Årsredovisning 2010 SSSB

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2010

2 Årsredovisning 2010 SSSB Redaktion SSSB Foto Sid 2: Eric Roxfelt Övriga bilder: Birgitta Godske Repro och tryck Tryckerigruppen AB Original Maria Fernsten

3 Innehåll VD har ordet 2 Förvaltningsberättelse 4 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Kassaflödesanalys 10 Noter med redovisningsprinciper 11 Revisionsberättelse 18 Nyckeltal 20 Sammanställning av värden 23 Områdesförteckning 24 1

4 VD har ordet positivt är att räntenivån väntas stiga. Riksbanken kommer med stor sannolikhet att fortsätta höja reporäntan från de mycket låga nivåer som etablerades under För SSSB har låga räntekostnader bidragit positivt eftersom vi fått möjligheten att utöka vår underhållsbudget. Förutom höjda räntor är nu inflationen på väg upp vilket kommer att anstränga vår driftekonomi. Dessutom förväntas inflationen försvåra SSSB:s expansionsplaner då byggkostnaderna befaras öka från en redan hög nivå. Trots en mycket kall vinter med höga snö- och mediakostnader är det glädjande att konstatera att SSSB gör ett stabilt resultat, trots stora underhållskostnader under året. Med en stark affärsmodell och en god finansiell bas står SSSB väl rustat för att även fortsättningsvis kunna tillhandahålla konkurrenskraftiga bostäder till studenter. När jag summerar året är det med stor tillfredställelse jag konstaterar att 2010 blev ett mycket framgångsrikt år för SSSB. Vi gick in i detta verksamhetsår med siktet inställt på att förnya och utveckla vårt fastighetsbestånd. Under året har vi lagt en god grund för att bygga nya studentbostäder de kommande 10 åren, samtidigt som vi fortsatt vår stora satsning på underhållsåtgärder med bland annat mycket omfattande stamrenoveringsprojekt. Med god marginal har vi även nått de uppställda ekonomiska målen, vilket lägger en solid grund för företagets fortsatta arbete. Vi gläder oss också åt att vårt nöjd kund-index ökat för tionde år i rad och vi ser detta som ett kvitto på att vårt kundvårdarbete gett just det resultat vi hoppats på. Den respons vi har fått av våra kunder under det gångna året ger oss förnyad kraft att fortsätta vårt arbete att bidra till en trivsam bostadsmiljö för Stockholms studenter. Ekonomi Ekonomin i Sverige är stabil och förhoppningen om en positiv framtid är stor. En effekt av att den svenska ekonomin utvecklas Vår omvärld I vår omvärld har en rad beslut fattats som på ett eller annat sätt påverkar SSSB:s verksamhet. Som exempel kan nämnas att regeringen har beslutat att införa studieavgifter från och med 1 juli I dag bor cirka internationella studenter i SSSB:s bestånd och genom införandet av avgifter väntar vi oss en nedgång av studenter från länder utanför EES. Samtidigt har vissa av Sveriges universitet och högskolor nu fått möjlighet att hyra ut bostäder, vilket kommer att medföra att skolorna förmodligen blir mer aktiva i bostadsfrågan. Vi ser goda möjligheter att på ett nytt kreativt sätt finna samarbetsformer med universiteten och högskolorna i syfte att kombinera utbildning och boende på ett för alla parter lämpligt sätt. Om vi utgår från SSSB:s bostadskö kan vi konstatera att trycket att få en studentbostad aldrig har varit större. Detta har nu medfört att politikerna mycket glädjande prioriterar studentbostadsfrågan i högre utsträckning än tidigare och Stockholms stad har därmed beslutat att bygga nya studentbostäder i Stockholm under den kommande mandatperioden. Vi på SSSB välkomnar detta beslut, som ligger i linje med hur Stockholm utvecklas och de mål politikerna har för stadens och regionens framtid. Till exempel så pekar Regionplane- och trafikkontoret på att ytterligare högutbildade personer kommer att behövas i Stockholm år 2030 i syfte att möta kommande behov av utbildade personer. För att tillgodose det kommande behovet av fler akademiker finns aktörer som nu satsar på projekt i mångmiljardklassen för att investera i nya lokaler och byggnader till Stockholms universitet och högskolor. För att svara upp mot en så kraftig expansion krävs följaktligen en stor mängd nya studentbostäder. Den 1 juli 2010 avskaffades kårobligatoriet. Som en följd av det valde vår huvudman Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO, att införa krav på kårmedlemsskap för dem som står SSSB:s bostadskö. Precis som tidigare ska den som har en bostad hos oss också vara medlem i en kår. Vår roll och vår förmåga att hålla hög kvalitet blir i och med detta än mer betydelsefull, eftersom möjligheten att stå i vår bostadskö och att bo hos oss nu är en exklusiv förmån för kårmedlemmar. 2

