Kan moralfilosofin hantera riskproblemen?
|
|
- Viktor Jonsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kan moralfilosofin hantera riskproblemen? Sven Ove Hansson Den moralfilosofiska traditionen har sina begränsningar. De frågor som stått i centrum för den moralfilosofiska diskussionen har ofta varit helt andra än de som människor i det praktiska livet har uppfattat som centrala moraliska problem. En viktig begränsning är att moralfilosofin, liksom beslutsteorin, nästan uteslutande har handlat om hur man hanterar välavgränsade problem där handlingsalternativen är givna. I det verkliga livet löser vi ofta moraliska problem genom att finna på nya handlingsalternativ, som inte fanns med från början. 1 En annan begränsning är att moralfilosofin till allra största delen har handlat om situationer där konsekvensen av de olika handlingsalternativen är välkänd. I det praktiska livet är det annorlunda. Vi vet sällan med säkerhet vad som kommer att bli följden av de olika alternativ som vi väljer mellan. Man kan också uttrycka detta så att moralfilosofin i huvudsak rör sig i en tänkt deterministisk värld, där man inte behöver räkna med någon slump. Detta är aningen märkligt mot bakgrund av det oerhörda genomslag som sannolikhetstänkande och på senare år även kaos har fått inom andra vetenskapsområden. Det finns naturligtvis förklaringar till detta moralfilosofins kvardröjande i en äldre världsbild. Redan i det deterministiska fallet uppstår svårhanterliga problem som man gärna ger sin odelade uppmärksamhet. Dessutom finns det en särskild disciplin, beslutsteorin, som behandlar beslut under risk och osäkerhet. Man har i allmänhet tänkt sig ett slags arbetsfördelning, där problemen med risk och osäkerhet utelämnas i moralfilosofin för att i stället hanteras inom beslutsteorin med rena rationalitetsprinciper (dvs. utan att moraliska principer är inblandade). Enligt min mening är denna arbetsfördelning inte hållbar. Betrakta t ex osäkerheten om hur klimatet kommer att förändras med nuvarande utsläppstrender för växthusgaser. Denna osäkerhet ger upphov inte enbart till ett problem om rationellt beslutsfattande utan också till moraliska problem. Vi måste förhålla oss moraliskt även till osäkerheten och riskerna i tillvaron. 2 Detta är dock lättare sagt än gjort. Gängse moralfilosofiska teorier har visat sig ha mycket svårt för att hantera risker och osäkerheter. UTSPÄDNINGSPROBLEMET
2 För att tydliggöra frågeställningen kan vi uttrycka den som en fråga om att hantera den "moraliska utspädning" som uppstår närhelst sannolikheten för en oönskad konsekvens är mindre än 100%. Mera konkret, antag att någon avsiktligt utsätter dig för en stråldos som du med säkerhet kommer att dö av. Detta är en ond handling. Men antag i stället att stråldosen är lägre så att sannolikheten är en på tio att du kommer att dö. Att utsätta någon för en sådan stråldos är fortfarande en ond handling, men rimligen inte lika ond. Hur ska vi se på saken när sannolikheten är en på tiotusen, eller en på tio miljoner? Försvinner skälen till moraliskt fördömande någonstans på vägen mot allt lägre sannolikheter? Vi kan ta ett annat, kanske litet mera realistiskt exempel. Det är förbjudet för mig att köra ihjäl en fotgängare. Det torde också vara förbjudet att köra på ett sådant sätt att sannolikheten är 1 på 10 att köra ihjäl en fotgängare. Men det är alldeles uppenbart inte förbjudet att köra på ett sådant sätt att sannolikheten är 1 på att köra ihjäl en fotgängare i så fall skulle det vara förbjudet att köra bil överhuvudtaget. Var drar vi gränsen, och varför? Mera generellt handlar utspädningsproblemet om hur man med hjälp av befintliga moraliska teorier ska kunna hantera moraliska problem där vi för varje alternativ kan ha inte ett enda, säkert utfall utan flera utfall med olika sannolikhet. RISKANALYS Innan vi går in på hur detta problem kan behandlas inom moralfilosofin kan det vara lämpligt att se hur det hanteras i konventionell riskanalys. Det gängse förfaringssättet är där att vikta osäkra utfall efter deras sannolikhet. Om t ex sannolikheten är 1 på 1000 att tvåtusen personer kommer att dö, bedöms detta som likvärdigt med att två personer kommer att dö. (1/1000 x 2000 = 2). En annan grundläggande princip inom traditionell riskanalys är att addera dessa (sannolikhetsviktade) mätetal på risker till varandra. När man t ex beräknar riskerna med ett kärnkraftverk, räknar man ut det statistiskt förväntade (dvs. sannolikhetsvägda) antalet personer som kommer att dö i urangruvor, och till detta adderar man motsvarande väntevärde för dödsfall i transporter, i normaldrift, vid stora olyckor och vid avfallsförvaring, etc. Summan av allt detta är det totala förväntade antalet dödsfall som kraftverket i fråga ger upphov till. Slutligen vägs den sammanlagda risken mot den totala nytta som kraftproduktionen åstadkommer. (Att väga pengar mot människoliv är ingen lätt, kanske inte
