Beslut om betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser

Transkript

1 Beslut Dnr: /961/2017 Beslut om betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser Företag som beslutet gäller Ålands Telefonandelslag

2 2 (58) Innehåll 1 Referat Inledning Tidigare beslut om betydande marknadsinflytande Offentligt samråd Nationellt samråd Internationellt samråd Ändringar efter samråden Marknadsanalys för högklassiga fasta förbindelser Utgångspunkter för analysen av betydande marknadsinflytande Analysens förlopp och vad som granskas Detaljistmarknaden för högklassiga produkter Detaljistmarknadens allmänna utveckling Efterfrågade produkter Substitution på efterfrågesidan Substitution på utbudssidan Geografisk dimension Fastställande av konkurrensproblem på detaljistmarknaden Grossistmarknaden för högklassiga produkter Grossistmarknadens allmänna utveckling Beskrivning och definition av grossistprodukter Produkternas användningssyfte Olika tekniker Substitution på efterfrågesidan Substitution på utbudssidan Geografiska marknader Sammanfattning av grossistmarknaden Bedömning av betydande marknadsinflytande Marknadsandelar Potentiell konkurrens Vertikal integration Köparnas motverkande marknadsinflytande Övriga faktorer som påverkar marknadsinflytandet Slutsatser och fastställande av betydande marknadsinflytande... 37

3 3 (58) 10 Utseende av SMP-företag Utgångspunkter för fastställande av skyldigheter Skyldigheternas nödvändighet Skyldigheternas proportionalitet Skyldigheter som åläggs Ålands Telefonandelslag Motiveringar till skyldigheterna Skyldighet att överlåta nyttjanderätt Skyldigheter i fråga om icke-diskriminering Skyldighet att lämna insyn Konsekvensbedömning Lagrum på vilka beslutet grundas Beslutets övergångs- och giltighetstid Sökande av ändring Bilagor BILAGA 1 Geografiska marknadsområden där inget teleföretag längre har betydande marknadsinflytande BILAGA 2 Geografiska områden med betydande marknadsinflytande och SMPföretag BILAGA 3 Besvärsanvisning... 56

4 4 (58) 1 Referat I detta beslut utvärderar Kommunikationsverket om Ålands Telefonandelslag (nedan "ÅlTel") har en ställning som ett företag med betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser samt beslutar om de skyldigheter som anses behövliga på denna marknad för att undanröja konkurrenshinder och främja konkurrensen. Med betydande marknadsinflytande avses ett företags förmåga att på en viss marknad verka oberoende av konkurrenter och slutkunder inom bredbandstjänster. Med marknad för högklassiga fasta förbindelser avses marknad 4 enligt kommissionens nya marknadsrekommendation. Med högklassig fast förbindelse avses dataöverföringskapaciteten mellan två punkter. Fasta förbindelser kan tillhandahållas med olika tekniker, typiskt med SDH/PDH eller Ethernet. Teleföretag som konkurrerar med högklassiga fasta förbindelser kan lokalt koppla egna bredbandsroutrar samt basstationer i mobilnät eller erbjuda sina slutkunder högklassiga accesstjänster. Beslutet bygger på Kommunikationsverkets marknadsanalys. Utifrån analysen har ÅlTel ett betydande marknadsinflytande (SMP) på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser. Geografiskt sett omfattar ÅlTels betydande marknadsinflytande område 9 (Eckerö, Finström, Geta, Hammarland, Jomala, Lemland, Lumparland, Saltvik, Sund, Vårdö). ÅlTel åläggs följande skyldigheter på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser: - Skyldighet att hyra ut högklassiga fasta förbindelser och tillhörande faciliteter - Skyldighet att prissätta ersättningarna för ovan nämnda produkter och tjänster på ett icke-diskriminerande sätt och att i övrigt iaktta icke-diskriminerande villkor samt - Skyldighet att offentliggöra leveransvillkor och prislistor. De skyldigheter som åläggs företaget behövs för att främja konkurrensen och undanröja konkurrenshinder på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser. Skyldigheterna bör anses proportionella med beaktande av de mål för främjande av konkurrensen som eftersträvas. 2 Inledning Enligt informationssamhällsbalken (nedan ISB) 1 ska Kommunikationsverket regelbundet göra en marknadsanalys av grossistoch detaljistmarknader som definierats som relevanta. Kommunikationsverket utser ett företag till ett företag med betydande marknadsinflytande (SMP), om företaget utifrån en marknadsa- 1 Informationssamhällsbalken (917/2014) 51,52 och 53.

5 5 (58) nalys konstateras ha ett sådant ekonomiskt inflytande på en viss marknad att det i betydande utsträckning kan verka oberoende av konkurrenter, konsumenter eller andra användare. Genom SMP-beslut åläggs företaget de skyldigheter som anses vara behövliga för att undanröja konkurrenshinder eller främja konkurrensen på den aktuella marknaden. Syftet med SMP-regleringen är att främja konkurrensen mellan teleföretagen och undanröja konkurrenshinder på sikt. Dessutom är syftet att i förväg påverka verksamheten på sådana marknader där man har upptäckt särskilda konkurrensproblem. SMP-regleringen är av exceptionell karaktär och avsedd för situationer där den allmänna konkurrensrätten inte är tillräcklig för att lösa problem på marknaden. SMP-regleringen bygger alltid på marknadsanalys enligt regelbundna intervaller. Om det inte finns problem på marknaden, upphävs regleringen. Företag i SMP-ställning åläggs behövliga skyldigheter utifrån marknadsanalysen, t.ex. gällande överlåtelse av nyttjanderätt, öppenhet, icke-diskriminering och prissättning. En opartisk och skälig prissättning av kommunikationsnät är en förutsättning för att nya företag som tillhandahåller tjänster ska kunna komma in på marknaden. Den ökande konkurrensen sätter i sin tur press på teleföretagen att ta fram nya tjänster och sänka de priser som tas ut av slutanvändarna. SMP-regleringen bygger på EU:s direktiv om elektronisk kommunikation, bland vilka ram- och tillträdesdirektiven är de mest relevanta med tanke på SMP-regleringen. I ramdirektivet 2 fastställs ramarna för regleringsmyndigheternas ingripande i marknadsstörningar inom elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. I tillträdesdirektivet 3 fastställs i sin tur de sätt på vilka marknadsproblem kan lösas. EU:s bestämmelser om betydande marknadsinflytande infördes i Finland genom kommunikationsmarknadslagen, som senare ersattes med ISB. Europeiska kommissionen kan ge rekommendationer om harmonisering av direktivet om elektronisk kommunikation, om skillnader i regleringsmyndigheternas sätt att genomföra direktivets regleringsuppgifter kan skapa hinder på den inre marknaden. Kommunikationsverket ska så noggrant som möjligt beakta kommissionens rekommendationer i sin verksamhet. Om Kommunikationsverket inte följer kommissionens rekommendation, ska verket underrätta kommissionen och motivera sitt beslut. I SMP-regleringen, särskilt i regleringen av marknaden för högklassiga fasta förbindelser, är den viktigaste rekommendationen kommissionens rekommendation om relevanta produktoch tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikat- 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, ändrat genom direktiv 2009/140/EG. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter, ändrat genom direktiv 2009/140/EG.

6 6 (58) ion, vilka kan komma i fråga för förhandsreglering (nedan marknadsrekommendationen). 4 3 Tidigare beslut om betydande marknadsinflytande 4 Offentligt samråd 4.1 Nationellt samråd Förra gången Kommunikationsverket analyserade grossistmarknaden för fasta förbindelser på lokalnivå och utfärdade företagsspecifika SMP-beslut var Utifrån analysen ansåg verket att 31 teleföretag, inkl. ÅlTel, hade en SMP-ställning i sitt traditionella verksamhetsområde 6. Kommunikationsverket ålade dessa skyldighet att hyra ut förbindelser, att offentliggöra leveransvillkor och prislistor samt att iaktta icke-diskriminerande prissättning och även i övrigt icke-diskriminerande villkor. Första nationella samrådet Enligt 310 i informationssamhällsbalken ska Kommunikationsverket innan beslut meddelas ge företrädare för teleföretag och användare tillfälle att yttra sig om beslut enligt 51 79, om de har en betydande inverkan på kommunikationsmarknaden. Förslag till beslut om betydande marknadsinflytande skickades ut på nationell remiss Kommunikationsverket arrangerade dessutom ett informationsmöte om beslutsutkasten Kommunikationsverket fick 9 utlåtanden och 6 av dem innehöll närmare åsikter om SMP-beslutsutkasten. Akava rf och Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf hade ingenting att uttala om beslutsutkasten. Laitilan Puhelin Osk påpekade att det fanns ett fel i ett marknadsområdesnummer. Konkurrens- och konsumentverket Konkurrens- och konsumentverket (KKV) ansåg att särskilda bestämmelser är motiverade med tanke på att säkerställa en fungerande konkurrens. KKV ansåg att det är viktigt att reglering av betydande marknadsinflytande även i framtiden avser endast de delområden på en marknad där den allmänna konkurrensövervakningen inte anses vara tillräckligt. DNA Abp 4 Kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation, vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2014/710/EU). 5 I den föregående marknadsrekommendationen från 2007 var marknaden för fasta förbindelser på lokalnivå marknad nummer 6. I sin senaste rekommendation har kommissionen omdefinierat grossistmarknaden för fasta förbindelser på lokalnivå. I den nya rekommendationen motsvaras marknad 6 nu av marknad 4, med vissa undantag, och förbindelsernas högklassighet betonas på ett nytt sätt. 6 Med traditionellt verksamhetsområde avses det område där teleföretaget hade obegränsad rätt att idka lokal televerksamhet t.o.m Fr.o.m kan teleföretagen bygga nät även utanför sitt traditionella verksamhetsområde.

7 7 (58) Enligt DNA Abp (DNA) kan man stöda Kommunikationsverkets åsikt om utvecklingen av marknaden och det är bra att införa avreglering på de områden där det redan finns nätkonkurrens. De åsikter som Kommunikationsverket gav i marknadsanalysen om läget på slutkundsmarknaden och på grossistmarknaden samt om relevanta marknader motsvarar DNA:s åsikt. DNA ansåg dock att Kommunikationsverkets regleringsförslag är otillräckliga i synnerhet för prissättningsskyldigheterna på de områden där det ännu inte förekommer en utvecklad nätkonkurrens. DNA ansåg att våglängdsprodukter (WDM) också ska ingå i de reglerade produkterna. Enligt DNA bör Kommunikationsverket använda en andel på 50 % som bevis på betydande marknadsinflytande i enlighet med etablerad rättspraxis. I sitt utlåtande föreslog DNA också att Kommunikationsverket bör analysera och undersöka företagens prissättningsbeteende närmare och grundligare än vad det verkar ha gjort i beslutsutkastet. DNA hade också framfört närmare förslag för reglering av produktifiering av tjänster. Elisa Abp Enligt Elisa Abp (Elisa) är gränsen mellan marknad 3 och 4 oklar, varför produkterna på marknad 4 bör preciseras. Enligt Elisa hade de geografiska marknaderna och bedömningen av Elisas marknadsinflytande gjorts felaktigt och även sättet för beräkningen av marknadsandelarna var oklart. Elisa ansåg att man bör avstå från reglering på marknad 4, eftersom trekriterietestet enligt kommissionens rekommendation inte längre uppfylls. Finnet-förbundet rf Finnet-förbundet rf hade ansett att beslutsutkastet var noga motiverad med tanke på EU:s rekommendationer och informationssamhällsbalken och att det beaktade den tekniska utvecklingen på branschen, förändringar i efterfrågan och nya produktlösningar. I sitt utlåtande hade Finnet-förbundet konstaterat att minskad reglering i sin helhet främjar medlemsföretagens investeringar i fiber och svarar mot dagens utmaningar på branschen. Netplaza Ab Enligt Netplaza Ab (Netplaza) hade Kommunikationsverket undersökt telemarknadsfältet på ett omfattande sätt och identifierat problem som kan försvåra konkurrerande operatörers verksamhet på de stora teleoperatörernas traditionella marknadsområden. Netplaza konstaterade att det till en stor del instämmer med de slutsatser som Kommunikationsverket dragit i sina beslutsutkast till operatörer. Netplaza hade också ansett att slutsatserna huvudsakligen var korrekta och, om de genomförs, kan de ha positiva effekter på främjande av konkurrens, i synnerhet för tjänsterna i fibernät.

8 8 (58) Enligt Netplaza var kommunindelningen i beslutsutkasten inte det optimala med tanke på geografisk indelning utan områdesindelningen bör följa de traditionella områdena. Man bör dessutom ingripa i missförhållandena i prissättningen. Telia Finland Oyj Enligt Telia Finland Oyj (Telia) fanns det inte några betydande konkurrensproblem på marknad 4 och inte några behov för strängare reglering. Enligt Telia motsvarade ett minskat geografiskt område marknadsläget, även om Telia å andra sidan ansåg att en del av de regionala marknaderna hade geografiskt sett blivit för stora. Enligt Telia hade det i beslutsutkastet inte heller tillräckligt noggrant specificerats vad högklassiga fasta förbindelser lokalt betyder. Telia hade ansett att de produkter som skyldigheterna gäller bör anges tydligare. Andra nationella samrådet Kommunikationsverket skickade SMP-beslutsutkasten ut på andra nationella samrådet på grund av de ändringar som gjordes efter det första samrådet. Ämbetsverket fick 6 utlåtanden. Konkurrens- och konsumentverket och Finnet-förbundet hade ingenting att uttala. DNA Abp DNA upprepade delvis de åsikter det hade framfört i den första remissen. Enligt DNA har det varit bra och motiverat att Kommunikationsverket i sin bedömning har beslutat använda en marknadsandelsgräns på 50 procent för abonnentförbindelseoch bitstreammarknaden, och inte 55 procent som användes i de första beslutsutkasten. Enligt DNA:s åsikt är detta allmänt använda sätt att granska marknadsinflytande enhetligt med andra marknader och ökar förutsägbarheten och klarheten vid bedömningen av marknadsinflytande. DNA konstaterade dessutom att marknadsandelar på över 50 procent har i allmänhet i sig själva ansetts vara tecken på att det föreligger en SMPställning. DNA framhävde också att företagen ska åläggas skyldighet att iaktta kostnadsorienterad prissättning i syfte att främja konkurrensen på detaljistmarknaden. DNA anser att det strider mot informationssamhällsbalkens bestämmelse om denna skyldighet inte åläggs. Elisa Abp Elisa hänvisade till samma frågor som det hade tagit fram i sitt tidigare utlåtande. Elisa tyckte att ändringen av områdesindelningen och de nya SMP-områden som den medför inte är motiverade. Elisa anser att Kommunikationsverket har helt förbisett de kommentarer och korrigeringsförslag som bolaget framfört i sitt tidigare utlåtande. Mariehamns Telefon Ab

9 9 (58) Mariehamns Telefon Ab sade endast att det inte alls har fast nät i Kökar där bolaget ålagts SMP-ställning. Telia Finland Oyj 4.2 Internationellt samråd 4.3 Ändringar efter samråden Telia hänvisade till sitt tidigare utlåtande och konstaterade att de åsikter som fanns där inte hade beaktats. Kommunikationsverket ska, enligt 82 i informationssamhällsbalken, ge kommissionen och organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (BEREC) tillfälle att yttra sig inom en månad före en marknadsanalys eller ett beslut om betydande marknadsinflytande, om åtgärden eller beslutet påverkar handeln mellan EES-staterna. Förslag till marknadsanalys och beslut om betydande marknads-inflytande skickades ut på internationell remiss Kommissionen yttrade sig Yttrandet innehöll inte några anmärkningar om marknadsanalyser eller beslutsutkast. Efter det nationella samrådet har Kommunikationsverket beslutat att ändra gränsen för granskning av betydande marknadsinflytande från 55 procent till 50 procent. Gränsen på 50 procent är allmänt använt vid granskningar av betydande marknadsinflytande, och marknadsandelar av större än 50 procent är i sig själva, utom vid exceptionella förhållanden, tecken på att det föreligger ett betydande marknadsinflytande. Gränsen på 55 procent, som Kommunikationsverket använde i de första beslutsutkasten som skickades ut på remiss, baserade sig på att alla SMP-företag hade en andel på över 55 procent av marknaden under den föregående marknadsanalysen. Att ändra gränsen till 50 procent är dock i ljuset av erhållna utlåtanden motiverat och bidrar till ett enhetligt sätt att granska marknadsinflytande även mellan olika marknader. Korrigeringen har medfört ändringar i åtta företags SMP-områden 7. Kommunikationsverket har också korrigerat Härkätien Puhelin Oy:s beslutsutkast till den del det geografiska marknadsområdet Lundo hade förenats med Härkätien Puhelin Oy:s verksamhetsområde på felaktiga grunder. Med anledning av korrigeringen konstateras att Härkätien Puhelin fortfarande har SMP-ställning inom områdena Koski Tl och Marttila, och att det inte går att upphäva företagets SMP-skyldigheter. Kommunikationsverket anser att de utlåtanden som det fått i samband med det första nationella samrådet inte i övrigt ger anledning till att bedöma marknadsanalysens slutsatser eller nödvändigheten av de skyldigheter som åläggs på ett annat 7 Alajärven Puhelinosuuskunta, Blue Lake Communications Oy, DNA Abp, Elisa Abp, Jakobstadsnejdens Telefon Ab, Kaisanet Oy, Mariehamns Telefon Ab och Telia Finland Oyj

