Barnrapport Sörmland. Delrapport II: Enkät i årskurs 6

Transkript

1 Barnrapport Sörmland Delrapport II: Enkät i årskurs 6

2 Innehållsförteckning Förord 5 Hur Barnrapport Sörmland kommit till 6 Barnrapport Sörmland, Delrapport II: Enkät i årskurs 6 7 Sammanfattning av resultat Delrapport II 7 Genomförandet av enkätundersökningen 9 De svarande eleverna 11 Risktagande, säkerhet och olyckor 14 Sociala band, fritid och föräldrars resurser 18 Psykosomatiska besvär, självkänsla och utanförskap 26 Allergi och astma 35 Levnadsvanor 37 Alkohol och tobak 42 Grupperade svar utifrån sociala förhållanden och fritidsvanor 46 Separerade föräldrar 46 Utländsk bakgrund 51 Fritidsvanor 56 Enkäten 62 Fotnoter 66 3

3 Förord I jämförelse med de flesta länder i världen mår barn i Sverige och Sörmland mycket bra. I vårt land har vi under många år byggt upp en generell välfärd som bl.a. gagnat barnens situation. En väl utvecklad förebyggande barn- och mödrahälsovård, stöd till barnfamiljer och barnomsorg med hög kvalitet har ytterligare bidragit till våra barns goda hälsa. Det finns, trots den generellt goda utvecklingen, ändå vissa orosmoln och hot som måste tas på allvar. Den goda hälsan är inte jämlik vare sig det gäller barn eller vuxna. Mycket forskning pekar på att faktorer som arbete, ekonomi och sociala relationer är grundläggande för barns och familjers förutsättningar till ett gott och hälsosamt liv. Undersökningar visar också att barn till ensamstående, arbetslösa, föräldrar med utländsk bakgrund, föräldrar med långvarigt bidragsberoende samt till psykiskt sjuka föräldrar löper störst risk att drabbas av ohälsa. Barnrapport Sörmland vill ge en bred och allsidig bild av barns livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Sörmland. Rapporten är uppdelad i två delar och beskriver barn i åldern 0 12 år. Barnrapport Sörmland del I Barns hälsa och livsvillkor utifrån officiell statistik Barnrapport Sörmland del II Länets12-åringar svarar på frågor om liv och hälsa i enkät Idag finns en väl etablerad uppfattning om att folkhälsoarbete inte bara är en uppgift för hälso- och sjukvården utan även berör föreningar, organisationer, företag, individen själv samt inte minst olika kommunala verksamheter. Barnrapport Sörmland är tänkt som inspirationskälla och kunskapsbank i det arbete som pågår i länet med att ge våra barn en trygg och stödjande uppväxtmiljö. Rapporten gör dock inte anspråk på att förmedla hela sanningen utan vill väcka till eftertanke, ställa frågor samt ge stöd för att leta vidare efter förklaringar. Vår förhoppning är att Barnrapport Sörmland ska engagera många olika aktörer i många olika verksamheter. Ansvarig för arbetet med hela Barnrapport Sörmland är Mia Carlson, projektledare vid Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland. Martin Ward, planeringssekreterare vid Folkhälsoenheten ansvarar för analys och författande av Delrapport II. Elina Linna Ordförande Folkhälso- och miljödelegationen Landstinget Sörmland 5

4 Hur Barnrapport Sörmland kommit till Idag är olika folkhälsorapporter om människors hälsa, levnadsvanor och livsvillkor vanligt förekommande. Dessa rapporter beskriver oftast den vuxna befolkningen. Förslaget att göra en särskild barnrapport i Sörmland kom hösten 1998 då representanter från länets Folkhälsoråd efterfrågade mer fakta och kunskap om barnens situation. Under 1999 drogs mer konkreta riktlinjer upp för arbetet med en barnrapport. Syftet med rapporten skulle i första hand vara att: Ge kunskapsunderlag för generella samt riktade folkhälsoinsatser Identifiera grupper av särskilt utsatta barn Ge möjlighet att studera barns hälsoutveckling över tid Jämföra barns livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Sörmland Innehållet i rapporten lades upp efter ett antal huvudområden inom vilka olika indikatorer speglar villkor och förhållanden som är viktiga för barns hälsoutveckling. Huvudområdena som Barnrapport Sörmland omfattar är: Familjen som grogrund för god hälsa Samhällets resurser / stöd för barn och familjer Barns hälsa och ohälsa Barns livsvillkor och levnadsvanor Arbetet med att ta fram underlag till Barnrapport Sörmland har i huvudsak inriktat sig på att ta del av aktuell forskning, kunskapsunderlag rörande barns hälsa, ta fram registerdata och statistik utifrån ovan angivna huvudområden samt att göra en enkät till länets 12-åringar (årskurs 6). Allt arbete har bedrivits i samråd och samarbete med många olika personer och verksamheter. TACK Ett stort tack till alla som medverkat till att vi fått in viktiga uppgifter som underlag för Barnrapport Sörmland. Vi vill särskilt nämna: Centrala barnhälsovården Mödrahälsovården Folktandvården Barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna Barn- och ungdomshabiliteringen FoU-enheten Statistikansvariga vid sjukhusen Alla verksamheter i kommunerna som bidragit med uppgifter Ett särskilt tack också till alla 12-åringar i länets skolor som besvarat enkäten samt till skolsköterskor med flera som såg till att den fylldes i. 6

5 Barnrapport Sörmland Delrapport II: Enkät i årskurs 6 Varför olika rapporter? Tidigt i arbetet med Barnrapport Sörmland bestämdes att en enkätundersökning behövde göras som komplement till den insamling samt analys av befintlig statistik ( registerdata ) som huvudsakligen planerats utgöra grund för rapporten. I den befintliga statistiken från bl.a. kommuner och landsting går det att utläsa en mängd uppgifter över t.ex. samhällets olika ingripanden, stöd till barn och familjer samt förekomst av allvarligare sjukdomar. Då det gäller barnens mer vardagliga livsvillkor och i synnerhet levnadsvanor fordras dock andra datainsamlingsmetoder då dessa förhållanden inte kan, eller bör, registreras på samma sätt av samhället. Metoden som vi valde för de kompletterande uppgifterna var en omfattande enkätundersökning bland länets sjätteklassare. För att tydligt visa på dessa uppgifters skiljda karaktär mot den officiella statistiken i olika former har vi valt att sammanställa och publicera två delrapporter. Delrapport II är indelad i ett antal avsnitt som var och ett svarar mot viktiga förhållanden i barns liv för goda förutsättningar till framtida hälsa. De olika avsnitten avhandlar i tur och ordning: Risktagande, säkerhet och olyckor, Sociala band, fritid och föräldrars resurser, Psykosomatiska besvär, utanförskap och självkänsla, Levnadsvanor, Astma och allergi samt Alkohol och tobak. Efter dessa avsnitt följer en redovisning av enkätens frågor uppdelat på olika förhållanden och vanor bland eleverna. De aktuella förhållandena är separerade föräldrar respektive utländsk bakgrund, vanorna gäller typ av fritidssysselsättningar. Sammanfattning av resultat Delrapport II Det är med ett undantag förhållandevis små skillnader mellan kommunerna vad det gäller elevernas risktagande, säkerhetsmedvetande och utsatthet för olyckor. Den uppgift som markant skiljer elever i de olika kommunerna åt rör användandet av cykelhjälmar. I Oxelösund uppger hela 85 procent av eleverna att man aldrig använder cykelhjälm. I Gnesta utgör motsvarande grupp blott 19 procent. Eventuellt kan det finnas en snöbollseffekt som förklaring till bägge dessa avvikelser från länsmedelvärdet på 49 procent. Tankar om detta utvecklas i det aktuella avsnittet. Pojkarna i årskurs sex har, inte helt oväntat, ett betydligt större intresse för data- och tv-spel än flickorna. Av pojkarna uppger runt 55 procent att de har denna sysselsättning som en av sina fem vanligaste både på eftermiddagar och på kvällar. Bland flickorna är motsvarande andel kring 15 procent. Den vanli- 7

