DEN OFRIVILLIGA TRYGGHETEN

Transkript

1 ARBETSPROV 1 DEN OFRIVILLIGA TRYGGHETEN Alvesta är en stad som tar emot asylsökande. Det är ett litet och mångkulturellt samhälle och tyvärr har det lett till ohållbarhet då många lever i trångboddhet, inte har jobb och där man som nyanländ möter många utmaningar med både nytt språk och kultur. I detta projekt arbetade jag med social hålllbarhet och utforskade de äldre utrikes föddas tillvaro framförallt i Alvesta, men också i andra orter i Sverige. Resultatet blev en etnografisk, kvalitativ researchrapport, infografik och en start av diskussion i Alvesta, men också i andra städer som Malmö och Göteborg. I min infografik berättar jag om målgruppen, men också vilka skillnader som finns i en pensionärs resa mot Sverige gentemot en 30-årings resa. Det visade sig att vi inte vet något om den här målgruppen. De får klara sig själva eller är beroende av sin familj. Är det en hållbar livsstil? Projektet resulterade också i att det ordnades en kurs i samhällskunskap för äldre utrikes födda och att kommunikationen med dem förbättrades i kommunen.

2 ARBETSPROV 1 Det här är delar av resultatet där man tydligare kan se ikonerna och tidslinjen. Jag valde att göra en tidslinje för hur en resa ofta kan se ut för en person i 30-årsåldern och hur det kan se ut om man tvingas fly som 70-åring. I tidslinjen kan man tydligt se vad en person i arbetsförd ålder gör när man har fått uppehållstilståndet. Man läser svenska, studerar 60 timmars samhällskunskap, skrivs in på arbetsförmedlingen, får en etableringsplan med mera. Är man pensionär söker man inte arbete och att läsa svenska är inte ett tvång. Många blir kvar hemma och umgås enbart med familjen. Vid en intervju framkom det att man inte har blivit erbjuden svenskaundervisning och därför inte kände till att möjligheten fanns. Hon var 73 år, hade då bott i Sverige i 2 år och talade väldigt lite svenska. Även om alla inte vill läsa svenska så finns det de som vill och då är det viktigt att man får veta att möjligheten finns (beräknat på 11 månader) 2% 2% 2% 2% 1,5% Antal Antal: Antal Antal Antal >64 år år 0-19 år S S MALMÖ Anländer till Malmö SÖKER ASYL ALVESTA Tilldelas kommunplats KORTTIDSBOENDE 71 KR/DAGEN Får plats på korttidsboende under asyltiden 71 kr/dag eller 24 kr/dag om mat finns på boende Erbjuds svenskundervisning på boende VÅRD Erbjuds hälsoundersökning VÄNTA FÅR UPPEHÅLLSTILLSTÅND BOSTAD Ordnar bostad eller tilldelas bostad MALMÖ Anländer till Malmö SÖKER ASYL ALVESTA Erbjuds kommunplats där familjen bor VÅRD Erbjuds hälsoundersökning VÄNTA FÅR UPPEHÅLLSTILLSTÅND BOSTAD Bor med familj eller eget boende. Ett par illustrationer från tidslinjen. Alvesta station, bok för svenskaundervisning och ikon för att söka jobb. En del av tidslinjen. Den övre visar resan för en 30-åring, den undre resan för en pensionär.

3 ARBETSPROV 2 EN EGEN VRÅ Efter projektet Den ofrivilliga tryggheten fick jag möjlighet att arbeta som projektledare i tre månader för ett trångboddhetsprojekt i Alvesta Kommun. I Alvesta finns det många nysvenska familjer som är trångbodda. Ofta är det familjer med 4-6 barn som bor i en 3:a eller 4:a. Det är idag svårt att få tag på större lägenheter och man bor då kvar på för liten yta. Många letar sig därför utanför hemmet när man ska studera, umgås med vänner eller vara för sig själv. Många barn får också dela rum med sina syskon vilket innebär att man måste ha många sängar och det blir svårt att få plats med till exempel ett skrivbord för studier. Att bo trångt är inte hållbart. Konsekvenserna av trångboddhet kan bli många och ha stor inverkan på livskvaliteten. Allt från praktiska bekymmer med förvaringsmöjligheter, sovplats och ökad förslitning av lägenhet till både mental och fysisk ohälsa. Fokus under hela projektet har varit hållbarhet och barnperspektiv. Resultatet har blivit en manual på 24 sidor som tar upp konkreta tips och exempel på vad man kan göra i ett trångbott hem. Med hjälp av bland annat den somaliska och syriska föreningen har jag gjort intervjuer och hembesök och på så sätt kommit fram till vilka som är problemområden i ett trångbott hem och de olika kapitlen i manualen har skapats: Hemmet, Förvaring, Hall, Sovrum, Barnens rum, Rum i rummet, Gör det själv, Planritning och Tips. Manualen innehåller också ett förord som beskriver trångboddhet och dess konsekvenser, samt tar upp det ur ett barnperspektiv. Det har utformats så den är lättförståelig, både i text och bild. Målet är att skapa egenmakt och att kunna ha kontroll över sin livssituation.