5 Våra fastigheter och SSSB:s plan för expansion Hur många bostäder som behöver byggas är svårt att svara på. Ser vi till de större orter som har en relativt god balans på studentbostadsmarknaden finns det studentbostäder till ca 30% av studenterna på orten. Om Stockholm ska nå upp till denna nivå behövs det totalt cirka studentbostäder i Stockholm, vilket kräver en nyproduktion på nya studentbostäder, alltså mer än en fördubbling av de studentbostäder som finns i Stockholm i dag. Samtidigt kommer den extremt höga efterfrågan förmodligen att dämpas något inom två till tre år på grund av ett minskat inflöde av internationella studenter. Från och med 2011 förutspås också att arbetsmarknaden återhämtar sig med sjunkande arbetslöshet som följd och fler kommer då förmodligen att välja arbete framför högskola. Även om antalet internationella studenter minskar och arbetsmarknaden återhämtar sig, är det SSSB:s bestämda övertygelse att Stockholm behöver fler studentbostäder. Vi har som mål att under 2011 starta vårt första nybyggnadsprojekt med 84 lägenheter på Idun och vi planerar för ytterligare förtätning på våra befintliga fastigheter, till exempel Jerum, Strix och Lappkärrsberget. Ett problem är dock de höga byggkostnaderna, som vi tyvärr tror är här för att stanna ett antal år framöver. Vi kommer även fortsättningsvis att arbeta för att SSSB:s fastigheter utnyttjas på ett maximalt sätt, vilket kommer att medföra att cirka 70 nya lägenheter kan byggas inrymda i befintligt bestånd. Hittills har drygt 20 nya lägenheter byggts på yta som tidigare varit allmänna ytor i fastigheterna. Ett problem är att även konverteringskostnaderna är mycket höga och därför är det svårt att få ekonomi i projekten. Vår ambition är att underhållsbudgeten ska ligga på samma nivå även kommande år eftersom det fortfarande finns ett uppdämt renoveringsbehov i fastigheterna. Vi kommer att fortsätta arbetet med helhetssyn i anslutning till de badrumsrenoveringar vi genomför, vilket innebär att vi inkluderar renovering av ytskikt som påverkar helhetsintrycket för de boende. Avslutning SSSB:s uppdrag är en spännande utmaning som både innebär att vi är utvecklare och förvaltare samtidigt som vi är en viktig aktör för att Stockholm ska nå sitt mål att vara en av Sveriges mest intressanta studieorter. För att nå framgång måste alla vi som arbetar med att utveckla Stockholm som kunskapsstad fortsätta att dra vårt strå till stacken och agera så att vi tillsammans lyckas bibehålla vår position. SSSB kommer fortsätta att erbjuda sina kunder det bästa och mest varierande studentboendet i Stockholm. Utmaningen de kommande åren kommer vara hur vi tillsammans kan finna former för att hitta kreativa lösningar på hur expansionen kan genomföras till en rimlig kostnad. Under 2010 har vi låtit våra idéer växa och utvecklas och vi hoppas nu att våra planer om fler bostäder till Stockholms studenter ska kunna bli verklighet de kommande åren. Efter verksamhetsåret 2010 valde vår dåvarande vd Ann-Sofie Sääf att lämna SSSB för att övergå till egen fastighetsverksamhet. Jag vill rikta ett speciellt tack till henne för fyra framgångsrika år med SSSB. Jag är mycket nöjd med att vi med en kunnig och effektiv organisation på ett förtjänstfullt sätt klarat av att genomföra de mål vi ställde upp för året. Jag vill avsluta med att tacka vår personal, vår styrelse och alla våra samarbetspartner för ännu ett år med ett mycket gott samarbete. Stockholm i mars 2011 Karin Strömberg Ekström, tf VD NKI SSSB är ett företag med mycket kraft och kreativitet, vilket vi har haft stor nytta av i det kundvårdsarbete vi drivit de senaste åren. Det är också en viktig förklaring till att vi hela tiden kan utveckla verksamheten mot vårt mål att vara ett företag i framkant med kunden i fokus. Vi har gjort kraftfulla insatser för att utveckla vår webb under de senaste åren. Eftersom SSSB har en mycket it-mogen kundgrupp är det med stor glädje vi under året infört möjligheten till att teckna digitala hyresavtal och numera skickar vi även ut hyresavin digitalt till våra boende. Det bredband vi tillhandahåller har också uppgraderats under året och vi levererar nu en bredbandsuppkoppling till en hastighet på upp till 100 Mbit/s. Vår ambition är att alla våra kunder ska kunna nå oss på ett enkelt sätt och att de ska känna att de får ett trevligt bemötande. Vi har därför utökat våra öppettider på såväl huvudkontoret som husvärdskontoret, vilket har resulterat i ett mycket positivt gensvar från våra kunder. 3

