UNDERLAG TILL KYRKOMÖTESMOTIONER FÖR DUK ATT DISKUTERA.

Transkript

1 FÖRTECKNING MOTIONER TILL DUK 2013: 2013:15 Stärk de olika språken i svenska kyrkan 2013:20 Arbetsgrupp för förföljda kristna 2013:25 Kyrkomötet uppdrar åt kyrkostyrelsen att ta fram en nationell handlingsplan och nya budgetriktlinjer för att utöka Svenska kyrkans sociala roll i den svenska samhället. 2013:29 Obligatorisk uppgift i församlingsinstruktionen och gemensamma riktlinjer för frivilligarbetet i Svenska kyrkan. 2013:34 Kristen människosyn 2013:54 Motion angående HBT-certifikat 2013:57 Gör biskoparna till fullvärdiga ledamöter av kyrkomötet 2013:66 Inventering av Svenska kyrkans församlingars arbete för papperslösa flyktingar 2013:74 Nytt sätt att ge kollekt 2013:78 Ekologisk odling 2013:79 Inför medlemsförslag i kyrkofullmäktige 2013:83 Inled teologiskt och ekumeniskt arbete om polygami 2013:87 Kyrkohandbokens utveckling: en 2-delad 2 manual 2013:89 Svenska kyrkans ansvar för r kyrkomusiken som en del av det kyrkliga kulturarvet 2013:93 Diakoniassistent- och församlingsassistentutbildning 2013:101 Lag om Svenska kyrkan UNDERLAG TILL KYRKOMÖTESMOTIONER FÖR DUK ATT DISKUTERA. 2013:15 Stärk de olika språken i svenska kyrkan VERKSAMHETSPLAN FÖR : TILLGÄNGLIGHET Mål: att öka kunskaperna om tillgänglighetsfrågor och arbeta för att Svenska Kyrkans Ungas verksamhet ska vara tillgängliga för alla. 2013:25 Kyrkomötet uppdrar åt kyrkostyrelsen att ta fram en nationell handlingsplan och nya budgetriktlinjer för att utöka Svenska kyrkans sociala roll i den svenska samhället. VERKSAMHETSPLAN FÖR : ÖVERSYN AV DIAKONAL VERKSAMHET Mål: att på ett kostnadseffektivt sätt kartlägga hur och om Svenska Kyrkans Unga jobbar med diakonala frågor. 2013:29 Obligatorisk uppgift i församlingsinstruktionen och gemensamma riktlinjer för frivilligarbetet i Svenska kyrkan. Svenska Kyrkans Unga var med och bildade nätverket Ideellt forum, som beskriver sig så här: Ideellt forum vill bidra till att fler människor med stolthet bär sin tillhörighet till Svenska kyrkan. Likaså vill vi visa på och ge vårt stöd till strukturer som underlättar för fler att även praktiskt vara delaktiga i det lokala församlingslivet i Svenska kyrkan.

2 Ideellt forum i Svenska kyrkan är ett samarbete mellan olika inomkyrkliga organisationer. Tillsammans vill vi skapa ett nätverk kring delaktighet och engagemang i det lokala församlingslivet. Ideellt forum vill lyfta fram idealitetens betydelse i församlingslivet. Målsättningen är att synliggöra församlingens medlemmar som bärare av kyrkans uppdrag. Ideellt forum vill vara en mötesplats där vi byter erfarenheter och inspirerar varandra kring hur man kan underlätta och ge plats för personligt engagemang i det lokala församlingsarbetet. Ideellt forum är en öppen mötesplats för alla organisationer och enskilda som stärka frivillighet och personligt engagemang i Svenska kyrkan. 2013:54 Motion angående HBT-certifikat 2005 gjorde Svenska Kyrkans Ungas Stora Årsmöte ett uttalande om vår tro och ställningstagande i hbtq-frågor: Svenska Kyrkans Unga kräver att kyrkan tar ställning Svenska Kyrkans Unga vill aktivt arbeta för en jämställd kyrka och ett samhälle fritt från fördomar om och diskriminering av homo-, bi- och transsexuella. I vår egen rörelse talar vi om en öppen gemenskap, vi ser det som en självklarhet att homo-, bi- och transsexuella kan känna sig hemma utan att mötas av fördomar eller kränkas på grund av sin sexuella läggning. Det innebär att vi exempelvis inte pratar om homosexualitet som synd. Vi vill verka för att den öppenheten även ska finnas i Svenska kyrkan som helhet. Vi kräver att: Svenska kyrkan skall acceptera o bekräfta homo-, bi- och transsexuellas kärlek och relationer som något likvärdigt med heterosexuellas. Därför vill vi att Svenska Kyrkan verkar för ett könsneutralt äktenskap i kyrkan liksom i samhället. Ett steg på den vägen är att redan nu ge samkönade par möjlighet att ingå partnerskap i kyrkan. Som kyrka kan vi verka för en annan bild av homo- bi- och transsexuella än den som ofta framställs i media. Vi önskar att media slutar framställa homo-, bi- och transsexuella som något främmande och sexualiseringen av homo- bi- och transsexuella. I Svenska kyrkan finns samkönade par som vill lova varandra livslång trohet och önskar kyrkans välsignelse över deras kärlek. Att stärka folks fördomar mot homo- bi- och transsexuella anser vi inte acceptabelt. 2013:66 Inventering av Svenska kyrkans församlingars arbete för papperslösa a flyktingar Debattartikel i Helsingborgs dagblad 18 mars 2013 Bevisa att barnets bästa prioriteras, Migrationsverket. Uppmaningen kommer från Johan Berkman, Mustafa Al-Sayed Issa och Per Pettersson. Vi är organisationer med helt olika livsåskådning men vi är ändå rörande överens om att den svenska migrationspolitiken måste bli bättre på att prioritera barnets bästa. Därför vill vi sätta press på Migrationsverket i barnrättsfrågorna. Det är inte lätt att vara främling. Du blir granskad, ifrågasatt och kontrollerad i allt från personliga möten till i kollektivtrafikspärrar. I Sverige kan du vara främling länge, i alla fall om främling definieras som i väntan på myndighetsbeslut. I dag är till exempel handläggningstiden för ett ärende rörande ensamkommande flyktingbarn i genomsnitt 98 dagar. Som alla genomsnitt betyder det att vissa ärenden går snabbare, andra tar betydligt längre tid.

