomföra enskilda insatser av typ test, validering och certifiering. Företagen i Kalmar län nyttjar denna förmåga i mycket liten utsträckning. Orsakerna till det kan sökas i företagens storlek, tekniska utvecklingsnivå och personalens utbildningsnivå men också i tradition och bristande kännedom om möjligheterna och hur de kan öka affärerna och intjänandeförmågan. Lite paradoxalt kan samma orsaker som gör att företagen inte drar nytta av industriforskningsinstituten sägas vara anledningen till att man borde göra det företag med liten förmåga att på egen hand ta till sig ny kunskap är de som behöver extern kunskap bäst. Fler kvalificerade innovationsmiljöer 2 Kalmar län har få uttalade innovationsmiljöer. Det finns dock embryon till sådana som med rätt stöd kan utvecklas till miljöer med stor påverkan på den framtida innovationsförmågan. Sex sådana, tämligen olika miljöer har identifierats, ingen av dessa kan kallas innovationsmiljö i egentlig mening men innehåller potential att bli sådana. Hur specialiseringsstrategin utformas och tillämpas får stor påverkan på hur länet ska förhålla sig till dessa miljöer. Äspölaboratoriet och övriga av SKB:s anläggningar i Oskarshamn en satsning på att utveckla ett internationellt geosfärlaboratorium öppen för forskare och innovatörer inom olika discipliner. Centrum för vattenreningsteknik i Kalmar län ett triple-helixinitiativ för att ta tillvara kunskap inom avloppsrening/waste water management från både hushåll, företag, jordbruk och samhällen Smart Housing Småland en smålandsgemensam Vinnväxtmiljö för att stimulera byggande av nya bostäder yteffektivt, flexibelt, modernt, energieffektivt och hållbart med kombinationen trä och glas. För mer om dessa innovationsmiljöer se PM Förtydligande Innovationsmiljöer i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län 15 Innovationsagenda

16 Ehälsoinstitutet i Kalmar en tvärdisciplinär plattform för att främja utvecklingen av ehälsa genom utvärdering och forskning avseende ITstöd tillsammans med företrädare för hälso- och sjukvård, omsorg och näringsliv. ecommerce en klusterbildning som vänder sig till företag som bedriver handel på internet samt till företag som erbjuder tjänster riktade mot ehandelsföretag. Kompetenscentrum Pukeberg, ett internationellt centrum för utbildning och forskning inom glashantverk och glasdesign. FÖRSLAG TILL AKTIVITETER Kalmar län bör fortsätta att utveckla mötesplatser mellan alla i regionen aktiva lärosäten och näringslivet som uppfattas som relevanta för båda sidor. Kalmar län bör öka företagens förmåga att dra nytta av industriforskningsinstituten genom att öka innovationssystemets kännedom om möjligheterna, att bjuda in RISE-instituten till relevanta mötesplatser eller att genomföra riktade aktiviteter tillsammans med instituten. Kalmar län bör fortsätta att bevaka och stödja utvecklingen inom de utpekade innovationsmiljöerna, inte minst med koppling till processen att ta fram en smart specialiseringsstrategi. FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE MÅL Att utveckla och vidareutveckla relevanta mötesplatser för näringsliv, akademi, forskningsinstitut och innovationsmiljöer som leder till gemensam utveckling. Regionförbundet i Kalmar län 16 Innovationsagenda

