Kommunaliseringen av hemsjukvården i Västmanland En baslinjemätning 2012

Transkript

1 Detta är den första delen i en utvärdering av kommunaliseringen av hemsjukvården i Västmanland. Kommunaliseringen av hemsjukvården i Västmanland En baslinjemätning 2012 Anna Kremel, Actuell AB

2 Innehåll 1. Bakgrund Referensram Frågeställning Syfte Baslinjemätning Datainsamling Definitioner Statistik uppgifter Fördjupning Vårdplanen Om åtgärder vidtagna kring patienten Insatser av legitimerad personal Kontakt med anhöriga Intervjuer med patienter Patienterna är nöjda med hemsjukvården Svårigheter att hålla isär hemsjukvård och hemtjänst Om att komma i kontakt med vården Kommunikation mellan vårdgivare Vårdplan och delaktighet Om livskvalitet och att sin påverka vardagen Önskemål för att förbättra livssituationen Tankar om kommunaliseringen Intervjuer med anhöriga till patienter Viktigt i kontakten med hemsjukvården Känner att de stöttas av hemsjukvården Enkät till personal på vårdcentral som arbetar med hemsjukvård Om informationsöverföring Om samarbete Ansvarsområden Tillgänglighet Teamarbete Kompetens Övriga synpunkter Besök hemtjänstgrupper

3 8.1 Om delegeringar och läkemedelshantering Om samarbete med sjuksköterskan Om samarbetet med arbetsterapeuten Analys och slutsats Tillgänglighet Samarbete Teamsamverkan Delegeringar och läkemedelshantering Åtgärder kring patienten Ansvarsområden Informationsöverföring Stöd till anhöriga Hälsa, delaktighet och miljö Reflektioner Källförteckning... 2 Bilaga 1. Enkät till hemtjänsten Västmanland... Bilaga 2. Enkät till personal på vårdcentraler i Västmanland om hemsjukvården... Bilaga. Fördjupning hemsjukvården, patienter Västmanland... 8 Bilaga intervjufrågor, patienter... 1 Bilaga 5, intervjuer med anhöriga

4 1. Bakgrund Actuell genomför på uppdrag av Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) en utvärdering av kommunaliseringen av hemsjukvården i Västmanlands län. Utvärderingen omfattar en baslinjemätning som genomförts under sommaren 2012 och en uppföljning som genomförs sommaren 201. Denna rapport behandlar resultaten av baslinjemätningen 2012 och bygger på enkäter till personal på vårdcentraler och hemtjänstgrupper, intervjuer med patienter och anhöriga samt en fördjupning av hemsjukvårdspatienter. I riktlinjer och styrdokument för hälso- och sjukvården anges att alla människor oavsett ålder, kön och etnisk eller social bakgrund har lika värde, möjlighet att påverka sin egen hälsa i positiv riktning och samma rätt till en god hälsa (Nordström Torpenberg 2008). Ett hälsofrämjande perspektiv ska råda inom hemsjukvården. Vid hälsa råder det balans mellan en persons handlingsförmåga och dennes mål för handling (Josefsson 2011). Hälsofrämjande beskrivs som processer för att möjligöra för människor att förbättra och öka kontrollen över sin hälsa. Begrepp som lyfts fram är empowerment, jämlikhet, samarbete, delaktighet i samhället, självbestämmande, ömsesidigt hjälpande och delat ansvar (WHO 198). Hälsofrämjande omvårdnad förutsätter ett förhållningssätt som genomsyras av dialog, delaktighet och jämlikhet i mötet med andra personer (Nordström Torpenberg 2008). 1.1 Referensram Vården står idag inför en rad utmaningar med det ökade antalet äldre inom en snar framtid där hemmet som vårdplats kommer att få en stor betydelse. För att klara av en äldre persons olika behov i hemsjukvården krävs samarbete mellan flera yrkesgrupper. För att hemsjukvården ska vara framgångsrik behöver personal i hemsjukvård arbeta i team och samverka över organisationsgränserna. Tio framgångspunkter som diskuteras för en god och säker hemsjukvård (Josefsson 2011) är: Trygghet Trygghet är ett av de grundläggande behoven för människan (Maslow 19). Patienter i hemsjukvården ska känna att de kan lita på att vården fungerar dygnet runt. Det krävs då tillgång till sjuksköterska och läkare dygnet runt (Josefsson 2011) Hälsa, delaktighet och miljö Alla människor har rätt och är kapabla att avgöra vad hälsa är för den egna personen kopplat till den berörda personens situation och mål i livet (Svensk sjuksköterskeförening 2008). En av sjuksköterskans huvuduppgifter är att stärka patientens tilltro till sin förmåga och egna resurser. En närstående eller vårdare bör vid behov engageras som patientens språkrör för att främja hälsa och tillgodose behov. Dialog och delaktighet beskrivs som två viktiga delar i den hälsofrämjande processen (ibid). Miljön där patienten vistas ingår som en del i det hälsofrämjande arbetet tillsammans med delaktighet. Det blir då viktigt att miljön är anpassad på bästa sätt för att stärka det hälsofrämjande arbetet.

5 1.1. Teamsamverkan Teamsamverkan över organisationsgränserna krävs för en god och säker hemsjukvård. Utifrån patientens behov skapas team bestående av flera yrkesgrupper. Detta för att få olika perspektiv på patientens behov. Professioner som bör ingå är specialistutbildad sjuksköterska, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, vårdpersonal, patienten och anhörig. En samverkan betonas där besluten fattas gemensamt. Teamsamverkan är också en förutsättning för säkerhet. Dels för att förhindra vårdskador men också för att garantera en säker läkemedelshantering (Josefsson 2011) Stöd till anhöriga Anhöriga är en resurs i hemsjukvårdsteamet och bör få stöd för att känna trygghet och delaktighet i vården. Anhöriga ska enligt socialtjänstlagen erbjudas stöd och personal ska ha ett anhörigperspektiv och uppmärksamma anhörigas situation i ett tidigt skede (Josefsson 2011) Säker läkemedelshantering Många äldre har idag flera olika mediciner och därför är det extra viktigt med en samverkan kring läkemedelshantering, behandling, dokumentation och kontinuitet. Forskning har visat att då äldre personer byter vårdfrom uppstår i genomsnitt två läkemedelsfel där patienten får fel läkemedel, fel dos eller inget läkemedel alls och att äldre personer som flyttas mellan vårdformer kan ha i genomsnitt tio mediciner. Det ställer krav på en säker läkemedelshantering. Vid läkemedelshantering sker ofta delegering från sjuksköterska till annan vårdpersonal, exempelvis hemtjänst. I samband med delegering ställs krav på sjuksköterskan om att utbilda, förklara och handleda personal som får delegering samt att kontinuerligt följa upp delegeringen. För en säker läkemedelshantering behövs läkare och specialutbildade sjuksköterskor dygnet runt. (Josefsson 2011) Förebygga undernäring, fall och trycksår Att återkommande utföra riskbedömningar kring patienten är viktigt samt att ha ett förebyggande arbete i vården. Sjuksköterskans har ett övergripande ansvar för patientens omvårdnad. Riskbedömningar gällande trycksår, fall och undernäring ska genomföras (Josefsson 2011) Rätt till hjälpmedel Patienten har rätt att få de hjälpmedel i hemmet som de behöver, detta enligt hälso- och sjukvårdslagen. Hjälpmedlen ska vara lättillgängliga och individuellt anpassade. Hjälpmedel är också en förutsättning för att patienten ska kunna bevara sin självständighet, påverka sin vardag och vara delaktig i samhällslivet (Josefsson 2011) Nolltolerans mot vårdskador En av grundprinciperna i vården är att ingen ska komma till skada och en nolltolerans nivå tillämpas. Hemsjukvården måste ha väl utvecklade system och rutiner så att patienterna inte utsätts för skada (Josefsson 2011) Gränsöverskridande dokumentation En gränsöverskridande dokumentation eftersträvas eftersom patienterna inom hemsjukvården många gånger är multisjuka eller i livets slutskede. Dokumentationen ska

