Kumla skola Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Transkript

1 Kumla skola Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

2 Verksamhetsbeskrivning Kumla skola är en kommunal F-9 skola med fritidshem i egen regi för elever skolår F-3. Våra elever mellan år har sin fritidsverksamhet förlagd till Kringlan, fritidsgården i Trollbäcken. Uppdraget formuleras i första hand av staten i form av läroplanen och andra nationella styrdokument. Dessutom styrs vår verksamhet av de mål som kommunens Barn- och utbildningsnämnd sätter upp. Läroplanen föreskriver en stadieindelning åk 1-3, 4-6 samt 7-9. Våra lokaler är inte utformade för en sådan organisation. Därför kommer åk 6 i kläm. De tillhör mellanstadiet, men har sina lokaler på högstadiet. Detta gör att lärarna i vissa frågor samarbetar med sina kollegor i åk 4-5 och i andra frågor med kollegorna åk 7-9. Skola och fritidshem årskurs F-5 Årskurs F-5 omfattar ca 350 elever och klasserna är organiserade med 2-3 klasser per årskurs. Verksamheten i förskoleklasserna bedrivs i samma lokaler och med samma personal under hela dagen. Fritidsverksamheten och klasserna 1-3 har årskursvis gemensamma lokaler. Arbetslagen är organiserade enligt följande: fritids, förskoleklass - åk 1, åk 2-3 samt åk 4-5. Lärare och fritidspersonal träffas regelbundet för att planera verksamheten utifrån det gemensamma uppdraget. Årskurs 6-9 Högstadiet omfattar drygt 400 elever. Arbetslagen är organiserade årskursvis 6-9. Arbetslagens uppgifter Lärarna samarbetar i arbetslag som leds av en arbetslagsledare. Arbetslagens ledare träffar skolledningen två gånger per månad. Vid dessa möten diskuteras förslag och frågor från skolledningen och arbetslagen. I lagens uppgifter ingår att utveckla undervisningen och verksamheten utifrån de mål som fastställts på arbetsplatsträffar eller andra forum där personalen har inflytande. Lagen har också ansvar för att diskutera och driva elevvårdsärenden, att göra skolledningen uppmärksam på elever som behöver extra stödinsatser för att nå målen samt ansvara för upprättandet av åtgärdsprogram, stötta handleda och uppmuntra varandra, planera gemensamma aktiviteter, arrangera temadagar, vara bollplank till skolledningen vid klassplacering av nya elever och fördela arbetslagets pengar. Alla har ett ansvar för att arbetslaget fungerar väl och att alla känner tillhörighet och delaktighet i arbetet. Det är därför obligatoriskt att alla närvarar och deltar aktivt i arbetslagets veckovisa möten. Elevhälsa Klasslärare/mentorer är nyckelpersoner för att elever ska känna sig trygga och utvecklas kunskapsmässigt, personligt och socialt. Elevhälsoarbetet leds av elevhälsoteamet (EHT) som träffas varje vecka. Teamet består av rektor, två biträdande rektorer, psykolog, kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare samt fyra specialpedagoger. Skolledning Skolledningen utgörs av rektor och två biträdande rektorer, en med operativt ansvar för F-5 och en för 6-9. Kökschefen, som är direkt underställd rektor, har ekonomiskt ansvar för tilldelad budget samt ansvar för personalen i köket. När skolledningen inte är tillgänglig tar arbetslagsledarna ansvar för och beslutar i ärenden som inte kan vänta. 2

3 Profiler I skolår 1-5 har vi en kulturprofil som leds av två dramapedagoger. På Kumla skola får alla elever i år 1-5 en timmes Kultur varje vecka. Varje läsår inleds med en kickoff där lärarna presenterar årets tema för eleverna. Formen för detta kan vara skådespel eller ett upplevelsespår. Exempel på teman har varit författare, konstnärer, Afrika och klassiska kompositörer. Eleverna får använda sig av olika uttrycksformer såsom bild och form, musik och sång, rama/yoga och fritt skrivande/muntlig framställning. Ett av huvudmålen för Kulturen är att främja elevernas egen fantasi och kreativitet. I denna verksamhet får eleverna prova på att lära sig på olika sätt. I skolår 6 erbjuder vi en teaterprofil och i skolår 7-9 finns en teaterklass i varje årskurs. Förutom Kumla skolas vanliga arbetssätt med mentorstid, lektioner och stugtid kommer teaterprofilen att löpa som en röd tråd genom all undervisning. Du får till exempel skriva manus på svensklektionerna, dramatisera på engelska och göra uträkningar för scenografin på matematiklektionerna. Eleverna i skolår 6-9 erbjuds också hockeyprofil. För att bli antagen i hockeyprofilen måste eleven och dennes föräldrar skriva under en överenskommelse. I detta kontrakt framgår att skolarbetet alltid sätts i främsta rummet samt att skolan kräver att elever i hockeyprofilen ska uppträda på ett positivt och bra sätt mot kamrater och vuxna på skolan. Träning sker i Fontanahallen två dagar/vecka, en morgontid före skolan samt en eftermiddagstid under den sista lektionen. Skolan serverar frukost efter morgonträningen och mellanmål för träningen på eftermiddagen. Träningen består av tre huvuddelar - isträning, teori och fystester. Vi har en entusiastisk och utbildad tränare som lystrar till Niklas Tördell. Organisationsschema Rektor Övergripande ansvar Biträdande rektor Fritidshem Förskoleklass Åk 1-5 Administrativ personal personal elevhälsa Kökschef Ansvarar för kökspersonalen Biträdande rektor Vaktmästare Lokalvård Åk 6-9 Arbetslag F-5 Arbetslag 6-9 3