3 En stor del av detta kommer av de regler som i dag styr asyl- och migrationsfrågor. Migrationsverket står inför en otacksam uppgift att med ett fyrkantigt regelverk hantera runda frågor. Vi kan förstå att det behövs generella regler för hur migrationsärenden ska hanteras. Reglerna finns för att underlätta handläggningen och att säkerhetsställa likabehandling. Frågan är hur väl det fungerar i praktiken. Redan 1990 ratificerade Sverige FN:s barnkonvention, ett både utmärkt och utmanande hjälpmedel. I barnkonventionen framgår tydligt att rättigheterna är kopplade till det enskilda barnet, inte barn som ett kollektiv. Det går att sätta upp generella regelverk, men det är barnets bästa vid varje enskilt tillfälle som ska vara avgörande. Vi menar att det därmed är självklart att det också påverkar handläggningen av eventuella övriga familjemedlemmar. Då och då lyckas enskilda individer lyfta ärenden i media. Ett exempel, från 7 mars när SVT uppmärksammade 13-åriga Susan, en apatisk flicka som med sin familj fick beskedet att de ska skickas tillbaka till hemlandet Armenien, där de inte har något hem och hotas av döden. Hur har man tagit hänsyn till barnets bästa när man beslutar att visa ut ett barn i apatiskt tillstånd och hennes familj till ett land där de inte har någon bostad och lever under ständigt hot? Utifrån detta menar vi att det finns anledning att fundera över intentionen med regelverket. Kort sagt: har vi ett regelverk som är underlättande och som samtidigt tar fasta på alla människors lika och okränkta värde? Om Sverige på allvar vill arbeta för alla människors lika och okränkta värde, ung som gammal, troende som ateist, är det hög tid att sätta barnkonventionen som ledstjärna i migrationspolitiken. Det enskilda barnets bästa passar långt ifrån alltid in i det fyrkantiga regelverket. Därför måste det göras ett ekonomiskt ställningstagande om hur pass viktigt barnets bästa är i relation till annat. Vi uppmanar med detta Migrationsverket att redogöra för på vilket sätt som barnets bästa har satts i främsta rummet under det gångna årets handläggning, och vi vill också se en redogörelse för hur de planerar att arbeta med barnets bästa inom den närmsta framtiden. Johan Berkman förbundsordförande, Svenska Kyrkans Unga Mustafa Al-Sayed Issa ordförande, Sveriges Unga Muslimer Per Pettersson förbundsordförande, Förenade Humanister 2013:78 Ekologisk odling Ur Svenska Kyrkans Ungas upphandlingspolicy: MILJÖPOLICY Svenska Kyrkans Unga vill värna om skapelsen och tycker därför det är viktigt att vara medveten om hur de val vi gör påverkar klimatet. Svenska Kyrkans Unga ska: återanvända befintliga produkter innan nytt köps, samt om möjligt sälja eller ge bort befintliga produkter när de inte längre behövs. undvika engångsmaterial, onödiga förpackningar och emballage i största möjliga mån. i största möjliga mån välja miljövänliga varor som kan återvinnas helt eller delvis. ta hänsyn till miljöeffekter som sker vid produktion och transport, t.ex. användning av regnskogsmaterial och transporters längd. om möjligt gynna lokala handlare och producenter vid inköp. På så sätt förkortas transportsträckor och det närodlade/ närproducerade stärks.