6 följa patienten över organisationsgränser oavsett regelverk och huvudman. Dokumentationen ska vara lättillgänglig för personal som berörs. Patienter får inte bli lidande av att samverkan mellan de som dokumenterar inte fungerar (Josefsson 2011). 1.2 Frågeställning Utifrån de ovan beskrivna punkterna kan frågor formuleras kring hemsjukvården och om den är bra och säker. Följande frågor kommer att besvaras: Hur ser tryggheten ut i hemsjukvården? Har patienter lätt att komma i kontakt med vården? Är hemsjukvårdspersonal tillgängliga för patienten? Fungerar hemmiljön för patienterna? Vilka är delaktiga i vården, patienter, anhöriga och i vilken mån sker teamsamverkan? Hur fungerar samverkan mellan professioner, berörda organisationer och vårdinrättningar? Hur fungerar stödet till anhöriga? Hur fungerar delegeringar? Finns det en säker läkemedelshantering kring patienten? Har riskbedömningar gjorts? Får patienterna de hjälpmedel de behöver? Hur fungerar informationsöverföringen? Hur fungerar det förebyggande arbetet? Genom att belysa frågorna ur flera perspektiv (patienter, anhöriga, olika professioner) är förhoppningen att kunna få en bred bild av hur hemsjukvården fungerar i Västmanland vid tiden för kommunaliseringen, den 1 september Syfte Syftet med denna första del av utvärderingen är att utifrån frågeställningen få en överblick över hur hemsjukvården fungerar vid tidpunkten för kommunaliseringen och samtidigt också beskriva utgångsläget för att i kommande utvärdering se eventuella effekter av kommunaliseringen. 2. Baslinjemätning Baslinjemätningen genomförs genom insamling av statistikuppgifter, en fördjupning på individnivå, personliga intervjuer samt en enkätstudie till personal för att följa resurser och säkerhet i arbetet. 2.1 Datainsamling För att få en bred överblick över hur övertagandet fungerat var det värdefullt att få flera perspektiv i baslinjemätningen. Datainsamlingen har därför bestått av flera delar: intervjuer, enkäter och insamling av statistiska underlag. Flera yrkesgrupper har omfattats av datainsamlingen, som sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster som alla arbetar med hemsjukvård samt hemtjänstpersonal. Patienter och anhöriga har intervjuats. Intervjuer, enkäter, webbenkäter har genomförts och samlats in av Actuell. Statistiska underlag har samlats in av VKL. Ett antal möten har hållits med projektledare och särskild arbetsgrupp för projektet. Frågor till enkäter och intervjuer har tagits fram i nära samverkan med projektledare och arbetstrupp och återfinns i bilagor. Ett problem som uppstod vid datainsamlingen var att många målgrupper var extra arbetsbelastade under tiden för datainsamlingen, dels arbetade de med själva övertagandet men dels också för att det under samma tidsperiod var semestertider. Detta medförde att 5

7 datainsamlingen tog längre tid än beräknat. Datainsamlingen skedde mellan juli till september Medianvärde bedömdes som ett bra mått för att åskådliggöra svar i tabeller. Detta eftersom undersökta grupper (sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster) var så olika storleksmässigt. Andra mått som medelvärde, procentandelar eller antal ansågs bli missvisande i jämförelser mellan grupper. 2.2 Definitioner Följande definitioner görs för att underlätta läsandet Sjuksköterska I rapporten görs ingen skillnad mellan de som är distriktssköterskor eller andra sjuksköterskor. Alla behandlas som sjuksköterskor Läkare Inga skillnader görs kring specialisering Vårdplan Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska olika insatser för patienten samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Landstinget och kommunen ska gemensamt utarbeta rutiner för samordning av insatser. För hemsjukvårdspatienter ska en individuell vårdplan upprättas. Vårdplanen ska beskriva de insatser som ska utföras, vem som gör vad samt när detta ska göras. 6

8 . Statistik uppgifter Det var viktigt att ta reda på bakgrundsmaterial om patienter i hemsjukvården i Västmanland. Hur många registrerade hemsjukvårdspatienter som det finns, vilka professioner som är inblandade i vården, omfattningen av delegeringar och insatser på uppdrag av annan klinik. Datainsamlingen utfördes av VKL. Samtliga enhetschefer för hemsjukvården ombads att svara på frågor och svaren har sammanställts i tabellen nedan. Det bör tilläggas att i Västerås sker övertagandet av insatser till annan klinik den 1 november Med rehab avses sjukgymnast och arbetsterapeut. Skinnskatteberg är inte med eftersom kommunen redan överfört hemsjukvården till kommunen sedan Att samtliga kommuner inte svarat på alla frågorna framgår av tabellen. Tabell 1. Antal patienter överrapporterade till kommunal hemsjukvård per Från Kommun/kommundel Hemsjukvårdspatienter Hembesökspatienter annan klinik Delegeringar Ssk** rehab ssk rehab ssk rehab Personal Patienter Arboga 95 5 Fagersta Hallstahammar Kungsör Ca 20 Köping Ca 95 Norberg Sala 10 akuta Surahammar Västerås Ca 100 Ej spec Ej spec * * Skultuna Total 12 Ca Ca *ej uppgift från Familjeläkarmottagning. **Ssk, sjuksköterska Som framgår av tabellen ovan fattas en del datauppgifter. Anledningar till att kommunerna inte svarat på frågorna beror på brister och/eller otydlighet vid överrapportering. Utifrån lämnade uppgifter som finns kan det sägas följande: Antalet personer rapporterade som hemsjukvårdspatienter hos distriktssköterskor är omkring personer och antalet rapporterade ärenden hos arbetsterapeuter och sjukgymnaster är omkring 10 (dessa är troligtvis inte unika utan kan vara ärenden hos sjuksköterskor och rehab samtidigt). De personer som fått hembesök per den 1 september 2012, men inte är registrerade som hemsjukvårdspatienter är för sjuksköterskor omkring 10 och för arbetsterapeuter och sjukgymnaster 9. Här ser vi inte skillnad på sjukgymnasternas patienter och arbetsterapeuternas patienter. Siffrorna är osäkra eftersom uppgifter från flera kommuner saknas. Antalet personer som fått insatser på uppdrag av annan klinik per den 1 september är mellan 20-0 personer. Uppgifter från flera kommuner saknas. 7