10 10 (58) sätt. Kommunikationsverket har dock gjort preciseringar i beslutsutkasten på basis av åsikter som framförts i utlåtandena. Kommunikationsverket har också preciserat beslutets övergångstids så att de skyldigheter som åläggs i beslutet träder i kraft en månad från beslutets datum. Kommunikationsverket ansåg att det andra samrådet inte gav anledning till några nya ändringar. Det internationella samrådet medförde inte heller några ändringsbehov. 5 Marknadsanalys för högklassiga fasta förbindelser 5.1 Utgångspunkter för analysen av betydande marknadsinflytande Enligt 52 1 mom. i ISB ska Kommunikationsverket i syfte att klarlägga konkurrensläget regelbundet göra en marknadsanalys av grossist- och detaljistmarknader som definierats som relevanta. I förarbetena till bestämmelsen sägs att Kommunikationsverket på ett ändamålsenligt sätt ska beakta kommissionens marknadsrekommendation när relevanta marknader definieras. I detta beslut utgörs den relevanta tjänste- och produktmarknaden av grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser. Med högklassig fast förbindelse avses dataöverföringskapaciteten mellan två punkter. Enligt 52 3 mom. i ISB ska Kommunikationsverket genom sitt beslut bestämma att ett teleföretag är ett företag med betydande marknadsinflytande, om företaget utifrån en marknadsanalys konstateras ensamt eller tillsammans med andra ha ett sådant ekonomiskt inflytande på en viss marknad som gör att företaget i betydande utsträckning kan verka oberoende av konkurrenter, konsumenter eller andra användare. Samtidigt med grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser analyserade Kommunikationsverket också marknaderna för abonnentförbindelser och bitstreamprodukter (marknad 3a och 3b i marknadsrekommendationen) och utfärdade separata beslut om dessa till varje företag. 5.2 Analysens förlopp och vad som granskas I marknadsanalysen har Kommunikationsverket beaktat kommissionens marknadsrekommendation inklusive dess motiveringspromemoria 8 och kommissionens riktlinjer 9 för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande. I sin senaste marknadsrekommendation har kommissionen omdefinierat den granskade grossistmarknaden. Marknad 4 motsvarar nu, med vissa undantag, marknad 6 i marknadsrekom- 8 Motiveringspromemoria till kommissionens marknadsrekommendation (2014/710/EG), Commission staff working document, Explanatory note, SWD(2014) 298, Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster 2002/C 165/03, Europeiska gemenskapernas officiella tidning, C 165,

11 11 (58) mendationen från 2007, dvs. lokala grossistmarknader för fasta förbindelser. Den nya rekommendationen betonar dock förbindelsernas högklassighet på ett nytt sätt. 10 Teleföretag som konkurrerar med högklassiga fasta förbindelser kan lokalt koppla egna bredbandsroutrar samt basstationer i mobilnät och andra trådlösa nätverk till sina lokala nät eller sammankoppla enskilda lokala nät. I denna marknadsanalys granskas för första gången detaljistmarknaden för högklassiga produkter. 11 På detaljistmarknaden efterfrågar företagskunder högklassiga bredbandsprodukter eller t.ex. lösningar för sammankoppling av verksamhetsställen. Ofta kan man inte tillgodose denna efterfrågan genom traditionella bredbandstjänster för konsumenter. Vilka egenskaper som krävs av produkterna beskrivs närmare i stycket om detaljistmarknaden för högklassiga produkter. I marknadsanalysen utreds konkurrensproblem på marknaden för högklassiga fasta förbindelser i detaljist- och grossistledet i en situation utan förhandsreglering av betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden. Marknadsanalysen har gjorts utifrån rådande marknadsförhållanden 12 och även med hänsyn till den framtida utvecklingen (ungefär tre år efter att besluten utfärdats). Marknadsanalysen börjar med att behandla detaljistmarknaden i anknytning till grossistledet. Relevanta produktmarknader definieras genom analyser av substitutionen på efterfråge- och utbudssidan inom högklassiga fasta förbindelser samt marknadens geografiska dimension. Till slut bedöms, om det föreligger en effektiv konkurrens på detaljistmarknaden utan förhandsreglering av grossistmarknaden. Därefter definieras grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser genom analyser av substitutionen på efterfråge- och utbudssidan inom grossistprodukter samt marknadens geografiska dimension. Till slut bedöms, om de teleföretag som tillhandahåller högklassiga fasta förbindelser har ett betydande marknadsinflytande. I marknadsanalysen har analysen av detaljistmarknaden och definitionen av den relevanta grossistmarknaden gjorts på en allmän nivå och den omfattar samtliga finländska teleföretags verksamhet på detaljistmarknaden och grossistmarknaden. Analysen av betydande marknadsinflytande har däremot gjorts per företag. Detta innebär att Kommunikationsverket endast har analyserat verksamheten på grossistmarknaden för det teleföretag som beslutet om betydande marknadsinflytande gäller. Kommunikationsverkets analys är baserad på flera informationskällor. Den enskilt viktigaste informationskällan är teleföre- 10 wholesale high-quality access provided at a fixed location. 11 Även kommissionen har uppmärksammat detaljistmarknaden för högklassiga accessprodukter. Motiveringspromemoria till kommissionens marknadsrekommendation, s Rådande marknadsförhållanden omfattar även annan marknadsreglering som påverkar konkurrensvillkoren.

12 12 (58) tagens svar på verkets informationsbegäran 13 i början av Totalt erhöll Kommunikationsverket 75 svar i anknytning till marknaden för högklassiga fasta förbindelser. Verkets marknadsanalys har även påverkats av kontakter som tagits av marknadsaktörer och andra diskussioner rörande denna marknad. 6 Detaljistmarknaden för högklassiga produkter Förhandsregleringens mål är en effektiv konkurrens på marknaden för slutanvändare. Detta innebär ett tillräckligt utbud av effektivt prissatta och mångsidiga tjänster. Företag som efterfrågar högklassiga produkter vill ofta ha skräddarsydda lösningar, varvid möjligheten att konkurrensutsätta tjänster från olika teleföretag är väsentligt för slutkunderna. Således bör analysen av grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser utgå från analysen av slutkundsmarknaden. Dessutom behöver framtidsutvecklingen beaktas. Högklassiga fasta förbindelser används i nedan beskrivna accessprodukter för kundföretagen och i teleföretagens egna lokala förbindelser, t.ex. för mobilnätets basstationer och telenätets telefonväxlar samt mellan bredbandsroutrar och stamnätet (backhaul). Eftersom dessa produkter saknar en egentlig detaljistmarknad granskas de i samband med grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser. 14 Motiveringspromemorian till 2014 års marknadsrekommendation delar upp detaljistmarknaden för internetaccessprodukter i en marknad för massprodukter och en för högklassiga förbindelser. Massprodukter 15 tillhandahålls konsumenter och företag för vilka högklassiga förbindelser inte är affärskritiska eller som endast har ett verksamhetsställe. Efterfrågan på dessa produkter skiljer sig från de högklassiga accesstjänster som stora och medelstora företag efterfrågar. Med högklassiga förbindelser avser kommissionen avancerade och tillförlitliga access- och nätverkstjänster som tillhandahålls företagskunder och som används t.ex. för att koppla samman ett kundföretags olika verksamhetsställen i ett lokalt nätverk. Gemensamt för dessa tjänster är att de anpassas efter företagskundernas behov. Dessa två detaljistmarknader skiljer sig även på grossistnivå. Grossistmarknaden för massprodukter beskrivs närmare i Kom- 13 Kommunikationsverket samlade in kvantitativa uppgifter om grossistmarknaden och kvalitativa synpunkter på verksamheten inom detaljist- och grossistmarknaderna genom en informationsbegäran till teleföretagen i början av 2016 (dnr 10/961/2016). 14 Kapitel 7 15 Med massprodukter avser kommissionen s.k. grundläggande bredbandstjänster som tillhandahålls i fasta nät och som inte inkluderar att skräddarsy tjänster för slutkunder. Marknaden omfattar bredbandstjänster för konsumenter och paket med sådana bredbandstjänster för företag som motsvarar konsumentprodukter.

13 13 (58) munikationsverkets marknadsanalys av abonnentförbindelser och bitstreamprodukter Detaljistmarknadens allmänna utveckling På den finländska detaljistmarknaden för högklassiga produkter tillhandahålls tjänster av både riksomfattande och regionalt verksamma teleföretag. Vissa har ett mycket brett utbud av högklassiga produkter och flera tilläggstjänster. Vissa, särskilt de regionalt verksamma, tillhandahåller en fast accessprodukt med kvalitetsstandard men inga andra tilläggstjänster. Bland företagskunder varierar behovet av accessprodukter stort. Den allmänna trenden är dock att kraven på accessprodukter ökar. I många teleföretags svar på informationsbegäran framhölls att företagskunderna är mycket prismedvetna och att nya (även globala) konkurrenter kommit sig på marknaden. Genom teknikutvecklingen förväntas konkurrensen på detaljistmarknaden öka ytterligare. Genom programbaserade nätverk och molntjänster etablerar sig bl.a. olika OTT-aktörer (over the top) på marknaden. Teleföretag som konkurrerar med uthyrning av högklassiga fasta förbindelser kan ge slutanvändarna skräddarsydda accesstjänster och tillhörande tjänster utan egen nätinfrastruktur. Detta underlättar och påskyndar inträdet av nya företag på marknaden och ökar trycket i konkurrensen om företagskunderna. Hyresandelen i högklassiga fasta förbindelser har också ökat något efter förra marknadsanalysen. I slutet av 2008 var cirka 20 procent av teleföretagens fasta förbindelser hyrda. I slutet av 2015 var andelen över 22 procent enligt den insamlade informationen från teleföretagen. Hyrda förbindelser behövs också när ett regionalt teleföretag erbjuder sina kunder lösningar för sammankoppling av verksamhetsställen utanför den egna nätinfrastrukturens räckvidd. På landsnivå domineras den finländska marknaden för högklassiga fasta förbindelser av några få aktörer. De tre största 17 företagens sammanlagda marknadsandel av alla förbindelser (inkl. grossistledet) är över 85 procent. Siffran ger också en fingervisning om läget på detaljistmarknaden, som dock uppvisar stor geografisk variation. Mindre företag har mycket höga marknadsandelar i vissa delar av landet medan konkurrensen i andra delar är mer jämn mellan företagen. Företag som är verksamma på marknaden Enligt information som Kommunikationsverket erhållit från teleföretagen har detaljistmarknaden för högklassiga produkter i viss mån delats upp i företag med ett mångsidigt utbud av alla accessprodukter och företag som specialiserat sig på enbart privat- eller företagskunder. Vissa företag som haft ett betydande 16 Beslut om betydande marknadsinflytande på abonnentförbindelsemarknaden och bitstreammarknaden (21/961/2017). 17 DNA Abp, Elisa Abp och Telia Finland Oyj

14 14 (58) marknadsinflytande är inte längre aktiva på marknaden för högklassiga fasta förbindelser eller satsar inte på högklassiga produkter. På fastlandet och Åland är totalt cirka 60 nät- och tjänsteföretag verksamma på marknaden för högklassiga fasta förbindelser. Till skillnad från många andra EU-medlemsländer har Finland ingen ensam landsomfattande aktör, utan olika teleföretag äger kopparnät, fibernät och radiolänkade nät i olika geografiska områden. Traditionella teleföretag 18 Elisa Abp, Telia Finland Oyj och DNA Abp, som tillhandahåller tjänster över hela Finland, är de största aktörerna på marknaden för högklassiga fasta förbindelser. Resten av de traditionella teleföretagen är avsevärt mindre regionala aktörer som ingår i Finnet-förbundet. 19 Alla traditionella teleföretag äger både koppar- och fibernät. De traditionella företagen är vertikalt integrerade, vilket innebär att de tillhandahåller tjänster för detaljistmarknaden i egna nät. En del av företagen tillhandahåller slutkundstjänster även utanför det egna nätet genom grossistprodukter från andra nätföretag. Alla traditionella nätföretag på den lokala marknaden för fasta förbindelser enligt definitionen i marknadsrekommendationen 2007 konstaterades befinna sig i SMP-ställning Regionnätföretag De senaste tio åren har cirka 50 andelslag 20 samt kommunala aktiebolag 21 grundats i olika delar av Finland. De har låtit bygga fibernät i glesbygder där de etablerade nätföretagen inte har ansett att byggandet varit kommersiellt lönsamt. Dessa s.k. regionnätföretag är allmännyttiga aktörer som syftar till att genom fiberoptiska nät främja välfärden för hushåll, företag och hela kommunal- eller bysamhället i företagets verksamhetsområde. Regionnätföretag har grundats med lokala resurser i syfte att företagen skulle kunna tillgodose slutkundernas efterfrågan på snabba bredband i regionen. Omfattningen av olika regionnätföretags verksamhet varierar från några tio slutkundsabon- 18 Med traditionella teleföretag avses här teleföretag som äger kommunikationsnät och länge varit etablerade på marknaden och traditionellt ägt alla fasta nät i sitt verksamhetsområde. 19 Finnet-förbundet fungerar som intresseorganisation för sina medlemsföretag. Medlemmar är Alajärven Puhelinosuuskunta, Blue Lake Communications Oy, Eurajoen Puhelin Osk, Härkätien Puhelin Oy, Ikaalisten-Parkanon Puhelin Osakeyhtiö, Jakobstadsnejdens Telefon Ab, Kaisanet Oy, Karis Telefon Ab, Kimito Telefon Ab, Laitilan Puhelin Osk, Lounea Oy, LPOnet Oy Ab, Mariehamns Telefon Ab, Mikkelin Puhelin Oyj, Pargas Telefon Ab, Pohjois-Hämeen Puhelin Oy, Vakka-Suomen Puhelin Oy och Ålands Telefonandelslag. 20 Andelslaget EmsaloNet, Andelslaget KNT-Net, Andelslaget KrsNet, Andelslaget NU-net, Andelslaget Optowest, Andelslaget Pedersöre Fiber, Hailuodon laajakaistaosuuskunta, Kitö Vattenandelslag, KNT-NET, Liljenet fiberkabelandelslag, Luoteis-Kuhmon kyläverkko-osuuskunta, Osuuskunta Helsingin valokuidut, Osuuskunta Keskikaista, Osuuskunta Kymijoen Kyläkuitu, Osuuskunta Utakuitu, Pielisen tietoverkko-osuuskunta, Pohjois-Karjalan tietoverkko-osuuskunta, Rautavaaran tietoverkko-osuuskunta, Siikaverkko Osuuskunta, Tuuloksen tietoverkko-osuuskunta, Valoa kuidun päässä osuuskunta, Valokaista Osuuskunta, Verkko-osuuskunta Kuitukanava, Verkko-osuuskunta Kuuskaista, Verkkoosuuskunta Oulunseudun laajakaista och Verkko-osuuskunta Ysinetti. 21 Kommunala nätföretag är bl.a. Ab Närpes Dynamo Net Oy, Bothnia Broadband Ab, Ilonet Oy, Kairan Kuitu Oy, Kajo- Net Oy, Kasenet Oy, Keski-Suomen Valokuituverkot Oy, Kokemäen teollisuuskylä Oy, Pohjoisen Keski-Suomen verkkopalvelut Oy, Pohjois-Satakunnan Seutuverkko Oy, PyhäNet Oy, Pälkäneen Valokuitu Oy, Ranuan Kuituverkot Oy, Saimaan Kuitu Oy, Savon Kuituverkko Oy, Skärgårdsnäten Ab, Suupohjan Seutuverkko Oy, Tervolan Palveluverkot Oy och Tähtikuitu Oy.