3 ens en görlig uppgift, men vi behöver här inte gå närmare in på de problem som detta ger upphov till.) Sammanfattningsvis bygger alltså traditionell riskanalys på följande grundprinciper, som vi i det följande ska jämföra med moralfilosofiska arbetsmetoder: (A) (B) Ett risktagande är acceptabelt om den sammanlagda nyttan överstiger den sammanlagda risken. Risker bedöms genom sannolikhetsviktning av utfallen. En viktig egenskap hos detta synsätt är att risker bedöms strikt opersonligt. Utfallet av en riskanalys av ett kärnkraftverk skulle bli detsamma om man på något sätt minskade de risker som gruvarbetare utsätts för, och i stället ökar den förväntade risken för dem som bor i kraftverkets närhet med lika mycket eller tvärtom. Det har överhuvudtaget ingen betydelse i en sådan analys vem som utsätts för en risk. Med en terminologi som brukar användas bl a inom ekonomisk vetenskap bygger riskanalysen på förutsättningen om "full interpersonell jämförbarhet". En risk om 1 på 100 att person A dör är fullt ut jämförbar med en risk om 1 på 100 att person B dör de värderas helt enkelt likadant. Detta förhållningssätt strider mot den annars dominerande trenden i modern ekonomisk vetenskap, som är att utgå från att för- och nackdelar som tillfaller olika personer inte kan jämföras. (Det är bl a därför som Pareto-effektivitet har en så central roll i ekonomisk analys.) UTILITARISM Den moralteori som spelat störst roll i modern moralfilosofi torde vara utilitarismen. Utilitarism brukar ibland förklaras som "nyttomaximering". Det är viktigt att hålla reda på att ordet "nytta" i detta sammanhang inte har samma betydelse som i vardagsspråket, utan snarast allmänt refererar till sådant som man sätter värde på. Man kan därför, kanske litet mer upplysande, beskriva utilitarism som den teori enligt vilken vi ska maximera summan av det goda. I valet mellan flera handlingsalternativ ska vi välja det alternativ vars konsekvenser sammantaget, om vi adderar värdena, har högst värde. Utilitarismen förutsätter att man åtminstone i princip kan åsätta alla handlingskonsekvenser ett värde, och detta rentav på ett sådant sätt att det blir rättvisande att addera värdena. När man som utilitarist väljer mellan olika alternativ ska man alltså, för varje
4 alternativ, leta upp alla konsekvenser, tilldela var och en av dem ett värde och sedan addera dessa för att få alternativets totala värde. Utilitarismen har utsatts för mycken kritik; inte minst har kritikerna funnit olika konkreta exempel där den ger resultat som stämmer dåligt med våra intuitioner. Men innan vi går in på frågan om utilitarismens rimlighet har vi anledning att återknyta till vårt ursprungsproblem: Givet en utilitaristisk moralteori, hur ska den anpassas för att hantera utspädningsproblemet? Ett uppenbart svar på den frågan skulle vara att en utilitarist bara ska ta hänsyn till en handlings faktiska konsekvenser. Det är emellertid lätt att visa att denna lösning ger mycket ointuitiva resultat. Antag t ex att läkare ger en gravid patient ett läkemedel för att bota en lindrig huvudverk. Antag vidare att det är 90 % risk för missfall om man tar denna tablett under graviditeten. Patienten har emellertid tur och får behålla fostret men blir av med huvudvärken. Enligt denna lösning på utspädningsproblemet var läkarens handling moraliskt god, eftersom den fick enbart goda konsekvenser. Detta är naturligtvis en starkt otillfredsställande lösning. Vi vill kunna gå tillbaka och bedöma handlingen utifrån det kunskapsläge som rådde när den valdes. Den metod som då brukar användas är maximering av förväntad nytta, där "förväntad" betyder "sannolikhetsviktad". Man ska med andra ord multiplicera värdet av varje konsekvens med dess sannolikhet, och det som ska adderas är dessa viktade värden. I vårt exempel ska alltså "värdet" av missfall (lämpligen representerat av ett negativt tal) multipliceras med 0,9 eftersom sannolikheten för detta utfall var 90%. Detta är alldeles samma viktningsprincip som vi nyss såg tillämpas i traditionell riskanalys. Dock finns det en skillnad: I riskanalys är det objektiva mått, t ex antalet dödsfall, som viktas med sannolikheter. I den variant av utilitarismen som vi nu diskuterar är det i stället ett tänkt mått på moraliskt värde som ska viktas på detta sätt. Det finns också ett viktigt gemensamt drag mellan traditionell riskanalys och utilitaristisk väntevärdesmaximering: Båda är strikt opersonliga. I båda fallen kan därför en nackdel för en person alltid uppvägas av en tillräckligt stor fördel för andra personer. Så t ex finns i ingendera fallet någon spärr mot att utsätta en liten grupp arbetare för mycket stora risker. Allt som krävs för att godta ett sådant risktagande är att det goda ("nyttan") som kommer andra personer till del med den ökade produktionen är tillräckligt omfattande för att uppväga arbetsmiljöriskerna. Ett annat exempel är att det enligt dessa teorier saknar betydelse om jag uppnår en fördel för mig själv genom att utsätta mig själv för en risk eller om jag gör
