UNGDOM I STORSTAD. Ett delprojekt inom Trestad2 Stockholm för att minska ungdomars. av cannabis Juni stockholm.se/utveckling

Transkript

1 UNGDOM I STORSTAD Ett delprojekt inom Trestad2 Stockholm för att minska ungdomars användning av cannabis Juni 2014 stockholm.se/utveckling

2 UNGDOM I STORSTAD Ett delprojekt inom Trestad2 Stockholm för att minska ungdomars användning av cannabis 12 juni 2014 Författare: Ann-Sofie Bakshi, Folkhälsovetenskapliga institutionen, Karolinska Institutet Utgivare: Projekt Trestad2 Stockholm, Socialförvaltningen Kontaktperson: Anders Eriksson, anders.l.eriksson@stockholm.se Hemsida:

3 3 (57) Förord Under åren samarbetar Stockholms stad med Malmö och Göteborg inom det statligt finansierade projektet Trestad2. Trestad2 syftar till att minska ungdomars användning av cannabis bland annat genom att utveckla arbetsmetoder. I Stockholm ingår sju delprojekt, där utbildningssatsningen Ungdom i storstad är ett av de större. Ungdom i storstad har hitintills omfattat cirka 50 hel- eller halvdagsutbildningar med ungefär deltagare bestående av fritidsledare, fältassistenter, jobbcoacher med flera som arbetar i ungdomars närhet. Syftet med utbildningssatsningen är att rusta deltagarna och därmed deras organisationer för att möta och påverka stadens ungdomar till att inte använda cannabis och andra droger. För att ta vara på erfarenheterna från denna omfattande satsning har socialförvaltningen uppdragit till fil dr Ann-Sofie Bakshi vid Folkhälsovetenskapliga institutionen, Karolinska institutet, att göra en beskrivning av genomförandet av Ungdom i storstad, som rapporteras i det följande. Stockholm, juni 2014 Ariane Andersson Chef Utvecklingsenheten Socialförvaltningen Stockholms stad

4 4 (57) Sammanfattning Ungdom i storstad är ett delprojekt inom det övergripande projektet Trestad2 som löper åren , där de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö samverkar för att utveckla metoder i syfte att minska användningen av cannabis bland unga. Denna studie syftar till att beskriva hur delprojektet Ungdom i storstad har genomförts, samt hur olika aktörer som på olika sätt deltagit i projektet uppfattar genomförandet. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ studie, som bygger på intervjuer med åtta aktörer som deltagit i Ungdom i storstad. Deltagarna intervjuades individuellt utifrån en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra teman: Genomförandet av Ungdom i storstad Ledorden Samverkan Ungdom i storstad och framtiden Syftet för Ungdom i storstad är att mobilisera vuxna som arbetar med ungdomar. Fokus för mobiliseringen är tidig upptäckt av ungdomar som befinner sig i en gränszon mellan att testa och att missbruka cannabis. Mobiliseringsstrategin utgår från den grundläggande tanken att en effektiv väg att nå ungdomar kan vara att gå via vuxna som ungdomar har förtroende för. Mobiliseringen sker i två steg. Dels ska vuxna som arbetar med unga utbildas för att åstadkomma en kompetenshöjning och mobilisering i ungdoms- och missbrukarfrågor med betoning på cannabis, dels ska en ökad lokal tvärsektoriell samverkan mellan olika aktuella yrkesgrupper initieras och stärkas med utgångspunkt i utbildnings- och kompetenssatsningen.

5 5 (57) Ungdom i storstad karaktäriseras av tre olika faser för genomförandet. Projektet inleddes med en fas där projektgruppen utvecklade strategier och planerade genomförandet. Sedan följde en central fas där en inventering gjordes för att kartlägga vad olika relevanta yrkesgrupper i Stockholms stad behöver för att kunna arbeta med cannabisfrågor. Kartläggningen fungerade sedan som underlag för utformningen av utbildningsinsatserna. Under denna fas genomfördes även utbildningarna. I en tredje avslutande fas, som nyligen påbörjats då denna rapport skrivs, flyttas projektets fokus från central till lokal nivå, och inriktas på att stärka lokal tvärsektoriell samverkan i Stockholms fjorton stadsdelsförvaltningar, där de personer som utbildats under projektets andra fas utgör centrala aktörer. Analysen visar att samverkan mellan olika grupper och aktörer, såväl inom det övergripande projektet Trestad2 som inom Ungdom i storstad till stora delar tycks ha varit oproblematiskt, och studiens informanter menar att samverkansprocesserna medfört synergieffekter i form av erfarenhetsutbyte och ökade kunskaper inom preventions- och cannabisområdet. Samtliga informanter känner sig delaktiga i projektet, exempelvis uppger de att de har haft möjlighet att påverka utbildningarnas utformning och projektets inriktning. De informanter som gått utbildningarna ansåg att utbildningarna varit väl utformade, har gett dem relevanta kunskaper och att de har haft användning för dessa kunskaper i sin yrkesroll, dvs. utbildningssatsningen tycks ha lett till att kunskaperna som förmedlades har omsatts i praktiken. Den avslutande fasen betraktas som en viktig del av projektet, eftersom det är i den lokala samverkan som ett handlingsfokuserat sammanhang skapas för att förankra den kunskap och kompetensutveckling som utbildningen syftat att förmedla.