6 8 gaste sysselsättningen direkt efter skoldagen för flickorna är istället tv-tittande. Det är även påtaglig skillnad mellan flickors och pojkars läsvanor. Bland flickorna uppger 76 procent att de läser böcker (utöver läxor) minst en gång i veckan bland pojkarna uppger endast 58 procent samma läsvanor. Datortillgången i elevernas hem är mycket omfattande och understiger inte 90 procent i någon kommun. Den allra datortätaste kommunen är Oxelösund där hela 98 procent av eleverna uppger att de har tillgång till dator i hemmet. Bilden som ges utifrån svaren beträffande de vanligaste sysselsättningarna på eftermiddagar och kvällar är att sjätteklassarna är tämligen hemorienterade ; man ser på tv, spelar data- och tv-spel, umgås med kompisar. En viss motvikt till denna bild ges i svaren som rör idrott på fritiden. Drygt hälften av sjätteklassarna uppger att de förutom skolgymnastiken idrottar flera gånger i veckan. Mest idrottar man i Oxelösund och minst i Eskilstuna och Katrineholm. Skillnaderna mellan kommunerna är dock relativt små. De flesta eleverna uppger även att de dagligen är ute minst en timme i sträck. Tre av fyra barn uppger att de trivs ganska eller mycket bra i skolan. Det är en förhållandevis liten andel elever (6 procent) som anger att de trivs ganska eller mycket dåligt i skolan. Det är något vanligare att pojkar är nöjda med sin kropp (65 procent anser den lagom ) än att flickor är det (54 procent). Storleken på de andelar elever som uppgivit allergi (31 procent) respektive astma (11 procent) stämmer mycket väl överens med vad andra liknande studier visat. Godisätande är populärt i den aktuella åldern. Drygt hälften av barnen kan dock begränsa sitt snaskande till den av tandläkare rekommenderade omfattningen dvs. en gång i veckan. Det finns inga betydande skillnader mellan kommunerna eller könen. Av länets sjätteklassare uppger 60 procent att de provat dricka alkohol; inklusive att bara ha smakat. Tre av fyra elever som gjort alkoholdebut har begått denna i hemmet med föräldrars tillåtelse. Var fjärde elev uppger att de har provat att röka. Av de elever som har någon i familjen som röker har nästan dubbelt så många begått rökdebut som av de elever som inte har någon i familjen som röker. Eleverna med utländsk bakgrund uppger inte i samma utsträckning som de svenska barnen: cykelhjälmsanvändande, bilbältesanvändande, dator i hemmet, medlemskap i förening, frukost i hemmet samt att ingen i familjen röker. Eleverna med utländsk bakgrund uppger i större utsträckning än de svenska barnen: att de aldrig känner sig ensamma, äter frukt varje dag, inte har provat alkohol, trivs mycket bra i skolan samt i betydande grad kan påverka i skolan.

7 Genomförandet av enkätundersökningen Anledningen till att vi för enkätundersökningen valde elever i årskurs 6 var att vi bedömde dessa de äldsta barnen i vårt avgränsade åldersintervall (0 12 år) som bäst rustade att svara på tämligen omfattande skriftliga frågor. Dessutom har de äldre barnen konfronterats med fler livsområden och erfarenheter vilket gav möjlighet till en större mängd frågeställningar än om vi t.ex. istället hade vänt oss till nioåringar. Ursprungligen var ambitionen att genomföra enkätundersökningen sent på höstterminen eller tidigt på vårterminen i årskurs sex vilket då hade garanterat att i stort sett samtliga elever var högst 12 år. Efter beslut om att vi skulle försöka nå samtliga sjätteklassare i länet, dvs. inte göra ett urval av elever som först planerats, försenades enkätundersökningen men kunde med ovärderlig hjälp från länets skolsköterskor ändå genomföras i april/maj. I och med förseningen hann dock en mindre andel av eleverna fylla 13 år. Frågorna i vår enkät har i första hand hämtats, vid sidan om några egenkonstruerade frågeställningar, från en internationell WHO-studie ( Skolbarns hälsovanor ) samt den omfattande 12-års enkäten i nordvästra sjukvårdsområdet i Stockholm. Dessa två studier har i sin tur sannolikt haft förlagor vad gäller frågeställningar och definitioner. För att få positivt gensvar i skolledning och chans att genomföra vår undersökning på så många skolor som möjligt strävade vi efter att minimera antalet sidor i enkäten samt efter en måttligt betungande arbetsinsats för lärarna. Ett desto mer omfattande arbete accepterades och utfördes istället av skolsköterskorna som blev de som mottog, administrerade ifyllandet i klassrummen och sände åter de aktuella enkäterna. Lärarna bidrog med avsättande av lektionstid samt diverse samlade uppgifter om deras respektive klasser som t.ex. antal barn med behov av särskilda resurser. Det ska tilläggas att eleverna lämnade sina uppgifter helt anonymt. Barnen försäkrades också om att deras svar skulle slås samman och att vi inte skulle behandla eller redovisa några upplysningar enskilt. Bortfall Enligt Skolverkets uppgifter fanns det vårterminen år elever inskrivna i årskurs 6 i Södermanlands län. Av dessa gick 69 elever på icke-kommunala skolor. Vissa av de senare skolorna anlitar dock kommunala skolsköterskor och kom på så vis ändå att inkluderas i vår undersökning. Av de 3306 eleverna svarade 2698 (82 procent) på vår enkät. De elever som inte fanns tillgängliga för att svara på enkäten utgör ett s.k. externt bortfall om 18 procent vilket är tämligen normalt för denna typ av undersökningar. Det har inte varit möjligt att genomföra någon bortfallsanalys dvs. fastställande av karakteristik på de frånvarande eleverna. I högre årskurser än årskurs sex kan man befara att det bland ofta frånvarande elever finns en karakteristik som på väsentliga punkter skiljer sig från de mer regelbundet närvarande eleverna. I årskurs sex har dock vanligtvis inget mer omfattande skolk etablerats och den sociala karakteristiken på frånvarande elever en bestämd dag skiljer sig sannolikt marginellt från den hos de närvarande eleverna samma dag. 9