5 det genom att utsätta en annan person för motsvarande risk. Risker behandlas som fristående entiteter, utan någon för analysen relevant knytning till enskilda individer. För de flesta människor framstår ett sådant opersonligt tankesätt som cyniskt. Inte minst vill vi ha en spärr mot den exploatering av somliga människor för andra människors syften som det opersonliga synsättet lämnar öppet för. Utilitarismen är oförmögen att förse oss med en sådan spärr. Detta ger oss anledning att undersöka andra moralteorier som tar individens unicitet på större allvar. RÄTTIGHETSTEORIER Till utilitarismens främsta konkurrenter hör rättighetsteorier, dvs. uppfattningar enligt vilka vad som är moraliskt rätt och fel avgörs av hur människors rättigheter respekteras. Rättighetsteorier skiljer sig från utilitarismen genom att hävda individens okränkbarhet. Förmodligen är de flesta överens om att varje människa har rätt att utsätta sig själv för somliga faror som hon inte har rätt att utsätta andra för. Denna intuition är som framgått svårhanterlig inom utilitarismens ram. Däremot passar den otvunget in i det rättighetsteoretiska sättet att behandla moraliska problem. Tyvärr finns det andra problem i samband med risker som är svåra att bemästra inom ramen för rättighetsteorier. Robert Nozick klargjorde detta när han ställde den enkla frågan: Hur liten sannolikhet för en skada som överträder någons rättigheter behöver man åsamka för att genom detta också överträda dennes rättigheter? 3 Din rätt att inte bli dödad av mig medför att jag inte heller får lov att utföra handlingar som medför en stor sannolikhet att du dödas. Men detta kan inte gälla hur små sannolikheter som helst. Annars skulle jag inte få köra bil i den stad där du bor. Var går då gränsen? En mycket enkel lösning vore att införa något slags sannolikhetsgräns. Om en handling är förknippad med en sannolikhet över den gränsen att en annan människa skadas, så är den förbjuden. Om sannolikheten ligger under gränsen, är handlingen tillåten. Detta skulle bli en lösning i enlighet med de minimis-principen, som diskuteras i Martins Petersons uppsats i denna volym. Men som Nozick själv påtalade skulle en sådan lösning helt strida mot rättighetsteorins grundprinciper. Jag har en rättighet att inte bli bestulen på mina pengar. Detta gäller inte bara över en viss beloppsgräns, utan det gäller faktiskt hur små belopp som helst. Rättighetsteorin har en tradition av att vara absolut i detta avseende, och inte tolerera ens
6 mycket små överträdelser. Det vore därför inkonsekvent, menar Nozick, att införa en sannolikhetsgräns under vilken rättigheterna försvinner. En kanske ännu viktigare invändning är att en sådan sannolikhetsgräns inte skulle göra någon skillnad mellan risker som är förenade med olika grad av nytta. I praktiken är vi starkt benägna att göra en sådan åtskillnad. De flesta av oss accepterar en (mycket liten) risk för allvarliga skadeverkningar av vaccinationer, men skulle knappast acceptera motsvarande risker om det t ex gällde en tillsats i mjölk som skulle öka dess hållbarhetstid. (I detta avseende är utilitarismen mera trovärdig, eftersom den både möjliggör och kräver en avvägning mellan risk och nytta.) Metoden med en sannolikhetsgräns verkar alltså inte fungera. Någon annan metod att lösa utspädningsproblemet inom rättighetsteorin verkar inte finnas att tillgå. Sannolikheter framstår som ett "främmande" och svårhanterligt tillskott till gängse teorier om moraliska rättigheter. Rättighetsteorin är nära besläktad med pliktetiken, som hävdar att vad som är moraliskt rätt eller fel avgörs av i vilken utsträckning människor uppfyller sina plikter. Pliktetiken drabbas av samma problem som rättighetsteorin när man inom dess ramar försöker hantera utspädningsproblemet. KONTRAKTSTEORIER Kontraktsteorier bygger på en gammal idé inom den politiska filosofin, nämligen att samhället har sin rättsliga eller moraliska grund i ett samhällsfördrag (samhällskontrakt). Man har föreställt sig att människorna ursprungligen levde i ett slags naturtillstånd utan lagar och utan samhällsinstitutioner. Samhället tillkom genom ett kontrakt, där alla bestämde sig för att avstå från en del av naturtillståndets friheter för att i stället kunna dra nytta av samhällslivets fördelar. 4 Efter att länge ha varit ur mode blev kontraktsteorier högaktuella genom den amerikanske filosofen John Rawls bok En teori om rättvisa som kom ut år Rawls betonade starkt att man inte skulle se samhällskontraktet som en historisk tilldragelse utan som en hypotetisk konstruktion med vars hjälp man kan utvinna moraliska principer för samhällsbygget. Utspädningsproblemet kan formuleras i kontraktsteorier på ungefär samma sätt som i rättighetsteorier: Enligt samhällskontraktet är det förbjudet att t ex döda andra människor. Hur hög måste då sannolikheten vara att en handling får en sådan konsekvens för att den ska anses förbjuden enligt kontraktet?