4 Omvärldsanalys Trender i samhället Trender i samhället påverkar naturligtvis skolan. Är det oroligt i samhället blir det oroligt i skolan, om än med viss eftersläpning. Hög arbetslöshet bland unga, även de med utbildning, påverkar skolan. Elever som är omotiverade bidrar till att en antiplugg-kultur hindrar många elever att göra sitt bästa i skolan. Därför måste skolan hitta vägar för att öka elevernas motivation att studera och göra sitt bästa. IT har tagit sig in i skolan för att stanna. Det finns många fördelar med digitala verktyg i skolan. Datorer ett mycket bra pedagogiskt verktyg i lärandet för många elever. Lärare kan ta in hela världen i klassrummet och använda nyheter och filmer i undervisningen. Dialogen med föräldrar underlättas och går snabbare över nätet. Kort sagt finns många fördelar med IT. Men det finns också risker. Barn och ungdomar är infödda i den digitala världen, medan vi vuxna är att betrakta som invandrare och några av oss som nyanlända. Många unga ägnar mycket stor del av sin vakna tid framför en datorskärm. Ibland så mycket tid att de inte orkar göra sitt bästa i skolan. På nätet finns arenor som ungdomar inte alltid använder på ett förnuftigt sätt, vilket ställer till det för dem själva och inte sällan även för andra. Nätmobbning är en företeelse som ofta får återverkningar ända in i klassrummet. Skolan behöver personal som klarar att hålla jämna steg med infödingarna för att kunna förstå den verklighet som påverkar våra ungdomar. Medias bild av skolan är inte så sällan negativ. Allmänhetens, däribland föräldrarnas, syn på skolan påverkas av media. När medias bild av skolan inte är positiv blir det blåsigt på skolans verkstadsgolv där lärare och annan personal ofta kämpar i motvind. Under flera år har den allmänna opinionen ställt sig positiv till att höja lärarnas status. Många lärare har tolkat detta som att lärarlönerna står i tur att höjas. När så inte blir fallet är det många, särskilt unga lärare, som lyfter blicken och ser sig om efter andra möjligheter på arbetsmarknaden. Att det är få ungdomar som väljer läraryrket ger också anledning till oro. Konkurrens Kunskapsskolan är den högstadieskola som ligger närmast Kumla skola och utgör ett alternativ för många elever och föräldrar som annars skulle välja vår skola. Med sitt pedagogiska upplägg vänder sig Kunskapsskolan i första hand till studiemotiverade elever, vilket utgör ett allvarligt hot mot de kommunala skolorna. Förlorar vi dessa elever blir det svårt att upprätthålla en god kvalitet i undervisningen samt att uppnå goda resultat vilket minskar vår dragningskraft på framtida elever. Nya styrdokument Ny skollag, ny läroplan och ett nytt betygssystem håller på att implementeras i skolan. Att arbetet med implementering sker parallellt med det praktiska genomförandet ställer stora krav på skolledare och lärare. Personal Bemanning På skolan arbetar ca 110 personer. Det har under många år varit svårt att rekrytera fritidspedagoger till våra fritidshem. Istället är barnskötare överrepresenterade och inte sällan besätter vi vikariat med outbildad personal, vilket naturligtvis minskar möjligheten 4