15 15 (58) nemang till några tusen abonnemang. En del företag har låtit bygga fibernät lokalt t.ex. för bysamhällen medan en del företags verksamhet sträcker sig till flera kommuners områden. Regionnätföretagen svarar för byggande av fibernät samt vanligen för försäljning av abonnemang till slutkunder. När det gäller att förvalta nät har företagen olika verksamhetsmodeller. En del av företagen förvaltar nätet själv och en del köper tjänster för nätförvaltning från andra teleföretag. Regionnätföretagen verkar enligt modellen för öppna nät (s.k. open access) 22, där andra teleföretag ges tillträde till nät för att tillhandahålla slutkundstjänster, eller verkar endast i grossistledet utan egna produkter för slutkundsabonnemang. Vissa regionnätföretag tillhandahåller högklassiga fasta förbindelser men i huvudsak är näten byggda för områdets privatkunder och småföretag, och utbudet består av grundläggande bredbandsprodukter. Övriga nätföretag Vid sidan av de traditionella teleföretagen och regionnätföretagen ägs fasta eller radiolänkade nät i Finland av Haminan Energia Oy, MP Masterplanet Ab, Nivos Energia Oy, Nyttab Ab och Tampereen Puhelin Oy. Tjänsteföretag 6.2 Efterfrågade produkter På den finländska marknaden för högklassiga produkter finns några tiotals tjänsteföretag 23 som inte äger ett eget nät utan vars verksamhet bygger på att de hyr grossistprodukter av andra nätföretag. Högklassiga fasta förbindelser behövs på olika sektorer för många typer av ICT-funktioner. På detaljistmarknaden kommersialiseras fasta förbindelser som högklassiga accesstjänster med vilka kundföretagen Får åtkomst till Internet Lagrar data i molntjänster och överför data mellan verksamhetsställen 24 eller till servercentraler 25 Stöder tele- och videokonferensapplikationer 26 Återhämtar sig säkrare efter fel 27 Tillhandahålls skräddarsydda tjänster (t.ex. för finanssektorn krävs att fördröjningen är mycket liten) och 22 I modellen för öppna nät kan flera olika tjänsteleverantörer tillhandahålla tjänster för slutkunder. 23 Tjänsteföretagsverksamhet i fasta nät bedrivs åtminstone av Cinia Group Ab, Ficolo Ab, FNE-Finland Oy, Nebula Oy, Netplaza Ab, Integral Oy, Line Carrier Oy, Nordic LanWan Communication Oy, Oy MP-Masterplanet Ab, Seclan Oy, Seltimil Oy, Setera Oy, Suomi Communications Oy, Suomen Datasafe Oy och Sysops Finland Oy. 24 Även virtuella privata nätverk (Virtual Private Network, VPN-tjänster). 25 Datacenterkapacitet, serverdatorer, virtuella servrar, programvaror, servertjänster, disksystem. 26 ISDN- och VoIP-tjänster, Contact Center-lösningar och andra interaktiva kundlösningar. 27 Även administrativa tjänster, bl.a. datasäkerhet och brandväggar.

16 16 (58) Övervakar kritisk nationell infrastruktur som vatten- och elnätens funktion. Högklassiga accesstjänster baseras på en fast förbindelse med specificerad kvalitetsnivå och andra egenskaper utifrån företagens behov. Egenskaperna är t.ex. garanterad tillgänglighet, höga och symmetriska överföringshastigheter, korta reparationstider, kundsupport och garanti för fortsatt hög servicenivå exempelvis när nätet blir belastat. 28 Helhetslösningar Enligt uppgifter från teleföretagen efterfrågar företagskunder i ökande grad helhetslösningar i stället för enskilda accessprodukter. Framförallt stora kundföretag uppskattar helhetslösningar. Kraven på helhetslösningarna har ökat och nuförtiden lägger man ut bl.a. nätadministration och serverhallar till en tjänsteleverantör. Denna marknadsutveckling gynnar teleföretag med ett brett utbud av olika tjänster. En differentierande faktor är mobiltjänster. Helhetslösningen inkluderar ofta mobilabonnemang för de anställda. Finlands tre största teleföretag kan tillhandahålla dessa tjänster i sitt eget nät. Dessutom är flera teleföretag återförsäljare till någon mobiloperatör för att kunna erbjuda sina kunder mobiltjänster i helhetslösningarna. Den verkliga flaskhalsprodukten på detaljistmarknaden är dock en högklassig accessprodukt, så i marknadsanalysen utgör helhetslösningarna främst en kompletterande tjänst som ger teleföretagen konkurrensfördelar. 6.3 Substitution på efterfrågesidan I substitutionsgranskningen tittar man på alternativa tekniker och produkter och analyserar ifall de ur slutkundernas synvinkel utgör substitut för högklassiga accessprodukter med fast förbindelse. Alternativa tekniker och produkter utgör substitut, om slutkunder enkelt kan övergå till dem ifall priset på den ursprungliga produkten ökar lite (5-10 procent) men varaktigt. Dessutom förutsätts att substitution förekommer i sådan utsträckning att prishöjningen blir olönsam för den som tillhandahåller den ursprungliga produkten på grund av förlusterna i försäljningen. Det räcker inte att en marginell grupp övergår till den alternativa produkten. I analysen av substitutionen på efterfrågesidan beaktas bl.a. de alternativa tjänsternas egenskaper, art och tillgång samt kostnaderna för byte av tjänst. Ur slutkundernas synvinkel ska substituten ha samma användningssyfte som den granskade tjänsten och tillgodose slutkundernas behov på samma sätt. 28 Högklassigheten innebär dock inte att trafiken kan prioriteras över andra abonnemangs internetåtkomst, utan att den fasta förbindelsen i sig är högklassig.

17 17 (58) Marknaden för högklassiga accessprodukter omfattar alltså produkter genom vilka man kan tillhandahålla förbindelser med hög kvalitet och tillförlitlighet samt stödja utbudet av ICT-tjänster på detaljistmarknaden. Vanliga egenskaper hos tjänsterna för högklassiga förbindelser är bl.a. garanterad tillgänglighet, höga och symmetriska överföringshastigheter, korta reparationstider, kundsupport och garanti för fortsatt hög servicenivå t.ex. när nätet blir belastat 29. Dessa egenskaper kan implementeras med SDH/PDH- 30 och Ethernetteknik. Tidigare byggdes fasta förbindelser i huvudsak med SDH/PDH-teknik. I och med teknikutvecklingen har teleföretagen nästan helt övergått till Ethernet, som ersatt SDH/PDHbaserad teknik. Eftersom produkter som efterfrågas av kundföretagen fortfarande kan implementeras med båda teknikerna, har Kommunikationsverket granskat substitutionen utifrån alternativen till SDH/PDH och Ethernet. I slutet av 2008 hade merparten av de fasta förbindelserna byggts med SDH/PDH-teknik. I mindre teleföretag uppskattades dessa tekniker utgöra över 90 procent och i större teleföretag över 70 procent. På sju år har Ethernetförbindelser till största delen ersatt SDH/PDH-förbindelserna. Enligt verkets uppgifter hade i snitt cirka 95 procent av de fasta förbindelserna byggts med Ethernetteknik. Substitution genom massprodukter inom bredband Med massprodukter inom bredband avses en tjänst på grundläggande nivå, vanligen utan t.ex. skräddarsydda dataöverföringstjänster för slutkunder, dedikerad kapacitet för dataöverföring, symmetrisk kapacitet eller garanterad reparationstid. I Finland är dessa uppdelade i produkter för privatkunder och för småföretagare. Kommissionens rekommendation skiljer ut massbredband (M3) som en egen marknad och Kommunikationsverket har inte funnit anledning att inkludera konsumentprodukter i marknaden för högklassiga accesstjänster (M4). Förbindelser via kabel-tv-nätet är massprodukter eftersom de använder delad bandbredd och vanligen är asymmetriska. I dessa nät kan man alltså inte garantera s.k. dedikerad kapacitet som krävs för högklassiga accessprodukter. Förbindelser via kabelnät och massprodukter inom bredband utgör därmed inte substitut för högklassiga förbindelser. Substitution genom mobilt bredband Bredband via mobilnät kan inte garantera erforderlig kvalitetsnivå eller s.k. dedikerad hastighet för kunderna. När man tittar på hastigheterna i mobilnät bör det observeras att hastigheten i praktiken beror på frekvensbandet, tekniken och antalet användare inom basstationscellen. Förbindelser som baseras på mobilt 29 På engelska s.k. limited contention. 30 Synchronous Digital Hierarchy / Plesiochronous Digital Hierarchy.

18 18 (58) bredband är därmed inte tillräckligt högklassiga för att utgöra substitut ur företagskundernas synvinkel. Substitution genom virtuella nät Kundföretagens nätverkslösningar kan till viss del implementeras genom lösningar för virtuella nät. Dessa tjänster behöver dock en fast förbindelse på vilken den virtuella lösningen kan byggas. På kundföretagets övriga verksamhetsställen som kopplats till nätet kan man använda vilken massbredbandsförbindelse som helst, men det virtuella nätet kan inte enbart baseras på en sådan förbindelse. Därmed utgör virtuella nät inte substitut för högklassiga fasta förbindelser. 6.4 Substitution på utbudssidan 6.5 Geografisk dimension Med substitution på utbudssidan avses möjlighet för andra än leverantörer av högklassiga förbindelser att genast eller inom kort tid utan större kostnader eller risker börja tillhandahålla tjänsterna i fråga. Enbart hypotetisk substitution av utbudet räcker inte när marknaden definieras. 31 De senaste åren har nya företag som konkurrerar med traditionella teleföretag etablerat sig på den finländska detaljistmarknaden för högklassiga förbindelser. Det bör dock observeras att merparten av dessa erbjuder slutkundstjänster med stöd av de traditionella teleföretagens nät. Konkurrens med oberoende tjänster för slutkunder skulle kräva att företagen bygger ett lokalt nät ända till kundföretaget. Detta är förknippat med stora investeringskostnader. På kort sikt har nya leverantörer ganska begränsade möjligheter att tillhandahålla högklassiga förbindelser i stor skala. Kommunikationsverket anser att konkurrerande teleföretag på kort sikt inte kan replikera befintliga lokala nät utan betydande icke-återvinningsbara kostnader. Därmed har marknaden för högklassiga förbindelser inte tillräcklig substitution på utbudssidan för att vara relevant när produktmarknaden definieras. I Finland finns det flera teleföretag som är verksamma endast lokalt eller regionalt. På marknaden finns också företag som erbjuder högklassiga accesstjänster över hela Finland. Därmed varierar konkurrensvillkoren regionalt utifrån de verksamma teleföretagen. Konkurrensens intensitet påverkas även av kundföretagens efterfrågan. Vissa områden har högre täthet av företag som efterfrågar högklassiga slutkundstjänster. Detta påverkar även teleföretagens utbud och var näten primärt byggs. Utbudet har ökat framförallt i större städer 32, där det finns många företag som ef- 31 Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och betydande marknadsinflytande (2002/C 165/03). 32 Exempel är Tammerfors, Vasa, Uleåborg, Kuopio, Jyväskylä och Björneborg.

19 19 (58) terfrågar högklassiga förbindelser. Kartar nedan visar områden i Finland med den tätaste potentiella efterfrågan på högklassiga accesstjänster. Figur 1. Täthet av företagens arbetsställen efter kommun (Statistikcentralen 2016) 33 Följande karta visar antalet fasta förbindelser teleföretagen har per kommun. Utbudet är till stor del koncentrerat till områden där det också finns flest potentiella kunder. 33 Statistikcentralen: Företagens arbetsställen efter kommun: yri alyr/004_alyr_tau_040.px/?rxid=8b8a20cc-119a-4e49- ada9-8f1bb01625ac och landyta efter kommun : vrm vaerak/088_vaerak_tau_133.px/?rxid=a0b c7-41e9-816b-bf801784b176

20 20 (58) Figur 2. Antal fasta förbindelser efter kommun Enligt informationen från teleföretagen är vissa redo att bygga ut sitt nät för att betjäna de viktigaste kundföretagen. Detta ökar dynamiken på marknaden för högklassiga förbindelser, vilket främjar konkurrensen i detaljist- och grossistledet. Betjäningen av kundföretag genom att bygga nya nät berör vanligen inte små och medelstora företag, vars efterfrågan ofta inte är ett tillräckligt incitament för teleföretagen att bygga ut nätet. Enligt Kommunikationsverkets uppfattning är marknaden för högklassiga förbindelser regional. Den geografiska fördelningen granskas utförligare i samband med grossistmarknaden eftersom detaljist- och grossistmarknaderna följer varandra. Vertikalt integrerade företag på detaljistmarknaden verkar självfallet i samma geografiska områden även på grossistmarknaden. 34 Utöver dessa aktörer finns det företag utan egna nät som bygger sin verksamhet på hyrda förbindelser. 7 Fastställande av konkurrensproblem på detaljistmarknaden Enligt definitionen ovan omfattar produktmarknaden för högklassiga fasta förbindelser SDH/PDH- och Ethernetbaserade för- 34 På grossistmarknaden kan det även finnas aktörer som inte alls verkar på detaljistmarknaden, bl.a. vissa regionnätföretag.

21 21 (58) bindelser. Detaljistmarknadens geografiska dimension har definierats som regional. Utan förhandsreglering av högklassiga fasta förbindelser finns det allvarliga konkurrensproblem på detaljistmarknaden i områden där grossistmarknaden ensamt domineras av ett vertikalt integrerat teleföretag. I sådana omständigheter är teleföretagets mål att maximera intäkterna på detaljistmarknaden och det finns svaga incitament att släppa in konkurrenter som erbjuder slutkunder alternativa tjänster i det egna nätet. Detta hindrar effektiv konkurrens på detaljistmarknaden och medför välfärdsförluster för slutkunderna. När detaljistmarknaden domineras av en aktör inskränks även slutkundernas möjligheter att välja mellan olika tjänster och leverantörer. På längre sikt drabbas innovations- och utvecklingsverksamheten på detaljistmarknaden eftersom teleföretaget genom sin skyddade marknadsställning har svaga incitament att utveckla och förbättra slutkundstjänsterna. I områden där ett teleföretag som äger fasta nät inte är vertikalt integrerat eller har grundats av slutkunder eller kommuner för att säkra utbudet av skäligt prissatta och snabba bredbandstjänster, kan konkurrensproblemen i princip inte anses vara allvarliga även om nätföretaget skulle ha en regionalt stark ställning på grossistmarknaden. I princip kan konkurrensproblemen på detaljistmarknaden inte heller anses allvarliga i områden med en grossistmarknad utan ett ensamt dominerande teleföretag. Det finns en stor grupp företag på den finländska detaljistmarknaden för högklassiga förbindelser. Bland dem finns aktörer som erbjuder tjänster över hela Finland. Trots regionala skillnader kan konkurrensen på detaljistmarknaden till största delen anses fungera. En fungerande konkurrens på detaljistmarknaden har främjats av sänkta trösklar för inträde genom förhandsreglering av motsvarande grossistprodukter. Således har vissa aktörer på detaljistmarknaden inte byggt egna nät utan baserat verksamheten på hyrda grossistprodukter. Utifrån det ovan nämnda behöver man definiera grossistmarknaden för högklassiga förbindelser och bedöma vilka teleföretag på den regionala grossistmarknaden har ett betydande marknadsinflytande på så sätt att det leder till allvarliga konkurrensproblem på detaljistmarknaden. 8 Grossistmarknaden för högklassiga produkter 8.1 Grossistmarknadens allmänna utveckling I den förra analysen 2008 definierades grossistmarknadens relevanta produktmarknader omfatta lokala fasta förbindelser oberoende av överföringskapacitet eller teknik. Lokala fasta förbindelser kan byggas både kabelbaserat och trådlöst. Den förra marknadsanalysen pekade på att det skett en förskjutning från tal till dataöverföring i användningssyftet för fasta

22 22 (58) förbindelser. Denna utveckling har fortsatt och ökat kapacitetskraven på högklassiga fasta förbindelser. I slutet av 2015 var medelvärdet för kapaciteten vid anslutningspunkterna cirka 320 Mbit/s. Av alla anslutningspunkter hade 12 procent en kapacitet på minst 1 Gbit/s. Kundföretagens hastighetsbehov har inte ökat i samma grad som på konsumentsidan. Även långsammare fasta förbindelser på 2 Mbit/s efterfrågas fortfarande. År 2008 var 20 procent av alla lokala fasta förbindelser uthyrda till andra aktörer. Fasta förbindelser hyrs fortfarande mer än t.ex. abonnentförbindelser. 35 Enligt uppgifterna för slutet av 2015 var 22 procent av de fasta förbindelserna uthyrda. Det finns dock stor regional variation i uthyrningen. En förklaring är inträdet av regionala tjänsteoperatörer som bygger hela verksamheten på hyrda förbindelser. I hyrda förbindelser finns det också stor variation bland de traditionella teleföretagen. I vissa företag, även nätägare, är andelen hyrda förbindelser mycket större än hos andra. Prissättningen av teleföretagens högklassiga fasta förbindelser bygger på flera olika faktorer som varierar mellan teleföretagen. De vanligaste är kapacitet och teknik. Andra prispåverkande faktorer är förbindelsens längd, anslutningspunkt, driftkostnader, geografiskt område och önskad kvalitetsnivå. 8.2 Beskrivning och definition av grossistprodukter Produkternas användningssyfte I stycke 6 beskrivs typiska drag för högklassiga förbindelser på slutkundsnivå. Dessa förbindelser kan användas vid implementering av kundföretagens accessprodukter liksom i teleföretagens egna lokala överföringar och i mobilnätets basstationsförbindelser. Nedan ges en närmare beskrivning av användningssyftet med högklassiga fasta förbindelser. Kundföretagens accessprodukter Med kundföretagens accessprodukter avses den ovan beskrivna detaljistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser. För att kunna erbjuda högklassiga accesstjänster behöver teleföretaget antingen en separat eller en delad förbindelse från grossistledet 36. Beroende på kundens behov byggs en symmetrisk eller asymmetrisk förbindelse med aktiv utrustning. Egenskaper hos högklassiga fasta förbindelser är t.ex. garanterad tillgänglighet, höga och symmetriska överföringshastigheter, korta reparationstider, kundsupport och garanti för fortsatt hög servicenivå exempelvis när nätet blir belastat. 35 Av abonnentförbindelserna hyrs cirka 16 procent ut. 36 Exempelvis med WDM-teknik.

