prognos arbetsmarknad jämtland 2009

Transkript

1 prognos arbetsmarknad jämtland 2009

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...5 Lediga platser... 5 Kapacitetsutnyttjande av personal... 6 Rekryteringsproblem... 6 Varselutvecklingen... 7 Sysselsättningsutvecklingen... 7 Näringsgrenar och yrken...8 Jord- och skogsbruk... 8 Industri... 8 Byggverksamhet... 9 Privata tjänstesektorn... 9 Offentlig verksamhet Utbudet av arbetskraft...11 Befolkningsutveckling Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Arbetslöshet och programinsatser...13 Arbetslöshetens struktur Yrkesbarometern...16 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Timo Mulk-Pesonen.

3 Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län 3 Den globala lågkonjunkturen kombinerad med finanskrisen i höst påverkar även utvecklingen på arbetsmarknaden i Jämtlands län. Orderingången till länets näringsliv minskar kraftigt vilket medfört att många varsel om uppsägningar har lagts. Efterfrågan av arbetskraft i Jämtlands län bedöms plana ut under 2009 med minskad sysselsättning som följd. Sysselsättningsminskningen sker i såväl privat som offentlig sektor. Industri- och byggsektorn har den negativaste bilden av efterfrågeutvecklingen det närmsta halvåret. Delar av industri och bygg med koppling till etableringar av bland annat vindkraftsparker bedöms dock få en fortsatt oförändrad efterfrågan. Vid intervjutillfället tidigt i höstas var många av intervjuade företag inom byggnadssektorn optimistiska om sysselsättningsutvecklingen. Den senaste tiden har dock ett antal planerade byggprojekt skjutits upp på framtiden. Lågkonjunkturen och den finansiella oron medför att byggbranschen som helhet får minskad orderingång och därmed kan också antalet sysselsatta komma att minska nästa år. Omsättningen inom handeln har varit god de senaste åren, dock har hushållens förtroende för sin egna och landets ekonomi försvagats kraftigt de senaste månaderna. Denna förtroendeyttring bedöms generellt minska hushållens konsumtion, vilket medför en negativ sysselsättningsutvecklingen inom handeln. Handeln liksom ett antal andra näringar har ett starkt beroende av att den gränshandel som sker från norsk sida fortsätter i samma eller utökad omfattning. Verksamheter inom finans/uppdrag spår en fortsatt god efterfrågan av deras tjänster, vilket bedöms leda till ett ökat antal rekrytering under det närmaste året. I ett antal kommuner och även landstinget pågår en anpassning av verksamheterna utifrån de budgetanslag som finns, vilket leder till att endast ersättningsrekryteringar blir aktuella. Antalet sysselsatta fortsätter att minska under 2009 Både efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet inom privata näringslivet har varit på en hög nivå sedan 2006 men har sedan sommaren 2008 planat ut till att nu visa mer negativa tal. Antalet sysselsatta i länet beräknas minska med drygt 800 personer under Störst sysselsättningsminskning förutspås ske inom delar av industrisektorn. Antalet sysselsatta bedöms öka något inom näringsgrenarna finans- och uppdragsverksamheten och inom hotell/ restaurang/transport. Minskande barnkullar i ett flertal kommuner medför en minskade efterfrågan på arbetskraft inom barn- och skolverksamheten. Utbudet av arbetskraft minskar Arbetskraftutbudet i åldern 16 till 64 år i Jämtlands ökade avsevärt under 2006 och Den demografiska effekten och ett bedömt ökat antal vuxenstuderande och personer i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd medför ett minskat tillskott till arbetskraften. Arbetskraftsutbudet påverkas i positiv riktning om antalet sjukskrivna och antalet personer som får sjuk- och aktivitetsersättning på heltid fortsätter att minska. Sammantaget beräknas dock arbetskraftsutbudet att minska med cirka 200 personer under 2009.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län Arbetslösheten ökar Antalet sysselsatta beräknas minska mer under denna prognosperiod än vad arbetskraftsutbudet minskar, vilket gör att arbetslösheten ökar. Antalet personer i program med aktivitetsstöd beräknas öka nästa år och arbete med stöd minska. Fjärde kvartalet 2008 bedöms i genomsnitt cirka personer vara arbetslösa. För motsvarande kvartal 2009 bedöms cirka 600 personer fler vara arbetslösa. Arbetslösheten som andel av befolkningen i åldrarna år väntas öka marginellt fjärde kvartalet 2008 för att sedan öka med knappt en procentenhet till motsvarande tid Den manliga arbetslösheten är högre än för kvinnor, skillnaden förväntas öka nästkommande år på grund av minskad sysselsättning inom traditionellt manliga yrken. Tabell 1: Förändring av arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. Förändring av antal personer, kvartal 4 respektive år Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2007 kv kv kv Obalanser på länets arbetsmarknad Fortsatt brist på arbetskraft inom vissa områden Stora pensionsavgångar väntas kommande tio år Kompetensbrister bland de arbetssökande Hög andel långtidsinskrivna invandrare i sökandegrupperna Stort beroende av offentlig sektor. Allmänt traditionsbundna yrkesval Trots nedgång, fortsatt höga ohälsotal Bostadsbrist på vissa orter hämmar inflyttning av arbetskraft Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod urvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 69 procent. I Jämtlands län var urvalet 330 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 96 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande

5 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län 5 undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Länets arbetsförmedlingar har under hösten 2008 kontaktat drygt 300 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet. Den starka efterfrågeutvecklingen i Jämtlands län som syntes i senaste prognosen visar nu tydliga tecken på utplaning och till och med nedgång. Inom industrin blev en redan låg efterfrågeutveckling klart lägre än förväntat det senaste halvåret. Handel, personliga/kulturella tjänster, hotell/restaurang och övriga serviceverksamheter visade även de en lägre efterfrågan än förväntat. Endast finans/uppdrag hade en högre efterfrågan än de förväntat sig det föregående halvåret. Totalt inom de privata näringarna så blev efterfrågeutvecklingen tolv procentenheter lägre än den förväntade efterfrågan det senaste halvåret. Tabell 2: Andel av företagen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av företag som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Bygg Industrin Finans/uppdrag Handel /kommunikation Personliga, kulturella tjänster hotell m Totalt Lediga platser Antalet lediga platser som inkommit till arbetsförmedlingarna i länet under perioden januari oktober 2008 uppgick till 6975 vilket är drygt 200 färre jämfört med motsvarande period Under november månad har tillströmningen av lediga platser minskat markant jämfört med samma månad föregående år, vilket indikerar en konjunkturförsvagning.

6 6 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. 71 procent av arbetsställena kan inte öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behöver göras. Högst kapacitetsutnyttjande har bygg-, jord- och skogsbruksverksamheterna. Intervjuerna genomfördes från mitten av september till mitten av oktober d.v.s. under den period då finanskrisen eskalerade. Detta gör att vi bedömer att antalet arbetsställen som nu ligger i rekryteringsfas har minskat avsevärt. Rekryteringsproblem Antalet arbetsställen i privata näringslivet som sedan förra prognosen upplevt rekryteringsproblem har minskat i samtliga branscher förutom bygg där antalet arbetsställen med rekryteringsproblem ökat något. Cirka en tredjedel av arbetsställena inom finans/uppdrag, transport, hotell och restaurangverksamheten signalerar fortsatt brist på arbetskraft. Åren blir pensionsavgångarna i länet stora och behovet av ersättningsrekrytering blir omfattande inom många branscher. Även brist på arbetskraft som inneburit att arbetsställena inte ens försökte rekrytera (dold brist) sjunker nu. Inom offentlig sektor har verksamhetsområden som upplever brist på arbetskraft ökat sedan föregående prognos. Störst svårigheter är det att rekrytera inom gymnasieskolan, barnomsorgen och personal inom vård, hälso- och sjukvårdsområdet. Brist på arbetskraft i olika branscher Föreligger det brist på arbetskraft Andel som svarat 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Byggverksamhet Handel o kommuni- kationer Finansiell verksamhet, företagstjänster Verkstads- industri Övrig industri, utv av mineral o energiprod Jordbr, skogsbr o fiske Brist Personl och kulturella tjänster, renhållning Ej brist Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Vård och omsorg Övrig kommunal verksamhet Statlig verksamhet Källa: Arbetsförmedlingen