8 Vid sidan om det externa bortfallet finns även ett internt bortfall på de flesta frågor. Med internt bortfall menas att vissa elever i huvudsak medverkat men valt att avstå, eller missat, någon eller flera frågeställningar. Det interna bortfallet är för de flesta frågor bara enstaka procent men för några frågor betydligt större, då sannolikt främst beroende på att man ej uppfattat att dessa frågor riktade sig till samtliga elever. Det interna bortfallet påverkas även av att vi ibland kombinerat uppgifter från olika svar vilket gör att man då får fler chanser att falla ifrån. Hur ska man förhålla sig till resultaten? Arbetet med Barnrapport Sörmland har skett systematiskt, noggrant och under en relativt väl tilltagen tidsperiod. Datainsamlingmetoderna har, som förklarats ovan, anpassats för att ge en så allsidig och korrekt spegling som möjligt av sörmländska barns hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Ett stort antal berörda professioner i kommuner och landsting har varit involverade vid sidan om projektledningen vid landstingets folkhälsoenhet. Förtroendevalda i landstingets folkhälso- och miljödelegation har kontinuerligt informerats om arbetets fortskridande och resultat. Trots beskrivet arbetssätt måste man ha klart för sig att alla försök till spegling av människors vanor och förhållanden är behäftade med svårigheter och fallgropar. Både befintlig statistik (registerdata) och enkätundersökningar kan ibland falskt visa på skillnader mellan olika grupper skillnader som uppstår genom sättet att observera och mäta snarare än genom en skillnad i verkligheten. Även då förhållandena är någorlunda rättvisa för jämförelser måste man betänka att uppgifterna i den valda indikatorn nästan alltid åtföljs av ett betydande mörkertal eller inkluderar ett visst mått av överrapportering/-registering. Väldigt sällan kan en indikator göra anspråk på att helt korrekt spegla verkligheten. I de fall där svaren från eleverna i någon kommun relativt tydligt avviker från övriga kommuners elever rekommenderar vi, utifrån det ovan sagda, den berörda kommunen att vidare undersöka den aktuella frågan snarare än att direkt försöka åtgärda utifrån denna undersöknings resultat. Vår ambition med Barnrapport Sörmland är att signalera, inte bekräfta, tendenser till ojämlik utveckling av hälsan. 10

9 De svarande eleverna Elever från de olika kommunerna Av de 2698 svarande eleverna kom 31 procent (828 elever) från skolor i Eskilstuna. Länets största kommun bidrar med mer än dubbelt så många elever som någon annan kommun. Katrineholms, Strängnäs samt Nyköpings elever följer med procent av totala antalet svarande. De fyra minsta kommunerna, som är jämnstora, bidrar med ca 4 5 procent från respektive kommun. För 3 procent av de svarande eleverna saknas uppgift om kommuntillhörighet; dessa elever finns inte med i de kommande redovisningar som visar svarens fördelning kommunvis. I dessa jämförelser följer uppställningarna principen nedan dvs. ordnade utifrån totala befolkningen i respektive kommun. Tabell A1. Svarande elever per kommun, antal samt procent av samtliga svarande. Antal Andel % Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Oxelösund Trosa Gnesta 98 4 Vingåker Kommun saknas 87 3 Totalt

10 Könsfördelning Det är i de flesta kommunerna en mycket jämn fördelning av svarande flickor och pojkar undantaget är Gnesta 1 med 63 procent flickor och 37 procent pojkar. En viss skillnad finns även i Oxelösund samt Trosa då man där har något fler pojkar bland de svarande eleverna i respektive kommun. Avvikelserna i de mindre kommunerna påverkar dock inte länsfördelningen som är mycket nära 50 procent flickor och 50 procent pojkar. Diagram A2. Svarsfördelning i procent flickor respektive pojkar. Utländsk bakgrund Vi har valt att avgränsa gruppen elever med utländsk bakgrund till att omfatta elever som har bägge föräldrarna födda utomlands. Eleven själv kan vara född i Sverige eller utomlands. Motivet till denna alternativa definition är att med den traditionella definitionen (född utomlands eller född i Sverige med minst en förälder född utomlands) så hamnar elever med marginell koppling 2 till annat land i samma kategori som t.ex. nyanlända flyktingar. Vår definition av utländsk bakgrund stämmer in på 11 procent av sjätteklassarna med en kommunvariation från 16 procent i Katrineholm till 3 procent i Trosa. Det är 23 procent av eleverna som antingen själva är födda utomlands eller har minst en förälder född i utlandet (traditionella definitionen av utländsk bakgrund). I Eskilstuna har 29 procent av eleverna denna bakgrund och i Trosa samt Vingåker procent (Ej i diagram). Diagram A6. Procent elever med utländsk bakgrund. 12

11 Separerade föräldrar Av länets sjätteklassare uppger 29 procent att de har föräldrar som bor separerade. Det finns en påtaglig spridning mellan kommunerna med en högsta andel i Vingåker (37 procent) och en lägsta i Flen samt Trosa (22 procent). Även i övrigt är spridningen mellan kommunerna relativt stor. Noterbart är att den minsta samt den största kommunen har de två högsta andelarna elever med separerade föräldrar. Diagram A7. Procent elever med föräldrar som lever separerade. 13