23 23 (58) Figur 3. Exempel på en högklassig fast förbindelse i grossistledet för tillhandahållande av högklassiga accessprodukter Företagets interna nätverk eller sammankoppling av verksamhetsställen kan även implementeras genom en hyrd förbindelse eller en delad fast förbindelse. Tjänsten omfattar all dataöverföring i företagets interna nätverk, bl.a. taltjänster, internetanslutning, förvaltning och logistik, betalningar, fakturering och beställningar. Teleföretaget erbjuder interna nätverkslösningar genom sammankoppling av verksamhetsställen och ett virtuellt "företagsnät". Trafiken i företagsnätet är helt åtskild från annan trafik. Teleföretaget kontrollerar trafiken point-to-point. Företagets interna nätverkslösningar implementeras nuförtiden i huvudsak med Ethernetteknik. Vissa egenskaper, t.ex. videokonferenser, kräver högre kvalitet och liten fördröjningsvariation (low jitter) samt tillåter inte paketförluster. Kvalitetskraven på ett internt nät för endast administrativt bruk kan vara avsevärt lägre. Figur 4. Exempel på sammankoppling av verksamhetsställen Teleföretagens egna lokala förbindelser Telefonväxel i fast telenät Teleföretagen behöver fasta förbindelser för att koppla slutkundens telefonväxel till sitt nät. I det fasta telenätet används gammal PSTN 37 -teknik eller dagens IP-baserade teknik för telefonväxeln. Trafiken i IP-baserade fasta telenät sker i paketform. Då används vanligen förbindelser som bygger på Ethernetteknik. 37 Public Switched Telephone Network.

24 24 (58) IP-baserade växelnät (och bruket av mobila växlar) har minskat behovet av fasta förbindelser med traditionell analog teknik eller SDH/PDH-teknik. Enligt teleföretagen används mycket få av dessa traditionella förbindelser idag och de kommer att bytas ut mot Ethernetbaserade förbindelser inom den närmaste framtiden. Förbindelser mellan bredbandsroutrar (DSLAM) eller fiberswitchar och stamnätet (backhaul) Fasta förbindelser används för att koppla bredbandsroutrar eller fiberswitchar till stamnätet. När man hyr ut abonnentförbindelser uppstår i praktiken alltid behov av en aktiv stamnätsförbindelse. Enligt teleföretagen byggs stamnätsförbindelsen i första hand av dem själva 38. Tjänsteoperatörer utan egen fysisk infrastruktur behöver alltid en stamnätsförbindelse utöver abonnentförbindelsen. Figur 5. Exempel på bredbandsrouterns stamnätsförbindelse (backhaul) Passiva stamnät hör inte till den relevanta produktmarknaden. Enligt kommissionens motiveringspromemoria finns det inget unionsomfattande konkurrensproblem med tillträdet till passiv infrastruktur. Kommunikationsverket har inte heller observerat något konkurrensproblem för dessa tjänster i Finland. Mobilnätets basstationsförbindelser Mobilnätsoperatörer behöver en fast förbindelse för sina bassstationer så att mobiltrafiken kan kopplas till deras stamnät. Vissa av de fasta förbindelserna baseras på radiolänkar. Enligt teleföretagen används Ethernetteknik i merparten av basstationsförbindelserna. I vissa av 2G- och ibland även 3Gnätets basstationer används fortfarande SDH/PDH-teknik. Bassstationerna i 4G-nätet kräver snabba Ethernetförbindelser. Många basstationsförbindelser har också byggts med radiolänk. Eftersom mobiloperatörerna har byggt ut täckningen till 99 procent av befolkningen, framförallt i 4G-nätet, behövs det många förbindelser även i glesbygden. Förbindelser på upp till 60 km kan byggas genom radiolänk, så ekonomiskt kan det vara mer rationellt att använda radiolänkar. Detta gäller framförallt när 38 Traditionella teleföretag använder till 99 procent egna förbindelser.

25 25 (58) det inte finns tillräcklig efterfrågan på fiberförbindelser i området. Teleföretagen har uppgett att leveransen av basstationsförbindelser till mobilnätsoperatörer utgör en betydande del av omsättningen från fasta förbindelser. Det finns stora skillnader bland mobiloperatörerna i valet mellan eget nät och hyresprodukter för att skapa basstationsförbindelsen. Figur 6. Exempel på mobilnätets basstationsförbindelse Olika tekniker Fasta förbindelser kännetecknas av att de har en symmetrisk och dedikerad kapacitet på en garanterad servicenivå. Fasta förbindelser kan tillhandahållas med olika tekniker. I traditionella fasta förbindelser (Legacy options) ingår långsamma analoga förbindelser samt digitala förbindelser där det finns fler hastigheter som exempelvis bygger på SDH/PDH-teknik. Nuförtiden tillhandahålls allt fler fasta förbindelser med Ethernetbaserade lösningar. Dessa är mer flexibla och ofta billigare och kan vara antingen point-to-point- eller point-to-multipointförbindelser. I flera medlemsländer har det konstaterats att traditionella fasta förbindelser kan ersättas med Ethernetbaserade fasta förbindelser. SDH och PDH är kretskopplade tekniker där förbindelsens allokerade kapacitet är tillgänglig hela tiden. Av samma anledning kan SDH-tekniken bli relativt dyr eftersom kapaciteten är dedikerad. SDH/PDH-tekniken används i både tal- och dataförbindelser. I Ethernetbaserade produkter (paketförmedlad dataöverföring) måste tillräcklig kapacitet hela tiden finnas tillgänglig för att uppfylla företagskundernas höga kvalitetskrav. Tillgängligheten skapas genom att kundens datatrafik prioriteras i teleföretagets nät. Ethernetbaserade förbindelser kräver alltså trafikprioritering för att uppnå önskad kvalitets-/servicenivå (QoS). Prioriteringen av kapacitet och tillgänglighet i högklassiga förbindelser sträcker sig inte till öppna Internet utan gäller endast mellan två punkter i teleföretagets nät. SDH/PDH- och Ethernetförbindelser kan även byggas på fiber som indelats i olika våglängder. Tekniken kallas WDM (Wavelength division multiplexing). I början använde teleföretagen WDM i stamnäten, men nu har tekniken brett ut sig till vissa slutkundsprodukter med stort kapacitetsbehov, bl.a. förbindelser till och mellan datacenter.

26 26 (58) 8.3 Substitution på efterfrågesidan Efterfrågan på grossistmarknaden är driven av efterfrågan på detaljistmarknaden, och om vissa produkter på den marknaden inte är utbytbara ur slutkundernas synvinkel, kan det anses att de grossistprodukter som behövs för att ta fram dessa förbindelser inte heller är utbytbara. Om vissa produkter är utbytbara ur slutkundernas synvinkel, är det möjligt att de grossistprodukter som behövs för att ta fram de aktuella produkterna också är utbytbara. Då ska man bedöma, om konkurrenterna erbjuds dessa förbindelser och om teleföretagen har realistiska möjligheter att använda dessa substitut. I stycket om substitution på detaljistmarknaden granskades massprodukter inom bredband, mobilt bredband och virtuella nät som substitut för högklassiga accessprodukter. Ingen av dessa tre konstaterades utgöra en alternativ lösning till högklassiga fasta accessprodukter. När substitutionen på grossistmarknaden granskas tittar man på andra tekniker och produkter som kan utgöra alternativ och analyserar om dessa utgör substitut för högklassiga förbindelser ur grossistkundernas synvinkel. Denna granskning omfattar inte fysiska abonnentförbindelser eftersom högklassiga accessprodukter är kapacitetsprodukter. Högklassiga fasta förbindelser som är grossistprodukter ska tillgodose de behov som beskrivs i 7.2. Med hjälp av produkten ska man kunna erbjuda slutkunder högklassiga accessprodukter eller genomföra teleföretagets lokala överföringar eller mobilnätets basstationsförbindelser. Användningssyftet bestäms i princip av var förbindelsen finns. Kommunikationsverkets substitutionsgranskning utgår från högklassiga fasta förbindelser baserade på SDH/PDH- och Ethernetteknik i fast nät (fiber eller koppar). Genom traditionella SDH/PDH-förbindelser kan man fortfarande leverera förbindelser med mycket hög kvalitetsnivå som t.o.m. är funktionssäkrare än Ethernetförbindelser. Vilken teknik kunden vill använda beror på det aktuella servicebehovet. Hastigheter i högklassiga fasta förbindelser Teleföretagens behov av högklassiga fasta förbindelser varierar stort. Å ena sidan finns traditionella 2 Mbit/s-förbindelser i utbudet och å andra sidan erbjuds Ethernettjänster på operatörsnivå. Dessa exempel är inte direkt utbytbara produkter. Produkter med olika hastigheter bildar dock en substitutionskedja där de sinsemellan är utbytbara mot en långsammare eller snabbare förbindelse. 39 Då utgör t.ex. radiolänkade förbindelser substitut, även om de inte uppnår topphastigheten för en Ethernetförbindelse över fiber. Här bör det observeras att förbindelser med olika hastighet utsätts för ett liknande konkurrenstryck (alla 39 Motiveringspromemoria till kommissionens marknadsrekommendation (2014/710/EG), Commission staff working document, Explanatory note, SWD(2014) 298, , s. 50.

27 27 (58) hastigheter berörs t.ex. av hotet att nya nät byggs). De bör alltså även av detta skäl betraktas som en produktmarknad. Högklassiga förbindelser byggda med radiolänk Med radiolänk upprättas en fast dataöverföringsförbindelse mellan två platser. Digitala radiolänkar har vanligen en dataöverföringshastighet på Mbit/s. Med lämplig teknik kan man dock uppnå 800 Mbit/s eller t.o.m. större hastigheter. Räckvidden för en radiolänk beror på dess frekvens. När frekvensen understiger 10 GHz är räckvidder upp till 60 km möjliga. 40 Med frekvensen 81 GHz blir räckvidden dock bara några hundra meter. Om det behövs längre förbindelser, kan flera radiolänkar kopplas efter varandra. De senaste åren har teleföretagen till stor del bytt ut gamla radiolänkar med smalare kanalbredd till sådana som har större kanalbredd. Kapaciteten för de nya radiolänkarna med större kanalbredd är upp till en gigabyte per sekund. Bakom kapacitetshöjningen ligger bl.a. den klart ökande användningen av mobilnät. Radiolänkar används vanligen då det inte är rationellt att bygga en fiberförbindelse på platsen. Objekt på glesbygden är t.ex. mobilnätets basstationer samt vatten- och elverk. Teleföretagen har ofta börjat bygga ut sitt mobilnät med hjälp av radiolänkar. Detta ger snabbt mer täckning i avlägsna områden. När kapacitetsbehoven växer kan man bygga en fast förbindelse över fiber. Ett annat vanligt objekt för radiolänkar är stadsområden, där det kan vara dyrt att bygga enskilda fiberförbindelser. Då används högre frekvenser för att minska avståndet mellan radiosändarna. I huvudstadsregionen är det brist på vissa frekvenser, men även där har Kommunikationsverket i regel hittat ostörda, alternativa frekvenser för teleföretagen. Radiolänkar används i regel som ett alternativ till fasta förbindelser över kabel. Vissa aktörer använder länkar i stället för stamnätet i överföringsförbindelser, men detta är mer ovanligt. Radiolänkar hyrs ut till andra företag, men merparten av länkarna använder teleföretagen själva. Per vecka får Kommunikationsverket över tio tillståndsansökningar som gäller radiolänkar. År 2016 hade teleföretagen knappt radiolänkar i bruk. Antalet har sjunkit något under de fem senaste åren. Enligt Kommunikationsverkets uppfattning utgör fasta förbindelser över radiolänk alltjämt substitut till högklassiga fasta förbindelser över fast nät. 40 Frekvensområdet under 10,7 GHz är i regel avsett för räckvidder över 20 km.

28 28 (58) Högklassiga förbindelser baserade på bitstream Högklassiga fasta förbindelser är kapacitetsprodukter mellan två punkter. Utöver dessa erbjuder teleföretagen andra accessprodukter. Ett samlingsnamn för dessa är bredbandsprodukter i grossistledet (bitstream). Skillnaden mellan högklassiga fasta förbindelser och bitstreamprodukter är att de sistnämnda inte kan skräddarsys utifrån kundens behov och att de inte uppfyller alla kriterier enligt kommissionens marknadsrekommendation för att kunna definieras som högklassiga fasta förbindelser. Enligt marknadsrekommendationen kan bitstreamprodukter ingå i marknaden för högklassiga fasta förbindelser, om de uppfyller följande fyra kriterier (i iv): (i) (ii) (iii) Garanterad tillgänglighet och högre kvalitetsnivå under alla omständigheter inkl. SLA, kundsupport dygnet runt, kort reparationstid och "backup" riktad till företagskunder. 41 Högklassig näthantering inkl. stamnätsförbindelse (backhaul) och liten kvalitetsförsämring vid hög belastning (limited contention) Nätåtkomst i områden med större täthet av företagskunder. (iv) Transparent point-to-point Ethernetkontinuitet 42. Enligt teleföretagen tillhandahålls högklassiga bitstreamprodukter som uppfyller ovanstående kriterier inte i Finland. Genom nästa generations PON-nät, NGPON2, kan man i framtiden tillhandahålla symmetriska förbindelser som uppfyller kriterierna ovan. Enligt Kommunikationsverkets uppgifter kommer tekniken inte att lanseras kommersiellt inom den här analysens granskningsperiod (2 3 år). 8.4 Substitution på utbudssidan Med substitution på utbudssidan avses möjlighet för andra än leverantörer av högklassiga fasta förbindelser att genast eller inom kort tid utan större kostnader eller risker börja tillhandahålla dessa tjänster. Etablering på marknaden för högklassiga fasta förbindelser kan ske genom att man tillhandahåller trådlösa eller kabelbaserade fasta förbindelser. Dessutom behövs aktiv utrustning för att implementera önskad teknik för förbindelsen. Trådlösa förbindelser (radiolänk) kräver mastplats, radiolänksändare, radiosändartillstånd och aktiv utrustning. Mastplatsen skaffas genom att man bygger masten själv eller hyr plats i en mast som någon annan äger. Substitution genom radiolänk kan anses ekonomiskt och tekniskt lönsamt endast i enstaka fall. Att 41 Redundancy. 42 S.k. Ethernet continuity.

29 29 (58) 8.5 Geografiska marknader bygga flera högklassiga förbindelser (eller ersätta ett helt nät) med radiolänkar kan inte anses lönsamt varken genast eller på kort sikt. Enligt Kommunikationsverkets uppfattning finns det avsevärda begränsningar för inträde på marknaden för högklassiga fasta förbindelser. En nykomling behöver göra stora investeringar i byggandet av ett fysiskt nät lokalt för att kunna tillhandahålla högklassiga fasta förbindelser. Därmed kan det inte anses föreligga substitution på denna marknad för högklassiga fasta förbindelser. Enligt vedertagen rättspraxis utgörs en relevant geografisk marknad av ett område där berörda företag deltar i tillhandahållandet av berörda produkter och tjänster. Dessutom ska konkurrensvillkoren i området vara lika eller tillräckligt lika, och området ska kunna avgränsas från kringliggande områden med klart olika konkurrensvillkor. Gruppen av europeiska regleringsmyndigheter (European Regulators Group, ERG) 43 har en gemensam ståndpunkt om trestegsdefinition av geografiska marknader. 1. När en geografisk marknad definieras ska tillsynsmyndigheten först bedöma om konkurrensvillkoren på alla regionala marknader är tillräckligt homogena för att motivera marknadsdefinition, marknadsanalys och åläggande av skyldigheter på nationell nivå. Om konkurrensvillkoren på de regionala marknaderna varierar ska regleringsmyndigheten i nästa steg granska den geografiska marknaden på en mer detaljerad nivå under den nationella. 2. Detaljgranskningens primära utgångspunkt är att definiera en lämplig enhet för beskrivning av geografiska områden till grund för bedömningen av geografiska marknader. Den geografiska enheten kan baseras på en politisk eller administrativ indelning eller på det traditionella teleföretagets nätstruktur. Geografiska enheter ska uppfylla följande kriterier: i) Enheterna ska exkludera varandra och vara mindre än den nationella enheten ii) Alla granskade teleföretags nätstrukturer och tillhandahållna tjänster ska kunna kopplas till enheten iii) Enheten ska ha tydliga gränser av bestående karaktär och iv) Enheten ska vara så liten att konkurrensvillkoren inte kan anses variera betydligt inom enheten men samtidigt så stor att den inte hindrar teleföretaget eller regleringsmyndigheten att överlåta, samla in och analysera information. 43 ERG Common Position on Geographic Aspects of Market Analysis (definition and remedies), ERG har sedermera ersatts av BEREC.

