FILM OCH LITTERATUR KULTUR SOM UTVECKLINGSFAKTOR

Transkript

1 FILM OCH LITTERATUR KULTUR SOM UTVECKLINGSFAKTOR Dokumentation från seminariedag i Ulricehamns Folkets Hus den 19 november

2 Roland Karlsson, kommunstyrelsens ordförande i Ulricehamn Ulricehamn där Änglagård spelades in Roland Karlsson inledde med att fundera kring vad som associeras till Ulricehamn. Kommunen har invånare och är den till ytan största kommunen i Västra Götalandsregionen. När han talar med folk om Ulricehamn har han lagt märke till att deras associationer ofta går till skidåkning, till Gårdarna runt sjön, efter Birgit Sparres romanserie, eller till att det är en vacker trakt. Men många känner inte alls till kommunen. I framtiden hoppas jag få höra mycket mer om att Ulricehamn det är ju där Änglagård spelades in, var Roland Karlssons avslutande förhoppning. Sofia Lennström, tf turistchef och tf vd vid NUAB (Näringsliv Ulricehamn AB) Start för det synliga arbetet med Änglagårdsturism Bland dagens omkring 130 deltagare fanns det folk från i princip hela Sverige, såväl från Ystad som från Överkalix och en hel massa orter däremellan. Detta gladde Sofia Lennström, som berättade att det är samarbetet mellan NUAB, kulturförvalgningen i Ulricehamns kommun och Colin Nutley som möjliggjort seminariedagen och även gjort det möjligt för lilla Ulricehamn att få vara värd för en världspremiär. Den 16 december visas filmen Änglagård tredje gången gillt för allra första gången, i just Ulricehamn. På 1970-talet startade bussturer kring Gårdarna runt sjön i kommunen, och de är fortfarande mycket populära. Den här seminariedagen är en början på det synliga arbetet med Änglagård och jag hoppas att bussturerna kring Änglagård kommer att bli lika bokade som de kring Gårdarna runt sjön, så att kommunen får minst dubbelt så många besökare som nu. Hanna Strömberg, regionchef Kultur och Näringsliv, Göteborg Våga tro på att detta kan vara stort Kultursektorn står för omkring fem procent av BNP och sysselsätter runt fem procent av befolkningen. Det är alltså en stor sektor, och den kan skapa tillväxt genom att bidra till turism. Ett exempel på detta är Dalhalla i Siljanområdet. 81 procent av turisterna i området anger ett besök på Dalhalla som huvudskäl till att de reste dit. Den totala turistekonomiska effekten i Siljanområet beräknas till 113 miljoner kr, och av dem kommer därmed över 92 miljoner från Dalhalla. Utöver de anställda på Dalhalla ger detta sysselsättning i omfattningen 73 heltidstjänster. Ett annat exempel är Arnturismen i Skaraborg, där man tydligt kan se hur trakten stärks av ökad turism. När det blir fler besökare växer till exempel fler restauranger och butiker fram, vilket förstås även kommer invånarna till del. Livskvaliteten ökar för att det totala utbudet ökar och detta tack vare en bok!, sa Hanna Strömberg. För att dra nytta av kulturen är det viktigt att någon tar vara på det intresse som finns, och utvecklar det. Det är inte säkert att intresset kommer från inhemska turister. Kanske det i stället är besökare från ett annat land som har störst intresse i en kulturyttring? Många svenskar turistar exempelvis i Midsomer i Storbritannien, efter att ha sett tv-filmerna, medan intresset bland engelsmännen själva inte är så stort. Vi måste se oss som större och våga tro på att detta kan vara stort, sa Hanna Strömberg. Hon hänvisade till några framgångsfaktorer för att lyckas ta vara på ett intresse: 1. Att någon märker intresset och inser att det går att skapa något av det. 2. Att det finns eldsjälar som tar vara på intresset. 3. Samverkan mellan kommuner, näringsliv och invånare. 2