12 Risktagande, säkerhet och olyckor Vilka för- och nackdelar finns det med olycksprevention riktad mot a) den fysiska miljön (t.ex. trafikplanering) respektive b) direkt mot barnen (t.ex. trafikundervisning). Barn och ungdomar är dagligen utsatta för en mängd olycksrisker, både utifrån den fysiska miljöns utformning (t.ex. lekplatser och trafiken) och det egna beteendet. Detta är inget utmärkande för vår tid utan har alltid varit ett faktum även om riskerna och olyckorna ändrat karaktär över årens lopp. För länge sedan var barn och ungdomar utsatta för betydande faror i samband med arbete; inte sällan sattes barn att utföra extra riskabla arbetsuppgifter beroende på behov av att nå trånga utrymmen m m. I takt med att barnarbete försvunnit i vårt land är det framförallt på fritid, i hemmet och i skolan som barnen numera skadar sig. Sannolikt är idag medvetenheten om barns utsatthet för olycksrisker större än någonsin tidigare. Det görs omfattande ingrepp i den fysiska miljön dels för att reducera risker (olycksprevention), dels för att lindra konsekvenserna när oturen ändå är framme (skadeprevention). Denna medvetenhet med påföljande åtgärder ger betydande resultat, t.ex. så minskar antalet förolyckade barn i trafiken konstant. Vid sidan om det systematiska arbetet med att förbättra den fysiska miljön i barnens vardag pågår upplysningsarbete som dels riktar sig till barnen själva, dels till deras föräldrar. Exempel på betydande effekter av sådant upplysningsarbete är den påtagliga ökningen av cykelhjälmsanvändande under de senaste åren. Ett annat exempel är det utbredda användandet av säkra bilbarnstolar samt bilbälten. Ett dilemma med upplysning är att ju större medvetenheten och kunskapen blir i befolkningen i stort, desto större blir samtidigt skillnaderna mellan de som bäst tar till sig informationen (och ändrar sitt beteende) och de som sämst tar till sig informationen. Detta förhållande förstärks ytterligare av att inte sällan är det de individer som lever i den säkraste fysiska miljön som samtidigt är de som bäst tar till sig information. Det är viktigt att alla barn har en trygg och säker vardag. I detta avsnitt återges resultat från frågor som rör de sörmländska sjätteklassarnas vanor, förmågor och utsatthet i några sammanhang som är viktiga då det gäller att förebygga allvarliga olyckor och skador. 14

13 Bilbälte Av länets sjätteklassare uppger 81 procent att de alltid använder bilbälte då de åker bil. Det finns en viss variation mellan de olika kommunerna, från Flens 75 procent till Nyköpings 88 procent. I stort sett samtliga elever som uppger att de inte alltid använder bilbälte har svarat att man gör det ibland, ytterst få har svarat att man aldrig gör det. Diagram B1. Procent elever som alltid använder bilbälte. Cykelhjälm Det är en stor och anmärkningsvärd skillnad mellan kommunerna beträffande elevernas cykelhjälmsanvändande. I Oxelösund uppger hela 85 procent av eleverna att man aldrig använder cykelhjälm när man cyklar. I Gnesta utgör motsvarande grupp 19 procent. Även i övrigt är spridningen mellan kommunerna relativt stor. För hela länet gäller att hälften av eleverna (49 procent) uppger att man aldrig använder cykelhjälm. Hur får man eleverna att fortsätta använda cykelhjälm även på högstadiet? Diagram B2. Procent elever som aldrig använder cykelhjälm. 15

14 Simkunnighet 50 m Simkunnigheten uppges vara störst i Trosa (97 procent) och lägst i Eskilstuna (92 procent), bägge kommunerna är dock mycket nära det höga länsmedelvärdet (94 procent). I gruppen elever som inte uppgivit att man kan simma 50 m finns både elever som anger att de inte klarar denna sträcka och de som inte riktigt vet. Undersökningar av barns självskattade simförmåga kontra faktisk simkunnighet har visat på en klar överskattning av den egna förmågan. Sannolikt finns en del tveksamma fall, i alla kommuner, även bland de elever som uppger sig kunna simma 50 m. Diagram B4. Procent elever som kan simma 50 m. Skadad i olycka Nästan var tredje sjätteklassare (31 procent) uppger att de under det senaste året råkat ut för minst en olyckshändelse så pass allvarlig att någon form av (professionell) sjukvård/ tandvård krävdes. Andelen skadade skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika kommunerna. Den lägsta andelen finns i Katrineholm (27 procent) och den största i Gnesta (36 procent). En fjärdedel av de skadade uppger att de skadats mer än en gång under det senaste året. De vanligaste platserna att skada sig på var i hemmet (27 procent), annan plats (24 procent) samt på skolgården (15 procent) (ej i diagram). Diagram B5. Procent elever som under det senaste året råkat ut för skada som krävde sjukvård. 16

15 Kommentar: Risktagande, säkerhet och olyckor Det är förhållandevis små skillnader mellan kommunerna vad det gäller elevernas risktagande, säkerhetsmedvetande och utsatthet för olyckor. Den uppgift som markant skiljer kommunerna åt rör cykelhjälmar. Eleverna i Oxelösund uppger ett anmärkningsvärt begränsat användande. Hela 85 procent rapporterar att de aldrig använder cykelhjälm. Samtidigt lämnar endast 19 procent av eleverna i Gnesta samma uppgift. Eleverna i de övriga kommunerna uppger ett användande som är relativt nära länsvärdet på 49 procent. Det kan vara angeläget att försöka bringa klarhet i de kraftiga avvikelserna i Oxelösund och Gnesta. En teori som väcks här är att det kan finnas en snöbollseffekt som förklaring i bägge kommunerna. Med detta avses i det här fallet möjligheten att när relativt många elever ratar cykelhjälm så blir det lätt att övriga elever följer efter och att de tillbakahållande krafterna som t.ex. föräldrar får svårt att mana till fortsatt användning då barnen kan hävda att ingen annan har hjälm. På samma sätt kan den goda vanan få dominera i Gnesta när relativt många elever använder hjälm finns det ingen avvikelse i att använda och föräldrarnas argumentation sker då mer i medvind. Samtidigt förklarar inte denna snöbollsteori varför utvecklingen gått åt de håll som de gjort i respektive kommun. Möjligtvis är det bara slumpen som spelat in och att eleverna i Oxelösund är de som snabbast tagit av sig hjälmarna inför högstadiet då sannolikt cykelhjälmsanvändandet dramatiskt minskar bland eleverna i samtliga kommuner. Det kan vara värt att notera att eleverna i Katrineholm är de som uppger minst skador. Katrineholms kommun har under senare hälften av nittiotalet arbetat aktivt med skade- och olycksförebyggande arbete enligt det s.k. Säker och trygg kommun -konceptet. Kommunen blev officiellt certifierad av WHO under våren år Arbetet med att bli en Säker och trygg kommun har bl.a. omfattat särskilda insatser inriktade på barn och ungdomar samt idrottsskador vilket eventuellt kan ha bidragit till det positiva resultatet i vår studie. Om man ser på den tidigare nämnda indikatorn cykelhjälmsanvändande så utmärker sig Katrineholms elever dock inte nämnvärt utan befinner sig nära den genomsnittliga användningen i länet. Vilka orsaker kan ligga bakom de stora variationerna i cykelhjälmsanvändande i de olika kommunerna? 17