30 30 (58) 3. I det tredje steget bedömer man områdenas homogenitet och fastställer homogena områden utifrån information på den valda geografiska enhetsnivån. De regionala marknadernas homogenitet eller skillnader kan bedömas utifrån hindren för inträde på marknaden, antalet leverantörer, marknadsandelarna och priserna. Bedömningen kan även bygga på marknads- och försäljningsstrategier, kvalitets- och funktionsfaktorer samt efterfrågans natur. Utifrån ovanstående principer anser Kommunikationsverket att de geografiska marknaderna på grossistmarknaden skiljer sig från varandra i bl.a. antalet konkurrenter, det största teleföretagets marknadsandelar och priserna. Därmed ska de geografiska marknaderna granskas på en mer detaljerad nivå under den nationella marknaden. I Kommunikationsverkets förra marknadsanalys definierades relevanta geografiska marknader på grossistmarknaden för lokala fasta förbindelser utifrån information om de traditionella teleföretagens verksamhetsområden. Denna marknadsdefinition kan inte längre anses ändamålsenlig eftersom nya företag kommit in på marknaden och dessutom varierar konkurrensvillkoren inom verksamhetsområdena. För den aktuella analysen har information samlats in på kommunnivå. Kommunikationsverket anser att kommunen som geografisk enhet uppfyller alla ovan nämnda kriterier för geografiska enheter. En kommun utgör i egenskap av geografisk enhet en tydligt avgränsad regional enhet. Kommunerna är som enheter ömsesidigt uteslutande och därför kan insamlade uppgifter och gjorda beslut hänföras till klart avgränsade administrativa områden. Det är också möjligt att hänföra alla företagens fasta nätinstallationer kommunvis, och man kan på så sätt lättare bedöma de olika nätens överlappning. Även om kommuner sammanslås och kommungränserna ändras i framtiden, kan kommungränser ändå anses vara av tillräckligt varaktig karaktär. En kommun är i allmänhet tillräckligt liten för att det ska vara osannolikt att konkurrensförhållandena varierar märkbart inom enheten, men samtidigt är en kommun stor nog för att insamlande och analys av marknadsdata inte är onödigt betungande för teleföretagen och regleringsmyndigheterna. När kommunen är den geografiska enheten är det också möjligt att fastställa skyldigheter som gäller ett entydigt geografiskt område. Kommunikationsverket har definierat relevanta geografiska marknader utifrån informationen på kommunnivå. Vid definitionen av de relevanta geografiska marknaderna har följande kriterier använts: i) Kommunerna utgör en fysiskt homogen geografisk marknad ii) Antalet företag på marknaden för högklassiga fasta förbindelser är nästan lika (± 1 teleföretag)

31 31 (58) iii) I marknadsområdets kommuner finns samma marknadsledare med en marknadsandel på minst 50 procent 44 iv) Teleföretagen äger tillräckligt många högklassiga fasta förbindelser i området så att regleringen inte blir för detaljerad. Detaljregleringen skulle bli en onödig administrativ börda för teleföretagen och leda till onödig fragmentering av marknaden. Enligt Kommunikationsverkets uppfattning är det ändamålsenligt att definiera så stora geografiska marknader att det finns en fungerande marknad i området och att det inte bara handlar om ett tiotal förbindelser. Om antalet förbindelser understiger 30 i någon kommun, kan den med avsteg från iii) slås ihop med en större relevant marknad. Utifrån kriterierna kan man tillräckligt detaljerat särskilja regionala marknader som har olika konkurrensvillkor. Efter tillämpning av kriterierna har Kommunikationsverket definierat 89 relevanta geografiska grossistmarknader. Figur 7. Relevanta geografiska marknader 44 Ett undantag kan utgöras av kommuner där marknadsledaren har en marknadsandel på mindre än 50 procent.

32 32 (58) 8.6 Sammanfattning av grossistmarknaden Utifrån ovanstående anser Kommunikationsverket att de relevanta tjänste- och produktmarknaderna utgörs av högklassiga fasta förbindelser baserade på SDH/PDH- eller Ethernetteknik. Dessa förbindelser kan byggas i kopparnät, fibernät 45 eller med radiolänk. Högklassiga fasta förbindelser kan inte ersättas med bredband över abonnentförbindelser, mobilt bredband, virtuella nät eller bitstreamprodukter. Med enstaka undantag finns det inte heller substitut för högklassiga fasta förbindelser på utbudssidan. De relevanta geografiska marknaderna för högklassiga fasta förbindelser är regionala. Områdesindelningen beaktar konkurrensvillkorens likhet och att de regionala marknaderna inte blir oändamålsenligt små. 9 Bedömning av betydande marknadsinflytande 9.1 Marknadsandelar Bedömningen av marknadsinflytande fokuserar på huruvida Ål- Tel har ett betydande marknadsinflytande på den ovan definierade relevanta marknaden. I fråga om betydande marknadsinflytande har en operatör incitament och möjlighet att på en viss marknad verka oberoende av konkurrenter och slutkunder. I bedömningen av marknadsinflytande ska Kommunikationsverket beakta de faktorer som anges i kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande. 46 En stor marknadsandel är en stark indikator på betydande marknadsinflytande, men den är ingen tillräcklig grund för att fastställa ett betydande marknadsinflytande. Kommunikationsverket anser att det i fallet med den aktuella grossistmarknaden är relevant att utöver marknadsandelen särskilt bedöma den potentiella konkurrensen, köparnas motverkande marknadsinflytande och den vertikala integrationen på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser. Enligt etablerad rättspraxis är extremt stora marknadsandelar - större än 50 % - i sig själva, utom vid exceptionella förhållanden, tecken på att det föreligger en dominerande ställning. Ett företag med en stor marknadsandel kan förutsättas ha betydande marknadsinflytande, dvs. ha en dominerande ställning, om dess marknadsandel har varit stabil under en längre tid. Om ett företag med betydande inflytande efter hand förlorar marknadsandelar eller marknadsandelen fluktuerar, kan detta mycket väl vara ett tecken på att marknaden håller på att bli mer konkurrensutsatt. Detta utesluter dock inte förekomst av betydande 45 Kan också genomföras på WDM-förbindelser. 46 Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster 2002/C 165/03, Europeiska gemenskapernas officiella tidning, C 165, , s

33 33 (58) 9.2 Potentiell konkurrens marknadsinflytande, om företaget fortfarande har en särskilt stor marknadsandel. 47 År 2008 varierade SMP-företagens marknadsandelar mellan 55 och närmare 100 procent. Sedan dess har det hänt betydande förändringar i marknadsläget, och nuförtiden finns det flera företag som konkurrerar sinsemellan på marknaden för högklassiga fasta förbindelser på flera geografiska områden. Kommunikationsverket har beräknat marknadsandelarna på marknaden för högklassiga fasta förbindelser utifrån antalet förbindelser. Dessutom har verket granskat nätens omfattning bl.a. utifrån antalet accesspunkter och analyserat hur konkurrensläget förändrats i dessa områden jämfört med den föregående analysen av betydande marknadsinflytande. ÅlTel har en hög marknadsandel på över 60 procent på den relevanta marknaden 9 (Eckerö, Finström, Geta, Hammarland, Jomala, Lemland, Lumparland, Saltvik, Sund och Vårdö). Sedan 2008 har ÅlTels marknadsandel inom dessa kommuner minskat, men är fortfarande ganska stor. Om potentiell konkurrens föreligger kan det förväntas att konkurrerande företag inom fasta nät attraheras av höga intäkter på grossistmarknaden och etablerar sig inom teleföretagets verksamhetsområde på medellång sikt. Vid potentiell konkurrens kan inträdet på marknaden medföra betydande ickeåtervinningsbara kostnader. Konkurrenten kan vara ett helt nytt företag inom fasta nät eller ett befintligt företag som bygger ut sitt nät utanför det nuvarande verksamhetsområdet. Vid ett verkligt och betydande hot från potentiell konkurrens lönar det sig inte att ta ut ett pris över den konkurrensutsatta nivån för grossist- eller slutkundstjänster, om teleföretaget vill försvara sitt marknadsinflytande och göra inträdet oattraktivt för konkurrenter. Därför kan potentiell konkurrens begränsa teleföretagets marknadsinflytande i nutid. Att bygga nät är långsamt och dyrt, så det finns en allmänt hög tröskel för marknadsinträde. I större städer och regioner med högre efterfrågan på högklassiga produkter kan ett marknadsinträde vara mer attraktivt. Framförallt större städer har attraherat nya konkurrenter. Detta märks bl.a. i de traditionella teleföretagens minskande marknadsandelar och att t.o.m. SMPföretaget på den relevanta marknaden bytts ut. Den potentiella konkurrensen påverkas även av om det konkurrerande teleföretaget endast tillhandahåller enstaka fasta förbindelser eller har ett större utbud av högklassiga tjänster. Om ett företag kan erbjuda ett brett utbud och skräddarsy sina produkter och tjänster för olika kundbehov, klarar det sig bättre i 47 Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster 2002/C 165/03, Europeiska gemenskapernas officiella tidning, C 165, , s. 11

34 34 (58) 9.3 Vertikal integration konkurrensen med SMP-företaget. Potentiellt konkurrenstryck kan framförallt komma från Ethernetförbindelser över fiber som konkurrerande teleföretag byggt. Inom ÅlTels traditionella verksamhetsområde (Eckerö, Finström, Geta, Hammarland, Jomala, Lemland, Lumparland, Saltvik, Sund och Vårdö) finns det teleföretag som till storleken och även till produktutbudet är större än ÅlTel och som också tillhandahåller högklassiga fasta förbindelser. Trots att dessa företag för närvarande har mindre marknadsandelar än ÅlTel, kan de öka sina utbud genom att bygga ut sina nät. ÅlTel använder största delen av sina egna fasta förbindelser självt. Dessa faktorer begränsar ÅlTels marknadsinflytande framförallt på detaljistmarknaden, men har inte någon betydande inverkan på Ål- Tels ställning på grossistmarknaden. Kommunikationsverket anser att ÅlTel på marknaden för högklassiga fasta förbindelser inte utsätts för ett så stort potentiellt konkurrenshot inom sitt verksamhetsområde att det i tillräcklig grad skulle begränsa ÅlTels förmåga att i en icke förhandsreglerad situation verka oberoende av grossistprodukternas köpare och slutkunder som köper tjänster. Med vertikalt integrerat teleföretag avses ett företag som verkar i flera produktionsled från det första steget i värdekedjan ända till att tillhandahålla slutprodukten. Ofta verkar företaget dels på grossistmarknaden när det hyr infrastruktur och dels på detaljistmarknaden när det tillhandahåller produkter för slutkunder. Ett vertikalt integrerat företag är inte beroende av intäkter från grossisttjänster eftersom företaget även verkar på detaljistmarknaden. Till följd av företagets ställning på grossistmarknaden kan det även hindra inträdet av nya företag på detaljistmarknaden eller blockera marknaden för tjänsteföretag som redan finns där. Eftersom ett vertikalt integrerat teleföretag konkurrerar på detaljistmarknaden med företag som hyr grossistprodukter har det också ett incitament att hindra konkurrens. Detaljistmarknaden kan blockeras genom höga priser på grossistprodukter eller att konkurrenter tillhandahålls grossistprodukter av sämre kvalitet än det egna tjänsteföretagets grossistprodukter. Företaget kan även avstå från att tillhandahålla grossistprodukter, varvid ett tjänsteföretag som är beroende av nätoperatörens infrastruktur överhuvudtaget inte får tillträde till detaljistmarknaden. Ett företag som är vertikalt integrerat på detta sätt kan stärka sin ställning på detaljistmarknaden. Alla SMP-företag verkar på den relevanta grossistmarknaden samt på motsvarande detaljistmarknad. 48 Då är de inte heller beroende av intäkter från uthyrning av grossistprodukter till andra teleföretag. I en icke-förhandsreglerad situation har de 48 Mariehamns Telefon och Ålands Telefon verkar på detaljistmarknaden genom den samägda aktören Ålcom.

35 35 (58) också möjlighet och incitament att blockera detaljistmarknaden för konkurrenterna i de områden där företaget har en stark ställning på marknaden. Dessutom ger vertikal integration företaget kostnads- och effektivitetsfördelar i tjänsteproduktionen. Därmed förstärker den vertikala integrationen SMP-företagets ställning på marknaden. 9.4 Köparnas motverkande marknadsinflytande Köparnas motverkande marknadsinflytande är en faktor som kan begränsa teleföretagets marknadsinflytande på grossistmarknaden. Med köparnas motverkande marknadsinflytande avses förmågan hos det konkurrerande teleföretag som köper grossisttjänster att påverka villkoren för tillhandahållandet av produkten, varvid teleföretaget som äger det fasta nätet inte kan agera oberoende av köparna. Köparens motverkande marknadsinflytande kan emellertid inte anses begränsa teleföretagets marknadsinflytande i tillräcklig utsträckning, om endast en viss köpare eller en begränsad grupp av köpare för egen del kan motverka marknadsinflytandet. Motverkande marknadsinflytande ska med andra ord skydda största delen av köparna mot utövandet av marknadsinflytande. Motverkande marknadsinflytande kan föreligga, om köparen är en viktig kund för den som tillhandahåller grossistprodukten och framstår som ett trovärdigt hot i att kunna skaffa produkterna från en alternativ leverantör, sluta efterfråga produkterna eller producera tjänsten själv. Eftersom det finns höga trösklar för inträde på marknaden för högklassiga fasta förbindelser utgör eget utbud av grossistprodukten inte ett alternativ till det konkurrerande teleföretaget. Tillhandahållet av slutkundstjänster förutsätter också att grossistprodukten hyrs, vilket innebär att köparen inte kan avstå från att skaffa den. I praktiken blir det enda alternativet att motverka marknadsinflytandet ett hot om att byta leverantör av grossistprodukten. Vid sidan av små teleföretag kan ÅlTels grossistprodukter skaffas av tre stora teleföretag, Telia, Elisa och DNA, så ÅlTel kan möta starka köpare på grossistmarknaden som i princip har en viss grad av motverkande marknadsinflytande. Inom vissa av sina verksamhetsområden har ÅlTel en mycket hög andel av grossistmarknaden, och på den finns det inte andra teleföretag som kan tillhandahålla grossistprodukter lika heltäckande som ÅlTel. Då kan inte ens de stora teleföretagen utgöra ett trovärdigt hot om byte av grossistproduktleverantör. Den motverkande kraften blir också mindre av att ÅlTel är ett vertikalt integrerat företag som inte är beroende av intäkterna från grossistprodukter. Kommunikationsverket anser att ÅlTel inte utsätts för ett sådant motverkande marknadsinflytande från köpare inom de verksamhetsområden där det har en stor marknadsandel på marknaden för högklassiga fasta förbindelser att det i tillräcklig utsträckning skulle begränsa ÅlTels förmåga att i en icke-

36 36 (58) förhandsreglerad situation verka oberoende av grossistprodukternas köpare och bredbandstjänsternas slutkunder. 9.5 Övriga faktorer som påverkar marknadsinflytandet Andra faktorer som exemplifieras i kommissionens riktlinjer för marknadsanalys är bl.a. kontroll över infrastruktur som är svår att kopiera, tekniska fördelar eller teknisk överlägsenhet, lättillgängliga kapitalmarknader och finansiella resurser, produkt- och tjänstediversifiering, fördelar till följd av produktionens spännvidd, välutvecklat distributions- och försäljningsnät samt hinder för expansion. Kommunikationsverket har framförallt uppmärksammat teleföretagets produktsortiment och välutvecklade distributions- och försäljningsnät. Teleföretagets förmåga att tillhandahålla diversifierade tjänster inom ett stort geografiskt område ökar det marknadsinflytande som vertikal integration ger. Såsom redan konstaterats i analysen av detaljistmarknaden ökar kundföretagens efterfrågan på skräddarsydda tjänster. I dessa tjänster ingår även nätverkslösningar, där det är en fördel om teleföretagets nät har en stor geografisk räckvidd. Räckvidden påverkas även av antalet anslutningspunkter. Ett tätare nät av anslutningspunkter ökar konkurrensfördelen liksom marknadsinflytandet, då vissa teleföretag prissätter högklassiga fasta förbindelser även utifrån längd. När ett teleföretag hyr en förbindelse nära den önskade slutpunkten behöver det inte betala för en onödigt lång förbindelse. ÅlTel har högklassiga fasta förbindelser i endast tolv kommuner och kan därmed inte tillhandahålla lösningar för sammankoppling av verksamhetsställen över ett större område i det egna nätet, utan är beroende av andra teleföretag. Kommunikationsverkets bedömning beaktar även övriga faktorer som kommissionen angett. Enligt Kommunikationsverkets uppfattning har dessa faktorer emellertid inte någon betydande inverkan på bedömningen av betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser. Utöver de faktorer som anges i kommissionens riktlinjer anser Kommunikationsverket det vara behövligt att vid bedömningen av teleföretagens betydande marknadsinflytande beakta hur villkoren för statens bredbandsstöd påverkar utövandet av marknadsinflytande. I 9 i lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (1186/2009) föreskrivs det om de särskilda villkoren för beviljande av stöd. Enligt paragrafen ska det företag som har beviljats bredbandsstöd förbinda sig att till skäligt pris och på icke-diskriminerande villkor till andra teleföretag i minst sju år från och med det att den sista stödposten betalats överlåta nyttjanderätt till det kommunikationsnät, det nätelement och den nätkapacitet som byggts med hjälp av stödet. Skyldigheten till överlåtelse gäller inte sådant föremål för nyttjanderätten som är i stödtagarens egen användning eller behövs för stödtagarens eget skäliga kommande behov. Företa-