6 Förvaltningsberättelse För Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, SSSB Organisationsnummer Styrelsen och verkställande direktören för Stiftelsen Stockholms Studentbostäder avger följande berättelse för 2010 års verksamhet. STYRELSE Styrelsen utses av Stockholms Studentkårers Centralorganisations (SSCO:s) Studentråd, varav en ledamot på förslag av Stockholms Studenthyresgästers Förening (SSF) och en ledamot på förslag av SSSB:s personalorganisationer. Styrelsen har sammanträtt 7 gånger under året. År 2010 Ordinarie Leif Garph ordförande Martin Grysell förste vice ordförande Nicke Grundberg 1) vice ordförande Oscar Lavelid 2) vice ordförande Göran Westberg vice ordförande Daniel Carnerud Helge Gimberg 3) Lina Glans Bo Malmberg 4) Kristian Kull 1) Johanna Schyl 2) Linda Thompson Suppleanter Gardar Björnsson Madelein Keskitalo Johanna Schyl 1) Vakant 2) Vakant 3) Adjungerade på styrelsemöten Hans Lind, professor bygg- och fastighetsekonomi Michael Kumlin, ombudsman SSF År 2011 Ordinarie Leif Garph Martin Grysell Oscar Lavelid Göran Westberg Sanna Feldell Helge Gimberg 3) Lina Glans Lotta Wiklund Hedin Bo Malmberg 4) Johanna Schyl Suppleanter Madelein Keskitalo Vakant 1) Gustav Kihlberg Vakant 3) ordförande förste vice ordförande vice ordförande vice ordförande Adjungerade på styrelsemöten Hans Lind, professor bygg- och fastighetsekonomi Michael Kumlin, ombudsman SSF REVISORER Stiftelsen revideras av tre revisorer. SSCO utser två ordinarie revisorer och två suppleanter, varav en revisor ska vara auktoriserad. Stockholms stad utser en ordinarie revisor. År 2010 År 2011 Ordinarie Robert Holm Jens Andersson Jörgen Arnesson 5) Suppleanter Bo Strömquist Patrik Lindelöv Ordinarie Robert Holm Jens Andersson Jörgen Arnesson 5) Suppleanter Ingrid Lindegren Veera Jokirinne 1) t o m ) fr o m ) på förslag av personalorganisationerna 4) på förslag av Stockholms Studenthyresgästers Förening 5) på förslag av Stockholms stad, Stadsbyggnadsnämnden 4