16 Sociala band, fritid och föräldrars resurser Det är viktigt för alla människor, barn som vuxna, att känna tillhörighet i en social gemenskap. I sådan gemenskap etableras sociala band som i sin tur på sikt bidrar till individers sociala nätverk. Forskning visar på att ett omfattande socialt nätverk skyddar mot sjukdom och motgångar i livet samt lindrar om något negativt ändå inträffar. Det finns dessutom flera andra fördelar med att ingå i en social gemenskap som t.ex. föreningsverksamhet. Då man som ung tonåring befinner sig i en period i livet då man är fri att pröva allehanda beteenden utan nämnvärda konsekvenser för någon annan än sig själv så är själva upptagenheten, dvs. att man är uppbokad med ordnade aktiviteter, en viktig skyddande faktor man får helt enkelt mindre tid över för att pröva de inte så önskvärda beteendena. Inte sällan tränas man dessutom i föreningssammanhang att arbeta långsiktigt för att nå mål medan den inte så strukturerade fritiden ofta utmärks av det motsatta; sökande efter omedelbar spänning och tillfredställelse. Sannolikt är en bra balans mellan strukturerad och mindre strukturerad fritid det bästa för de flesta barn och ungdomar åtminstone för stunden. Om man ser till forskning som har följt människor över många år pekar dock det mesta på att i det långa loppet så har man nytta av en tämligen omfattande upptagenhet under ungdomsåren. Vad man gör direkt efter skoldagen Den vanligaste sysselsättningen direkt efter skoldagen som flickorna i årskurs sex uppger är att man går hem och ser på tv. Denna aktivitet är det mest förekommande alternativet då flickorna ombetts välja sina fem vanligaste sysselsättningar. Drygt varannan flicka (53 procent) hade med tv-tittande bland sina fem val. Det näst mest förekommande alternativet var läxläsning (49 procent) följt av att gå hem till kompisar (47 procent). Bland pojkarna är data- och tv-spel den populäraste sysselsättningen direkt efter skoldagen. 55 procent av pojkarna hade med detta alternativ bland sina fem vanligaste aktiviteter. I stort sett lika vanligt var att se på tv (54 procent) följt av att vara ute med kompisar (43 procent). Det finns en förhållandevis liten variation mellan kommunerna beträffande vilka aktiviteter som eleverna uppgivit som populärast. De högsta enskilda värdena gäller tv-tittande, bland flickor i Oxelösund (62 procent) samt bland pojkar i Gnesta (66 procent). 18

17 Tabell B7. De fem vanligaste sysselsättningarna direkt efter skoldagen. Procent av svarande flickor respektive pojkar i respektive kommun. Flickor Pojkar Eskilstuna 1. Ser på TV Data- och TV-spel Går hem till kompisar Ser på TV Läser läxor Är ute med kompisar 48 Nyköping 1. Läser läxor Data- och TV-spel Ser på TV Ser på TV Går hem till kompisar Läser läxor 54 Katrineholm 1. Läser läxor Ser på TV Ser på TV Data- och TV-spel Hör på musik Är ute med kompisar 51 Strängnäs 1. Ser på TV Ser på TV Går hem till kompisar Data- och TV-spel Har kompisar hemma Är utomhus 48 Flen 1. Läser läxor Data- och TV-spel Ser på TV Ser på TV Är utomhus Läser läxor 47 Oxelösund 1. Ser på TV Är ute med kompisar Går hem till kompisar Läser läxor Hör på musik TV/Kompisar 43 Trosa 1. Går hem till kompisar Data- och TV-spel Är ute med kompisar Ser på TV Läser läxor Deltar i idrott 48 Gnesta 1. Läxor/Musik Ser på TV Sköter djur Data- och TV-spel Ser på TV Är utomhus 51 Vingåker 1. Går hem till kompisar Är utomhus Ser på TV Data- och TV-spel Läser läxor Ser på TV 43 Länet 1. Ser på TV Data- och TV-spel Läser läxor Ser på TV Går hem till kompisar Är ute med kompisar 43 19

18 Vad man oftast gör på vardagkvällarna Det är inga stora skillnader beträffande vad man uppgivit att man gör på vardagkvällar jämfört med vad man gör direkt efter skolan. Tv-tittande är på kvällen den helt dominerande sysselsättningen bland både flickor (77 procent) och pojkar (79 procent). För flickornas del är läxläsning (48 procent) det näst vanligaste och för pojkar data-/tv-spel (54 procent). Det kan noteras att delta i idrott finns med som den femte mest förekommande sysselsättningen (33 procent) på kvällen för pojkar. Mest idrottar pojkar i Trosa (49 procent) och minst i Vingåker samt Katrineholm (28 29 procent). De mest idrottande flickorna återfinns i Eskilstuna (28 procent), de minst i Katrineholm samt Gnesta (18 procent). De flitigast läxläsarna finns för flickors del i Oxelösund (62 procent) och för pojkars del i Nyköping (50 procent). Tabell B8. De fem vanligaste sysselsättningarna på vardagskvällar. Procent av svarande flickor samt pojkar i respektive kommun. Vilka för- respektive nackdelar finns det med den hemorientering som förekommer bland barnen? Flickor Pojkar Eskilstuna 1. Ser på TV Ser på TV Läser läxor Data- och TV-spel Hör på musik Läser läxor 41 Nyköping 1. Ser på TV Ser på TV Läser läxor Data- och TV-spel Hör på musik Läser läxor 50 Katrineholm 1. Ser på TV Ser på TV Läser läxor Data- och TV-spel Hör på musik Läser läxor 41 Strängnäs 1. Ser på TV Ser på TV Läser läxor Data- och TV-spel Hör på musik Läser läxor 42 Flen 1. Ser på TV Ser på TV Läser läxor Data- och TV-spel Är utomhus Är utomhus 46 Oxelösund 1. Ser på TV Ser på TV Läser läxor Är ute med kompisar Läser läxor Är ute med kompisar 40 Trosa 1. Ser på TV Ser på TV Läser läxor Data- och TV-spel Musik/Kompisar Deltar i idrott 49 Gnesta 1. Ser på TV Ser på TV Går hem till kompisar Är utomhus Hör på musik Data- och TV-spel 51 Vingåker 1. Ser på TV Ser på TV Läser läxor Data- och TV-spel Läser/Musik Läser läxor 38 Länet 1. Ser på TV Ser på TV Läser läxor Data- och TV-spel Hör på musik Läser läxor 40 20

19 Dator i hemmet Drygt nio av tio elever (92 procent) uppger att det finns en dator i deras hem. Den högsta andelen återfinns i Oxelösund där hela 98 procent av barnen uppger att de har tillgång till dator hemma, den lägsta andelen finns i Flen (90 procent). Enkäten ger inga upplysningar om själva användandet av datorer, vare sig i skolan eller i hemmet. Diagram B9. Procent elever med tillgång till dator i hemmet. Medlem i idrottsförening Nästan två tredjedelar av alla sjätteklassare (62 procent) i länet uppger att de är medlem i någon idrottsförening. Två kommuner, Oxelösund och Flen, avviker från övriga med en något högre (73 procent) respektive något lägre (56 procent) anslutningsgrad hos eleverna. Diagram B10. Procent elever som är medlem i idrottsförening. 21