37 37 (58) get som beviljats bredbandsstöd ska också förbinda sig att under sju år från det att den sista stödposten har betalats offentliggöra leveransvillkor för tjänsten och andra uppgifter av betydelse med tanke på skyldigheten att överlåta nyttjanderätten. Lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden har företräde på så sätt att om samma egendom också berörs av skyldigheten att överlåta nyttjanderätt eller att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster enligt informationssamhällsbalken, tillämpas i första hand bestämmelserna i lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden på prissättningen av överlåtelse av nyttjanderätten och övriga villkor. Om företaget i sitt SMP-område har beviljats eller i framtiden beviljas statens bredbandsstöd för byggande av nät av optisk fiber enligt de villkor som fastställs i lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden, anser Kommunikationsverket att förpliktelserna i stödet garanterar konkurrerande teleföretag i de understödda näten nyttjanderätt till abonnentförbindelseprodukter till skäligt pris och på icke-diskriminerande villkor. I så fall kan nätföretaget inte i dessa nät uppträda oberoende av sina konkurrenter och slutkunder. 9.6 Slutsatser och fastställande av betydande marknadsinflytande Kommunikationsverket har i sin bedömning av betydande marknadsinflytande beaktat ovanstående faktorer och analyserat konkurrensproblemen områdesvis. Konkurrensproblemen varierar mellan olika geografiska områden och företagen. Utifrån analysen anser Kommunikationsverket att hotet om potentiell konkurrens, köparens motverkande marknadsinflytande eller andra faktorer som påverkar marknadsinflytandet inte i tillräcklig utsträckning försvagar ÅlTels marknadsinflytande inom dess traditionella verksamhetsområde (Eckerö, Finström, Geta, Hammarland, Jomala, Lemland, Lumparland, Saltvik, Sund, Vårdö). I den regionala granskningen av ÅlTels marknadsinflytande är därmed den påverkande faktorn i huvudsak ÅlTels marknadsandel. Jämfört med läget vid den förra marknadsanalysen har Finland nu många områden med fungerande konkurrens på marknaden för högklassiga fasta förbindelser. Den växande konkurrensintensiteten förklaras framförallt av att teleföretagen har gjort stora investeringar utanför sina traditionella verksamhetsområden. En viktig drivkraft i nätinvesteringarna är mobilnätsoperatörernas 4G-nät, där basstationerna behöver högklassiga fasta förbindelser. Kommunikationsverket har beaktat denna marknadsdynamik i sin analys. Marknadsandelar över 50 procent innebär inte automatiskt att teleföretaget har ett betydande marknadsinflytande. Detta gäller t.ex. situationer där ett annat företag tagit över som regionens största teleföretag efter förra marknadsanalysen eller det näst största teleföretaget har över 40 procent av marknaden. Å andra sidan finns det fortfarande många områden där konkurrensen inte fungerar och där ett teleföretag, i detta fall ÅlTel,

38 38 (58) enligt marknadsanalysen har ett betydande marknadsinflytande. I dessa områden kan ÅlTel missbruka sitt marknadsinflytande. Bristen på en effektiv konkurrens på ÅlTels relevanta geografiska marknad leder till allvarliga konkurrensproblem, både på grossistmarknaden och detaljistmarknaden, om grossistmarknaden inte omfattas av någon förhandsreglering. ÅlTel är ett vertikalt integrerat företag med en affärsverksamhet som inte är beroende av intäkterna från uthyrning av grossistprodukter till andra teleföretag och vars mål är att behålla en stark ställning på detaljistmarknaden. I en ickeförhandsreglerad situation har företaget för möjlighet och incitament att vägra tillhandahålla högklassiga fasta förbindelser i syfte att hindra konkurrenters inträde på detaljistmarknaden. Framförallt i områden med otillräcklig efterfrågan för att motivera andra teleföretag till investeringar och där det inte skett betydande förändringar sedan den föregående analysen av betydande marknadsinflytande är det osannolikt att ÅlTel skulle utsättas för ett tillräckligt konkurrenstryck ens på längre sikt än analysens granskningsperiod. Därmed kan företaget tillämpa diskriminerande villkor, varvid konkurrenter tillhandahålls grossistprodukter med sämre villkor eller egenskaper jämfört med det egna tjänsteföretaget. Företaget kan också avstå från att informera konkurrenter om t.ex. grossistprodukternas leveransvillkor och tillgänglighet tillräckligt snabbt eller på en tillräcklig nivå. Ovan nämnda beteende begränsar konkurrerande teleföretags förutsättningar att tillhandahålla konkurrenskraftiga, högklassiga fasta förbindelser i vissa av ÅlTels verksamhetsområden. Därmed hindrar ÅlTel framväxten av effektiv konkurrens på detaljistmarknaden och orsakar välfärdsförluster för slutkunderna. Hindren för konkurrenters inträde på marknaden leder till högre slutkundspriser, varvid SMP-företagets extra intäkter i slutändan betalas av de slutkunder som använder högklassiga fasta förbindelser. På marknaden sker då en inkomstöverföring från slutkunder till SMP-företaget. Att en enda aktör dominerar på marknaden leder också till att slutkunderna har mindre möjligheter att välja mellan olika tjänster och tjänsteleverantörer. I ett längre perspektiv drabbas innovationsverksamheten på marknaden, då företaget på grund av sin skyddade ställning dels har mindre behov av att utveckla nya typer av slutkundstjänster och dels mycket svaga incitament att tillhandahålla mer utvecklade grossisttjänster för konkurrenterna. Trots att det i vissa fall skett betydande förändringar på marknaden för högklassiga fasta förbindelser och att framförallt hotet från potentiell konkurrens ökat i vissa områden, kan man ännu i detta skede inte se en sådan tendens på marknaden att företag med betydande marknadsinflytande inte i betydande grad skulle kunna verka oberoende av konkurrenter, konsumenter eller andra användare.

39 39 (58) 10 Utseende av SMP-företag Utifrån marknadsanalysen konstaterar Kommunikationsverket att ÅlTel fortfarande har ett betydande marknadsinflytande i marknadsområde 9 (Eckerö, Finström, Geta, Hammarland, Jomala, Lemland, Lumparland, Saltvik, Sund och Vårdö). Genom en effektiv förhandsreglering kan man förhindra konkurrensproblem på marknaden och möjliggöra ett varierande utbud av tjänster för slutkunderna. Enligt 52 3 mom. i ISB ska Kommunikationsverket genom sitt beslut bestämma att ett teleföretag är ett företag med betydande marknadsinflytande, om företaget utifrån en marknadsanalys konstateras ensamt eller tillsammans med andra ha ett sådant ekonomiskt inflytande på en viss marknad som gör att företaget i betydande utsträckning kan verka oberoende av konkurrenter, konsumenter eller andra användare. Utifrån marknadsanalysen av betydande marknadsinflytande har ÅlTel en ställning som ett företag med betydande inflytande på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser i marknadsområde 9 (Eckerö, Finström, Geta, Hammarland, Jomala, Lemland, Lumparland, Saltvik, Sund och Vårdö). Utifrån vad som anges i marknadsanalysen har ÅlTel ett sådant ekonomiskt inflytande på den aktuella marknaden att det i betydande utsträckning kan verka oberoende av konkurrenter, konsumenter eller andra användare. 11 Utgångspunkter för fastställande av skyldigheter 11.1 Skyldigheternas nödvändighet Syftet med regleringen av betydande marknadsinflytande är att kommunikationsnät och kommunikationstjänster på skäliga villkor är tillgängliga för alla teleföretag och användare i hela landet. Syftet är att främja konkurrensen på kommunikationsmarknader med stora och varaktiga hinder för inträde på marknaden samt en struktur som inte leder till verklig konkurrens inom relevant tid och där den allmänna konkurrenslagstiftningen inte räcker för att undanröja hindren eller främja konkurrensen. Trots att regleringen av betydande marknadsinflytande i första hand gäller grossistmarknaden blir effekten att konkurrensen också ökar på detaljistmarknaden. En icke-diskriminerande och rimlig prissättning mellan teleföretagen för tillträde till kommunikationsnät är en förutsättning för att nya företag som tillhandahåller tjänster till slutkunder ska etablera sig på marknaden. Utgångspunkten för Europeiska unionens regelverk för betydande marknadsinflytande på kommunikationsmarknader är regleringsmyndigheternas i ramdirektivet avsedda neutralitet på marknaderna. Grunden för ingripande och skyldigheter som begränsar företags verksamhet ska utgöras av de störningar och konkurrensproblem på marknaden som har konstaterats i en marknadsanalys.

40 40 (58) Verksamheten på en konkurrensutsatt marknad bygger på kommersiella avtal mellan teleföretagen. Då är utgångspunkten att marknaden själv ser till att prissättningen av användarnas tjänster och övriga villkor för utbudet är skäliga för användarna. Ingripande i verksamheten på en viss produkt- eller tjänstemarknad för elektronisk kommunikation kommer endast i fråga, om det visar sig nödvändigt enligt marknadsanalysen. Enligt ISB 53 1 mom. ska Kommunikationsverket genom sitt beslut ålägga företag med betydande marknadsinflytande de skyldigheter som avses i lagen, om de behövs för att undanröja konkurrenshinder eller främja konkurrensen på den relevanta marknaden i fråga. De skyldigheter som åläggs ett teleföretag med betydande marknadsinflytande ska gälla företagets utbud av tjänster uttryckligen på den produktmarknad där företaget har ett betydande marknadsinflytande. Därmed ska de ålagda skyldigheterna vara nödvändiga och sådana som behövs för att undanröja konkurrenshinder eller främja konkurrensen. Utifrån marknadsanalysen finns det på den nu aktuella marknaden fortfarande konkurrensproblem som kräver att man ingriper på förhand Skyldigheternas proportionalitet Enligt ISB 53 2 mom. ska skyldigheterna stå i rätt proportion till det mål som eftersträvas. 49 Enligt motiveringarna till den aktuella bestämmelsen ska skyldigheterna grundas på det fastställda problemets art och de ska vara proportionella. Med proportionalitetsprincipen avses att de skyldigheter som åläggs inte får vara orimliga ur teleföretagets synpunkt i förhållande till syftet att främja konkurrensen. Bland de skyldigheter som Kommunikationsverket kan ålägga ska det välja endast skyldigheter som behövs för att undanröja konkurrenshinder eller främja konkurrensen. När skyldigheter åläggs begränsas Kommunikationsverkets behörighet av lagstiftningen samt centrala rättsprinciper för god förvaltning, bl.a. proportionalitetsprincipen och ändamålsprincipen. Av de skyldigheter som kan åläggas ska Kommunikationsverket endast välja sådana särskilda skyldigheter som behövs för att undanröja konkurrenshinder eller främja konkurrensen. Skyldighetens ändamålsenlighet och proportionalitet ska motiveras. De ålagda skyldigheterna får inte vara sådana att de långsiktigt förhindrar en rationell affärsverksamhet i företaget. Ett teleföretag som konstaterats ha ett betydande marknadsinflytande på en viss relevant marknad ska alltid åläggas minst en av de skyldigheter som avses i tillträdesdirektivet. När man inte observerat betydande konkurrensproblem på marknaden trots teleföretagets betydande marknadsinflytande kan Kommunikationsverket ålägga företaget mindre betungande skyldigheter, t.ex. gällande öppenhet. 49 Bestämmelsen i 53 2 mom. i informationssamhällsbalken handlar framförallt om genomförandet av artikel 8.4 i tillträdesdirektivet.

41 41 (58) Enligt förhandsregleringsmålet ska regleringen av marknaden minska när konkurrensen ökar och konkurrensproblemen blir mindre. 50 Om slutsatsen av marknadsanalysen är att konkurrensen på den aktuella marknaden fungerar, ska de ålagda skyldigheterna för teleföretaget upphävas. I motiveringspromemorian till marknadsrekommendationen konstaterar även kommissionen att regleringsmetoderna i olika geografiska områden kan variera, om det är motiverat av skillnader i omständigheterna på marknaden. 51 Enligt ISB 53 ska i synnerhet följande beaktas när skyldigheterna åläggs: 1) nyttjanderättens tekniska och ekonomiska ändamålsenlighet med hänsyn till marknadens utvecklingsgrad och nyttjanderättens art, 2) nyttjanderättens genomförbarhet med hänsyn till den tillgängliga kapaciteten, 3) krav som hänför sig till dataskydd och informationssäkerhet, 4) investeringar som gjorts och risker som tagits av företag med betydande marknadsinflytande, 5) behovet att trygga konkurrensen på sikt, 6) relevanta immateriella rättigheter, 7) tillhandahållande av europeiska tjänster. Enligt motiveringarna till paragrafen är förteckningen inte uttömmande utan det är meningen att den ska vara riktgivande när det gäller kriterierna för bedömning av behovet att ålägga skyldigheter och frågan om skyldigheterna är proportionella. Enligt förarbetena har bestämmelsen särskild betydelse då Kommunikationsverket överväger att ålägga nyttjanderättsskyldigheter. 12 Skyldigheter som åläggs Ålands Telefonandelslag Kommunikationsverket ålägger ÅlTel följande skyldigheter med stöd av ISB 53. Skyldigheterna gäller inte sådana nät som har beviljats eller i framtiden beviljas statens bredbandstöd Skyldigheter vid överlåtelse av nyttjanderätt ÅlTel har skyldighet a. att överlåta nyttjanderätt till kommunikationsnätets kapacitet (högklassiga fasta förbindelser) och b. överlåta nyttjanderätt till sådana tillhörande faciliteter och tjänster som gör det möjligt att tillhandahålla högklassiga fasta förbindelser eller kommunikationstjänster eller som stöder tillhandahållandet av tjänster via förbindelsen eller tjänsten i fråga. 50 RP 221/2013 rd., s Även i 53 4 mom. i informationssamhällsbanken konstateras att Kommunikationsverket ska ändra beslut om skyldigheter för ett företag med betydande marknadsinflytande, om det sker betydande ändringar i konkurrensläget på marknaden. Enligt förarbetena kan betydande ändringar omfatta bl.a. ändringar i teletjänsternas utbud och efterfrågan. 51 Motiveringspromemoria till kommissionens marknadsrekommendation (2014/710/EG), Commission staff working document, Explanatory note, SWD(2014) 298, , s Nät som har beviljats statens bredbandstöd har räknats upp på Kommunikationsverkets webplats.

42 42 (58) ÅlTel har skyldighet att överlåta nyttjanderätt till kapacitet i högklassiga fasta förbindelser som är kabelbaserade eller trådlösa. När kapacitet i högklassiga fasta förbindelser hyrs ut ska ÅlTel se till att det företag som skaffar kapacitet i en grossistprodukt kan tillhandahålla egna högklassiga accessprodukter genom att utnyttja den hyrda kapaciteten. ÅlTel ska även tillhandahålla samlokalisering och andra sätt att gemensamt utnyttja tillhörande faciliteter, såsom utrustningsutrymmen, som möjliggör användning av högklassiga fasta förbindelser. ÅlTel ska tillåta ett teleföretag som erhållit nyttjanderätt att dra in och installera egen kabel i utrustningsutrymmet. ÅlTel ska även ge ett teleföretag som erhållit nyttjanderätt eller dess representant tillträde till utrustningsutrymmet i installations- och underhållssyfte. Likaledes har ÅlTel skyldighet att hyra ut de tillhörande faciliteter som behövs och är nödvändiga för att utnyttja högklassiga fasta förbindelser, t.ex. strömförsörjning och internt kablage i utrustningsutrymmet. 2. Skyldigheter i fråga om icke-diskriminering ÅlTel har skyldighet a. att icke-diskriminerande prissätta ovan i punkt 1 nämnda nyttjanderätter och nödvändiga tillhörande faciliteter som behövs för att utnyttja dem, och b. att tillämpa icke-diskriminerande villkor när ovan i punkt 1 nämnda nyttjanderätter och tillhörande faciliteter tillhandahålls. ÅlTel har skyldighet att icke-diskriminerande prissätta ersättningarna för ovan i punkt 1 nämnda nyttjanderätter och de tillhörande produkter som behövs för att utnyttja nyttjanderätterna samt att även i övrigt tillämpa icke-diskriminerande villkor. Om ÅlTel använder en viss tjänst självt eller levererar den till sitt dotterbolag eller till någon annan sådan aktör, ska det till konkurrerande teleföretag tillhandahålla motsvarande tjänst på motsvarande villkor och av motsvarande beskaffenhet. 3. Skyldighet att lämna insyn ÅlTel har skyldighet att offentliggöra leveransvillkor och prislistor för ovan i punkt 1 nämnda nyttjanderätter och de nödvändiga tillhörande faciliteter som behövs för att utnyttja dem. För ovan i punkt 1 nämnda nyttjanderätter ska ÅlTel offentliggöra de relevanta leveransvillkoren för överlåtelsen till den del villkoren inte innehåller affärshemligheter eller konfidentiell information. Leveransvillkoren och prislistorna ska offentliggöras på företagets webbsidor.