9 Med delegeringar avses de som fått delegerade arbetsuppgifter och delegeringar per patient. Antalet delegeringar till personal är cirka 00 men är en osäker uppgift eftersom alla kommuner inte svarat. 8

10 . Fördjupning Syftet med fördjupningen var att genom journalgranskningar få mer kunskap om patienter på individnivå, vilka åtgärder som genomförts och vilka professioner som deltagit i omvårdnaden. Granskningen har omfattat vårdplan, vidtagna åtgärder, frekvens av insatser och kontakt med anhöriga. Tio vårdcentraler valdes ut där 1 sjuksköterskor 1 ombads svara på frågor om patienterna. Målsättningen var att samla in 100 journalgranskingar från fem utvalda vårdcentraler. Endast 0 journalgranskningar kunde genomföras beroende på problem under den aktuella insamlingsperioden. Problemen handlade om att sköterskor var överbelastade med arbetsuppgifter på grund av själva kommunaliseringen samt att journalgranskningarna skulle ske under semesterperioden och att många då var lediga eller fick täcka upp för kolleger som var lediga. Urvalet av patienter vars journaler granskades skedde slumpmässigt. Medelåldern för patienterna var 79 år där den yngsta var år och den äldsta 95 år. Av de 0 granskningar som gjorts har 17 omfattat män och 2 kvinnor. Målet var att få en jämn fördelning mellan könen och det har åstadkommits..1 Vårdplanen För 0 av 0 granskade journaler har en vårdplan upprättats, för åtta patienter finns ingen vårdplan och i två fall kan det inte avgöras om det finns något vårdplan eller ej. Vilka professioner som deltagit i upprättandet av vårdplanen framgår av figuren nedan. Figur 1. Professioner som deltagit i vårdplanering, antal Sjuksköterska Läkare Patienter Anhöriga Annan* *arbetsterapeut, biståndshandläggare, hemtjänsten och/eller personlig assisten. I 26 av de 0 vårdplaner som upprättats har sjuksköterska deltagit. Läkare har deltagit i 19 vårdplaneringar och i endast nio fall har patienter själva deltagit, vilket kan betraktas som lågt. Anhöriga har deltagit i sju vårdplaneringar. De som deltar mer sällan är arbetsterapeut, biståndshandläggare, hemtjänsten och/eller personlig assistent. 1 Vid en vårdcentral delades arbetet upp mellan sjuksköterskor. 9

11 .2 Om åtgärder vidtagna kring patienten Följande åtgärder har vidtagits kring patienten. Här kunde svaren vara Ja, Nej eller Vet ej. Några har också valt att inte svara på frågan. Tabell 2. Vidtagna åtgärder kring patienten, antal. Ja Nej Vet ej Inget svar Vi har upprättat en riskbedömning, enligt senior alert för patienten Vi har en åtgärdsplan utifrån riskbedömningen senior alert Vi har genomfört läkemedelsgenomgång Vi har delegerat insatser till hemtjänst/personliga assistenter Av tabellen ovan framgår att för mindre än en fjärdedel av patienterna (åtta), kan det med säkerhet sägas att en riskbedömning enligt senior alert har upprättats. Av dessa har det i sex fall tagits fram en åtgärdsplan. För var fjärde patient har inget svar lämnats kring riskbedömning och åtgärdsplan. När det gäller läkemedelsgenomgång har det skett för drygt hälften av patienterna i gruppen. För insatser delegerade till hemtjänst/personliga assistenter har detta också gjorts för drygt hälften av patienterna. En följdfråga var, Vilka insatser har delegerats under det senaste året? Det visar sig då att den vanligaste typen av delegering är delegeringar av läkemedelshantering, vilket gjorts till 21 patienter. Delegeringar kring insulin har gjorts till fem patienter. Därefter har enstaka delegeringar som omfattar sårvård, glukoskontroll, tillsyn och spolning av kateter skett. För 15 patienter framgår det inte från granskningen av journaler vad delegeringen omfattar.. Insatser av legitimerad personal I tabellen nedan framgår i vilken utsträckning som legitimerad personal utför insatser. Frågan som ställdes var: Hur ofta har patienten under den senaste månaden fått insatser i hemmet av legitimerad personal? Omkring 10 patienter har fått flera insatser utförda av olika professioner. För de 0 patienter som får insatser i hemmet sker dessa av följande personal och i denna omfattning, se nedan. Tabell. Antal insatser av legitimerad personal. Läkare (n25) Arbetsterapeut (n2) Sjukgymnast (n 2) Sjuksköterska (n8) Flera gånger om dagen 1 En gång om dagen 6 Flera gånger i veckan 10 En gång i veckan 9 Några gånger i månaden 9 1 En gång i månaden 6 8 (En patient av 0 har insatser flera gånger om dagen, sex patienter har insatser en gång om dagen, tio patienter har insatser flera gånger i veckan osv.) Det vanligaste hembesöket är besök av sjuksköterska. Sjuksköterskan gör i snitt hembesök en eller flera gånger i veckan till patienten. Sjukgymnasten gör hembesök några gånger i 10

12 månaden. Läkare och arbetsterapeut utför hembesök mer sällan, några eller en gång i månaden. Sjuksköterskans insatser handlar främst om provtagning, sårvård och dosettdelning. Andra åtgärder som är relativt vanliga för sjuksköterskan att utföra är att ge insulin, ge läkemedel och medicin och byta katetrar. Läkares insatser är bland annat årskontroll och medicingenomgång samt medicinska undersökningar och läkemedelsförskrivning. Det som läkare också gör, men som inte direkt är insatser i hemmet, är konsultation med sjuksköterskan. Arbetsterapeutens insatser handlar om utprovning av hjälpmedel och rullatorer. Sjukgymnastens insatser handlar om fysisk eller rörelse träning.. Kontakt med anhöriga Av de 0 patienter som omfattas av journalgranskningarna har personal varit i kontakt med anhöriga till 20 patienter. I 15 fall har kontakt inte tagits och för fem kan det inte avgöras om kontakt har tagits med anhörig. 11