20 Medlem i idrottsförening flickor och pojkar Pojkarna är medlem i någon idrottsförening i något större omfattning än flickorna (67 resp. 57 procent). Flickor i Flen och pojkar i Oxelösund uppger den lägsta respektive högsta anslutningsgraden (50 procent resp. 83 procent) oavsett kön. Den högsta anslutningsgraden för flickornas del återfinns i Nyköping (65 procent) och den lägsta för pojkarnas del finns i Vingåker (60 procent). Det finns en begränsad följsamhet mellan könen i de olika kommunerna dvs. höga eller låga anslutningsnivåer hos ena könet följs inte självklart av en hög respektive låg anslutning hos det andra könet i samma kommun. Den största skillnaden mellan könen återfinns i Trosa där 52 procent av flickorna och 78 procent av pojkarna uppger att de är medlemmar i någon idrottsförening. Den minsta skillnaden gäller för Vingåkers del med ca 60 procent anslutning hos respektive kön. Diagram B11. Procent flickor respektive pojkar som är medlem i idrottsförening. Medlem i annan förening Var tredje elev (33 procent) uppger att man är medlem i annan förening än idrottsförening. Strängnäs elever avviker något från övriga med 42 procent anslutning i denna typ av andra föreningar. Frågan vänder sig både till dem som är medlemmar i idrottsföreningar och de som inte är det. Diagram B12. Procent elever som är medlem i annan förening än i idrottsförening. 22

21 Inte medlem i någon typ av förening Var fjärde elev (27 procent) uppger att man inte är medlem i någon förening överhuvudtaget. Den största andelen med elever utan föreningsanslutning finns i Gnesta (33 procent), den minsta andelen gäller Strängnäs och Oxelösunds elever (21 procent). Diagram B13. Procent elever som inte är medlem i någon förening. Inte medlem i någon typ av förening flickor och pojkar Av flickorna uppger 31 procent att de inte är medlem i någon typ av förening motsvarande andel hos pojkarna är 24 procent. Flest föreningslösa flickor finns i Katrineholm och Eskilstuna (34 procent) minst i Nyköping (24 procent). För pojkarnas del finns den största andelen utan någon form av föreningsmedlemskap i Gnesta (38 procent) och den minsta andelen i Strängnäs (12 procent). Den höga anslutningsgraden totalt sett i Strängnäs kommer i första hand an på pojkarna då flickorna i samma kommun har en mer ordinär föreningstillhörighet. Den relativt låga anslutningsgraden i Gnesta, flickor och pojkar sammanslagna, beror på samma sätt främst på pojkarna. Är medlemskap och aktivitet i föreningar alltid eftersträvansvärt? Diagram B14. Procent flickor respektive pojkar som inte är medlem i någon förening 23

22 Läsa böcker Drygt två tredjedelar (67 procent) av länets sjätteklassare uppger att de läser böcker minst en gång i veckan skolböcker/läxor borträknat. Det finns en mycket måttlig variation mellan kommunerna undantaget Oxelösund (51procent). Finns det ett konkurrensförhållande mellan datorer och bokläsning? Diagram B15. Procent elever som läser bok minst en gång i veckan vid sidan om skolböcker och läxor. Läsa böcker flickor och pojkar Det är påtaglig skillnad mellan flickors och pojkars läsvanor. Bland flickorna uppger 76 procent att de läser bok (ej läxor) minst en gång i veckan bland pojkarna uppger endast 58 procent samma läsvanor. De flitigaste läsarna är flickor i Trosa (83 procent) och de mest återhållsamma är pojkar i Oxelösund (43 procent). Även flickorna i Oxelösund (60 procent) uppger läsvanor som relativt tydligt avviker från mönstret i övriga länet. Pojkarna i Trosa förmår inte följa flickorna i samma kommun utan här är skillnaden mellan könen som störst (54 procent resp. 83 procent). I övrigt finns en relativ god följsamhet mellan könen i respektive kommun. Det ska noteras att Gnestas situation sammantaget (se ovan) helt beror på den betydande övervikten av svarande flickor i denna kommun (se fotnot 1). Diagram B16. Procent flickor respektive pojkar som läser bok minst en gång i veckan vid sidan om skolböcker och läxor. 24

23 Kommentar: Sociala band, fritid, föräldrars resurser Det finns som det redan noterats inga påtagliga skillnader mellan kommunerna vad det gäller fritidsvanor i stort. Däremot finns det en viss skillnad mellan könen. Det som framförallt skiljer är, inte helt oväntat, pojkarnas betydligt större intresse för data- och tv-spel. Av pojkarna uppger runt 55 procent att de har denna syssla som en av sina fem vanligaste både på eftermiddagar och på kvällar. Bland flickorna är motsvarande andel kring 15 procent. Bilden som ges utifrån svaren beträffande de vanligaste sysselsättningarna på eftermiddagar och kvällar är att sjätteklassarna är tämligen hemorienterade ; man ser på tv, spelar data- och tv-spel, umgås med kompisar. En viss balans till denna bild ges i svaren som rör föreningstillhörighet då nästan två tredjedelar av alla eleverna uppger att de är medlem i någon förening och då framförallt idrottsföreningar. Det är en förhållandevis liten skillnad mellan kommunerna beträffande elevernas samlade anslutningsgrad (idrotts- och övriga föreningar). Däremot kan det vara värt att notera att anslutningen till idrottsföreningar skiljer sig åt mellan könen i några kommuner på så sätt att det ena könets anslutningsgrad säger ganska lite om det andra könets anslutningsgrad i samma kommun eventuellt kan detta tolkas som att de större idrottsföreningarnas verksamhet i dessa kommuner är relativt enkönad. Datortillgången i elevernas hem är mycket omfattande och understiger inte 90 procent i någon kommun. Den allra datortätaste kommunen är Oxelösund där hela 98 procent av eleverna uppger att de har tillgång till dator i hemmet. Det kan noteras att Oxelösund domineras av en stor arbetsgivare (SSAB) som under senare år erbjudit sina anställda att disponera dator i hemmet till förmånlig kostnad. Sannolikt har denna verksamhet bidragit till den höga datortätheten i kommunen. Även beträffande bokläsning vid sidan om ordinarie läxor uppvisar eleverna i Oxelösund en viss avvikelse från elever i övriga kommuner då Oxelösundseleverna uppger mindre läsning. Denna observation kan vara korrekt men kan också eventuellt vara resultatet av ett mer utbrett bokläsande (skönlitteratur) inom skoldagen, kanske i form av betingsläsande, vilket då lämnar mindre tid och lust över för ytterligare läsning i hemmet av sådan art som vår fråga efterlyser. 25