7 I kontraktsteorier bygger moralen på samtycke: antingen ett verkligt samtycke som i de äldre teorierna eller ett hypotetiskt samtycke som hos Rawls. Att lösa utspädningsproblemet med hänvisning till verkligt samtycke verkar alldeles ogörligt. Om människor i en avlägsen forntid slöt ett samhällskontrakt så visste de förmodligen inte mycket om sannolikheter och hade i vart fall ingen kunskap om riskerna i våra dagars samhälle. Något mera intressant vore det att hänvisa till samtycke bland de människor som idag utsätts för riskerna. Tyvärr skulle dock detta inte kunna fungera i ett modernt samhälle. När jag kör bil i Stockholm finns det hundratusentals människor som med rätta kan hävda att de utsätts för ökade risker genom min bilkörning. Att kräva samtycke av dem alla för att jag ska få köra bil vore liktydigt med att ge varje stadsbo vetorätt mot biltrafik i staden. En sådan beslutsregel skulle göra slut inte bara på biltrafiken utan, om den tillämpades inom andra områden, på en stor del av den organiserade verksamheten i det moderna samhället. Inte heller detta verkar vara en framkomlig lösning. Vi blir då hänvisade till hypotetiskt samtycke, vilket i detta sammanhang är liktydigt med föreställningen att risker ska godtas (endast) om alla rationella människor skulle godta dem. Detta innebär ett försök att återföra moralen till rationaliteten, ett tankemönster som ofta framstått som lockande för moralfilosofer. Dock verkar inte heller detta vara en fungerande lösning på utspädningsproblemet. Rationella människor kan vara antingen försiktiga eller oförsiktiga. Dessutom kan de ha olika uppfattning om vilka fördelar i samhället som är värda att ta risker för. Det finns därför ingen anledning att tro att rationella människor skulle kunna enas om vilka risker som bör godtas och vilka som inte är värda att ta. 5 EN FELSTÄLLD FRÅGA Vi har nu sett ett flertal olika försök att lösa utspädningsproblemet inom ramen för befintliga moralteorier. Inget av dessa försök verkar att fungera. Förklaringen är enligt min mening enkel: Problemet är fel ställt. Utspädningsproblemet, så som vi har diskuterat det, bygger på en implicit förutsättning som vi kan kalla en härledningsprincip. Förutsättningen är att givet de moraliska värderingarna av vart och ett av en serie säkra utfall kan man härleda den moraliska värderingen av en situation där ett av dessa utfall kommer att inträffa; vi vet inte vilket men vi vet deras sannolikhet. Vet man t ex hur du moraliskt bedömer en handling som med säkerhet skulle döda en viss person, ska man då kunna härleda hur du bedömer en handling som med en viss given grad av sannolikhet skulle döda personen i fråga.