13 5. Intervjuer med patienter Sammanlagt har nio intervjuer med patienter genomfördes under tiden juni - augusti Intervjuerna skedde genom besök i hemmen. Respondenterna var spridda runt om i länet. I fem fall var anhörig med under intervjun. Intervjuerna tog omkring 0 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan innan sammanställning och analys. Frågor som ställdes finns i bilaga. 5.1 Patienterna är nöjda med hemsjukvården Alla tillfrågade patienter är nöjda med den hemsjukvård som de får. De tycker att det fungerar bra och att de får den hjälp som de behöver. Patienterna känner sig sedda av personalen, de upplever att hemsjukvårdaren känner till deras behov, att de får ett bra bemötande och de känner sig trygga med hemsjukvården. Patienterna värdesätter att de slipper åka någonstans. De är nöjda med att få vård i hemmet, att sjuksköterskan besöker dem och att slippa ta sig iväg till vårdcentral eller liknande. Några uppger att de skulle vilja få hjälp av läkare som gör hembesök också. Det skulle kännas värdefullt. De beskriver att det är krångligt och tar energi att göra sig iordning, ordna med resan, passa tiden mm för att ta sig till läkaren. Någon uppger att de därför drar sig för eller avstår att besöka läkare pga nämnda orsaker. De kan fundera på sina resplaner under flera dagar innan läkarbesöket och undra hur det ska gå. Av nio tillfrågade patienter uppger åtta att de tycker att hemsjukvården stöttar dem. Hemsjukvårdspersonalen uppfattas som rara, trevliga och ljuvliga. Någon säger dock lite uppgivet att visst lyssnar de, men vad kan de göra? De flesta svarar Ja på frågan om de har en bra dialog med hemsjukvården där de lyssnar. Några har önskemål om hjälp som de skulle vilja ha, men har inte framfört dem till hemsjukvården. De flesta upplever att sjuksköterskan har tid och inte är stressad när hon/han kommer på besök. Någon har förståelse för att det kan var jäktigt för dem ibland när många är sjuka, men uppfattar ändå att de inte är jäktade i besöket. En person säger dock att: de pratar inte mer än nödvändigt för de är stressade. Citat patient. 5.2 Svårigheter att hålla isär hemsjukvård och hemtjänst Många patienter har svårt att skilja mellan hemsjukvården och hemtjänsten. På frågan Vad får du hjälp med avseende sjukvård i hemmet? uppger därför flera att de får hjälp flera gånger om dagen. Vid närmare förfrågan framkommer att det handlar om hjälp någon eller några gånger i veckan. Framförallt har patienterna sår som behöver läggas om. Det är bensår som många kan ha haft i flera år. Annat som patienterna får hjälp med är medicinering och hjälp med spolning av kateter samt kateterbyte. Kontakten med hemsjukvården handlar framför allt om besök av sjuksköterskan. Av de nio intervjuade patienterna uppger endast någon att de vid något tillfälle träffat en sjukgymnast. Ingen av de intervjuade patienterna har haft hembesök av arbetsterapeut. Två har haft besök av läkare i hemmet vid något tillfälle (över ett år sedan). 12

14 Annat som patienterna värdesätter är att personalen inom hemsjukvården är vänliga och kunniga. Att det är samma person som kommer tycker många patienter också är värdefullt. Samtidigt är det några som uppger att de tycker det är bra att byta ibland. Ingen uppger att det är problem med vikarier som kanske inte känner dem eller deras behov. Patienterna har förståelse för att deras ordinarie hemsjukvårdare är ledig ibland och att det kan komma någon annan. Patienterna tillfrågades om hur de uppfattar kompetensen hos personal som de möter men flera tycker att frågan är svår att besvara. De har ingen erfarenhet av vad personalen ska kunna. De ställer inga krav på hemsjukvården. Många äldre är tacksamma att de får hjälp. Två patienter berättar hur de fått hjälp med behov eller problem som de har men att det kan ta flera veckor ibland innan åtgärder gjorts, exempelvis bytt ut medicin som ger biverkningar. 5. Om att komma i kontakt med vården Några av patienterna har direktnummer till en sköterska. Andra inte. De som inte har direktnummer får ringa till vårdcentralen eller prata med hemtjänsten som får förmedla ärendet. Bland de som ringer till vårdcentralen uppger några att de tycker det är svårt och krångligt att hantera telefonsvararen och att de inte förstår och hinner med allt där. Någon hade inte tänkt på hur de skulle göra när de behöver kontakt med hemsjukvården eftersom de inte varit i den situationen. 5. Kommunikation mellan vårdgivare Några har synpunkter på hur kommunikationen fungerar mellan olika vårdinrättningar. Det kan handla om att patenten ber läkaren att skicka röntgenbilder från sjukhuset till den privata läkaren och att detta inte görs. Någon patient uppger att det skulle vara bra med en uppföljning efter ett besök på akutmottagningen och man där inte hittat något fel men där värken/åkomman fortfarande sitter i. Flera patienter har ingen uppfattning om hur kommunikationen fungerar mellan sjuksköterska och läkare. En patient uppger att de uppfattar kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare som bra. En annan patient säger att hon/han uppfattar att sjuksköterskan är en länk mellan olika läkare. Samverkan och samarbete mellan hemsjukvården och hemtjänsten uppfattas som bra. 5.5 Vårdplan och delaktighet På frågan om patienten känner till sin vårdplan svarar hälften att de känner till den. Övriga 50 procent vet inte eller känner inte till vad som menas med vårdplan. Flera kan inte relatera till ordet vårdplan och är osäkra på vad som menas. De som inte känner till den uppger att de inte deltagit i att upprätta någon. Samtidigt uppger patienterna att de upplever att de är delaktiga i beslut som rör deras vård. 5.6 Om livskvalitet och att sin påverka vardagen Flera av patienter har svårt att ta sig ut själva och de får hjälp flera gånger om dagen av hemtjänsten. Någon är sängliggande och flera har rullator eller sitter i rullstol. Ändå svarar de att de upplever att de kan påverka sin vardag. De kan till viss del bestämma när de vill att hemtjänsten eller hemsjukvården ska komma hem till dem. Flera har inga önskemål om hur 1