6 6 (57) Slutsatser Resultatet av analysen kan sammanfattas i de framgångsfaktorer och hinder som har manifesterats under genomförandet av Ungdom i storstad: Framgångsfaktorer Projektet har präglats av samsyn om syfte och vilka strategier som ska användas för att uppfylla syftet, vilket kan ses som en indikator på att den delaktighetssträvan som varit en hörnsten under hela projekttiden varit framgångsrik, och troligen har bidragit till en fungerande samverkan mellan projektets grupper och aktörer. Samverkan har underlättat projektets genomförande samt gett tillfälle till kunskapsutbyte mellan projektmedlemmarna, vilket lett till ökade kunskaper om teori och praktik inom området cannabisprevention. Det har funnits en tydlig koppling mellan syfte, strategiska ledord och de aktiviteter som genomförts inom ramarna för projektet, vilket tycks ha lett till en systematisk och strukturerad projektprocess. De intervjuade utbildningsdeltagarna menar att de har kunnat använda sina nya kunskaper och omsätta dem i praktisk handling. Det indikerar att kartläggningen av yrkesgruppernas behov och utbildningarnas behovsanpassning har varit en framgångsrik strategi. En potentiell framgångsfaktor för långsiktighet och vidmakthållande utgörs av det avslutande projektsteget. Projektgruppen har försökt motverka att det lokala mobiliseringsarbetet avstannar efter projektslut genom att inrikta strategierna i den avslutande fasen på att initiera strukturer för lokal samverkan, vilket kan stärka möjligheterna för vidmakthållande. Att satsa på strukturer för samverkan kan även minska risken för att den kunskap som förmedlats genom utbildningarna blir personbunden, genom att den om-

7 7 (57) sätts i gemensamma praktiker. För att upprätthålla yrkesgruppernas kompetens och engagemang inom det cannabispreventiva området behövs dock antagligen mer permanenta insatser, som exempelvis fortsatta utbildningsinsatser samt fortsatt stöd för lokal samverkan. Hinder Projektadministrationen blev resurskrävande för projektgruppen eftersom administrativ assistans inte planerats in från början. Projektets planering och tidslinje fungerade inte alltid i relation till förutsättningar och prioriteringar hos de personalgrupper och arbetsplatser som erbjöds utbildning. Att anpassa utbildningarna för att möjliggöra för så många som många som möjligt att delta blev därför komplicerat och tidsödande. En komplex utmaning när Ungdom i storstad påbörjar sin slutfas är att arbeta för långsiktighet och vidmakthållande, så att den kunskap som förmedlats genom utbildningarna omsätts i praktisk handling, och att arbetet mot cannabisanvändning bland unga verkligen leder till en ökad mobilisering som inte avstannar vid projektets slut.

8 8 (57) Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 9 Trestad2 9 Ungdom i storstad 12 Syfte 16 Metod och material 16 Resultat 18 Genomförandet av Ungdom i storstad 18 Ledorden 28 Samverkan 39 Ungdom i storstad och framtiden 41 Diskussion 44 Projektets process 44 Framgångsfaktorer, hinder och utmaningar 47 Slutsatser 51 Avslutande reflektion 53 Bilaga 1 Intervjuguide: Deltagare i utbildning 54 Bilaga 2 Intervjuguide: Projektledare Trestad2 Göteborg 55 Bilaga 3 Intervjuguide: Projektledare 56