8 I det verkliga livet finns det emellertid alltid mycket mer än utfallens sannolikheter som påverkar hur vi bedömer en handling med osäkra konsekvenser. Man har därför inte uttömmande beskrivit en handling när man angett dess olika möjliga utfall och deras sannolikheter. För att moraliskt bedöma risker behöver vi veta mycket mer än detta. I synnerhet behöver vi veta vem som utsätter vem för risken, och med vilken avsikt. Ett enkelt exempel: Att köra bil på ett sådant sätt att man riskerar fotgängares liv är en annan form av beteende än att köra så att man med säkerhet kommer att köra ihjäl en fotgängare. Den moraliska skillnaden mellan dessa båda former av förkastliga beteenden kan inte fångas i en sannolikhetskalkyl. Det är, med detta synsätt, riskerandet som mänsklig handling som bör bli föremål för moralfilosofisk analys, snarare än den abstrakta, från personerna frikopplade risken. EN ANNAN ANSATS Låt oss, mot denna bakgrund, pröva en helt annan ansats. Vi bör då börja med att formulera om problemet på följande sätt: Det är en grundläggande moralisk rättighet att inte utsättas för skada genom andra människors handlingar. Handlingar som skadar andra människor är därför förbjudna. Många, men inte alla, handlingar som ökar risken för skada är också, enligt gängse synsätt, moraliskt otillåtna. Hur ska vi förklara varför en del men inte alla av dem är otillåtna? Vi kan använda en vanlig filosofisk metod, nämligen att pröva olika svar på frågan och på det sättet successivt diskutera oss fram till vad som kan vara ett rimligt svar. Ett första, enkelt försök att besvara frågan är att allt måste bero på hur man väger risk mot nytta. Vi får då följande enkla moraliska (rättighets)regel: (1) Ingen ska utsättas för en risk såvida inte nyttan överstiger risken. (Vi kan för stunden bortse från svårigheterna att jämföra risk och nytta med varandra.) Denna regel är mycket lik det synsätt som vi diskuterade ovan, och som tillämpas i traditionell riskanalys och i den variant av utilitarismen som använder väntevärden för osäkra utfall. Regel (1), som den här har formulerats, tillåter att man utsätter en person för hur stora risker som helst, om bara fördelarna för andra personer med detta risktagande är tillräckligt stora. Svårigheterna med ett sådant synsätt har vi redan penetrerat. Vad vi behöver är en regel som respekterar individens rätt att inte bli exploaterad av andra genom att de utsätter henne för risker. Låt oss till en början gå till den andra extremen:
9 (2) Ingen ska utsättas för en risk såvida inte nyttan för henne själv överstiger risken. Detta är en mycket långtgående och extremt riskundvikande regel. Det kan vi enkelt konstatera t ex i vårt trafikexempel. Jag har ingen nytta av att människor jag inte känner får köra bil i Stockholm, men deras bilkörande ökar risken att jag drabbas av såväl trafikolyckor som hälsoproblem på grund av luftföroreningar. De har å andra sidan ingen nytta av att jag får köra bil. Regel (2) kan alltså användas för att stoppa i stort sett all bilkörning. På motsvarande sätt skulle den stoppa en mängd andra mänskliga aktiviteter. Förmodligen skulle den i praktiken omöjliggöra varje mänskligt samhälle. Men vi kan modifiera regeln. Vi skulle, i samhällskontraktets andra, kunna göra ett byte. Om du och alla andra får köra bil och därmed utsätta mig för risker, så får jag köra bil och därmed utsätta er för risker. Det vinner vi alla på (kan vi anta). 6 Detta resonemang kan generaliseras genom att vi modifierar vår regel på följande sätt: (3) Ingen ska utsättas för en risk såvida inte antingen (i) nyttan för henne själv överstiger risken eller (ii) risktagandet ingår i ett system där flera personer utsätts för samma risk, och nyttan för henne själv av detta system överstiger risken. Regel 3 gör det möjligt att tillåta mycket som regel 2 skulle förbjuda, t ex bilkörning som i vårt exempel. Men ändå är denna regel mycket begränsande. Vad den tillåter är överenskommelser om att flera personer ska utsättas för ett och samma slags risk i syfte att alla ska kunna åtnjuta den fördel som risken är förenad med. Den låter oss byta "äpplen mot äpplen", men inte "äpplen mot päron". Låt oss betrakta ett annat exempel: I din närhet finns en fabrik som tillverkar dricksglas av plast, en produkt som du inte använder. Från fabriksskorstenen kommer en mycket liten mängd av en farlig kemikalie, som innebär en minimal men inte helt obefintlig risk för dig. Du skulle aldrig godta detta utsläpp om det gjordes enbart för att roa fabriksledningen, men du är benägen att goda det (tills bättre teknik blivit tillgänglig) på grund av produktionens samhällsnytta. Hur gör man reda för detta i princip rimliga förhållningssätt? Ett sätt att hantera denna fråga är att ta hänsyn till vad andra människor utstår för att de produkter som du använder ska kunna tillverkas. Du använder dricksglas tillverkade på ett glasbruk. De som bor i närheten av glasbruket utsätts för (förhoppningsvis mycket små) risker på grund av utsläpp från fabriken. De riskerna drabbas du inte av. Å andra sidan finns det