7 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län 7 Antalet varslade personer ökar kraftigt Antalet varsel om uppsägningar har accelererat under innevarande höst. Under årets första elva månader har knappt 1100 personer i länet varslats om uppsägning, vilket är drygt 430 fler jämfört med samma tid förra året. Nationella uppföljningar av lagda varsel de senaste åren har visat att knappt 15 procent av de ursprungligen varslade blev arbetslösa kortare eller längre tid sex månader efter att varslet lagts. Vår bedömning är att varslen denna gång i högre omfattning går i verkställighet och att arbetslöshetsandelen kan öka till uppemot procent. Personer berörda av varsel, ackumulerat antal Personer berörda av varsel - anmält antal (ackumulerat) i Jämtlands län Angivet antal avser jan - nov respektive år jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet I länet har sysselsättningen minskat med ca arbetstillfällen under perioden 1990 till 2000, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Från bottenåret 1997 då sysselsattes i länet till och med 2006 har antalet sysselsatta ökat med personer, till Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter 2006, men data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för 2007 indikerar en fortsatt ökning av sysselsättningen med ungefär 800 arbetstillfällen mellan 2006 och För 2008 bedöms sysselsättningen ökat marginellt för att 2009 minska med cirka 800 personer. Tabell 3: Sysselsättningsutveckling i Jämtlands län Bransch/näring Sysselsatta Utveckling till Tendens kvartal kvartal Industri, jord & skog, Bygg och anl. energi Handel, kommunikation Finans, företagstjänster

8 8 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län Hotell, restaurang övr. privata tjänster Vård, skola, omsorg, offentliga tjänster Totalt Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk Sysselsättningen inom jord- och skogsbrukssektorn har ökat något de senaste åren och branschen sysselsatte år 2006 drygt personer. Detta är dock en minskning av antalet sysselsatta jämfört med i början på talet. Medelåldern i branschen är hög och generationsväxlingen blir stor framöver, vilket medför oro för den långsiktiga personalförsörjningen. Inom jordbruket finns ett ökat intresse av att utveckla nya verksamheter som exempelvis turism, energi, försäljning/förädling och entreprenadverksamhet vid sidan av ordinarie verksamhet. Arbetsmarknaden inom skogsbruket har varit stabil under de senaste åren och priserna på skogsråvara har varit höga. Det världsekonomiska läget med minskad efterfrågan på trävaror, papper och massa påverkar skogs- och trävaruindustrin i vissa delar av länet. Marknaden för sågade trävaror har en stark inverkan på timmerpriserna och när sågverken nu får ökade svårigheter med avsättningen påverkas också timmerpriserna. Efterfrågan på skogsvårdande åtgärder kvarstår och då speciellt av manuellt skogsarbete i form av röjning och plantering. Arbetssökande i branschen saknar ofta den vana och erfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar. För att räkna hem stora maskininvesteringar blir det nödvändigt för arbetsgivaren att hitta arbetskraft med hög produktivitetskapacitet från anställningsstart. Det finansiella läget och bankernas ökade säkerhetskrav för krediter och lån har märkbart försvårat nya entreprenörers möjligheter till övertagande av företag i samband med exempelvis generationsskifte. Prognos: Oförändrat antal sysselsatta inom såväl jord- som skogbruk under prognosperioden. Efterfrågan på skogsmaskinförare med erfarenhet och skogsarbetare under säsong Tillverkningsindustri Drygt personer sysselsattes i länets tillverkningsindustrier år Tidigare uppgång inom industrin har börjat avta rejält. Endast en dryg fjärdedel av de intervjuade företagen tror på en ökande efterfrågan det närmaste året. Industrin har en kraftigt minskad efterfrågan på sina produkter på grund av vikande orderingång från både export- och hemmamarknaden, detta i kombination med effektiviseringar och rationaliseringar bedöms leda till en kraftig sysselsättningsminskning. Särskilt verkstadsindustrin bedöms få en betydande minskad efterfrågan, undantaget är industriverksamheter med koppling till energi, gruv och vindkraft. Teknikutveckling inom industrin ökar kompetenskraven och leder i vissa lägen till stora rekryteringsproblem. Svårt för verkstadsindustrin att