24 Psykosomatiska besvär, självkänsla och utanförskap Vilka andra orsaker, än en eventuellt faktiskt försämrad situation, kan det finnas till den ökade uppmärksamheten på barns psykosociala hälsa? Vantrivsel och stress kan ta sig en mängd uttryck, likaså dålig självkänsla samt känsla av utanförskap. Under senare år har det i massmedia och följande allmän debatt framhållits att psykosomatiska besvär 3 samt bristande självkänsla tilltar i omfattning och utbredning bland barn och ungdomar. Till en mindre del baseras dessa uppgifter på olika diagnoser men oftast bygger uppgifterna på utnyttjandet av olika stödfunktioner i samhället t.ex. i form av antal telefonsamtal till BRIS eller antal besök på barnpsykiatriska mottagningar. Utnyttjandet av stödfunktionerna kan öka som en följd av god marknadsföring av funktionen eller stor uppmärksamhet i massmedia vilket är positivt i sig men knappast ger goda förutsättningar för en rättvisande bild av de faktiska besvärens omfattning. En studie som Barnrapport Sörmland bidrar till etablerandet av nya besvär hos barn och ungdomar som t.ex. lättare nack- och ryggsmärtor. Sannolikt har sådana besvär förekommit hos unga även tidigare men då utan systematiskt uppmärksammande. Återkommande enkätundersökningar kan på sikt ge ett relativt bra underlag för spegling av den faktiska utvecklingen av t.ex. psykosomatiska besvär hos barn och ungdomar. Ont i magen En fjärdedel (24 procent) av sjätteklassarna i Sörmland uppger att man har ont i magen minst en gång i veckan. Mellan kommunerna finns en spridning från 15 procent i Trosa till 27 procent i Katrineholm. Det finns en antydan till något lägre nivåer hos eleverna i de tre minsta kommunerna (Trosa, Gnesta, Vingåker). Diagram B17. Procent elever som har ont i magen minst en gång i veckan. 26

25 Ont i magen flickor och pojkar Det är dubbelt så vanligt för flickor (32 procent) som för pojkar (16 procent) att ha ont i magen minst en gång i veckan. Mest magont uppger flickorna i Katrineholm (39 procent) och minst av samma besvär uppger pojkar i Trosa samt Vingåker (7 procent). En låg förekomst av magbesvär gäller för övrigt både för flickorna (24 procent) och pojkarna i Trosa. Det är framförallt flickorna i Katrineholm (38 procent) som bidrar till att denna kommun totalt sett (pojkar och flickor) har den största förekomsten av självrapporterade magbesvär bland sjätteklassarna. Diagram B18. Procent flickor respektive pojkar som har ont i magen minst en gång i veckan. Ont i huvudet Av länets sjätteklassare uppger 42 procent att de har ont i huvudet minst en gång i veckan. Den största förekomsten av huvudvärk finns bland Vingåkers elever (53 procent) och den minsta bland Trosas elever (31 procent). Tendensen som fanns beträffande magont, dvs. att de tre minsta kommunerna hade en mer gynnsam situation, återfinns inte här. Vingåker och Trosa undantagna är spridningen mellan kommunerna måttlig. Diagram B19. Procent elever som har ont i huvudet minst en gång i veckan. 27

26 Ont i huvudet flickor och pojkar Även beträffande huvudvärk i omfattningen minst en gång i veckan så uppger fler flickor (51 procent) än pojkar (34 procent) besvär. Mest drabbade är flickorna i Vingåker (66 procent) och minst pojkarna i Trosa (16 procent). Pojkarna med mest huvudvärk (41 procent) finns i Vingåker medan flickorna med minst huvudvärk finns i Nyköping (45 procent). En betydande förekomst av huvudvärk i Vingåker gäller således både för pojkar och flickor. Den begränsade förekomsten av huvudvärk i Trosa beror i första hand på att pojkarna är förskonade då flickorna uppger mer ordinär förekomst (50 procent). Diagram B20. Procent flickor respektive pojkar som har ont i magen minst en gång i veckan. Ont i rygg, axlar eller nacke Nästan var fjärde elev (24 procent) uppger att de minst en gång i veckan har ont i rygg, axlar eller nacke. Minst förekommande är detta problem i Nyköping (21 procent) och mest i Flen samt Gnesta (28 procent). I övrigt befinner sig värdena från de olika kommunerna mycket nära länssiffran. Diagram B21. Procent elever som har ont rygg, axlar eller nacke minst en gång i veckan. 28

27 Någon form av psykosomatiska besvär flickor och pojkar Nästan två tredjedalar (64 procent) av flickorna uppger att de känner av något eller flera av de tre efterfrågade psykosomatiska besvären minst en gång i veckan. Bland pojkarna är det knappt hälften (47 procent) som har besvär i motsvarande omfattning. Den största förekomsten är att finna hos flickorna i Vingåker (76 procent) och den minsta hos pojkarna i Trosa (33 procent). Diagram B21b. Procent elever som har något eller flera psykosomatiska besvär minst en gång i veckan. Känna sig ensam Av länets sjätteklassare är det 16 procent som uppger att de känner sig ensamma minst en gång i veckan. Det är en måttlig spridning mellan kommunerna. Den lägsta andelen elever som känner sig ensamma återfinns i Gnesta (13 procent) och den högsta i Vingåker (21 procent). Samma kommuner har den högsta (55 procent) respektive lägsta andelen (46 procent) elever som aldrig känner sig ensamma (ej i diagram). Diagram B22. Procent elever som känner sig ensamma minst en gång i veckan. 29

28 Vilka för- respektive nackdelar finns det med olika pedagogiska program för ökat självförtroende? (t.ex. Livskunskap, Dynamisk självspegling, Våga-konceptet) Vad man tycker om sin kropp Av länets sjätteklassare tycker 59 procent att den egna kroppen är lagom. Bland de inte fullt så nöjda är den vanligaste invändningen att man är lite för tjock (24 procent) följt av lite för smal (11 procent). Stort missnöje med egna kroppen är relativt ovanligt men 4 procent anser sig vara mycket för tjocka och knappt 2 procent anser sig mycket för smala. Det finns en måttlig spridning mellan kommunerna avseende gruppen elever som anser sig ha en lagom kropp. I Oxelösund anser 50 procent av eleverna att deras kroppar är lagom medan motsvarande siffra är 70 procent i Gnesta. I övrigt befinner sig dock kommunsiffrorna nära länets medelvärde dvs. runt 60 procent. I de mindre kommunerna bör fördelningen mellan de minst förekommande svarsalternativen tolkas med försiktighet då de bygger på ett litet antal elever i respektive kommun. Tabell B23. Vad man tycker om sin kropp, fördelning på olika svarsalternativ procent. Lagom Lite Mycket Lite Mycket för smal för smal för tjock för tjock Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Oxelösund Trosa Gnesta Vingåker Länet