10 kanske någon som bor i närheten av glasbruket och som använder plastglas tillverkade i den fabrik vars utsläpp du blir utsatt för. På det sättet, och ibland i betydligt mer komplicerade kedjor, kan vi sägas byta risker och nyttigheter med varandra. Vi kan uttrycka detta i form av följande regel: (4) Ingen ska utsättas för en risk såvida inte detta är ett led i ett samhälleligt system för risktagande som verkar till hennes egen fördel. Regel 4 tillåter allt som regel 3 tillåter, och mer därtill. Den har den stora fördelen att både erkänna den enskilde individens rättigheter (vilket opersonliga moralteorier som utilitarismen inte gör) och ändå möjliggöra det slags ömsesidiga anpassningar som är nödvändiga i ett samhälle (vilket enklare formuleringar av rättighetsteorin har svårt för att göra). Riktigt nöjda bör vi ändå inte vara med regel 4. Det finns ett kvarstående problem som framgår av följande exempel. Låt oss anta att arbetskraften i ett samhälle är uppdelad i två kaster. Medlemmarna i den högre kasten för en mycket skyddad tillvaro, medan de i den lägre kasten tvingas ta avsevärda risker i sin yrkesutövning. För dem som ingår i den högre kasten är detta system till mycket stor fördel. För dem som ingår i den lägre kasten är det bara aningen bättre än att leva utanför samhället. Regel 4, så som den är formulerad, skulle faktiskt godkänna även de risker som den lägre kasten utsätts för. Det saknas alltså i regel 4 en klausul om rättvisa. För att jag ska ha anledning att godta de risker som jag utsätts för i samhället krävs inte bara att det samhälleliga systemet av risktagande totalt sett är till nytta för mig. Jag måste också få en rättvis andel av de fördelar som risktagandet ger. Vi kan uttrycka detta på följande sätt: (5) Ingen ska utsättas för en risk såvida inte detta är ett led i ett rättvist samhälleligt system för risktagande, som verkar till hennes egen fördel. Detta är mitt förslag till allmänt kriterium för när risker ska godtas i samhället. Självfallet är det i behov av precisering, både i en fortsatt abstrakt diskussion och i diskussioner om konkreta tillämpningar. Det viktiga som jag vill åstadkomma med detta förslag är att precisera vad det är för slags argumentation som krävs när man vill hävda att ett risktagande är acceptabelt. Vi kan jämföra (5) med det konventionella synsättet inom riskanalys, som ovan uttrycktes så här:
11 (A) Ett risktagande är acceptabelt om den sammanlagda nyttan överstiger den sammanlagda risken. Genom att välja (5) snarare än (A) sätter vi en annan dagordning för riskdiskussionen. Närmare bestämt väljer vi att inte inskränka diskussionen till att enbart handla om avpersonifierade risker. I stället för att i analysen lösgöra riskerna från de riskutsatta personerna betraktar vi varje riskutsatt person som en suverän individ vars intressen inte får åsidosättas och som har rätt till en rättvis behandling. Enligt (5) har varje individ en grundläggande rättighet att inte utsättas för risker. För att det ska vara godtagbart att hon utsätts för en risk krävs en motivering till varför det är acceptabelt att just hon utsätts för den risken. Enligt (A) skulle det räcka att motivera att risken som sådan är acceptabel. RESTPLIKTER De flesta moraliska normer är inte absoluta, utan kan behöva åsidosättas när andra normer väger tyngre. Du och dina grannar har en rätt att andas frisk luft. Samtidigt, kan vi anta, har fabriken i er närhet rätt att släppa ut små (förhoppningsvis mycket små) mängder föroreningar i luften. Denna senare rättighet verkar att på något sätt inskränka er rätt att andas frisk luft. Men det är viktigt att hålla reda på vad detta är för slags inskränkning. För att reda ut begreppen kan vi börja med ett exempel som inte har så mycket med risker att göra. Antag att jag har lovat en bekant att träffa honom på järnvägsstationen klockan sex. Då har jag en moralisk skyldighet att dyka upp där. Sedan kan vi tänka oss två fall: I det första fallet får jag ett telefonsamtal från polisen som har fått otvetydiga bevis för att hans avsikt med att träffa mig är att slå mig sönder och samman. De avråder mig från att möta honom. Då har min moraliska skyldighet att möta honom upphävts. I det andra fallet får jag inget samtal från polisen, men en familjemedlem blir akut sjuk och måste forslas till sjukhuset. Inte heller i detta fall är jag längre skyldig att möta min bekant enligt överenskommelsen. Men det finns en viktig skillnad mellan det sätt på vilket den ursprungliga plikten (den att komma till mötesplatsen på utsatt tid) har trängts undan i de båda fallen. I det första fallet har den fullständigt upphävts, dvs. det finns inte minsta rest kvar av den. I det andra fallet har den inte upphävts utan snarare satts ur spel av andra, tyngre vägande skyldigheter. I det senare fallet, när plikten inte har upphävts utan bara satts ur spel, ger den upphov till andra skyldigheter, t ex att kontakta honom och förklara vad som hänt, att be om ursäkt, att erbjuda