5 till en kvalitativt god verksamhet. Detta har vi i någon mån kompenserat med att utveckla och förankra en arbetsplan som bygger på det nationella uppdraget för fritidshemmen. Dessutom har många barnskötare arbetat länge på skolan vilket borgar för kontinuitet. De senaste åren har vi startat tre förskoleklasser. Hösten 2013 önskar vi dock bara erbjuda två förskoleklasser vilket gör att vi behöver minska vår bemanning med ca tre tjänster. Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling ska harmoniera med de nationella, kommunala och lokala målen. Inför 2013 har vi tagit fram en ny treårsplan för kompetensutveckling som utgår från de prioriterade mål vi har satt upp för skolans utveckling. Stora insatser har gjorts och kommer att göras för att förankra och utveckla ett inkluderande arbetssätt i våra verksamheter inom ramen för En skola för var och en. Arbetsmiljö Skolan är gammal och sliten. Med sina långa korridorer och brist på grupprum är den heller inte anpassad till en modern pedagogik. Detta ställer stora krav på pedagogerna som måste hitta andra vägar för att ge alla elever den miljö och de förutsättningar de behöver för att utvecklas kunskapsmässigt, socialt och personligt. Skolledningen har under en rad år påtalat behovet av en rejäl upprustning av skolans lokaler, något vi kommer att fortsätta med. Trots att den fysiska miljön lämnar mycket övrigt att önska trivs personalen på skolan och uppvisar år efter år den lägsta sjukfrånvaron bland kommunens skolor. Under 2012 var sjukfrånvaron 3,8 %. För kommunens skolor var motsvarande siffra 4,8 %. Korttidsfrånvaron var 2,9 % på Kumla. Motsvarande siffra för kommunen var 2,7 %. Ekonomi Driftsbudget 2013 Förskola Grundskola (inklusive SBO förskoleklass och särskola) Kostnader Personal inkl PO Lokalhyra Övriga verksamhetskostnader Intäkter Anslag (=intäkt) Interna intäkter (prestationsersättning, m.m.) Externa intäkter Netto (intäkter kostnader) 0 0 Ingående balans från tidigare år

6 Mål för 2013 Barn- och utbildningsnämndens mål Mål: Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen ska vara minst 75 % i förskoleklass. Rekrytera högskoleutbildad personal, d v s Vid nyrekrytering. förskollärare. Om detta inte lyckas kan vi I samband med läsårsstart. låta lärare hämta sina elever redan i förskoleklass. Kommentar: 2012 var 66 % av personalen högskoleutbildad. Mål: Personaltätheten på fritidshemmen Inskrivna elever per anställd ska vara minst i nivå med den kommungemensamma gruppen (13 barn/årsarbetare). Målet är redan nått. På Kumla går det ca 12 barn/personal. Kommentar: Om måttet är per årsarbetare går det ca 24 barn/årsarbetare. Detta beror på att personalen på fritids ofta arbetar deltid eller, om de arbetar heltid, tjänstgör som förstärkning/resurser i skolan på förmiddagarna. Som jag ser det är det bara en lek med siffror. Mål: Andelen föräldrar som upplever att fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn ska ha ökat. (Nuläge: 95 % ) Sträva efter att anställa fritidspedagoger. Vid rekrytering. Vi hoppas kunna öka nöjdhetsgraden Fritidsbrev till föräldrarna. genom av tydliggöra vårt arbete utifrån läroplanen. Förbättra informationen till föräldrarna Fritidsbrev till föräldrarna. om erbjuden verksamhet på loven. Kommentar: 85 % av våra föräldrar var nöjda 2012, genomsnittet för kommunen var 87,5 %. Nämndens siffra 95 % stämmer inte. Mål: Andelen föräldrar som upplever att Jag är nöjd med verksamheten på mitt barns fritidshem ska ha ökat (86 %). 87 % av våra föräldrar var nöjda. Aktiviteter, se ovan. 6

7 Mål: Måluppfyllelsen ska vara minst 90 % per delprov på de nationella proven i matematik och svenska för åk 3. Tidiga insatser för att upptäcka elever med Regelbundna screeningar redan från svårigheter. förskoleklass. Speciella insatser i mindre grupper/enskilt. Ständigt pågående under ledning av våra specialpedagoger. Handlingsplan för skolans arbete kring Klar i februari elever med läs- och skrivsvårigheter. Kommentar: Av våra elever klarade 87,2 % svenska respektive 74,5 matematik. Det låga resultatet när det gäller matematik ser vi som ett olycksfall i arbetet. Våra resultat på Prim-gruppens matematiktest har varit goda under flera år. Mål: Minst 92 % av eleverna i åk 9 skall vara behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. Kartläggning av elever som riskerar att inte I samband med betygssättning samt vid nå kunskapskraven. klasskonferenser. Extra stöd till elever som riskerar att inte Extra tid i form av morgonskola och nå kunskapskraven. påsklovsskola. Vårt stugsystem medger anpassningar av schemat där elever, som behöver, får mer tid varje vecka. Insatser av våra specialpedagoger för Kontinuerligt. enskilda elever och elever i mindre grupp. Kommentar: 2012 blev 90,7 % behöriga till gymnasiet. Mål: Den ogiltiga frånvaron får högst uppgå till 2,8 %. (Nuläge 3,32 % åk 7-9). Den ogiltiga frånvaron på Kumla åk 7-9 under höstterminen 2012 var 1 %. Tillämpa vår plan för skolk (se bilaga) Kontinuerligt. 7