29 Vad man tycker om sin kropp flickor och pojkar Det är något vanligare att pojkar är nöjda med sin kropp (65 procent lagom ) än att flickor är det (54 procent). De flesta nöjda pojkarna finns i Gnesta (82 procent) och minst nöjda i Oxelösund (59 procent). Bland flickorna är det likaledes högst andel nöjda i Gnesta (63 procent) och lägst andel i Oxelösund (38 procent). Av flickorna var det nästan 6 procent som tyckte att de var mycket för tjocka medan hos pojkarna var denna andel 2 procent (ej i diagram). Diagram B24. Procent flickor respektive pojkar som är nöjda med sina kroppar. Blivit mobbad En elev av tio (10 procent) uppger att man blivit mobbad mer än en gång under den senaste/pågående terminen. Det förekommer en viss polarisering mellan kommunerna på så sätt att i fyra av kommunerna uppger 6 procent av eleverna att de blivit mobbade mer än en gång och i tre kommuner uppger (ca)12 procent av eleverna samma förhållande. De tre minsta kommunerna, tillsammans med Nyköping, tillhör dem med den lägsta andelen upprepat mobbade elever. Diagram B25. Procent elever som blivit mobbade mer än en gång under den senaste/pågående terminen. 31

30 Att trivas i skolan Tre av fyra barn (77 procent) uppger att de trivs ganska eller mycket bra i skolan. Det förekommer en viss variation mellan kommunerna, från 68 procent i Strängnäs till 86 procent i Trosa. Det är en förhållandevis liten andel elever (6 procent) som anger att de trivs ganska eller mycket dåligt i skolan. Här varierar andelen mellan 3 procent i Oxelösund och Trosa och 9 10 procent i Strängnäs samt Vingåker. Det finns skäl att påpeka att frågeställningen inte på något sätt berör varför man trivs eller inte trivs i skolan. Man kan t.ex. tänka sig möjligheten att elever inte trivs så bra beroende på att man är mobbad, lågpresterande, allmänt skoltrött eller intellektuellt understimulerad. Tabell B26. Hur man trivs i skolan, fördelning på olika svarsalternativ procent. Mycket Ganska Varken bra Ganska Mycket bra bra eller dåligt dåligt dåligt Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Oxelösund Trosa Gnesta Vingåker Länet Att ha mobbat någon Det är 5 procent av eleverna i årskurs sex som uppgivit att de mobbat någon kamrat under den senaste/pågående terminen mer än en gång. Det förekommer en spridning mellan 3 procent av eleverna i Nyköping och 10 procent av eleverna i Oxelösund. Övriga kommuner befinner sig mycket nära länsmedelvärdet. Diagram B27. Procent elever som uppger att man mobbat någon kamrat under den senaste/pågående terminen mer än en gång. 32

31 Att kunna påverka i skolan En tredjedel av eleverna (33 procent) tycker att de kan påverka mycket eller ganska mycket i skolan. Det finns en viss variation mellan kommunerna. Störst andel elever som anser sig i betydande grad kunna påverka (mycket eller ganska mycket) finns i Katrineholm (40 procent) och minst andel i Oxelösund (24 procent). Diagram B28. Procent elever som tycker att de kan påverka mycket eller ganska mycket i skolan. Att kunna påverka i skolan flickor och pojkar Det är något fler bland pojkarna (35 procent) än bland flickorna (31 procent) som anser sig kunna påverka mycket eller ganska mycket i skolan. Den största påverkansmöjligheten uppger pojkarna i Gnesta och Katrineholm (40 procent) och den mest begränsade flickorna i Nyköping, Flen samt Oxelösund (25 26 procent). Bland pojkarna anser sig de i Oxelösund kunna påverka minst (22 procent). Flickorna, liksom pojkarna, med störst upplevd påverkansmöjlighet återfinns i Katrineholm (39 procent / 40 procent ). Den största skillnaden mellan flickor (25 procent) och pojkar (37 procent) inom en och samma kommun är att finna i Nyköping. Diagram B29. Procent flickor respektive pojkar som tycker att de kan påverka mycket eller ganska mycket i skolan. 33

32 Är mobbing idag ett tilltagande, oförändrat eller avtagande problem om man ser 30 år bakåt i tiden? Diskutera utifrån förekomst och uppmärksamhet. Kommentar: Psykosomatiska besvär, utanförskap, självkänsla Huvudvärk är det vanligast förekommande av tre typer psykosomatiska besvär som efterfrågats (magont samt rygg/nackont är de övriga). När man ser på den totala förekomsten av dessa tre besvär visar det sig att pojkarna i Trosa samt Gnesta är de mest förskonade medan flickorna i Vingåker är de mest drabbade. Det är mer än dubbelt så vanligt att flickor i Vingåker (76 procent) drabbas minst en gång i veckan av något av de nämnda besvären som att en pojke i Trosa (33 procent) gör det. Utöver dessa nämnda grupper är skillnaderna mellan kommunerna mycket måttliga, dock finns en skillnad mellan könen om drygt 15 procentenheter till flickornas nackdel. Undersökningen ger vidare inget direkt inget stöd för påståenden om en utbredd kroppsfixering bland unga. De flesta eleverna i årskurs sex är nöjda med den egna kroppen; 59 procent tycker att den är lagom relativt få anser sig vara mycket för tjock (4 procent) eller mycket för smal (2 procent). Det finns problem med att ställa enkätfrågor om mobbing eftersom det knappast finns en vedertagen definition för begreppet. Om man i en frågeställning låter begränsa mobbing till vissa sammanhang och vissa händelser så riskerar man att utestänga somliga elevers alternativa erfarenheter då dessa inte stämmer in på den antagna definitionen. Vi har ansett att den känslomässiga konsekvensen av en händelse eller ett förlopp är det viktiga och att detta bör ligga till grund för uppgifter kring erfarenhet av mobbing. Utifrån vårt sätt att fråga uppger 10 procent av eleverna att de anser sig blivit mobbade mer än en gång under den senaste terminen (vårterminen -00). Knappt 5 procent uppger att de blivit mobbade mer än 5 gånger. Det är idag obligatoriskt för skolor att upprätta handlingsplaner 4 mot mobbing. Inte sällan sker anti-mobbingarbetet inom ramen för bredare relationsfrämjande utbildningsprogram. Sannolikt har uppmärksamheten på mobbing i skolan tilltagit under de senaste tio femton åren. 34