9 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län 9 hitta arbetskraft och i vissa fall innebär kompetensbristen att företag förhindrats att expandera i önskad omfattning. Medelåldern är hög i branschen och många kommer att pensioneras framöver Prognos: En stark minskning av sysselsatta under 2009 förutspås. Efterfrågan på CNC-operatörer, linjemontörer elkraft, processoperatörer inom trä- pappers- och massindustrin, civilingenjörer med inriktning elkraft och maskin, bil- och lastbilsmekaniker, verktygsmakare och smeder. Byggnadsverksamhet Sysselsättningen inom byggnadsbranschen ökade under början på 2000-talet och var år 2006 ungefär sysselsatta i länet. Vid intervjutillfället tidigt i höstas var många av intervjuade företag inom husbyggnadssektorn optimistiska om efterfrågeutvecklingen. Till följd av lågkonjunkturen och den finansiella oron så har ett antal planerade byggprojekt skjutits upp på framtiden, vilket medför att byggbranschen som helhet får minskad orderingång och därmed bedöms också antalet sysselsatta minska nästa år. Ett antal byggarbetsgivare har relativt god sysselsättning inom reparation och underhåll. Genomsnittsåldern i branschen är hög och det finns ett ökat behov av ersättningsrekryteringar. Prognos: Antalet sysselsatta beräknas minska under Efterfrågan på civilingenjörer inom bygg och anläggning, byggingenjörer och byggtekniker, elingenjörer och eltekniker, anläggningsarbetare, anläggningsmaskin- och kranförare, vvs-montörer, installationselektriker. Privat tjänsteproduktion Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat de senaste 10 åren och branschen sysselsatte 2006 knappt personer i länet. Över hälften av företagen i Arbetsförmedlingens undersökning tror på en oförändrad efterfrågan under de kommande 6 månaderna. Sysselsättningen bedöms öka totalt under prognosperioden. Pensionsavgångarna är få, personalomsättningen hög och deltidsanställningarna överväger. Handel och kommunikationer: Inom handeln har sysselsättningen ökat då många stora kedjor har etablerat sig i länet. Omsättningen inom handeln har varit god de senaste åren. Hushållens förtroende för sin egna och landets ekonomi har försvagats kraftigt de senaste månaderna. Denna förtroendeyttring minskar generellt hushållens konsumtion och leder till en negativ sysselsättningsutveckling. Inom möbel- och bygghandeln märks redan en viss avmattning med minskad produktefterfrågan som följd. Nischföretag inom handeln utgör ett undantag, de bedömer en ökad efterfrågan av sina produkter. Handeln likt ett antal andra aktörer inom servicenäringen har ett starkt beroende av den norska gränshandeln. Vägtransporterna beräknas öka under prognosperioden och framåt, vilket medför ett ökat behov av olika kategorier yrkesförare inom transport- och kommunikation. Inom transportbranschen finns en stor oro inför kommande pensionsavgångar eftersom det redan i nuläget finns en brist på utbildade och erfarna yrkesförare. Säsongvis råder det stor brist på taxiförare i

10 10 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län turistområdena. I vissa kommuner har en utökning av bussturer lett till ett ökat rekryteringsbehov. Finansiell verksamhet, media och företagstjänster: I företagstjänster ingår bland annat bygg- och teknisk konsultverksamhet, juridisk och ekonomisk rådgivning, callcenterverksamhet, reklambyråer, lokalvård, uthyrning och IT-sektorn. IT-konsult/support, IT baserade outsourcingtjänster och bemanningsföretagen är verksamheter som haft stor efterfrågan av sina tjänster. Antalet sysselsatta har ökat kraftigt de senaste fem åren och bedöms öka ytterligare något under prognosperioden, dock inte i samma omfattning som de senaste fem åren. Callcenterverksamheten är en bransch med hög personalomsättning och låg medelålder, vilket gör att branschen har ett ständigt rekryteringsbehov. Ungdomar med gymnasiekompetens utgör en stor del av arbetskraften. Det finns ett ökat behov av personal med högskolekompetens, ekonomisk utbildning och/eller säljarkompetens. Stora rekryteringssvårigheter finns att rekrytera personal till telefonförsäljning med provisionsbaserad lön. Sysselsättningen inom branschen förväntas öka under prognosperioden. Personliga och kulturella tjänster: Upplevelseverksamheten är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är turism, hotell- och restaurangbranschen. Efterfrågan på tjänster inom hotell-, restaurang- och servicenäringen bedöms kvarstå på en hög nivå. Många turistanläggningar har i undersökningen vittnat om en högre andel bokningar i år jämfört med motsvarande tid för ett år sedan. Branschen fortsätter att utvecklas i positiv riktning och företagen i arbetsförmedlingens intervjuundersökning tror på en något ökande sysselsättning under prognosperioden. Mycket stor brist på kockar/kokerskor, hovmästare och servitörer/servitriser. Prognos: Antalet sysselsatta inom privata tjänster bedöms öka under prognosperioden. Efterfrågan på telefonsäljare, ekonomi/löneassistenter, kock/kokerskor, hovmästare, servitörer/servitriser, bartenders, köks- och restaurangbiträden, städare/lokalvårdare, bussförare. Offentlig verksamhet Vårdsektorn: Vårdsektorn sysselsatte drygt personer år Inom vård- och omsorg bedöms sysselsättningen förbli oförändrad under prognosperioden och endast ersättningsrekryteringar planeras för att täcka de stora pensionsavgångarna inom äldreomsorgen. De största rekryteringsproblemen inom offentlig sektor kan i stor utsträckning hänföras till behovet av specialister inom hälso- och sjukvårdsområdet. Utbildning: Inom utbildningssektorn finns en splittrad bild. De stora barnkullarna innebär en ökad efterfrågan på förskoleplatser där det finns en fortsatt brist på förskollärare i vissa delar av länet. De stora ungdomskullarna lämnar nu samtidigt grundskolan och behovet av grundskolelärare minskar, detta leder till ökat överskott med stigande risk för övertalighet inom yrkesgruppen.