7 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Ann-Sofie Sääf, t o m Karin Strömberg Ekström, tf VD Chris Österlund, fr o m LEDNINGSGRUPP Ann-Sofie Sääf VD, t o m Karin Strömberg Ekström boservicechef, tf VD Chris Österlund VD, fr o m Anders Cronqvist informationschef Dahn Gidstedt teknisk chef Bo Årman ekonomichef ORGANISATION VD VD-ASSISTENT IT EKONOMI KOMMUNIKATION BOSERVICE TEKNISK SERVICE KUNDCENTER UNDERHÅLL HUSVÄRDAR DRIFT ADMINISTRATION KVALITET 5

8 Förvaltningsberättelse Stiftelsen har till ändamål att uppföra, förvärva, äga och förvalta byggnader, avsedda för bostäder åt aktiva medlemmar till Stockholms Studentkårers Centralorganisation, SSCO, anslutna kårer och andra enskilda eller grupper, som genom SSCO:s och myndigheternas beslut kan komma att bli berättigade att bebo dessa bostäder. Stiftelsen har även att på andra sätt lösa bostadsproblem för dem som enligt ovan äger rätt att bebo stiftelsens bostäder samt verka för en kulturell och kamratlig samvaro inom stiftelsens bostadsbestånd. SSSB uppfyller sitt ändamål genom att tillhandahålla bostäder för studenter som är medlemmar i en SSCO-ansluten elev- eller studentkår. SSSB hyr ut cirka 7900 bostäder varav 7700 tillhör egna beståndet och 200 bostäder är inhyrda. Presidiet Presidiet styrelsens ordförande och tre vice ordförande sammankallas för beredning av frågor och underlag inför styrelsemöten. Presidiet kan besluta i ärenden som delegerats från SSSB:s styrelse. Utskott Utskottsmöten hålls i samband med presidiemöten. Medlemskap SSSB är medlem i HBV (Husbyggnadsvaror HBV Förening u p a), Fastigo (Arbetsgivarorganisationen för allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag) och Studentbostadsföretagen. Ekonomiskt utfall Resultatet efter finansiella poster uppgår till kkr (8 087). Omsättningen ökade till kkr ( ). Driftnettot uppgår till kkr ( ). Avskrivningar gjordes till ett sammanlagt belopp av kkr (35 217). Räntekostnader och liknande resultatposter minskade till kkr (36 677). Investeringar Årets bruttoinvesteringar uppgick till kkr (56 941). Nybyggnationen tog kkr i anspråk och kkr avsåg fastighetsinvesteringar i värdehöjande åtgärder i vid årets ingång befintliga fastigheter. Investeringarna i inventarier summerade till kkr (2 078). Intäkter Stiftelsens totala nettointäkter för år 2010 uppgick till kkr ( ). Hyresuppgörelsen för år 2010 medgav en hyreshöjning med 1 % från den första februari vilket motsvarar drygt kkr. Intäkter från inhyrda bostäder uppgår till kkr (7 495). Finansiering Belåningen av fastigheterna, inklusive kortfristig del, uppgick vid årets slut till kkr ( ). Andelen lån med rörlig ränta var vid årets slut 17,6 % (18,8). Den genomsnittliga räntenivån för lånen under året blev 3,58 % (3,91) före räntebidrag och 3,44 % (3,70) efter räntebidrag. Borgenansvar Stockholms stad har lämnat kommunal borgen för statliga lån. Stadens borgensansvar omfattar lån om kkr (67 766). Enligt beslut i Stockholms stad under våren 1993 lämnas fortsättningsvis ingen kommunal borgen för Stiftelsens eventuella nyupplåning. Vinstdisposition Styrelsen föreslår att årets resultat om kr balanseras i ny räkning. 6

9 Resultaträkning Belopp i kkr Not Hyresintäkter 2, Övriga rörelseintäkter Rörelsens intäkter Driftkostnader 3, Underhållskostnader Tomträttsavgälder Fastighetsskatt Driftnetto Avskrivningar Bruttoresultat Administrations- och försäljningskostnader 3, Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Återföring periodiseringsfond Skatt Årets resultat