4 ARBETSPROV 2 Eftersom många av de trångbodda familjerna är resurssvaga ligger också fokus på enkla, inte alltför dyra lösningar och tips på hur man kan spara pengar. Det är också ett extra fokus på barnens rum och deras välmående och möjlighet till en egen vrå. Under intervjuerna framkom det att många ungdomar upplever det svårt att studera hemma eftersom det är svårt att koncentrera sig med resten av familjen så nära. Det finns ingen plats att vara själv på så därför studerar man inte hemma och vänner träffar man utanför hemmet. Att dela rum med flera familjemedlemmar kan också störa sömnen för om en vaknar är snart alla vakna. Många av de vuxna studerar också svenska och även de studierna blir lidande. Projektet fortsätter idag med att en studiecirkel på 8 träffar har utformats utifrån manualen. Man arbetar också med att översätta manualen till flera olika språk. Här är ett par av illustrationerna. Under intervjuerna framkom det att många inte vet att man till exempel får sätta upp hyllor på väggarna, i taket eller måla/tapetsera om själv i hemmet. Jag vill också visa hur man kan skapa egna vråer i ett barnrum på olika sätt.

5 ARBETSPROV 3 SAGAN SOM SPRÅKLÄRARE På en skola i Växjö går det många barn som inte har svenska som första språk. På hela skolan finns ca 150 olika språk representerade och 20 % av eleverna har inte svenska som första språk. Jag gjorde ett besök på skolan för att se hur de arbetar med språkinlärning och flerspråkighet. Målet med projektet var att ta fram material som skulle kunna främja språkutvecklingen. Skolan använder sig av metoden TPR, Total Physical Response, där man inte tvingar någon till tal, utan låta det komma naturligt. Det jag noterade under besöket på skolan var att man inte använder sig av något fysiskt material till metoden och det var då jag började undersöka om en artefakt skulle kunna vara ett bra komplement till TPR. Jag formgav material till 7 traditionella sagor dels för att låta barnen vara med och berätta sagan men också för att föra sagokulturen vidare. Sagan är en stor del av ens barndom och är viktig då den utvecklar ens sociala, emotionella och kognitiva färdigheter. Vid ett återbesök på skolan fick lärarna och eleverna prova materialet och responsen var positiv. Det var något man skulle vilja prova och använda sig utav i framtiden.

6 ARBETSPROV 3 Ex 1. Läraren berättar sagan och visar med figurerna. Ex 2. Läraren berättar sagan, visar med figurerna och återberättar berättelsen med barnens hjälp att placera figurerna. Ex 3. Läraren berättar och barnen visar. Ex 4. Barnen får hålla i sagostunden själva. Barnen och pedagogerna provar materialet vid morgonsamlingen. De olika karaktärernas ansikten. Hur ett par av karaktärerna ur Guldlock ser ut.

7 ARBETSPROV 4 CHUTNEYPROJEKTET FALLGULD Varje år slänger vi i Sverige flera ton ätbar mat. Det kan är tomater som har blivit rynkiga, morötter med fel form och bäst-före-datum som närmar sig. Den maten skulle kunna användas till något bättre. Genom att koka chutney på frukt och grönt som butikerna annars skulle slänga får maten en andra chans. Projektet Fallguld är ett samarbete mellan Växjö Kommun, kooperativet Macken, Sveriges Lantbruksuniversitet, Coop Oxtorget och ICA Maxi Växjö. Mitt projekt handlar om framtagandet av en grafisk identitet och hur man ger värde åt något som anses vara värdelöst. Jag tog fram etiketterna som består av en logotyp och mönster. Dropparna i typografin och mönstret symboliserar den verksamhet som växer fram, att ta vara på mat och inte slänga det. Butikerna som skänker chutneyns innehåll säljer idag chutneyn och maten får därmed en andra chans. Jag arbetade också med markanadsföringsmaterial då vi också stod på mässor. För att de här produkterna skulle kunna få hållbarhet på marknaden var det viktigt att visa på att vi vinner på att använda all mat och inte använda beskrivningar som matavfall som skulle nedvärdera produkterna. Projektets syfte är också att skapa arbetstillfällen för människor som har varit utanför arbetsmarknaden en längre tid. Att skapa den här sortens verksamhet är därmed ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart.

8 ARBETSPROV 4 Jag fick också ta del av tillverkningen av chutney, både genom att dokumentera processen och i att hacka grönsaker. På bilden ser vi projektledaren Ann och i bakgrunden Carola som kokar chutney. För att beskriva processen skapade jag ett flödesschema där man enkelt kan följa de olika stegen. Projektets mål var att ta fram chutney, men det finns också mycket frukt och grönt som inte används. Därför tog jag också fram förpackningsförslag på fruktchips och olika soppor (ej på bild). Jag ville också visa hur projektet skulle kunna vara mer hållbart genom att effektevisera transport, se över förpackningsalternativ och eventuellt återanvända glasburkar.