15 de skulle vilja ha det. Frågan om patienten upplever att de har god livskvalitet med den hemsjukvård som de får är svårt att svara på för många. De har den livssituation som de har där de kan ha svårt att ta sig ut och har hemtjänst flera gånger per dag. Några är sängliggande i hemmet och kan inte göra egen mat eller gå på toaletten själva. Svaren är ändå positiva och flera är nöjda med sin livskvalitet för den livssituation som de har. Trots att patienterna vill förmedla hur nöjda de är med hemsjukvården finns det ändå några som berättar om situationer de inte är helt nöjda med eller åtgärder som inte blivit genomförda. Någon skulle behöva hjälp med att ta bort trösklar i lägenheten så det blir lättare att ta sig runt med rullator, någon har tre trappor att gå ner när färdtjänsten kommer och det är inte alltid som färdtjänsten väntar längre än fem minuter, någon har svårt med andningen och där har inget gjorts för att hitta lösningar, någon har ont i ryggen och har svårt att hitta ett bra läge när hon sitter. Frågan om patienterna känner att de har kontroll över sina liv var liksom frågan om hur de kan påverka sin vardag svårt att ställa. En patient säger: Ja, det är svårt med den här, jag måste ha hjälp med precis allting. Men så långt som jag kan så visst tycker jag att jag har det relativt bra. citat patient. 5.7 Önskemål för att förbättra livssituationen De flesta av patienterna är nöjda och saknar inget speciellt i sin vård. De som saknar något berättar att de skulle vilja få hjälp med att kontrollera blodtrycket, en annan att det sker uppföljning när de varit på akutbesök, se tidigare. Ytterligare något som skulle underlätta är att få ett direkt nummer till en sjuksköterska. En patient berättar att sjuksköterskorna tidigare hade telefontid som de kunde ringa på. Den möjligheten finns inte längre utan patienterna måste ringa och boka telefontid genom ett speciellt nummer och det tar då längre tid för dem att komma i kontakt med sjuksköterskan. Om det är något akut får de ringa 112. Några av patienterna har direktnummer och tycker att det fungerar mycket bra för dem. Två patienter saknar att läkaren kommer hem till dem istället för att de ska behöva sitta på akuten om det är något. Ingen har några synpunkter på vad de tycker är mindre bra. En person uppger nej inget som jag kan komma på, jag är lyckligt lottad citat patient. 5.8 Tankar om kommunaliseringen I nästan alla intervjuer förekom en diskussion om vad som kommer hända när kommunen tar över ansvaret för hemsjukvården. Flera trodde att det inte kan bli bättre, bara sämre. Flera trodde också att övertagandet hade att göra med att spara pengar och att det skulle leda till försämring för dem. På vilket sätt det skulle bli en försämring kan de inte specificera. En patient som arbetat som sjuksköterska i sitt yrkesliv menar att: jag tror det kommer bli bättre när kommunen tar huvudansvaret över pengarna också och då kommer man aldrig i det här dilemmat att kommun tar betalt och landstinget tar inte betalt. Citat patient. Samma person tror dock att det med kommunen som huvudman kommer leda till lägre kompetens hos sjuksköterskorna: 1

16 där tar de nog in vem som. Citat patient. Trots att det var nära i tid till datumet för övertagandet (en eller två veckor) var det ingen av patienterna som visste vem som skulle komma till dem eller var de skulle ta kontakt om de behövde hjälp. 6. Intervjuer med anhöriga till patienter Sammanlagt genomfördes sju intervjuer med anhöriga till patienter under perioden juniaugusti I fem fall skedde intervjun med anhörig i samband med besök hos patienterna. I två fall skedde intervjun med anhörig vid ett annat tillfälle och genomfördes då per telefon. Intervjuerna tog mellan 15-0 minuter. Fyra personer var make eller maka till patienten, en var svärdotter (bor på samma gård), en var dotter och en var syster till patienten. Två var män och fem kvinnor. Det var fem anhöriga som bodde tillsammans eller nära patienten och hade daglig kontakt. Två bodde inte på samma adress och träffade patienten inte lika ofta. De hördes dock ofta per telefon samt att de hjälpte patienten med till exempel läkarbesök. De personer som bodde nära patienten hade mer erfarenhet av hemsjukvården än de anhöriga som inte bodde nära eller tillsammans med patienten. De hade då olika stor insyn i hur hemsjukvården fungerade för den anhörige, vilket avspeglade sig i svaren. Framförallt var det fyra personer som kunde berätta mer ingående hur hemsjukvården fungerade för den anhörige. Anledningen till att antalet intervjuer med anhöriga var färre än intervjuer med patienter var att en person inte hade någon nära anhörig och att en anhörig avböjde att delta i intervju. 6.1 Viktigt i kontakten med hemsjukvården Alla tillfrågade anhöriga tyckte att hemsjukvården fungerade bra. Det som anhöriga tyckte var viktigt var att det ska gå att lita på hemsjukvården, att de ställer frågor som: är det bra så här känner du dig nöjd nu kan vi gå härifrån nu. En anhörig ansåg att det var viktigt var att det var samma läkare som återkommer i vården. Flera ansåg att själva möjligheten att få vara hemma var viktig. Alla tyckte att det var bra att det var samma personer som kommer eller att det i alla fall inte var för många som byts av med att besöka patienten. Kompetensen hos personer som arbetar i hemsjukvården uppfattas som god. En person menar dock: vad kan man begära, de har varit bra, citat anhörig. Samtidigt anser anhöriga att det kan skifta mycket från person till person. En anhöriga som själv hade arbetar i hemtjänsten i Västerås stad och jämförde med den mindre orten där hon bor, ansåg att det kan skifta väldigt mycket mellan olika vårdinrättningar. Hon berättade att några sjuksköterskor inte alltid har tid att komma när patienten behöver hjälp och att hon får tjata väldigt innan det händer något. 15

17 De anhöriga upplever att personalen känner till behoven som patienten har. En patient har haft samma sjuksköterska i 15 år. Alla anhöriga upplever att de känner sig trygga med hemsjukvården. Bemötandet uppfattas som bra. Hälften av de anhöriga känner till vårdplanen och endast en anhörig har deltagit i upprättande av vårdplanen. Det ska dock sägas att alla anhöriga inte anser sig ha behov av att vara delaktiga eftersom patienten klarar sig bra själv. Utifrån den sjukdomsbild som patienten har uppfattas livskvaliteten som god. 6.2 Känner att de stöttas av hemsjukvården Av de som bor tillsammans med eller nära patienten, svarar alla att det tycker att de får stöttning av hemsjukvården, att de kan ringa och prata med hemsjukvården och att hemsjukvården lyssnar och tar till sig. Hur anhöriga uppfattar livkvaliteten för patienten är en svår fråga beroende på sjukdomsbilden. Flera patienter är riktigt dåliga och kan inte ta sig ut själva. Det är också ett kriterium för att få hemsjukvård, den så kallade tröskelprincipen. På frågan om det är någon som saknar något berättar en anhörig att de saknar ett engagemang från läkare i hemsjukvården. Hon berättar att de vid 1 gånger tvingats åka in akut under förra året och detta år har de hittills gjort sju resor akut. De kunde då önska att en läkare skulle kunna komma hem till dem istället. Samverkan och samarbete mellan hemsjukvården och hemtjänsten uppfattas som bra. Tankar om kommunens övertagande är främst att anhöriga inte upplever att de fått information om hur det kommer bli sedan. 16