3 Maria Månsson, doktorant i tjänstevetenskap vid Lunds universitet Mediaturism är oftast inte huvudskälet för besök Maria Månsson forskar om populärkulturens betydelse för turism. Det är flera faktorer som samverkar när det gäller turistande till resmål som har blivit kända genom populärkultur. Människors resmönster är en av dem, och den kan bidra till att det dröjer innan effekten av en populär film eller bok märks inom turismen. Det kanske inte är förrän man råkar befinna sig i närheten som man väljer att besöka ett visst resmål, till exempel att man tittar på Arns miljöer vid en annan resa i Skaraborg där man har råkat få lite tid över. Så kallad litterär turism karaktäriseras bland annat av ett intresse kring författarens liv och arbete eller av att återuppleva minnen från sådant man läste som barn, medan filmturism oftare kretsar kring berättelsen, spännande händelser, landskapet och intresse för aktörerna. Ofta är det många beståndsdelar som samverkar, så kallad mediakonvergens, när det blir ett stort intresse kring exempelvis en film. Det kan handla om att filmpremiären sker ungefär samtidigt som ett dataspel och en internetsajt lanseras i filmens namn. Spridningen ökar än mer när filmbolag samarbetar med turistföretag och ordnar resor, och när privatpersoner till exempel bloggar om filmen eller besök på inspelningsplatsen. Som en illustration berättade Maria Månsson om Rosslyn Chapel utanför Edinburgh, som finns med i Da Vincikoden och vars besökstal gick från cirka år 2002 till år 2006 när både boken och filmen hade kommit ut. Det lilla kapellet har utnyttjats flitigt i turistbroschyrer och guideböcker från Skottland och även på busstidtabeller i Edinburgh, för att underlätta för besökare att hitta dit. Populärkulturella medieprodukter påverkar turister både om vilken bild de har av en plats och vilka attraktioner de väljer att besöka. För att skapa turism är det viktigt att skapa synergieffekter mellan olika medier och att intresserade parter samarbetar. Mediaturism är oftast inte huvudanledningen till att turister besöker en destination. Lena M Hermansson, driver ett litet vandrarhem i Grundsund på Skaftö Med bra samarbete kan man skapa en hel del Det är på Skaftö som tv-serien Saltön spelades in. Invånarna och företagarna i Grundsund blev tagna på sängen av det intresse som tv-serien förde med sig, berättar Lena M Hermansson. Plötsligt kom det upp till 13 busslaster med besökare varje dag. De ville vara i den fiktiva verkligheten och förväntade sig att någon skulle kunna berätta och visa inspelningsplatser och var olika byggnader från serien fanns. Vi bildade snabbt en företagargrupp och bjöd in politiker och tjänstemän, berättade Lena M Hermansson. Det var nödvändigt att samarbeta, till exempel om var man skulle göra av alla bilar och bussar som kom hit. Det bildades en trafikgrupp som ordnade en skylt med information om parkering (gratis utanför samhället, avgiftsbelagd inne i samhället), de utbildade guider, tog kontakt med media och skapade en Saltöguide med karta och bilder på olika inspelningsplatser. Vi deltog också i mässor, bjöd in Götafilm samt skådespelare till Skaftö, tog en massa bilder som vi bland annat gjorde vykort av och skapade en hemsida. Vi har även märkt att rekvisita intresserar folk väldigt mycket, till exempel en bil som förekom i serien. Fiktionen blir nästan verklighet för dem. Initiativet till satsningarna i Grundsund kom från företagare och vi har inte fått så mycket stöd av kommunen. Men med ett bra samarbete sinsemellan har vi ändå skapat en hel del. 3

4 Petra Rundqvist har en projektanställning som filmstrateg i Ystad kommun Målet är inspelning av fem långfilmer/år Ystad är en kommun som på bara några år har blivit känd över världen efter ett antal filminspelningar, bland annat av Wallanderfilmerna. De första Wallanderfilmerna från Ystad spelades in och genererade massor av pengar till regionen. Filmbolaget fick ett bidrag på 13,5 miljoner kronor, som bland annat politikerna samlade in. Payoffen blev 50 miljoner kronor, exklusive turismintänkerna, alltså bara det som filmbolaget handlade för och så vidare. Filmbolagen anlitar ofta lokala företag, som bilfirmor, livsmedelsbutiker, restauranger, hotell, städfirmor, maskinuthyrningsfirmor och säkerhetsföretag. Filmproduktionerna resulterar också i flera hundra arbetstillfällen, varav omkring hälften för personer från Skåne. Så småningom har även engelska Wallanderfilmer spelats in, med Kenneth Branagh i huvudrollen, och dessa har haft ett mycket stort genomslag, exempelvis i ett stort antal artiklar i brittisk och internationell press. Detta har lockat massor av turister till Ystad, som numera alltid har fullbelagt på hotell och pensionat under sommaren. För att ta vara på intresset har en hel rad produkter tagits fram i Ystad. Här är några exempel: guidad tur i Ystad Studios, Wallandertur runt staden i en gammal brandbil, Mysterier i farten (vandringar där man samtidigt ska lösa mysterier, finns även i barnversion), Cineteket (ett besökscentrum för film), filmturismkonferens 2010, iphone-appen Ystad i din mobil, Ernst-Hugo Järegårdvandring, visning av stumfilm till livemusik, Wallanderpaket där man kan bo, äta och fika på Wallanders favoritställen, Svinalängornautställning och Wallander-app till iphone. Alla produkter har inte med Wallanderfilmerna att göra, men de skulle inte ha utvecklats utan dem, sa Petra Rundqvist. Sedan 2004 har 50 långfilmer spelats in i Ystad, förutom Wallanderfilmer även till exempel Den bästa av mödrar och Svinalängorna, och kommunen har antagit en filmstrategi som ska marknadsföra Österlen, underlätta etablering av filmföretag och utveckla filmturismen. En målsättning är att det ska spelas in fem långfilmer/år i trakten. Petra Rundqvists roll som filmstrateg är att etablera kontakter, arrangera events, vara kontaktperson vid filminspelningar och ha verksamhetsansvar för Cineteket. Hon driver också ett projekt, Filmen som tillväxtmotor, med syftet att öka Ystads attraktionskraft som filmvänlig stad. Där har hon bland annat startat en inkubatorverksamet (en mötesplats/kreativ verkstad för oetablerade filmföretag), Walk of film (en filmpromenad) samt utbildningsinsatser för lärare och elever i skolan och filmfestival för barn och unga. 4