10 Balansräkning Belopp i kkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Datasystem Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark Markanläggningar Maskiner Inventarier Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Bostads-/underhållslånepost Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Hyresfordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

11 Belopp i kkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 19 Grundfond Reservfond Balanserad vinst Periodens resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfonder Summa obeskattade reserver Avsättningar Uppskjuten skatt Summa avsättningar Långfristiga skulder 21 Fastighetslån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Förskottsbetalda hyresintäkter Leverantörskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Ansvarsförbindelser Fastigos Garantifond

12 Kassaflödesanalys Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Minskning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Betalda räntor Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Av- och nedskrivningar av tillgångar Likvida medel avser endast kassa och bank

13 Noter med redovisningsprinciper Belopp i kkr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Räntekostnader i samband med byggproduktion har aktiverats. Intäkter Hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen avser. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Fordringar och skulder Fordringar och skulder har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta respektive ersättas. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Immateriella anläggningstillgångar Datasystem 5 år Materiella anläggningstillgångar Byggnader 50 år Markanläggningar 20 år Byggnader med tillfälligt bygglov Motsvarande 12 år Hyresgästanpassningar (ingår i byggnader) 5 år Maskiner 5 år Inventarier 5 år Övriga anläggningstillgångar Bostads-/underhållslånepost 33 år 11

14 Noter med redovisningsprinciper Not 1 Personalomkostnader samt ersättning till styrelse och revisorer Medelantalet anställda Män Kvinnnor Summa Styrelse (ordinarie ledamöter) Kvinnor 30% 10% Män 70% 90% Ledningsgrupp Kvinnor 40% 40% Män 60% 60% Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och verkställande direktör Övriga anställda Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (2 974) (2 614) Summa Av stiftelsens pensionskostnader avser 317 kkr (323) gruppen styrelse och VD. Stiftelsens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 kkr (0). Sjukfrånvaro Totalt 3% 3% Ålder 29 år eller yngre 1% 0% Ålder % 3% Ålder 50 år eller äldre 4% 4% Kvinnor 4% 5% Män 3% 2% Långtidssjukskrivna (andel av den totala sjukfrånvaron) 12% 16% Arvode och kostnadsersättning till revisorer Revisionsuppdrag Öhrlings PWC Övriga uppdrag Öhrlings PWC Summa Not 2 Hyresintäkter Hyror Bostäder Bredband Lokaler Garage/P-platser Summa Avgår hyresbortfall Bostäder Lokaler Summa Summa hyresintäkter

15 Not 3 Inhyrda bostäder Intäkter bostäder Intäkter bredband Hyresbortfall bostäder Driftkostnader Hyreskostnad inhyrda bostäder Administrations- och försäljningskostnader Summa inhyrda bostäder Not 4 Driftkostnader Fastighetsskötsel Reparationer Vattenavgifter Värmeavgifter Bredband El Sophämtning Kabel-TV Förvaltningsadministration Bevakning Snöröjning Summa driftkostnader Hyreskostnad för inhyrda bostäder Summa driftkostnader inkl inhyrda bostäder Not 5 Avskrivningar Byggnader Markanläggningar Bostads-/underhållslånepost Maskiner och inventarier Datasystem Summa avskrivningar Not 6 Administrations- och försäljningskostnader Företagsgemensamma kostnader Försäljning IT-samordning Övrig administration Summa administrations- och försäljningskostnader Not 7 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader Räntebidrag Summa räntekostnader och liknande resultatposter

16 Noter med redovisningsprinciper Not 8 Skatt Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Den temporära skillnad som redovisas ovan är hänförlig till investeringar i byggnader vilka kostnadsförts vid inkomsttaxeringen. Årets skatt Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader Räkenskapsårets uppskjutna skattekostnad är hänförlig till den temporära skillnad som uppstått då investeringar i byggnader kostnadsförts vid inkomsttaxeringen. Not 9 Datasystem Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Bokfört restvärde vid årets slut Not 10 Byggnader Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Bokfört restvärde vid årets slut Not 11 Mark Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Bokfört restvärde vid årets slut Not 12 Markanläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Bokfört restvärde vid årets slut