11 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län 11 De stora ungdomskullarna som nu befinner sig i gymnasieskolan medför en fortsatt brist på gymnasielärare med inriktning språk och yrkesämnen. År 2006 var knappt personer sysselsatta inom utbildningsverksamheterna i länet, men sysselsättningen bedöms minska något under prognosperioden. Offentlig förvaltning mm: De administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning sysselsatte år 2006 ungefär drygt personer. Sysselsättningen bedöms minska något under prognosperioden genom omorganisationer och att åldersavgångarna inte ersätts fullt ut. Trots den sammantaget minskande sysselsättningen i offentlig förvaltning förekommer bristyrken där rekryteringssvårigheterna kan komma att medföra produktionsstörningar. Prognos: Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet bedöms minska något under prognosperioden. Efterfrågan på förskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen och språk, läkare, tandläkare, barnmorskor, akut- barn- röntgen- operations- och distriktssjuksköterskor, sjuksköterskor psykiatrisk vård, psykologer, utredare, ekonomi/löneassistenter, skötare/vårdare och fritidspedagoger Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften, utan registreras som studerande. Personer i arbete med stöd som särskilt anställningsstöd, lönebidrag, utvecklings- och trygghetsanställning räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. I Jämtlands län finns drygt personer i arbetskraften och männen är cirka 4000 fler än kvinnorna Befolkningsutveckling Under år 2007 minskade befolkningen i Jämtland med drygt 80 personer till vid årsskiftet 2007/2008. Födelsenettot var positivt medan ett litet flyttningsunderskott noterades. I åldrarna år ökade befolkningen något, med nästan 130 personer. Under de tre första kvartalen i år har befolkningen minskat med 57 personer. Tre kommuner i länet, Östersund, Åre och Krokom hade en liten folkökning. Vår bedömning är att befolkningen i de arbetsföra åldrarna år fortsätter att minska något under 2009 på grund av befolknings- och utbildningseffekten, vilket gör att även arbetskraften minskar marginellt under år Mellan 2001 och årsskiftet 2007/2008 har de utländska medborgarna i länet som är i åldern år ökat från drygt 1900 personer till närmar 2900 personer. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Antalet nybörjare till höstens grundutbildningar vid landets universitet och högskolor ökade med sju procent hösten 2007 jämfört med året innan. Enligt preliminära uppgifter från Högskoleverket så blir det ungefär samma ökning hösten Årskullarna för de yngsta sökande till högskolor, 19- åringar, kommer att fortsätta att öka de närmaste tre åren. Vi kan därför anta