43 43 (58) 13 Motiveringar till skyldigheterna 13.1 Skyldighet att överlåta nyttjanderätt Enligt ISB 56 kan Kommunikationsverket ålägga företag med betydande marknadsinflytande skyldighet att överlåta rimlig nyttjanderätt till kommunikationsnät, eller till tillhörande tjänster eller tillhörande faciliteter som har samband med kommunikationsnät eller kommunikationstjänster. En sådan nyttjanderätt kan omfatta skyldighet att överlåta nyttjanderätt till kommunikationsnät och nätdelar och skyldighet att erbjuda samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnyttjande av tillhörande faciliteter inkl. överlåtelse av utrustningsutrymmen. Skyldigheterna att överlåta nyttjanderätt grundar sig på EU:s tillträdesdirektiv. Både enligt ISB-bestämmelsen och artikeln i fråga ska skyldigheten att överlåta nyttjanderätt alltid vara rimlig. Därmed ska skyldigheter som gäller överlåtelse av nyttjanderätt alltid stå i rätt proportion till deras syfte, och den ålagda skyldigheten får inte vara orimlig ur teleföretagets synpunkt i förhållande till syftet att främja konkurrensen. Tillträdesdirektivet betonar å sin sida att en nationell regleringsmyndighet får införa skyldigheter att överlåta nyttjanderätt bl.a. i situationer då ett nekat tillträde eller orimliga villkor med liknande verkan skulle hindra uppkomsten av en hållbar konkurrensutsatt marknad på slutkundens nivå eller att det inte skulle ligga i slutanvändarnas intresse. Bedömningen av nyttjanderättens rimlighet utgår både från den som åläggs skyldigheten och det teleföretag som etablerar sig på marknaden. När skyldigheterna åläggs ska man enligt ISB 53 2 mom. bl.a. beakta nyttjanderättens tekniska och ekonomiska ändamålsenlighet med hänsyn till marknadens utvecklingsgrad och nyttjanderättens art, nyttjanderättens genomförbarhet med hänsyn till den tillgängliga kapaciteten, krav som hänför sig till dataskydd, investeringar och tillhörande risker samt behovet att trygga konkurrensen på sikt. För att tillhandahålla högklassiga fasta förbindelser eller kommunikationstjänster i ett visst område behöver det konkurrerande teleföretaget nyttjanderätt till kapaciteten i högklassiga fasta förbindelser och sådana tillhörande faciliteter och tjänster som gör det möjligt att tillhandahålla högklassiga fasta förbindelser eller kommunikationstjänster eller stöder tillhandahållandet av tjänster via förbindelserna eller tjänsten i fråga. Uthyrning av kapacitet i högklassiga fasta förbindelser ger ett konkurrerande teleföretag utan eget nät möjlighet att tillhandahålla högklassiga fasta förbindelser till slutkunder. På marknaden för högklassiga fasta förbindelser finns det avsevärda begränsningar för etablering av ett konkurrerande utbud i grossistledet. En ny aktör på marknaden behöver göra betydande investeringar i byggandet av ett fysiskt nät lokalt för att kunna tillhandahålla högklassiga fasta förbindelser. Kostsamma investeringar och osäkerhet kring tillräcklig efterfrågan från slutkunder gör att inträdet på grossistmarknaden för högklas-

44 44 (58) siga fasta förbindelser allmänt sett inte är attraktivt. Att bygga nät är långsamt och dyrt, så det finns en hög tröskel för marknadsinträde. Traditionella teleföretag, såsom ÅlTel, har som ägare av svårligen replikerad infrastruktur en ganska tryggad ställning på marknaden i sitt SMP-område. Här ska man även beakta att ÅlTel som vertikalt integrerat teleföretag kan hindra ett nytt företags inträde på detaljistmarknaden eller tränga ut företag som redan verkar på marknaden. Eftersom ÅlTel på detaljistmarknaden oftast konkurrerar med företag som hyr dess grossistprodukter kan detta utgöra ett incitament att tränga undan konkurrenter på detaljistmarknaden. Utifrån marknadsanalysen kan man konstatera att konkurrensen på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser i de områden där ÅlTel har betydande marknadsinflytande inte är så utvecklad att ett konkurrerande tjänsteföretag skulle kunna verka oberoende av ÅlTel eller att det skulle finnas faktorer som begränsar ÅlTels marknadsinflytande i tillräcklig grad. ÅlTel kontrollerar näten i sitt SMP-område och deras fasta förbindelser, vars kapacitet både nya aktörer och redan verksamma företag behöver för att kunna tillhandahålla sina produkter och tjänster för de egna slutkunderna. Om ingen uthyrningsskyldighet åläggs, skulle ÅlTel kunna vägra hyra ut kapacitet och tillhörande faciliteter och tjänster till konkurrerande teleföretag. Vägran att hyra ut kapacitet skulle störa och t.o.m. kunna hindra konkurrerande teleföretags inträde på marknaden liksom redan verksamma företags expansion inom ÅlTels område. Skyldigheten att tillåta ett teleföretag som erhållit nyttjanderätt att dra in och installera egen kabel i ÅlTels utrustningsutrymme samt att ge teleföretaget eller dess representant tillträde till Ål- Tels utrustningsutrymme för behövliga installations- och underhållsarbeten behövs eftersom nyttjanderätten till nätet och utrustningsutrymmet förutsätter att hyrestagaren vid behov kan installera utrustning i ÅlTels utrymmen samt om hyrestagaren vill, även koppla och styra sina slutkunders trafik till ett eget nät genom att dra in egen kabel till ÅlTels utrymmen. Teleföretaget som är hyrestagare behöver också tillträde för att utföra service och underhåll av egen utrustning. ÅlTel har skyldighet att uppfylla alla rimliga begäran. Enligt ISB 59 har SMP-företaget inte skyldighet att överlåta nyttjanderätt, om föremålet för nyttjanderätten är i teleföretagets eget bruk eller behövs för dettas eget rimliga framtida behov. Den ålagda skyldigheten att överlåta nyttjanderätt ska inte heller av detta skäl anses orimlig eftersom ÅlTels eget bruk och rimliga framtida behov tryggas med stöd av bestämmelsen. Kommunikationsverket påminner dock om att ett företag som vägrar överlåta nyttjanderätt med åberopande av eget bruk eller rimliga framtida behov är skyldigt att utan dröjsmål motivera sin vägran och vid behov styrka sitt rimliga behov. Användningsbehovet ska vara konkret och enbart beredskap för eventuell

45 45 (58) framtida efterfrågan är inte en tillräcklig grund för vägran. Behovet ska också vara äkta. 53 Företaget är skyldigt att bevara dokumentationen i ärendet för eventuell senare utredning, om det vägrar att överlåta den begärda nyttjanderätten. Kommunikationsverket anser det nödvändigt att ålägga ÅlTel skyldighet att överlåta nyttjanderätt till kapacitet i högklassiga fasta förbindelser samt tillhörande faciliteter för att undanröja konkurrenshinder och främja konkurrensen på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser. Skyldigheterna behövs för att säkerställa förutsättningarna för de företag som vill etablera sig eller är verksamma på detaljistmarknaden och för att trygga konkurrensen på sikt. Skyldigheten i fråga bidrar till att nya aktörer får möjlighet att etablera sig på marknaden och till att redan verksamma företag kan expandera inom nya områden och därmed till ett mångsidigare utbud av tjänster på detaljistmarknaden samt ökad konkurrens. Åläggandet i fråga om överlåtelse av nyttjanderätt kan därmed inte anses orimligt för ÅlTel med tanke på de konkurrensfrämjande mål som ska uppnås genom skyldigheten Skyldigheter i fråga om icke-diskriminering Enligt ISB 68 kan Kommunikationsverket ålägga teleföretag icke-diskrimineringsskyldighet för överlåtelse av nyttjanderätt. Med icke-diskrimineringsskyldighet avses skyldighet att iaktta prissättning eller villkor som på ett jämbördigt sätt berör teleföretag som är i samma situation. Om ett teleföretag använder en viss tjänst självt eller levererar den till sitt dotterbolag eller till någon annan sådan aktör, ska det till konkurrerande teleföretag tillhandahålla motsvarande tjänst på motsvarande villkor och av motsvarande beskaffenhet. Ett konkurrerande teleföretag får inte diskrimineras t.ex. i fråga om leveransvillkor eller servicenivå i de villkor som gäller för tillhandahållandet av tjänsten. 54 Principen om icke-diskriminering säkerställer att företag med betydande marknadsinflytande inte kan snedvrida konkurrensen, särskilt när det rör sig om vertikalt integrerade företag, det vill säga företag som tillhandahåller tjänster till företag som de konkurrerar med på detaljistmarknaden. Utan åläggande av icke-diskrimineringsskyldigheten skulle verksamheten för andra företag som tillhandahåller eller vill tillhandahålla högklassiga fasta förbindelser kunna försvåras av ÅlTel som ett vertikalt integrerat företag med betydande marknadsinflytande t.ex. genom diskriminerande leveransvillkor, då konkurrenter erbjuds produkter med en funktionalitet som skiljer sig från de produkter som det egna tjänsteföretaget använder eller erbjuds grossistprodukter av sämre kvalitet jämfört med det egna tjänsteföretaget, och diskriminerande prissättning av tjänster. Således anser Kommunikationsverket det vara behöv- 53 Kommunikationsmarknadslagen RP 112/2002 rd, detaljmotivering till ISB hänvisar till förarbetena för kommunikationsmarknadslagen, och i detta fall finns motiveringarna i RP 112/2002.

46 46 (58) 13.3 Skyldighet att lämna insyn ligt och motiverat att ålägga ÅlTel icke-diskrimineringsskyldighet i syfte att säkerställa lika konkurrensvillkor för företag som redan är verksamma på detaljistmarknaden och särskilt för företag som vill etablera sig där. Att ålägga skyldigheten kan inte heller anses vara orimligt med beaktande av ÅlTels ställning på marknaden i fråga samt de konkurrensfrämjande mål som ska uppnås genom skyldigheten. Därmed har ÅlTel skyldighet att för andra teleföretag tillhandahålla reglerade produkter i grossistledet, dvs. de produkter som anges i stycke 12, på ett sätt som till funktionaliteten motsvarar det sätt som ÅlTel tillhandahåller dessa produkter internt för egna enheter, dotterbolag eller samarbetspartner. Om ÅlTel använder en viss tjänst självt eller levererar den till sitt dotterbolag eller till någon annan sådan aktör, ska det till konkurrerande teleföretag tillhandahålla motsvarande tjänst till samma pris, på motsvarande villkor och av motsvarande beskaffenhet. Grossistprodukter som tillhandahålls konkurrenter ska innehålla samma egenskaper som ÅlTel själv använder i tillhandahållandet av sina slutkundsprodukter. Genom att ålägga icke-diskrimineringsskyldigheten säkerställer Kommunikationsverket att företaget med betydande marknadsinflytande tillämpar lika villkor för samtliga konkurrenter vid tillhandahållande av tjänster och att det sker på sådana villkor och med tjänster av sådan beskaffenhet som motsvarar tillhandahållet av tjänster för t.ex. de egna dotterbolagen. Den ålagda skyldigheten har stor betydelse för främjande av konkurrensen i de områden där ÅlTel har ett betydande marknadsinflytande och där ingen utveckling av konkurrensläget observerats. Ickediskrimineringsskyldigheten bidrar till lika konkurrensvillkor för företagen, framförallt i områden utan ett konkurrerande överlappande nät och där konkurrenter endast kan vända sig till områdets SMP-företag, i detta fall ÅlTel, för att hyra högklassiga fasta förbindelser. Då blir t.ex. deltagandet i anbudsprocesser rättvisare eftersom alla konkurrenter ska tillhandahållas produkter och tjänster utan diskriminerande villkor och prissättning. Fullgörandet av själva icke-diskrimineringsskyldigheten medför knappt någon administrativ börda för ÅlTel, så även i denna bemärkelse är fördelarna som uppnås genom åläggandet av skyldigheten klart större än den börda som läggs på ÅlTel. Kommunikationsverket ser inte heller att de konkurrensproblem som icke-diskrimineringsskyldigheten syftar till att undanröja skulle kunna undanröjas bättre genom åläggande av någon annan skyldighet. Enligt ISB 69 kan teleföretag åläggas skyldighet att lämna insyn, vilket innebär att teleföretaget ska offentliggöra information som är relevant för överlåtelse av nyttjanderätt eller för samtrafik, såsom leveransvillkor, tekniska specifikationer, prislistor samt ingångna avtal, till den del som de inte innehåller affärshemligheter eller konfidentiell information. Syftet med bestämmelsen är att främja avtalsförhandlingar gällande samman-

47 47 (58) 14 Konsekvensbedömning koppling och överlåtande av nyttjanderätten samt underlätta tillsynen över att överlåtelsevillkoren är skäliga och ickediskriminerande. Skyldigheten att lämna insyn grundar sig på EU:s tillträdesdirektiv. Den för ÅlTel ålagda skyldigheten att offentliggöra leveransvillkor och prislistor behövs för att främja förhandlingar som gäller uthyrning av kapacitet i högklassiga fasta förbindelser samt nödvändiga tjänster för det tekniska genomförandet. Skyldigheten underlättar även övervakningen av att överlåtelsevillkoren är icke-diskriminerande. Skyldigheten att offentliggöra leveransvillkoren på internet, så att alla har insyn i dem, ökar öppenheten och transparensen. Kommunikationsverket följer upp konsekvenserna av de ålagda skyldigheterna på marknaden för högklassiga fasta förbindelser. Vid behov ändrar Kommunikationsverket de skyldigheter som åläggs i detta beslut, om det är motiverat av betydande förändringar i konkurrensläget. Enligt ISB 53 3 mom. ska Kommunikationsverket i sitt beslut om betydande marknadsinflytande bedöma vilken inverkan de skyldigheter som åläggs företag har på marknaden. Enligt förarbetena för bestämmelsen ska bedömningen vara täckande och t.ex. beakta i vilken utsträckning skyldigheterna sporrar till investeringar. Kommunikationsverket har ålagt teleföretagen skyldigheter på grossistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser i syfte att främja fungerande konkurrens. På marknaden finns företag med betydande marknadsinflytande som utan ålagda skyldigheter skulle kunna verka oberoende av konkurrenterna och bredbandstjänsternas slutkunder. De konstaterade problem på marknaden beror till stor del på att den infrastruktur som teleföretagen äger inte kan replikeras av andra företag på kort sikt utan betydande kostnader, vilket innebär att det inte uppstår tillräcklig konkurrens på marknaden inom granskningsperioden. Allmänt kan det konstateras att konkurrenstrycket ökar när inträdet på marknaden underlättas, utbudet ökar och lika konkurrensvillkor skapas. Enligt principerna för god förvaltning eftersträvas dessa mål genom att utifrån observerade konkurrensproblem endast ålägga företagen sådana skyldigheter som också kan anses rimliga med tanke på den administrativa bördan. Administrativa bördor kan i sig begränsa företagens effektiva verksamhet på marknaden. Kommunikationsverket anses det inte behövligt att ålägga SMPföretag nya skyldigheter på denna marknad. Dessutom upphävs SMP-ställningen för fyra företag på grund av konkurrensen i deras traditionella verksamhetsområden.