17 Not 13 Maskiner Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar 60 9 Årets avskrivning enligt plan Bokfört restvärde vid årets slut Not 14 Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Bokfört restvärde vid årets slut Not 15 Pågående nyanläggningar samt om- och tillbyggnad Vid årets början Årets förändring Bokförd utgående balans Not 16 Andra långfristiga fordringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Tillkommande fordringar Reglerade fordringar Vid årets slut Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyresutgifter Övriga upplupna intäkter Övriga förutbetalda kostnader

18 Noter med redovisningsprinciper Not 18 Kassa och bank En outnyttjad checkräkningskredit om 5 mkr (5) finns. Not 19 Eget kapital Grundfond Reservfond Balanserat resultat/ årets resultat Vid årets början Årets resultat Vid årets slut Not 20 Periodiseringsfonder Periodiseringfond, avsatt vid taxering Periodiseringfond, avsatt vid taxering Periodiseringfond, avsatt vid taxering Periodiseringfond, avsatt vid taxering Vid årets slut Not 21 Långfristiga skulder En betydande andel lån tas för närvarande med rörlig ränta eller med korta löptider för att sänka räntekostnaden. Fastighetsfinansieringen är dock av långsiktig natur. Med anledning av detta betraktas även fastighetslån som förfaller till betalning inom ett år som långfristiga då de kommer omsättas löpande för en senare slutlig betalning. Ett ränte- och amorteringsfritt lån på 500 kkr löper på obestämd tid så länge stiftelsen nyttjar fastigheten till studentboende. Not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Upplupna utgiftsräntor Övriga poster Vid årets slut

19 STOCKHOLM Leif Garph Ordförande Martin Grysell Oscar Lavelid Göran Westberg Sanna Feldell Helge Gimberg Lina Glans Lotta Wiklund Hedin Bo Malmberg Johanna Schyl Karin Strömberg Ekström tf VD Vår revisionsberättelse har avgivits Robert Holm Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers Jörgen Arnesson Av Stockholms stad utsedd revisor Jens Andersson Av SSCO:s studentråd utsedd revisor 17

20 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Stockholms Studentbostäder Org nr samt till studentrådet i Stockholms Studentkårers Centralorganisation Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Stiftelsen Stockholms Studentbostäder för år Stiftelsens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Detta innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om någon styrelseledamot på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna och verkställande direktören har inte handlat i strid med stiftelseförordnandet eller stiftelselagen. Stockholm Robert Holm Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers Jörgen Arnesson Av Stockholms stad utsedd revisor Jens Andersson Av SSCO:s studentråd utsedd revisor 18