5 Colin Nutley, filmregissör, håller på att avsluta arbetet med filmen Änglagård tredje gången gillt Jag hoppas att Änglagård är bra för den här regionen Alla Änglagårdsfilmerna har spelats in i Ulricehamnstrakten. Colin Nutley berättade hur det kom sig att man valde just den trakten: att han kände till området eftersom hans första frus familj fanns här, att han trivdes i omgivningen och med de människor han mötte. Jag gjorde en dokumentär om Liared. Där träffade jag många gripande människor, som jag älskade. Den första Änglagårdsfilmen kom till efter många turer och med mycket tidsnöd och alldeles för liten budget. En vecka innan inspelningen skulle börja hade man ännu inte hittat rätt hus att koncentrera filmen kring, och alla roller var inte besatta. Men allt löste sig och filmteamet hade en trevlig, avslappnad och trivsam sommar när inspelningen pågick. Det viktigaste minnet är att vi hade en fantastisk tid, både filmmässigt och socialt! Alla vi hade kontakt med var väldigt hjälpsamma och såg till att vi fick tag på allt vi behövde: cyklar, moppar, dukar, gardiner de fixade allt! Efter inspelningen höll filmteamet kontakten och så småningom dök tankarna på att göra en uppföljare upp. Vi gör det om alla skådisar är med på det, tänkte Colin Nutley. Det ville de, och därför kom den andra Änglagårdsfilmen till. En tredje film hade inte varit på tal, annat än i skämtsam form under inspelningen av film nummer två. Men när Colin Nutley regisserade Cabaret på Stadsteatern var såväl Helena Bergström som Rikard Wolff och Sven Wollter med i ensemblen, och en dag sa Sven Wollter: Om vi ska göra en till Änglagård så är det hög tid att göra det nu, för vi börjar bli gamla. Än en gång var hela teamet med på noterna, till och med den över 80-åriga Tord Peterson. Jag frågade honom sist av alla och trodde att han skulle säga nej, men hans svar var: När börjar vi filma?, säger Colin Nutley. Nu började jakten på ett nytt hus att använda vid inspelningen, eftersom det tidigare huset hade brunnit ner i förra filmen. Så småningom hittade de ett hus i Grimstorp. Det var helt perfekt och vi ändrade i princip ingenting i huset! Det är en fantastisk mentalitet här, vi får komma in överallt och människorna är väldigt varma och hjälpsamma. Dessutom är det vackert, historiskt och rogivande med miljön här. Colin Nutley känner stor tacksamhet till all hjälp och alla förnödenheter som ortsbor har bidragit med, i form av tips, vattenflaskor, jordgubbar, ost och mycket annat. Jag hoppas att Änglagård är bra för regionen och Ulricehamns kommun och att den ger något tillbaka via exempelvis bussresor för besökare. Jag tycker det är en väldigt bra idé att låta filmen ha världspremiär här, och ser fram emot att komma hit då också. 5

6 Seminariedagen arrangerades av Näringsliv Ulricehamn AB (NUAB), Ulricehamns Kommun och Leader Sjuhärad. Medfinansiärer: Västra Götalandsregionens Kulturnämnd och Kultur i Väst. Kontaktuppgifter till de medverkande: sofia@nuab.eu hanna.stromberg@kulturnaringsliv.se maria.mansson@ism.lu.se info@skafto.com petra.rundqvist@ystad.se Rapporten är utgiven av Kultur i Väst, filmkonsulent Jens Lanestrand Text och form: Lena M Fredriksson, olika media i väst ab 6