17 Regionförbundet i Kalmar län 17 Innovationsagenda

18 Aktivitetsområde 5. Utvecklat regionalt ledarskap för ökad innovationsförmåga Framgångsrika regioner kännetecknas ofta av ett starkt regionalt ledarskap. Svårigheten med att förbättra det regionala ledarskapet är att det inte är en enkelt identifierbar struktur utan består av ledande företrädare för näringslivet, samhället och akademin. Vissa av dessa ledare är självklara medan andra kanske varken är intresserade eller ens är medvetna om rollen, men har den likafullt. I många regioner utgör stora företag motorer för ledarskapet och gör att de offentliga organisationerna, akademin och näringslivet naturligt kan utöva ett naturligt, effektivt och balanserat ledarskap. Kalmar län har ytterligt få större företag med huvudkontor i länet. Praktiskt taget samtliga större industriföretag i länet är filialer med mycket begränsat självbestämmande och med huvudkontor på annan ort i Sverige eller utomlands. Detta gör det regionala ledarskapet än viktigare. Akademins roll som utvecklingsfaktor förutsätter ett regionalt ledarskap som förmår att koppla ihop universitet med näringslivet och offentlig sektor. Annars uteblir en stor del av den regionala tillväxtkraft som finns hos akademin. För att förstärka det regionala ledarskapet har vi identifierat tre faktorer att utveckla att åstadkomma en gemensam analys och målbild att förbättra omvärldsbevakningen att bredda ledarskapet för att skapa större mångfald. Mötesplatser För att synliggöra och utmana ledarskapet är det förstås av central betydelse att det fysiskt träffas för att diskutera rollen och det gemensamma ansvaret. Dessa mötesplatser bör vara av återkommande karaktär. Vilka personer som deltar blir av avgörande betydelse för bredden och förnyelsen av ledarskapet. Gemensam kunskapsutveckling, omvärldsbevakning Att ingå i det regionala ledarskapet ställer höga krav på att se utvecklingsfrågor i flera tidsperspektiv och i en komplex väv av ömsesidiga beroenden. Det krävs också en bred kunskap om de tillgångar och förmågor som finns i länet. För att ledarskapet ska utvecklas och fortsätta att vara relevant krävs också en kontinuerlig bevakning, sovring och kommunikation inom områden relevanta för Kalmar län vad händer i länet, grannregionerna, i Europa, inom forskning och teknik, arbetslivet etc. Regionförbundet i Kalmar län 18 Innovationsagenda

19 FÖRSLAG TILL AKTIVITETER FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE MÅL Kalmar län bör utveckla metoder för att utveckla och förstärka det regionala ledarskapet. Det kan handla om nya mötesplatser, insatser för att utveckla kunskapen om länets förutsättningar hos formella och informella ledare i länet och insatser för att löpande hålla ledarskapet aktuellt, relevant och välinformerat. Att samla det regionala ledarskapet för att skapa en gemensam analys och bild av regionens innovationsutmaningar och göra individerna i ledarskapet till bärare av en gemensam målbild. Regionförbundet i Kalmar län 19 Innovationsagenda

20 Aktivitetsområde 6. Ökad, utmaningsdriven offentlig innovationsförmåga Den offentliga servicen, välfärdsproduktionen är en av de allra största verksamheterna i samhället. Trycket på förnyelse är stort och ökande. Ökade kvalitetskrav, förändringar i befolkningssammansättningen, omfattande nationell reglering, en ständigt närvarande dragkamp om resurser, snabb teknisk utveckling och ökad konkurrens om kvalificerad personal för att nämna några exempel. Att möta dessa utmaningar kräver en stor förnyelseförmåga samtidigt som medborgarnas trygghet, demokratiska inflytande och rättssäkerhet måste garanteras. Innovationsförmågan hos samhällsaktörerna måste ständigt utvecklas. Innovationsförmågan handlar dels om att ständigt förbättra det interna arbetet, nya metoder, ny teknik etc men också om att ta tillvara och stimulera den privata sektorns innovationsförmåga i samspel mellan privata och offentliga aktörer. Innovationsvänlig upphandling Offentlig sektor behöver utveckla sin förmåga att ta till sig utvecklingsförmågan i den privata sektorn till exempel genom att utmana de privata aktörerna i olika former av innovationsupphandlingar och att öka sin beställarkompetens. Upphandlingsfrågorna innehåller stor potential men är juridiskt komplexa och därmed mycket lämpliga för nationell samverkan till exempel genom SKL. Privat sektor i länet behöver utveckla sin förmåga att, kanske i samverkan med leverantörer, partnerföretag och kanske t o m konkurrenter, möta kundkraven och de ibland mycket komplexa miljöerna samt att förstå regelverket runt upphandlingsfrågorna så att man klarar av att möta kraven utan att bli utmanövrerad av stora konkurrenter med större juridiska resurser. Mötesplatser, offentliga privata aktörer För att utveckla förmågan till samverkan mellan privat och offentlig sektor i länet behövs återkommande mötesplatser där frågorna kan diskuteras och utmaningarna tydliggörs. Kunskapsmiljöer, samverkan, omvärldsbevakning, kunskapsspridning Många av frågorna är självklart nationella eller internationella till sin natur. På det nationella planet pågår kontinuerligt utvecklingsprojekt inom t ex SKL och REGLAB. Flera av aktörerna i Kalmar län deltar i dessa samarbeten vilket både har ett egenvärde och kan bidra till effektivare kunskapsutveckling. Regionförbundet i Kalmar län 20 Innovationsagenda