12 en annan mötestid. Sådan plikter kallades av Bernard Williams "residual obligations"; vi kan på svenska kalla dem restplikter. 7 Låt oss nu återgå till fallet med fabriken i din och dina grannars närhet. Jag vill hävda att även om fabriken har moralisk rätt att (som sagt förhoppningsvis i mycket liten mån) förorena luften i ert grannskap, betyder detta inte att er rätt att andas ren och oförorenad luft har upphävts (på samma sätt som min plikt i fallet med samtalet från polismyndigheten). Den har endast, i detta avseende, satts ur spel (på samma sätt som i fallet med familjemedlemmen som måste skjutsas till sjukhus). Detta är inget hårklyveri, utan tvärtom en fråga med stor praktisk betydelse. Om denna analys är riktig, kan man nämligen förvänta sig att fabrikens ledning har en rad restplikter gentemot de kringboende, vilket den inte skulle ha om rätten till frisk luft var upphävd i stället för att bara vara satt ur spel. Jag tror att de flesta skulle enas om att det i ett fall som detta finns betydelsefulla restplikter, som ett ansvarsfullt företag vinnlägger sig om att fullgöra. Restplikterna handlar bl a om att informera de berörda och om att minska utsläppen närhelst detta är möjligt. 8 SLUTSATS Många av konflikterna kring riskbeslut och samhälleligt risktagande har enligt min mening förvärrats av att en del av dem som deltagit i diskussionen har förenklat frågeställningarna så till den grad att många av de viktigaste etiska problemen har blivit bortdefinierade. Om vi rätt ska kunna förstå riskbeslutens moraliska aspekter kan vi inte nöja oss med att betrakta risker som ett slags opersonliga, fritt kringflytande entiteter. I stället bör vi fokusera på de mänskliga handlingar som innebär risktagande, och på den mera mångfacetterade frågan vem som utsätter vem för vilken risk och med vilket syfte. Vi måste finna ett sätt att göra reda både för varje individs rätt att inte bli exploaterad genom riskutsättning och för det legitima behovet av att väga risk mot samhällsnytta. Rent begreppsligt blir en sådan analys betydligt mer komplicerad än den gängse riskanalysen, men detta är oundvikligt om vi alls vill göra reda för de etiska aspekterna på risk. Moralfilosofin inrymmer metoder och arbetsredskap som kan användas för detta arbete, men de behöver vidareutvecklas för att kunna användas i den nya uppgiften.
13 1 Whitbeck (1998, ss 53-75). 2 Om förhållandet mellan moralfilosofi och beslutsteori, se Hansson (2001). 3 Se Nozick (1974, s 74), samt McKerlie (1986, ss ). 4 Om kontraktsteorins historia, se Hansson och Hermansson (1989, ss 13-15). 5 Jfr Harsanyi (1975). 6 I praktiken ökar vi den ömsesidiga nyttan genom att införa ett regelsystem för bilkörning, något som vi dock kan bortse från i detta sammanhang. 7 Williams (1973) och Brummer (1996). 8 För en utförligare diskussion om restplikter, se Hansson och Peterson (2001). REFERENSER Brummer, J J (1996) The Structure of Residual Obligations, Journal of Social Philosophy 27: Hansson, S O (2001) The Modes of Value, Philosophical Studies, 104: Hansson, S O och J Hermansson (red.) (1989), Idéer om rättvisa, Tidens förlag. Hansson, S O och Peterson M (2001), Rights, Risks, and Residual Obligations, Risk Decision and Policy 6:1-10. Hansson, Sven Ove och Martin Peterson. (2001), Rights, risks, and residual obligations Risk Decision and Policy 6: Harsanyi J C (1975), Can maximin principle serve as a basis for morality - Critique of Rawls, J theory, American Political Science Review 69(2): McKerlie, D (1986), Rights and Risk, Canadian Journal of Philosophy 16: Nozick, R (1974), Anarchy, State, and Utopia, Basic Books. Rawls, J (1971), A Theory of Justice, Cambridge Mass.: Harvard University Press. Whitbeck, C (1998), Ethics in Engineering Practice and Research, Cambridge University Press 1998 Williams, B (1973), Ethical consistency, i Problems of the Self: Philosophical Essays , Cambridge University Press,
Moralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande:
Kontraktualismen säger följande: En handling är fel om och endast om den skulle förbjudas av varje princip för allmän handlingsreglering som ingen person rimligen kan förkasta, givet att personen ifråga
Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.
Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han
Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria
Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade
Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Anarchy, State, Utopia
Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet
Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)
Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon
Hemtentamen: Politisk Teori 2
733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket
Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.