48 48 (58) Kommunikationsverket bedömer de ålagda skyldigheternas konsekvenser för företagen samt deras konkurrenter och kunder. Dessutom granskar verket konsekvenserna för konkurrensen och investeringarna på grossist- och detaljistmarknaden. Det görs ingen separat granskning av priskonsekvenserna på grossist- eller detaljistmarknaden eftersom det varken nu eller tidigare ålagts en regelrätt prissättningsskyldighet på marknaden för högklassiga fasta förbindelser. Konsekvenser för konkurrensen på grossist- och detaljistmarknaden SMP-skyldigheterna syftar till att förbättra konkurrensen på grossist- och detaljistmarknaden. Att en enda aktör dominerar på marknaden leder också till att slutkunderna har sämre möjligheter att välja mellan olika tjänster och tjänsteleverantörer. På sikt hämmas innovationsverksamheten på marknaden av SMP-företag som genom en skyddad ställning inte har lika stort behov att utveckla nya typer av slutkundstjänster samt har svaga incitament att tillhandahålla mer utvecklade grossisttjänster för konkurrenternas bruk. Här kan det konstateras att konkurrensläget med tiden förbättrats i många geografiska områden genom med förhandsregleringen och för flera kommuners del kan man inte längre utse ett SMP-företag. På marknaden för högklassiga fasta förbindelser finns dock fortfarande företag som tillhandahåller tjänster i ett ganska litet eller begränsat område och för vilka problem med marknaden utgör ett hinder för expansion. Kommunikationsverket anser att konkurrensen på grossist- och detaljistmarknaden kan öka ytterligare genom så lika konkurrensvillkor som möjligt. Kommunikationsverket anser att de SMP-skyldigheter som ålagts har drivit utvecklingen på marknaden för högklassiga fasta förbindelser i rätt riktning, och därför är det motiverat att behålla skyldigheterna. För att tillhandahålla högklassiga fasta förbindelser eller kommunikationstjänster i ett visst område behöver det konkurrerande teleföretaget nyttjanderätt till kapaciteten i högklassiga fasta förbindelser samt till nödvändiga tillhörande faciliteter som behövs för att utnyttja kapaciteten. Det konkurrerande teleföretaget kan tillhandahålla förbindelser för slutkunder, om det hyr kapacitet av nätföretaget. Utan icke-diskrimineringsskyldigheten skulle SMP-företag som vertikalt integrerade företag kunna försvåra verksamheten för andra företag som tillhandahåller eller vill tillhandahålla högklassiga fasta förbindelser. Skyldigheten säkerställer att SMPföretagen inte kan snedvrida konkurrensen och försvåra verksamheten eller marknadsinträdet för företag som tillhandahåller eller vill tillhandahålla högklassiga fasta förbindelser. Skyldigheten att offentliggöra leveransvillkor och priser främjar öppenheten på marknaden och t.ex. förhandlingarna mellan företagen. Utan skyldigheten skulle SMP-företagen kunna försvåra verksamheten för företag som konkurrerar eller vill konkurrera på marknaden.

49 49 (58) I områden där man inte längre kan utse något SMP-företag har konkurrensen redan ökat, och då behöver man inte underlätta marknadsinträdet och öka konkurrensen genom förhandsreglering. Ekonomiska konsekvenser för företag med betydande marknadsinflytande Företagen åläggs inte ytterligare betungande prissättningsskyldigheter, som även skulle kunna ha direkt inverkan på omsättningen. Enligt Kommunikationsverkets uppgifter har priserna sjunkit på detaljistmarknaden för högklassiga fasta förbindelser och utvecklingen pekar inte på något behov att skärpa prisregleringen på grossistmarknaden. Eftersom skyldigheterna i företagens SMP-områden är oförändrade bedömer Kommunikationsverket att de inte medför nya konsekvenser för företagen. Då SMP-skyldigheter upphävs i områden där konkurrensen ökat klart har detta åtminstone inte någon negativ inverkan på SMP-företagets omsättning enligt Kommunikationsverkets uppfattning. Investeringskonsekvenserna för företag med betydande marknadsinflytande Det finns inte någon gemensam ståndpunkt om hur regleringen påverkar investeringarna. Vissa utredningar betonar att det enskilda landets utgångsläge och konkurrensen mellan nätplattformarna har betydelse för investeringsbesluten medan andra framhåller regleringens dämpande effekt på investeringarna. Kommunikationsverket bedömer att regleringen förbättrar företagens investeringsmöjligheter, om skyldigheterna är adekvata för det aktuella problemet på marknaden och företagen inte åläggs alltför betungande skyldigheter när marknaden är på väg mot ett konkurrensutsatt läge. De ålagda skyldigheterna syftar till att möjliggöra konkurrerande företags inträde på marknaden samt öka nätkonkurrensen på sikt. Konkurrens får företagen att effektivisera verksamheten för att svara på det förändrade läget och ökat konkurrenstryck är generellt ett av de tydligaste motiven för investeringar. Det har investerats mycket på marknaden för högklassiga fasta förbindelser och sedan förra analysen har företagen byggt bl.a. Ethernetbaserade nät i stor omfattning, även utanför det egna verksamhetsområdet. De ålagda skyldigheterna anses inte ha en negativ inverkan på SMP-företagens investeringsmöjligheter. Ekonomiska konsekvenser för konkurrerande företag SMP-företagen kontrollerar egna nät vars kapacitet både nya aktörer och redan verksamma företag behöver för att kunna tillhandahålla produkter och tjänster inom högklassiga fasta förbindelser för de egna slutkunderna. Utan förhandsreglering skulle SMP-företaget kunna hyra ut kapacitet till konkurrerande teleföretag på diskriminerande villkor och därmed överhuvudtaget hindra deras inträde på marknaden. SMP-skyldigheterna

50 50 (58) förbättrar konkurrensvillkoren i områden där en nykomling fortfarande möter stora utmaningar. Genom regleringen får en potentiell konkurrent till SMP-företaget på icke-diskriminerande villkor tillgång till produkter som är nödvändiga för tillhandahållet av tjänster och kan därmed skapa konkurrerande produkter och tjänster för företagskundernas behov på en ökande kravnivå. Utan SMP-skyldigheter skulle konkurrenternas inträde på marknaden kunna hindras överhuvudtaget. Kommunikationsverket anser att de ålagda skyldigheterna har stor betydelse för de konkurrerande företagens potentiella omsättning och expansionsmöjligheter. Investeringskonsekvenser för konkurrerande företag Kommunikationsverket anser att de ålagda skyldigheterna säkerställer marknadens funktion på icke-diskriminerande och öppna villkor samt möjliggör konkurrerande företags tillträde till SMP-företagets nät. Genom regleringen kan konkurrerande teleföretag etablera sig på marknaden enligt transparenta villkor och sedan lättare börja investera i egna tjänster och till slut bygga ut sitt eget nät. Med tiden kan de konkurrerande företagen göra större investeringar i sitt nät och därigenom förbättra tjänsternas mångsidighet och anpassningsbarhet, varvid slutkundernas efterfrågan av företagets tjänster kan växa. Detta kan i sin tur öka de konkurrerande företagens incitament att göra investeringar. Ekonomiska konsekvenser för slutkunder Förhandsregleringens syfte är bl.a. att slutkunderna får tillgång till mångsidiga och skäligt prissatta tjänster. Högklassiga produkter efterfrågas främst av företagen, som ofta vill ha skräddarsydda lösningar. Vikten av ett mångsidigt utbud ökar när företagen konkurrensutsätter tjänsterna. De ålagda skyldigheterna skapar fördelar för slutkunder som använder högklassiga fasta accesstjänster genom att den ökade konkurrensen förbättrar kundernas valmöjligheter. Ju fler som kan erbjuda slutkunderna skräddarsydda helhetslösningar utifrån deras behov, desto större blir tillgången på funktionella och prisvärda tjänster för slutkunder. Nyttan för slutkunden är en direkt följd av att konkurrensvillkoren på grossist- och detaljistmarknaden förbättras och att utbudet av tjänster ökar. Övriga konsekvenser I anslutning till bedömningen av de konsekvenserna har Kommunikationsverket analyserat om de skyldigheter som nu åläggs har andra konsekvenser utöver de som behandlas ovan, såsom konsekvenser för samhällsekonomin och den offentliga ekonomin. Kommunikationsverket anser att den ökade konkurrensen har positiva konsekvenser för samhällsekonomin. Skyldigheterna bedöms inte ha några betydande konsekvenser för den offentliga ekonomin.

51 51 (58) Kommunikationsverket har också utvärderat vilka konsekvenser de ålagda skyldigheterna har för myndigheternas verksamhet, miljön och samhället i övrigt. Kommunikationsverket anser att det inte finns betydande konsekvenser härvid. 15 Lagrum på vilka beslutet grundas Informationssamhällsbalken (917/2014) 51, 52, 53, 56, 67, 68, 69, 70, 71, 74, 75, 82, 83, 310, Beslutets övergångs- och giltighetstid 17 Sökande av ändring De skyldigheter som åläggs i detta beslut träder i kraft en månad från beslutets datum. Beslutet är i kraft tills vidare, om inte Kommunikationsverket ändrar det i fråga om de omständigheter som avses i 53 1 eller 2 mom. i informationssamhällsbalken eller på grund av betydande förändringar i konkurrensläget på marknaden. De skyldigheter som ålagts bolaget i beslutet är i kraft till dess att skyldigheterna i detta beslut träder i kraft. Beslutet ska iakttas även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. Detta beslut kan överklagas vid högsta förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Enligt lagens 6 kan den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet anföra besvär över beslutet. En besvärsanvisning bifogas till beslutet. Generaldirektör Kirsi Karlamaa Direktör Johanna Juusela 18 Bilagor Bilaga 1: Geografiska marknadsområden där inget teleföretag längre har betydande marknadsinflytande Bilaga 2: Geografiska områden med betydande marknadsinflytande och SMP-företag Bilaga 3: Besvärsanvisning

52 52 (58) BILAGA 1 Geografiska marknadsområden där inget teleföretag längre har betydande marknadsinflytande SMP-företag i Marknadsområde Kommuner SMP-beslutet år Aura, Rusko DNA Abp, Telia Finland Oyj 13 Eura, Huittinen, Luvia, Nakkila, Punkalaidun, Säkylä, Ulvsby DNA Abp, Telia Finland Oyj 14 Euraåminne Eurajoen Puhelin Osk. 19 Karlö Telia Finland Oyj 23 Hartola, Kuhmoinen, Luhanka, Sysmä DNA Abp, Telia Finland Oyj 25 Honkajoki, Karvia Telia Finland Oyj 28 Tavastkyro Elisa Abp 30 Idensalmi, Lapinlahti, Rautavaara Kaisanet, Telia Finland Oyj 31 Ikalis Elisa Abp, IPP 35 Janakkala Elisa Abp, Telia Finland Oyj 36 Juankoski, Keitele, Kiuruvesi, Kuopio, Leppävirta, Pielavesi, DNA Abp, Telia Tervo, Tuusniemi, Vesanto Finland Oyj 39 Juva, Puumala, Rautjärvi, Ruokolahti Telia Finland Oyj 40 Jämijärvi, Kankaanpää, Sastmola, Björneborg DNA Abp, Telia Finland Oyj 44 Kangasala Elisa Abp 45 Kangasniemi Telia Finland Oyj 47 Grankulla Elisa Abp 49 Kimitoön Kimito Telefonaktiebolag - Kemiön Puhelin Oy 51 Kihniö, Parkano IPP 52 Kitee, Tohmajärvi Telia Finland Oyj 54 Korsnäs, Malax Elisa Abp 58 Lahtis, Mäntsälä, Orimattila, Borgnäs, Pukkila DNA Abp,Elisa Abp, Telia Finland Oyj 59 Laitila, Pyhäranta DNA Abp, Laitilan Puhelin Osk. 60 Lappajärvi Telia Finland Oyj 62 Lundo Elisa Abp 63 Lojo DNA Abp 69 Muhos, Paltamo, Pudasjärvi, Puolanka, Suomussalmi, Utajärvi, Vaala DNA Abp, Kaisanet, Telia Finland Oyj 71 Mynämäki, Vehmaa DNA Abp 73 Nådendal DNA Abp 78 Petäjävesi Elisa Abp 79 Jakobstad JNT 88 Virolahti Telia Finland Oyj 89 Ypäjä Telia Finland Oyj

53 53 (58) BILAGA 2 Geografiska områden med betydande marknadsinflytande och SMPföretag Marknadsområde Kommuner 1 Akaa, Hattula, Tavastehus, Padasjoki, Pälkäne, Urjala, Valkeakoski SMP-företag Telia Finland Oyj 2 Alajärvi, Vimpeli Alajärven Puhelinosuuskunta (JAPO) 3 Alavieska, Haapavesi, Halsua, Kalajoki, Kannus, Karleby, Elisa Abp Kronoby, Lestijärvi, Merijärvi, Nivala, Oulainen, Pyhäjoki, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Toholampi, Ylivieska 4 Alavus, Etseri Telia Finland Oyj 5 Asikkala, Heinola, Hollola, Kärkölä DNA Abp 6 Askola, Lappträsk, Mörskom, Borgå Telia Finland Oyj 8 Brändö, Kumlinge, Sottunga Telia Finland Oyj 9 Eckerö, Finström, Geta, Hammarland, Jomala, Lemland, Ålands Telefonandelslag Lumparland, Saltvik, Sund, Vårdö 10 Enonkoski, Rantasalmi, Nyslott, Sulkava Blue Lake Communications Oy 11 Enontekis, Enare, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Kuusamo, Telia Finland Oyj Muonio, Pelkosenniemi, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Sodankylä, Tervola, Utsjoki 12 Esbo, Hausjärvi, Helsingfors, Ingå, Träskända, Högfors, Elisa Abp Kervo, Kyrkslätt, Loppi, Nurmijärvi, Riihimäki, Sibbo, Sjundeå, Tusby, Vanda, Vichtis 15 Evijärvi, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby JNT 16 Forssa, Humppila, Jockis, Loimaa, Salo, Somero, Tammela Lounea 17 Föglö, Kökar Mariehamns Telefon 18 Haapajärvi, Hankasalmi, Joutsa, Kannonkoski, Karstula, Elisa Abp Keuruu, Kinnula, Kivijärvi, Konnevesi, Kyyjärvi, Kärsämäki, Laukaa, Multia, Pihtipudas, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Saarijärvi, Siikalatva, Soini, Toivakka, Uurainen, Äänekoski 20 Fredrikshamn, Hirvensalmi, Iitti, Imatra, Kouvola, Villmanstrand, Telia Finland Oyj Lemi, Miehikkälä, Mäntyharju, Pertunmaa, Pyttis, Savitaipale, Taipalsaari 21 Hangö, Raseborg Karjaan puhelin Oy - Karis Telefon Ab 22 Harjavalta DNA Abp 24 Heinävesi, Joroinen, Pieksämäki, Rautalampi, Varkaus Telia Finland Oyj 26 Hyrynsalmi, Kuhmo, Ristijärvi Telia Finland Oyj 27 Hyvinge Telia Finland Oyj 29 Ii, Kemi, Keminmaa, Pello, Posio, Ranua, Simo, Taivalkoski, Telia Finland Oyj Torneå, Övertorneå 32 Ilmajoki, Storå, Bötom, Kauhajoki, Kurikka, Laihela, Korsholm, Elisa Abp Östermark, Vasa, Vörå 33 Ilomants, Joensuu, Kontiolahti, Liperi, Outokumpu, Polvijärvi, Elisa Abp Rääkkylä 34 Storkyro, Kauhava, Kuortane, Lappo, Seinäjoki Elisa Abp 37 Juuka, Lieksa, Nurmes, Valtimo Elisa Abp 38 Juupajoki, Jyväskylä, Jämsä Telia Finland Oyj 41 S:t Karins, Åbo Telia Finland Oyj 42 Kaavi Telia Finland Oyj

54 54 (58) 43 Kajana, Sotkamo Kaisanet 46 Kaskö, Kristinestad, Närpes Telia Finland Oyj 48 Kaustby, Perho, Vetil Telia Finland Oyj 50 Kempele, Liminka, Lumijoki, Uleåborg, Tyrnävä DNA Abp 53 Kokemäki Telia Finland Oyj 55 Koski Tl, Marttila Härkätien Puhelin Oy 56 Kotka Elisa Abp 57 Gustavs, Tövsala, Nystad Vakka-Suomen Puhelin Oy 61 Lempäälä, Nokia, Orivesi, Birkala, Tammerfors, Vesilahti, Elisa Abp Ylöjärvi 64 Lovisa LPOnet Oy Ab 65 Luumäki Elisa Abp 66 Mariehamn Mariehamns Telefon 67 Masku, Nousis DNA Abp 68 S:t Michel MPY Palvelut Oy 70 Muurame Elisa Abp 72 Mänttä-Vilppula, Ruovesi, Virdois Pohjois-Hämeen Puhelin Oy 74 Oripää, Pöytyä Elisa Abp 75 Pemar, Sagu Elisa Abp 76 Pargas Pargas Telefon Ab 77 Parikkala Telia Finland Oyj 80 Påmark, Siikainen Telia Finland Oyj 81 Reso Elisa Abp 82 Raumo DNA Abp 83 Sastamala Lounea 84 Siilinjärvi DNA Abp 85 Sonkajärvi, Vieremä Telia Finland Oyj 86 Suonenjoki Elisa Abp 87 Viitasaari Telia Finland Oyj

55 55 (58)