12 12 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län att antalet högskolenybörjare totalt sett ökar något under 2009, vilket innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Ett ökat statsbidrag till kommunal vuxenutbildning bedöms göra att även antalet vuxenstuderande kommer att öka något, vilket ger ett minskat tillskott till arbetskraften nästa år. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som innehåller utbildning och/eller praktik räknas inte in i arbetskraften enligt officiell statistik. Antalet deltagare i dessa program ökade i Jämtlands län under perioden januari- november 2008 jämfört med motsvarande tid året innan. År 2009 förväntas ytterligare en ökning av antalet deltagare jämfört med år Ohälsotalet fortsätter minska Antalet sjukskrivna i länet uppgick i augusti 2008 uppgick till knappt 2600 personer. Det är en nedgång med cirka 1100 personer jämfört med motsvarande månad föregående år. Antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning på heltid i Jämtland uppgick vid årsskiftet 2007/2008 till drygt 5 800, det var cirka 150 fler än under november Denna trend förutsätts fortgå kommande år och förstärkas i och med rehabiliteringskedjans införande. Det innebär att arbetskraftsutbudet bedöms öka med cirka 400 personer per år på grund av färre heltider med sjuk- och aktivitetsersättning samt att fler långtidssjukskrivna/sjukskrivna arbetslösa återkommer till arbetskraften. Tabell 4: Faktorer som påverkar arbetskraftsutbudet Jämtland Demografisk effekt Utbildningseffekt Sjuk- och aktivitetsersättn. långvarigt sjuka Summa 2007/ / Ökningen av arbetskraften planar ut Arbetskraftsutbudet i Jämtlands län ökade avsevärt från sommaren 2006 till hösten Under loppet av 2008 bedöms att arbetskraftsutbudet har ökat ytterligare något, för att under 2009 minska. Pensionsavgångarna i länet kommer under perioden att accelerera, vilket medför att det inom många delar av arbetsmarknaden kommer att uppstå konkurrens om arbetskraften och leda till rekryteringsproblem. Arbetslöshet och programinsatser Antalet arbetslösa har under 2008 varit betydligt färre än motsvarande tid året innan, i oktober var det dock något fler arbetslösa i år än vid motsvarande månad Länets näringsliv berörs av den globala lågkonjunkturen och sysselsättningen kommer att vika neråt nästa år. Arbetskraftsutbudet minskar, dock inte lika mycket som antalet sysselsatta gör. I slutet av 2009 bedöms de arbetslösa vara omkring 600 fler än i dagsläget.

13 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län 13 Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd har ökat under andra halvåret i år och väntas öka ytterligare Koncentration till programmen jobboch utvecklingsgaranti samt jobbgaranti för ungdomar sker nu och volymen från dagens drygt 1400 deltagare i program beräknas öka under nästa år och bedöms uppgå till närmare 1650 i slutet av år Antalet personer som har arbete med stöd har minskat avsevärt under detta år och bedöms minska ytterligare något under Tabell 5: Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Utfall 2007 och 2008, prognos för 2009 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2007 kv kv , , , kv , , ,4 Arbetslöshetens struktur Männens andel av arbetslösheten är högre än för kvinnorna i Jämtland. Detta sammanhänger med en vikande efterfrågan på arbetskraft inom traditionellt manligt dominerande yrkesområden, skillnaden förväntas öka ytterligare I oktober 2008 hade samtliga kommuner förutom Åre en högre andel män än kvinnor som var arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten för ungdomar i Jämtlands län har successivt minskat under 2008 år och var i oktober cirka 8 procentenheter lägre än vid samma tid förra året. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar har mer än halverats under samma tidsperiod. Drygt 60 procent fler ungdomar är i program med aktivitetsstöd jämfört med oktober förra året, nästan uteslutande i jobbgarantin för ungdomar. Ungdomar med avbruten skolgång eller med icke godkända slutbetyg från gymnasiet är det generellt svårare för att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för ungdomar bedöms öka under Arbetslösheten för utrikesfödda har ökat med drygt 30 procent det senaste året. Långtidsarbetslösheten har mer än fördubblats. Antalet i program från gruppen har ökat marginellt. Mot bakgrund av den utveckling på arbetsmarknaden som vi nu ser med vikande efterfrågan bedömer vi att nyoch återinträdande får svårare att ta sig in på den. Arbetslösheten för utrikesfödda bedöms ytterligare förvärras under Samverkan med Försäkringskassan ökar tillströmning av tidigare arbetslösa sjukskrivna till Arbetsförmedlingen. Också rehabiliteringskedjans införande innebär att fler tidigare sjuka kommer att anmäla sig på arbetsförmedlingen. I Jämtlands län kan det under nästa år röra sig om ett tillskott på nästan 400 personer, om alla berörda verkligen kommer till Af. Den allmänna försvagningen av arbetsmarknaden kan komma att skapa svårigheter att få ut funktionshindrade på densamma. Andelen funktionshindrade bland alla arbetslösa bedöms därför öka under Etableringssamtal med arbetsförmedlingen för nyanlända invandrare införs nästa år. Särskilt nystartsjobb, nystarts- och instegsjobb kan underlätta