18 7. Enkät till personal på vårdcentral som arbetar med hemsjukvård En del i baslinjemätningen var att ta reda på hur hemsjukvården fungerar utifrån personalens synvinkel. Hur fungerar informationsöverföring, samarbeten, teamsamverkan, ansvarsområden, och tillgänglighet? En webbenkät sammanställdes utifrån frågeställningen. Målsättningen var att samtliga anställda inom hemsjukvården i Västmanland skulle tillfrågas. Samtliga chefer inom hemsjukvården i Västmanland kontaktades och ombads att lämna mejladresser till personal som omfattades. Tre påminnelser gjordes till chefer om de begärda uppgifterna. Där kontakt inte kunde etableras trots tre påminnelser gjordes försök att komma i kontakt per telefon. Sammanlagt gjordes då tre telefonsamtal inklusive påminnelse. Webbenkäten skickades därefter ut till 256 anställda på 2 vårdcentraler i Västmanland som arbetar med hemsjukvård. Enkäten fanns tillgänglig att svara på från 1 juli till 0 september. Tre påminnelser gjordes under den tiden. Totalt svarade 10 anställda (98 kvinnor och 2 män) på enkäten. Svarsfrekvensen var 51 procent. En fördelning på ålder och kön ser ut enligt nedan. Figur 2. Procentuell åldersfördelning personal inom vårdcentraler som besvarat enkät. 50% 5% 0% 5% 0% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 25% 22% 1% 9% 6% 6% 9% 6% % 0% 1% Inget svar Kvinnor Män Medelålder på de som svarade låg på 51 år. Den yngsta var 0 år och den äldsta 66 år. Sju procent har inte uppgett ålder. De flesta respondenter arbetar i Västerås, 71 procent. Övriga 29 procent arbetar i Hallstahammar (6 %), Kungsör (2 %), Köping (6 %), Norberg ( %), Sala ( %), Skinnskatteberg (1 %) och Surahammar (7 %). Fördelningen mellan privat och offentligt anställd är jämnt fördelad, 51 respektive 9 procent. Fördelningen mellan professioner och kön framgår av figuren nedan. 17

19 Figur. Respondenter, profession och kön, procent. 60% 50% 0% 0% 20% Kvinna Man 10% 0% Arbetsterapeut Sjuksköterska Läkare Sjukgymnast Sjuksköterskor utgör den största gruppen personal på drygt 50 procent följt av läkare, procent, sjuksköterskor och arbetsterapeuter, båda sex procent och sjukgymnaster, fem procent. En övervägande andel av respondenterna är kvinnor. Fördelat på profession är en stor grupp av läkarna män. Sett till profession och kön är fördelningen mellan kön när det gäller läkare och sjukgymnaster relativt lika, däremot är sjuksköterskor i huvudsak kvinnor. Fördelningar mellan profession och kön speglar verkligheten inom professionerna, där 91 procent av sjuksköterskor i Sverige är kvinnor och nio procent män. Motsvarande för läkare är 9 kvinnor och 51 procent män Om informationsöverföring Det är viktigt att dokumentation om patienterna fungerar över organisationsgränserna och att patienterna inte blir lidande av att samverkan inte fungerar. Tre frågor i enkäten handlade om informationsöverföring där en var en öppen fråga. I de två första frågorna fanns fem alternativ, där 1 motsvarade Mycket dåligt och 5 Mycket bra. Antal som svarat på respektive fråga framgår av n. Tabell. Informationsöverföring, medianvärde. Om informationsöverföring Alla Ssk L A Sg O P Hur tycker du att det fungerar med informationsöverföring från slutenvård när det gäller hemsjukvård/insatser i hemmet? (n125) (n7) (n 0) (n 7) (n 5) (n 60) (n 65) Hur tycker du att det fungerar med informationsöverföring från vårdcentralen till hemtjänst när det gäller hemsjukvård/insatser i hemmet? (n120) (n70),5 (n 8) (n7) Ssk, sjuksköterska, L, läkare, A, arbetsterapeut, Sg, sjukgymnast, O, offentlig, P, privat. (n 5) (n 59) (n 61) Av tabellen ovan framgår att personalen inte är helt nöjd med hur informationsöverföringen fungerar mellan slutenvård och hemsjukvård/ insatser i hemmet. När det gäller

20 informationsöverföring från vårdcentralen till hemtjänsten är respondenter mer positiva. Det finns inga skillnader mellan yrken eller om det är en offentlig eller privat utförare. 2 personer har svarat på den öppna frågan, Fria kommentarer om informationsöverföring avseende hemsjukvård. Många påpekar problem i informationsöverföringen mellan sjukhuset och hemgång. Det finns problem med läkemedel, förståelse för hur hemsjukvården fungerar och ibland när hemgång beslutas samma dag som den utförs: Slutenvården förstår ej alltid att primärvården behöver planera sina insatser utan bestämmer ofta samma dag att patienten ska gå hem. citat sjuksköterska. Anser att informations överföring från slutenvården är väldigt varierande, vissa avdelningar sköter sig exemplariskt och vissa raka motsatsen. citat sjuksköterska. Envägskommunikation från slutenvården, biståndshandläggare som är allsmäktiga. Dom bestämmer om patienten ska hem, lyssnar inte på vad sjukvården tycker. Citat sjuksköterska. När patienter kommer hem från sjukhuset med medicinändringar är det sällan allt är ordnat för detta, sjuksköterska får ibland rycka ut akut för att försöka dela mediciner, eller i värsta fall blir patienten utan läkemedel eftersom hemtjänsten inte hinner hämta ut detta på apoteket. Däremot mellan sjuksköterska och hemtjänstpersonal fungerar det väldigt bra i de allra flesta fall. Citat sjuksköterska. Det finns även positiva kommentarer som: Fungerade alldeles utmärkt, citat sjuksköterska. dagar per vecka träffas familjeläkare och hemsjukvårdsköterska varandra personligen, citat läkare. Elva respondenter har synpunkter på Prator. Tio av dessa är negativa och handlar bland annat om att all information inte finns tillgänglig, byråkratiskt eller att verktyget fungerar dåligt. En är positiv. Prator inte är eller ska vara en remissfunktion, ansvarsöverföringsfunktion, mellan primärvården och sekundärvården/lasarettet, men att en del fortfarande verkar tro det, citat läkare. Information i Prator är fel eller finns inte. Patienter skickas hem utan information, citat sjuksköterska. Patienter har många gånger kommit hem utan att vi fått besked och ofta har de inte stått med i prator och det ska vara omedelbara insatser som tex Fragmin och omletc. Har hänt att anhöriga ringt och rapporterat att vi måste komma!!! citat sjuksköterska. Prator innebär en förbättring, jag blir informerad om vad som händer med minapatienter i slutenvården o planering inför hemgång, citat läkare. 7.2 Om samarbete En annan fråga som ställdes var hur man tycker att samarbetet fungerar på vårdcentralen med olika yrkeskategorier. Det fanns fem alternativ där 1 motsvarade Mycket dåligt och 5 Mycket bra. Ett medianvärde togs fram för hur varje yrkeskategori tyckte att samarbetet fungerade. Ett medianvärde för alla sammanfattar omdömet. Antal personer som svarat för respektive profession benämns n. Verktyg för informationsöverföring. 19