21 Många regioner i Europa har liknande utmaningar som Kalmar län. Redan idag pågår viss samverkan mellan Landstinget i Kalmar län och andra europeiska regioner, detta bör fortsätta att utvecklas. Småland Blekinges Brysselkontor är en viktig resurs i arbetet. Här kan t ex benchmarking och överföring av de bästa metoderna mellan samarbetspartnerna ske. Landstinget driver också sedan en tid en innovationssluss som ska fungera som en miljö där innovationskraft, som både kan komma inifrån landstingets organisation och utifrån det omgivande näringslivet, kan tas tillvara för att utveckla välfärdsproduktionen. Modellen borde kunna utvecklas att även omfatta kommunal verksamhet. För att den privata innovationsförmågan i välfärdsfrågorna ska kunna tas tillvara fullt ut behöver det näringslivet öka sin kunskap om kraven i välfärden. Det kan ske genom nya och bättre mötesplatser men också genom att den offentliga sektorn öppnar upp för gemensamma innovationsmiljöer t ex i form av testbäddar för olika former av välfärdsproduktion. Öppen innovation är en metod som kan vara lämplig för att effektivt öka innovationsförmågan i mötet mellan offentlig och privat sektor. Metoden har prövats i länet inom renhållningsområdet med lyckat resultat. FÖRSLAG TILL AKTIVITETER För att möta de regionala utmaningarna bör Kalmar län bättre ta tillvara innovationskraften runt välfärdsproduktionen i både privat och offentlig sektor. Detta kan ske genom att etablera nya mötesplatser, fortsätta att utveckla de samverkansformer som redan finns och utveckla nya metoder, gärna i samverkan med andra aktörer i Sverige och Europa. FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE MÅL Att utveckla och vidareutveckla relevanta regionala mötesplatser för landsting, kommuner och näringsliv där de olika perspektiven kan bidra till utveckling av en större förmåga att samverka kring utmaningsdrivna utvecklingsfrågor. Regionförbundet i Kalmar län 21 Innovationsagenda

22 Aktivitetsområde 7. Uppföljning och kontinuerlig systemutveckling Att öka Kalmar läns innovationsförmåga är ett arbete som aldrig blir klart. Det får inte stanna av eller bedrivas stötvis. Ett problem i sammanhanget som bland annat illustreras av REGLAB:s Innovationsindex är att svårigheter att mäta innovationsförmågan. Nationella eller internationella mått bygger på parametrar som möjligen är relevanta för innovationstäta miljöer men får låg upplösning på den nivå Kalmar län befinner sig. Det gör dessa mått mindre lämpade som data att styra efter. För att fortsätta att utveckla systemet skulle behövas ett finmaskigare uppföljningssystem som kan mäta samverkan runt utvecklingsfrågor, företagens förmåga att ta till sig ny kunskap, även om den inte registreras som FoU-insats, förändring av utbildningsnivå, internationalisering, jämställdhet, styrelsearbete och andra parametrar som har påvisad relevans för innovationsförmågan. Dessutom behövs ett sätt att mäta effektivitet och användarupplevelse i det innovationsstödjande systemet inklusive finansieringskedjorna. I arbetet med innovationsagendan har mätningar av användarupplevelse och systemkännedom gjorts, dessa kan möjligen utgöra utgångspunkt för delar av uppföljningen medan andra delar åtminstone delvis troligen kan utvecklas i ett förbättrat innovationsindex i REGLAB-samarbetet. En kontinuerlig utvecklingsdialog behöver också någon form av återkommande mötesplats där systemaktörer, systemanvändare och akademin kan mötas för att diskutera och prioritera systemförändring. Regionförbundet i Kalmar län 22 Innovationsagenda

23 FÖRSLAG TILL AKTIVITETER Kalmar län bör, i samverkan med andra regioner/ REGLAB, utveckla bättre metoder för att följa upp innovationsförmågans utveckling som indata i ett kontinuerligt arbete för att fortsätta utveckla systemet. En periodiskt återkommande mötesplats bör etableras där förändringsbehov kan diskuteras. FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE MÅL Att utveckla ett system där målen i handlingsplanen och resulterande aktivitetsplaner kan mätas och följas upp, frekvent, regelbundet och transparent. Regionförbundet i Kalmar län 23 Innovationsagenda

24 Innovationsagendan för Kalmar län har tagits fram med stöd från Tillväxtverket i samarbete mellan Regionförbundet i Kalmar län, Linnéuniversitetet, Landstinget i Kalmar län, Almi Företagspartner Kalmar län, Kalmar Science Park, IUC Kalmar län och Atrinova Affärsutveckling. Ytterligare ett stort antal organisationer och individer har bidragit till arbetet. Regionförbundet i Kalmar län 24 Innovationsagenda