8 Enhetens egna mål Mål: Öka elevernas eget ansvar för sin utbildning Arbetslagen har gjort handlingsplaner Kontinuerligt. anpassade efter elevernas ålder. (se bilagor) Mål: Öka läsförståelsen hos våra elever Arbetslagen har gjort handlingsplaner anpassade efter elevernas ålder. (se bilagor) Kontinuerligt. Mål: Utveckla stödet till elever som behöver hjälp för att klara godkända betyg. Handlingsplaner i arbetslagen anpassade I samband med läsårsstart. Regelbundna till elevernas ålder och förutsättningar (se uppföljningar för att utveckla och förfina bilagor) insatserna. Utveckla metoder anpassade till varje berörd elev och förankra dessa bland alla undervisande lärare. Detta arbete pågår hela året under ledning av våra specialpedagoger. Mål: Bättre utmana studiemotiverade elever så att når bättre resultat. Handlingsplaner i arbetslagen anpassade I samband med läsårsstart. Regelbundna till elevernas ålder och förutsättningar (se uppföljningar för att utveckla och förfina bilagor). insatserna. Nämndens kvalitetsgarantier Eleverna har schemalagda värdegrundsövningar som syftar till god självbild samt respekt och empati för andra. Elevernas utveckling och lärande följs upp och dokumenteras i Unikum, ett gemensamt system som följer eleven genom grundskolan och särskolan. Skolorna har elevråd och klassråd som ger eleverna möjlighet att påverka verksamheten. I särskolan ges eleverna möjlighet till inflytande utifrån sina och gruppens förutsättningar. Skolorna följer gemensamma planer för att underlätta elevernas övergång mellan skolformer och stadier. Skolorna har uppdaterade webbsidor där föräldrarna kan hitta aktuell information. Fritidshemmen informerar regelbundet föräldrar om verksamhetens innehåll. Skolorna serverar näringsriktig mat med begränsad mängd socker i enlighet med Livsmedelsverkets riktlinjer. 8

9 Väsentliga verksamhetsförändringar Vi siktar på att till hösten endast ge plats för två förskoleklasser. Kumla skola är proppfull med elever, särskilt gäller detta F-5. Genom att bara ta emot två förskoleklasser skapas lokalmässiga förutsättningar för en mer flexibel undervisning. Detta skulle göra det lättare för oss att bättre ta hand om elever som ibland behöver komma ifrån den ordinarie klassundervisningen. Kumla skulle bättre kunna leva upp till att vara En skola för var och en. Uppföljning, utvärdering och kommunikation Uppföljning av mål, kvalitetsgarantier, resultat och avvikelser. Vissa (korta) mål följs upp regelbundet. Detta gäller främst de mål som sätts upp på skolan. Andra mål följs upp i samband med läsårsslut, års- respektive terminsskifte. Detta gäller mål som har att göra med resultat vid nationella prov och betyg. Nämndens mål för fritidshemmen 87, , , , ,5 fritids är stimulerade och utvecklande Kumla Tyresö Nöjd med fritids Kumla Tyresö Kommentar: Våra föräldrar tycks vara lika nöjda som kommunens övriga föräldrar med fritidshemmen. Men de tycks ställs högre krav då det gäller att verksamheten ska vara stimulerande och utvecklande. Elevernas resultat vid de nationella proven i åk Kumla Tyresö Riket 0 Matematik Svenska/SvA Kommentar: Matematiken har varit ett prioriterat område där vi satsat på kompetensutveckling och nya undervisningsmetoder. Därför är det en liten besvikelse att resultatet inte blev bättre. Men desto mer glädjande att resultatet i svenska blev bra. 9

10 Behörighet till nationellt program på gymnasiet Behörighet till gymnasiet Kumla Tyresö Riket Kommentar: Glädjande att Kumla visar upp ett bättre resultat än kommungruppen och riket, trots att vi har många nyanlända som har stora svårigheter att erövra godkända betyg. Hur kommuniceras målen? Enhetens egna mål diskuteras och förankras på skolan innan de fastställs. Elevrådet och Föräldraföreningen ges också möjlighet att påverka de lokala målen. När det gäller nämndens mål kommuniceras dessa på Apt, i elevrådet samt med Föräldraföreningen. Enhetsplanen läggs ut på skolans hemsida och delar av den kommuniceras vis Skolledningsnytt, ett månadsblad som mejlas hem till föräldrarna. Årshjul Jag ska till nästa enhetsplan göra ett årshjul för Kumla skola. Styrande planer och policys Med enhetsplanen följer arbetslagens handlingsplaner för att nå enhetens egna mål. Dessutom bifogas vår plan mot skolk. 10