14 14 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län etablering på arbetsmarknaden för ungdomar, funktionshindrade och utrikesfödda. Tabell 6: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. sept 2007 och Andel i resp. grupp av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Länet sept Länet sept Riket 2008 Kvinnor 46,9 47,2 48,8 Män 53 52,8 51,2 Ungdomar 24 år 23,5 24,1 21,9 Äldre år 17,2 17,7 16,5 Funktionshindrade 16,6 17,4 18 Utlandsfödda 10,3 13,1 30,2 Andel i resp. grupp av utlandsfödda totalt arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Utlandsfödda, grundskolan 40 36,5 36,6 Utlandsfödda, gymnasium 32,9 36,3 36,3 Utlandsfödda, högskola 27,1 27,2 27,1 Andel i resp. grupp av svenskfödda totalt arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Svenskfödda, grundskolan 21,6 20,8 24,2 Svenskfödda, gymnasium 57,4 59,2 53,3 Svenskfödda, högskola ,5 Andel i resp. grupp av totalt arbetslösa för resp. grupp Långtidsarbetslösa -24 år, andel av totalt arbetslösa -24 år 21,5 9,4 7,7 Långtidsarbetslösa män, andel av totalt arbetslösa män 25, ,8 Långtidsarbetslösa kvinnor, andel av totalt arbetslösa kvinnor Långtidsarbetslösa utlandsfödda, andel av totalt arbetslösa utlandsfödda Långtidsarbetslösa med funktionshinder, andel av totalt arbetslösa med funktionshinder Långtidsarbetslösa år, andel av totala arbetslösheten 19,8 15,9 21,7 19,4 34,3 29,8 30,8 21,9 35,7 22, ,8 Satsningar på företagskontakter, matchning och arbetsmarknadsutbildning Utökade arbetsgivarkontakter, skarpare matchning och satsningar inom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning genomförs vid arbetsförmedlingen för att klara arbetskraftsförsörjningen till de investeringar och etableringar som sker i länet nu och framöver. Arbetsförmedlingen anordnar rekryteringsmässor med fokus på sammanförande av tillgänglig arbetskraft och arbetsgivares rekryteringsbehov. Fördjupad coachning ska ske i både jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. En utökad samverkan med kompletterande aktörer, Försäkringskassan och Migrations-

15 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län 15 verket och kommunerna kommer att ske under kommande år. Instegsjobb för nyanlända invandrare och nystartsjobb är andra prioriterade åtgärder. Könsmässigt otraditionella yrkesval skall uppmuntras och genomsyra allt arbete som bedrivs vid arbetsförmedlingarna i länet. Branschträffar genomförs, där arbetsförmedlings- och studievägledningspersonal lär sig mer om branscher och knyter nya kontakter.

16 16 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Jämtlands län Bedömning av brist resp överskottsyrken ett år framåt. Yrkesbarometer för Jämtlands län 2009 Bristyrken Anläggningsarbetare Anläggningsmaskinförare Bartender Barnmorska Bil- och lastbilsmekaniker Bussförare Byggnadsingenjör/byggnadstekniker Civilingenjör bygg, anläggning, elkraft, maskin Ekonomi- och löneassistent Elingenjör/eltekniker Elmontör Fritidspedagog Förskollärare Gymnasielärare språk, yrkesämnen Hovmästare Installationselektriker Kock/Kokerska Kranförare Kriminalvårdare Köks- och restaurangbiträde Överskott Bagare Banktjänsteman Barnskötare Fastighetsmäklare Fastighetsskötare Friskvårdskonsulent Företagssäljare Försäkringstjänsteman Försäljare fackhandel och dagligvaror Grundskollärare inriktn mot senare år Konditor Inköpare Lager/transportarbetare Läkarsekreterare Maskinoperatör, sten-, cement-, och betongvaror Maskinoperatör, trävaruindustri Massör Linjemontör elkraft Läkare Maskinreparatör Polis Processoperatör, trä- pappers och massaindustri Psykolog Servitör/Servitris Sjuksköterska, psykiatri, operation, röntgen, distrikt, barn, akut Skogsarbetare (säsong) Skogsmaskinförare Skötare och vårdare Slaktare/styckare Smed Städare/lokalvårdare (säsongturistanläggning) Tandläkare Telefonförsäljare Utredare offentlig förvaltning Verktygsmakare VVS-ingenjör och montör Montör el/teleutrustning, metall/gummi/plast Truckförare Trädgårdsarbetare Vaktmästare Verkstadsmekaniker Vårdbiträde