21 Tabell 5. Samarbeten mellan professioner vårdcentralen, medianvärde. Ssk A L Sj H B Sjuksköterska 5 (n7) 5 (n6) 5 (n68) 5 (n1) (n69) (n6) Arbetsterapeut (n7) - (n7) 5 (n) (n7),5 (n6) Läkare 5 (n8) 5 (n ) 5 (n21) 5 (n26) (n) (n25) Sjukgymnast 5 (n6) 5 (n5) 5 (n6) 5 (n5) (n) - Alla 5 (n88) 5 (n10) 5 (n102) 5 (76) (n112) (n96) Ssk, sjuksköterska, A, arbetsterapeut, L, läkare, Sj, sjukgymnast, H, hemtjänst, B, biståndshandläggare. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, läkare och sjukgymnaster ger varandra bra omdömen kring hur samarbetet fungerar. I stort sett får alla 5 (mycket bra) omdömen. Hemtjänst och biståndshandläggare får däremot något lägre omdöme kring samarbete. En förklarting till att hemtjänsten och biståndshandläggare får lägre värde kan vara att de har en annan huvudman. En öppen fråga fanns även om samarbetet, Fria kommentarer om samarbete inom hemsjukvården, olika professioner, där 28 personer svarade och hade synpunkter. Flera anser att samverkan kan fungera olika mellan olika hemtjänstgrupper, vårdcentraler och framför allt mellan personer, att det är personbundet. Samarbeten fungerar bra men det finns också negativa synpunkter där en del handlar om samverkan med biståndshandläggare. Att en biståndshandläggare som saknar medicinskkompetens ska bestämma om vilka insattser patienten ska ha är rent skadligt ibland, citat sjuksköterska. Biståndshanläggare sitter på en otrolig makt, där sjukvården inte har rätten att ha synpunkter. Till exempel att korttidsboende skulle vara bra under en period vid svikt i allmän omvårdnad eller att det vore lämpligare med annat boende. Förhoppningsvis försvinner detta när "allt" är kommunens eget ansvar. citat sjuksköterska. Andra synpunkter är: Distriktssköterskor får inte samma information om möten utan glöms bort, samtidigt ska de bara ställa upp, citat sjuksköterska. Det finns ett motsatsförhållande mellan den personal som lyder under Hälso- sjukvårdslagen, HSL, och de som lyder under Socialtjänstlagen, där personal under SoL gärna vill markera att det är dom som bestämmer, citat läkare. Upplever mycket bra samarbete mellan de olika professionerna. citat sjuksköterska. 7. Ansvarsområden Ett antal frågor ställdes kring ansvarsområden och gränser mellan professioner, huvudmän och egna åtaganden. Medianvärden har tagits fram för respektive profession samt privat eller offentlig utförare. I privat eller offentlig utförare ingår alla professioner. Frågan hade fem alternativ där 1 motsvarade Inte alls och 5 Helt och hållet. Antal som svarat på frågan benämns med n. 20

22 Tabell 6. Ansvarsområden, professioner, offentlig eller privat utförare, median. Alla A Ssk L Sg O P Jag upplever att det är klara gränser mellan olika professioner när det gäller hemsjukvård (n 12) (n7) (n70) (n0) 2 (n6) (n62) (n61) Jag upplever att det är klara gränser mellan huvudmännens (kommun och landsting) ansvarsområden när det gäller hemsjukvården. Jag upplever att det finns en klar gräns för mina åtaganden när det gäller hemsjukvård (n120) (n12) (n7) (n7) A, arbetsterapeut, Ssk, sjuksköterska, L, läkare, Sg, sjukgymnast, O, Offentlig, P, privat. (n69) (n69) (n8) (n1) 2 (n6) 2,5 (n6) (n61) (n62) (n59) (n61) Påståendet Jag upplever att det finns en klar gränsför mina åtaganden när det gäller hemsjukvård får värdet av nästan alla grupper. Däremot får de båda påståendena om klara gränser mellan professioner och mellan huvudmän ett lägre värde. Sett till professioner tenderar gruppen med sjukgymnaster att ge lägre värden generellt kring frågorna om ansvarsområden. Arbetsterapeuterna tendera att ge högre värden än övriga yrkeskategorier, men inga statistiska skillnader har kunnat säkerställas. Utifrån ovan kan det konstateras att respondenterna inte upplever några tydliga gränser mellan huvudmännen kommun och landsting och inte heller mellan professioner. Även när det gäller ansvarsområden ställdes en öppen fråga, Fria kommentarer om ansvarsområden inom hemsjukvården. 16 personer (av 10) har svarat på frågan och deras kommentarer handlar bland annat om: Jag tycker inte att vi fått information om vad sjuksköterskan på kommunen ska göra. Vi har många äldre och sjuka patienter som bor i hemmet. Det har mycket jobbigt att ta sig till mottagningen. Vid läkarbesök brukar därför sjuksköterska åka hem till pat och ta blodprover så att de är färdiga när pat kommer på läkarbesöket så att läkaren kan göra en korrekt bedömning. När vi ställde frågan till kommunens representant som var ut och informerade vid ett tillfälle om kommunsköterskan åker ut och tar dessa prover fick vi följande svar "Kommunssköterskan ska inte serva doktorn " och "Ni får sluta att tänka med hjärtat". Dessa ord är något som ej går att glömma. Är det så här man ska tänka som vårdpersonal? Jag tycker att det är skamligt!! citat sjuksköterska. Svårigheten när det gäller gränsdragningen är snarare kunskapsnivån om sitt eget ansvar inom olika yrkeskategorier, citat sjuksköterska. "Tröskelgränsen" kan låta enkel men frågan är vem som bedömer om patienten kan ta sig till mottagningen eller ej, citat sjukgymnast. I stort inga bekymmer - vi har diskuterat mycket genom åren. Men ibland förstås oklart. Men då diskuterar vi och kommer fram till vad som gäller! citat läkare. svårt och oklart när ex hemtjänst ej vill ta emot delegeringar ex vid insulingivning, regler kan vara klara men svårt när inte alla olika professioner vill acceptera dem, svårt att "tvinga" på folk uppgifter citat sjuksköterska. 7. Tillgänglighet En viktig fråga är tillgänglighet, om vårdgivaren har tillräckligt med tid för patienterna, att passa telefontider med mera. Fem påståenden ställdes till respondenterna och även här fanns fem svarsalternativ, där 1 motsvarade Inte alls och 5 I hög grad. Ett alternativ för Ej 21