En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga
Vår moral och framtida generationer
Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren
Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att
Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning
Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.
En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga
1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales att handla tillsammans Magnus Jedenheim-Edling 1. Introduktion överdetermineringsfall utmanar handlingsutilitarismen. Beakta exempelvis
I beslutsteorin brukar man skilja mellan beslut under säkerhet, risk och osäkerhet. Vid
070131 Inlevelse i framtiden I beslutsteorin brukar man skilja mellan beslut under säkerhet, risk och osäkerhet. Vid beslut under säkerhet vet man, för varje beslutsalternativ, vad som kommer att hända
Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism
Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till
DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17
DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta
Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att
Moralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Edward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Moralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Kontraktsteorin. Föreläsning
Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna
Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Moralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm
Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!
Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född
Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
5. Egoism. andras skull.
5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom
Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.
Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada
Pedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Introduktion till etik (2)
Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på
Moralisk argumentation och etiska teorier
Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:
Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.
Kapitel 4 Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Han svarar: de är alla varelser som är förmögna att inta omdömeskänsliga
Hemtentamen, politisk teori 2
Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen
6. Samhällsfördragsteorin
6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med
Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?
Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger
Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick
Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology
Moralfilosofi. Föreläsning 10
Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad
Moralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Tema Förväntat värde. Teori Förväntat värde
Tema Förväntat värde Teori Förväntat värde Begreppet förväntat värde används flitigt i diskussioner om olika pokerstrategier. För att kunna räkna ut det förväntade värdet så tar du alla möjliga resultat,
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar
Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet
Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras
Hemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att
Moralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Sammanfattning 2018:1
Sammanfattning Den fråga som ligger till grund för vårt arbete är om den svenska offentlighetsprincipen försvagats genom medlemskapet i EU? Vårt svar är ja. En grundläggande orsak är att rättigheten att
Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:
1 Blommor och bin Religion (etikdelen) Att göra det rätta Etik och moral handlar om hur vi ska vara mot varandra. När vi talar om etikfrågor eller moralfrågor kan det handla om frågor som: Är det rätt
Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar
Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan
Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET
Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Moralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala
ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Retorik & framförandeteknik
Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag
Informationsteknologi och etik
Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning
Etik och Ekonomisk brottslighet
Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,
Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning
Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst
Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare
Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED
Förfluten tid Nu Framtiden. Bedömning Värdering Kunskaper Integration Konsekvenser Beslut Genomförande
Beslutsfattandets psykologi ht 2010: Översikt och kort historik Val (eng. choice) Beslutsfattande (eng. decision making) Vad handlar beslutsfattande och bedömningar om? Beslutsfattande : beslutsprocessen
De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor
Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen
Anders Hansson. några problem med toleransbegreppet
några problem med toleransbegreppet Anders Hansson de samhällen vi känner till tycks ofrånkomligen präglade av oenighet kring vad som är värdefullt, vad som är sant, hur man lever ett gott liv, och så
Perspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se
Etiska aspekter på klimathotet Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Upplägg Några utgångspunkter Etik/moral (samma sak?) Etik och klimathotet vad
Vad är rättvisa skatter?
Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger
Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k
Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se Upplägg 3 föreläsningar 2 seminarier seminarieförberedelser Föreläsningar och seminarier är obligatoriska
(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna
( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en
INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Motivation för bättre hälsa
Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt
Stockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?
ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Uppgift filosofi - En modell för etisk analys
Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen
MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Samtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning
Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan
Etik och strålskydd i krisberedskap. Per Wikman-Svahn
Etik och strålskydd i krisberedskap Per Wikman-Svahn Fin bild Unit 4, left, and Unit 3 Fukushima Dai ichi nuclear power plant March 24, 2011 (Air Photo Service Co. Ltd., Japan) Japan Nuclear Technology
Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005 årgång 9 Bokförlaget thales om den personliga egalitarismen om den personliga egalitarismen replik till rabinowicz Jonas Gren, Niklas Juth och Ragnar Francén i
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales oorganiserade kollektiv kan handla Simon Rosenqvist 1. Inledning mattias gunnemyr (2018) argumenterar i sin artikel»kollektivt ansvar,
Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!
$.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en
Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen
Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:
Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle
Etikens grunder Anna T. Höglund Lektor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning o Gott? o Ont? o Rätt? o Fel? o Ansvar? Vad är etik? o Plikt? o Människosyn? o Tvång? o Valfrihet? o Moral? Ursprunglig
Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?
Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi
Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem
Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales inledning: vad bör vı göra? Per Algander & Olle Risberg ibland gör vi tillsammans saker som har dåliga konsekvenser. Miljöförstöring
ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019
ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019 Erik Gustavsson, PhD, Centre for applied ethics, Department of culture and communication, Linköping