21 19

22 Nyckeltal Ekonomiska nyckeltal 1) 2010 Kr/m Kr/m Kr/m Kr/m Kr/m 2 Synligt eget kapital Fastighetslån Byggnader, bokfört värde Bostadshyror Lokalhyror Underhåll och reparationer Kapitalkostnader -exkl räntebidrag inkl räntebidrag Driftnetto Antal bostäder per anställd Underhållsgrad 25,1% 26,5% 26,1% 24,0% 20,8% Direktavkastning 7,0% 7,1% 7,1% 7,1% 7,0% Synlig soliditet 11,8% 11,4% 10,9% 10,4% 9,7% Likviditet 36,1% 29,5% 42,3% 34,4% 29,0% Räntetäckningsgrad 2,30 2,18 2,07 2,11 2,28 Driftnettoöverskottsmarginal 25% 24% 25% 26% 22% Kundrelaterade nyckeltal Vakansgrad 0,6% 0,7% 0,4% 0,5% 0,6% Omflyttningsgrad 41% 44% 46% 56% 50% NKI (nöjd kund-index) 3,86 3,79 3,76 3,67 3,62 Hyresgäster 25 år 35% 45% 37% 57% 54% Medarbetarrelaterade nyckeltal Personalomsättning 5,3% 7,0% 9,2% 19,0% 11,9% Sjukfrånvaro 3,1% 3,0% 2,7% 3,4% 4,6% NMI (nöjd medarbetar-index) 4,18 4,27 4,08 1) Efter att ommätning av samtliga ytor avslutats under 2009 har nyckeltalen avseende justerats. Synligt eget kapital Det egna kapitalet vid en bokföringsmässig beräkning av tillgångar och skulder. Fastighetslån Främmande kapital, det vill säga lån från kreditinstitut. Byggnader, bokfört värde Byggnadernas anskaffningsvärde minus avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Bostadshyror Hyresintäkter för bostäder i det egna beståndet. Lokalhyror Hyresintäkter för lokaler exklusive parkeringsplatser och garage. Underhåll och reparationer Kostnadsförda underhålls- och reparationsåtgärder för att upprätthålla fastighetsbeståndets kvalitet. Kapitalkostnader Räntekostnader för lånat kapital, uppdelad som inklusive respektive exklusive statligt räntebidrag. Driftnetto Rörelsens intäkter minus kostnader för drift, underhåll, tomträtt och fastighetsskatt. Visar resultatet från verksamheten som ska bära kostnader för administration och finansiering, samt avkastning på eget kapital. Antal bostäder per anställd Nyckeltalet visar hur många bostäder företaget förvaltar per anställd, det vill säga antalet bostäder den 31 december 2010 genom det genomsnittliga antalet anställda. Underhållsgrad Kostnader för underhåll och reparationer i förhållande till omsättningen. Visar hur stor del av intäkterna som används för att hålla fastigheterna i god kondition. Direktavkastning Fastigheternas samlade driftnetto i förhållande till bokfört värde på fastigheterna på balansdagen. Synlig soliditet Synligt eget kapital i förhållande till balansomslutningen på balansdagen. Visar hur stor del av de bokförda tillgångarna som är finansierat med eget kapital. Här redovisas inte den justerade soliditeten, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till fastigheternas verkliga värde. Likviditet Omsättningstillgångarnas värde i förhållande till de kortfristiga skulderna, det vill säga storleken på de tillgångar som kan omvandlas till likvida medel för att betala de skulder som förfaller inom ett år. Detta är ett mått på företagets betalningsförmåga på kort sikt. Räntetäckningsgrad Rörelseresultat exklusive avskrivningar plus finansiella intäkter i förhållande till finansiella kostnader. Nyckeltalet visar hur mycket resultatet kan sjunka utan att räntebetalningarna är i fara. Driftnettoöverskottsmarginal Rörelseresultatet med återläggning av avskrivningarna genom totala intäkterna. Nyckeltalet visar hur stort överskott verksamheten genererar. Vakansgrad Hyresvärdet på under året outhyrda objekt i förhållande till totala årshyran. Vakansgraden visar hur stor kostnaden för uthyrningsbara bostäder och lokaler har varit i proportion till den intäkt alla bostäder genererar vid full uthyrning. Omflyttningsgrad Antal omflyttningar i beståndet i förhållande till antal bostäder. Detta är ett mått på hur stor andel av bostäderna som bytt hyresgäst under året. NKI (nöjd kund-index) Hur hyresgästerna upplever sitt boende hos SSSB. Tas fram genom en årlig enkätundersökning. Betygsskalan är femgradig, där fem är högsta betyg. Hyresgäster 25 år Andelen förstahandskontraktsinnehavare som är 25 år eller yngre. Personalomsättning Andel anställda, inklusive vikariatsanställda, som slutat under året. Sjukfrånvaro Andel kort- och långtidssjuka under året. Föräldraledighet och vård av barn ingår ej. NMI (nöjd medarbetar-index) Medarbetarnas attityd och inställning till sin arbetssituation på företaget. Tas fram genom en enkätundersökning som genomförs vartannat år. Betygsskalan är femgradig, där fem är högsta betyg. 20