23 aktuellt fanns också. Svaren i tabellen nedan är sammanställda i medianvärden för respektive yrkeskategori och utförare. Tabell 7. Tillgänglighet yrkeskategorier, offentlig och privat utförare, median. Alla A Ssk L Sg O P Jag upplever att jag är tillgänglig för patienterna (n12) (n7) (n72) ( n9),5 (n6) (n60) (n6) Jag har tillräckligt med tid för patientkontakt (n125) (n7) (n72) (n0),5 (n6) (n60) (n65) Jag har tillräckligt med tid att passa mina telefontider (n102) (n6),5 (n52) (n9) 5 (n5) (n9) (n5) Jag återkommer alltid till patienter som önskar komma i kontakt 5 (n12) 5 (n7) 5 (n72) 5 (n9) 5 (n6) 5 (n60) 5 (n6) Jag återkommer alltid samma dag till patienter som önskar komma i kontakt (n122) (n7) (n70) (n9) (n6) (n60) (n62) A, arbetsterapeut, Ssk, sjuksköterska, L, läkare, Sg, sjukgymnast, O, Offentlig, P, privat. Tabellen visar att alla grupper av respondenter upplever att de är tillgängliga för patienterna. Medianvärdet ligger här runt,0. Medianvärdet för påståendet tillräckligt med tid för patientkontakt, ligger på men borde ligga högre. Likaså medianvärdet för påståendet tillräckligt med tid att passa telefontider, som ligger på, kunde vara högre. På båda dessa områden finns det utrymme för förbättringar. Det högsta värdet får påståendet Jag återkommer alltid till patienter som önskar komma i kontakt, som ligger på 5 för alla grupper. För påståendet Jag återkommer alltid samma dag till patienter som önskar komma i kontakt, får värdet av sjuksköterskor. Sjukgymnasterna tenderar att ge något högre värden för alla påståenden om tillgänglighet Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupper. 7.5 Teamarbete Teamarbete sker kring patienten i olika hög grad. Med team avses läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Respondenterna ombads att svara på fyra påståenden om teamarbete. Respondenterna ombads att svara utifrån en skala på 1 5, där 1 motsvarade Inte alls och 5 motsvarade Helt och hållet. Antal som svarat benämns med n. Samtliga värden är medianvärden. Tabell 8. Teamarbete yrkeskategorier, offentlig och privat utförare, median. Alla A Ssk L Sg O P Vi arbetar i team kring (n 117) (n 7) (n 65) (n 0) (n 5) (n 59) (n 57) hemsjukvårdspatienter Vi träffas i team när vi har (n 109) 2,5 (n 6) (n 6) (n 5) (n 5) (n 55) (n 5) vårdplanering Jag upplever att vi har bra (n 11) (n 7) (n 6) (n 8) (n 5) (n 57) (n 56) teamarbete Jag upplever att vi har bra (n 109) 2,5 (n 6) (n 6) (n 5) (n 5) (n 5) (n 55) teamarbete när det gäller vårdplaneringen A, arbetsterapeut, Ssk, sjuksköterska, L, läkare, Sg, sjukgymnast, O, Offentlig, P, privat. Medianvärden beträffande teamarbetet ligger omkring och, vilket indikerar att teamarbetet fungerar acceptabelt men också att det finns en utvecklingspotential. 22

24 Medianvärdet för hur läkare upplever teamarbetet ligger på,0, i alla påståenden. Läkarna tenderar att vara mer optimistiska än övriga professioner. Arbetsterapeuter tenderar däremot att vara mindre optimistiska. För arbetsterapeuter är värdet 2,5, för två påståenden, vilket kan ses som ett uttryck för missnöje. Anställda inom privata utförare tenderar att vara mer optimistiska än anställda inom offentlig utförare. Skillnader kan dock inte säkerställas statistiskt. Arbetet i team kan se mycket olika ut. Av de 10 som svarat på enkäten har 22 svarat på den öppna frågan Fria kommentarer om teamarbete. Så här säger några röster: När vi pratar vårdplanering så är det då patienter skrivs ut från sjukhuset. Övriga vårdplaneringar vet jag inte när dom görs, inget som vi kallar vårdplanering. När vi träffas på sjukhuset eller har videovårdplanering är det aldrig någon läkare med och sällan sjuksköterska. Det sköts genom Prator. Då jag arbetar i ett team som har en satelitmottagning där Sjuksköterska och läkare finns och jag sitter i stan, träffas vi inte så mycket mer än vid våra teamträffar. citat arbetsterapeut. Jag arbetar i team med en sjuksköterska och en familjeläkare och vi har mycket bra samarbete. Jag har täta kontakter med hemtjänsten. Känner mig mycket nöjd i mitt arbete. citat sjuksköterska. Att de olika personalkategorierna sitter ner i team på vårdcentralen förekommer inte. Patientens val av sjukgymnast gör att jag inte har kontakt med dem. Arbetsterapeut kontaktats vid behov. Läkarna vid behov. Gemensam VPL i hemmet förekommer tillsammans med läkare hemtjänst sjuksköterska. citat sjuksköterska. I det område jag arbetar där träffas vi i team med DSK, hemtjänst, deras chef kommunens sjukgymnast och läkaren. Då får alla samma information samtidigt, vilket underlättar för alla professioner och givetvis gagnar patienten. citat distriktssköteska. Brist på tid uttrycker flera respondenter: Jag tycker att teamarbete är det rätta men upplever att jag och kollegor oftast inte har tid. Ofta genom åren så har vi fått stryka teamträffar pga hög arbetsbelastning och teamkänslan har minskat och för patienter har det självklart fått negativa konsekvenser. I ett team kan man dra nytta av var och ens specifika kompetens och få en så bra helhet som möjligt som kan gynna pat. Dessutom ger det en trygghet hos personalen och har en positiv inverkan på arbetsmiljön och på den enskilde vårdgivarens välmående. Att jobba med hemsjukvård är att hela tiden konfronteras med olika människor i vitt skilda miljöer och med mycket skilda sätt att leva varefter man ofta anpassar sig och försöker att följa med patienten i och det kan ibland var påfrestande att vara så flexibel och öppen i sitt tankesätt och det kan man behöva stöd i för att orka och då är teamet ett stöd. citat sjuksköterska. 7.6 Kompetens Att ha rätt kompetens att utföra sina arbetsuppgifter är en säkerhetsfråga för patienten. Det kan handla om säker läkemedelshantering, att ha kunskap om hjälpmedel som finns eller att vara uppdaterad inom verksamhetsområdet. En fråga handlade därför om kompetens, Jag upplever att jag har rätt kompentens att utföra mina arbetsuppgifter. Sammanlagt fanns fem svarsalternativ, där 1 motsvarade Inte alls och 5, Helt och hållet. Svaren har sammanställts i median. 2