4 prioritera livsmedel som är ekologiska och övriga varor ska i så stor utsträckning som möjligt ha erkänd miljömärkning (t.ex. KRAV, Bra miljöval eller MSC). undvika att köpa livsmedel som har erkänt stor negativ miljöpåverkan, såsom icke grönlistad fisk. välja energisnåla elektroniska produkter. försöka resa på ett sätt som skadar miljön så lite som möjligt, genom att i första hand resa med tåg eller kollektivtrafik. Svenska Kyrkans Unga har en utförligare resepolicy på sin hemsida. 2013:93 Diakoniassistent- och församlingsassistentutbildning Utdrag ur Svenska Kyrkans Ungas remissvar på Svenska kyrkans remiss En förändrad utbildning, om de nya kyrkliga utbildningarna, januari Ämneskompetensen ska utvecklas genom studier på högskola. Undantag för blivande kantorer, som liksom tidigare får läsa på folkhögskola. Motivation: Vi tror att det är ett misstag att ta bort kopplingen till folkhögskolan, framför allt för de blivande pedagogerna. Vi tror att folkhögskolans pedagogik och fokus på egen bearbetning är ett bra komplement i utbildningen och att folkbildningspedagogiken behövs i församlingsarbetet. Vi tycker att fler än blivande kantorer bör kunna gå en folkhögskolebaserad utbildning. På s 147 i remissen öppnas för ett samarbete mellan diakoni-institution respektive folkhögskola och högskola. Vi tror att detta vore positivt, men att det kräver mer arbete. Vi efterlyser också ett dispensförfarande för kyrkliga fritidsledare som i framtiden vill gå vidare i sina studier. Kommer man inte att kunna komplettera sin utbildning i kortare form än den här föreslagna vägen? 9. I utredningen föreslås två inriktningar i diakonutbildningen: omsorg respektive lärande och undervisning. Motivation: Vi är inte eniga om att det finns så stora likheter mellan diakonens och pedagogens arbetsuppgifter och roll att detta kan göras till en yrkeskategori. Vi är också bekymrade för att det finns en risk att församlingen av ekonomiska skäl väljer mellan att anställa antingen en diakon för omsorg eller en diakon för lärande och undervisning, och att den ena specialiteten blir lidande. Vi förutser att församlingen kommer att anställa fritidsledare eller personer med kortare pedagogisk utbildning på de pedagogiska tjänsterna. Vi tror att konsekvensen blir en försvagning av pedagogikens ställning i församlingen istället för en förstärkning. 12. I förslaget för utbildning med riktning omsorg respektive lärande och undervisning föreslås att den avslutas med diakonvigning. Motivation: Vi ifrågasätter den syn på ämbete och vigning som förslaget bygger på. Är vigning endast ett slags certifikat som utdelas efter genomgången utbildning, eller ett personligt livsval grundat på yttre och inre kallelse? Måste en anställd vara vigd för att få utrymme och status i Svenska kyrkan som organisation? Vi ifrågasätter också om statusen förlänas innehavaren och dess arbetsområde automatiskt genom vigningen. Om barn- och ungdomsarbetet har låg status tror vi inte att vägen till förändring går genom att ge dem som arbetar med barn och ungdomar vigning. Vi ifrågasätter också den församlingssyn som uttrycks och förstärks i förslaget - en församling där allt

5 kretsar runt dem som är vigda och representerar ämbetena. Förslaget motverkar den sortens församlingssyn som vi tror gynnar barn och ungdomar, en där alla döpta betraktas som myndiga och ansvarstagande. Vi undrar också om förslaget inte innebär en förstärkning av statusskillnaden mellan vigda och icke-vigda kyrkoarbetare. Vi ser en risk i att man i församlingarna väljer att anställa pedagogisk personal med kortare utbildning och utan vigning, för att detta blir billigare och enklare. Vi ifrågasätter även om detta är ett svar på det som utredningen menar är problemet med en otydlig identitet i diakonens och församlingspedagogens roll. Blir identiteten tydligare när man förändrar diakonatets innehåll? Redan idag söker församlingar församlingsassistenter och fritidsledare istället för församlingspedagoger, eftersom man då tror att man vet vad man får: blir det lättare att få dem att söka diakoner med inriktning mot undervisning och lärande, som är något helt nytt? Tanken på att viga pedagogerna som yrkesgrupp avvisades i en tidigare utredning av flera olika skäl, och vi kan inte se att tanken på ett pedagogiskt diakonat bättre möter den kritiken. Det hade varit relevant att både tillfråga dem som idag arbetar som församlingspedagoger/diakoner och de studerande som är på väg mot sådan examen om deras inställning till ett pedagogiskt diakonat, men det perspektivet saknas i utredningen.