9 9 (57) Bakgrund Cannabis bland unga människor har under senare år varit ett växande problem, och flera insatser har initierats och genomförts för att minska cannabisanvändningen. En av dessa satsningar är Trestad2, som är ett samverkansprojekt mellan Sveriges tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö. Trestad2 är ett treårigt projekt som initierades 2012 och avslutas 2014 och som huvudsakligen finansieras av Socialdepartementet. Även om cannabisanvändning bland unga är spridd i hela landet, ansåg man det vara av vikt att parallellt med olika nationella satsningar för att minska cannabisanvändningen också rikta ett särskilt fokus på Sveriges tre storstadsregioner. Storstäder bär på en delvis egen problematik vad gäller droganvändning det är ofta i storstäderna som nya droger och drogtrender introduceras för att sedan spridas ut i landet, samtidigt som tillgången till droger är större i storstäderna. Dessutom är användningen av cannabis högre i storstäderna än i övriga landet. En annan aspekt av storstadsfokuseringen är att den kunskap och erfarenhet som utvecklas utifrån de satsningar som genomförs i storstäderna kan spridas ut i landet och exempelvis användas på orter som av resursskäl inte har möjlighet att själva utforma och utveckla strategier för att minska droganvändningen. Däremot kan de använda de lärdomar som vunnits ur denna typ av storskaliga projekt i utformningen av egna insatser. Trestad2 Trestad2 är ett övergripande projekt som är uppbyggt av en mängd delprojekt som genomförs av de tre städerna utifrån det gemensamma syftet att minska användningen av cannabis bland ungdomar under 25 år. Dessutom syftar projektet till att uppnå kvalitetssäkring och förbättrad implementering av städernas arbetssätt för att minska narkotikabruk bland ungdomar, samt att den kunskap som genereras inom ramarna för projektet ska spridas till intresserade kommuner och län i Sverige.

10 10 (57) Projektorganisationen för Trestad2 är konstruerad i ett antal grupper med olika funktioner. På nationell nivå leds arbetet av en styrgrupp sammansatt av tjänstemän på högre nivå från de centrala förvaltningarna i de tre städerna samt en tjänsteman från Socialdepartementet. Det finns också en nationell arbetsgrupp som består av de övergripande projektledarna i städerna. Under projektets första år fanns även en referensgrupp för idéutbyte inom Trestad2, med representanter från Rikspolisstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Socialdepartementet, Skolverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Länsstyrelser i samverkan (LST). Referensgruppen ombildades under projekttiden till att omfatta hela den nationella cannabissatsningen. Dessutom finns en nationell grupp med forskare med specialkunskaper inom ämnet droganvändning och ungdomar. Forskargruppens uppgifter är att följa och utvärdera Trestad2, samt förmedla aktuell kunskap som kan bidra till projektets utveckling. Beslut fattas i samverkan mellan grupperna, främst under de möten som organiseras kontinuerligt under hela projekttiden och där man träffas för att bland annat utbyta erfarenheter och planera fortsatt projektutveckling. På lokal nivå har varje stad egna styrgrupper som främst består av chefer och tjänstemän vid de förvaltningar där projekten administreras, exempelvis socialförvaltningen, Stockholms stad. Det operativa arbetet sker genom en lokal arbetsgrupp som leds av en projektledare som har övergripande ansvar för de tre städernas respektive delprojekt. Inom Trestad2 har man valt att dela upp arbetet med att minska ungdomars cannabisanvändning i tre strategiska områden: förebyggande arbete, tidig upptäckt samt vård och behandling. Malmö fokuserar på förebyggande arbete, Stockholm på tidig upptäckt och Göteborg på vård och behandling. De tre städerna samverkar i hög

11 11 (57) utsträckning och vissa delprojekt drivs i två eller alla tre städerna, medan andra endast drivs i en av städerna. De tre städerna arbetar alltså utifrån ett övergripande gemensamt syfte, men genomför självständigt sina respektive delprojekt utifrån delvis olika inriktningar. Delprojektet Effekt: Tobak genomförs i alla städerna och syftar till minskning av cannabisanvändning, eftersom forskning visar samvariation mellan användning av tobak och användning av cannabis. Det finns även ett samband mellan ungas nyttjande av tobak och droger och föräldrars attityder. Effekt: Tobak har därför inriktats på skolarenan och föräldrastödsaktiviteter. Delprojektet EDPQS: Kvalitetsstandard för drogförebyggande arbete drivs gemensamt av Malmö och Stockholm. Projektet syftar till en kvalitetshöjning av drogförebyggande arbete genom att översätta och anpassa den europeiska kvalitetsstandard för drogprevention som utvecklats inom ett EU-projekt till svenska förhållanden. Syftet med projektet är att skapa en gemensam grund för planering, genomförande och utvärdering av drogförebyggande insatser. Exempel på delprojekt som endast drivs av en stad är Communities that care i Malmö, där man implementerar ett preventionsprogram som utgår från lokalsamhällets risk- och skyddsfaktorer och utifrån dessa utvecklar insatser för att minska unga människors cannabisanvändning. I Göteborg, där Trestad2 är inriktat på vård och behandling, genomförs bland annat delprojekten Tjejer och cannabis och Utvärdering av stöd för anhöriga till personer med drogproblem. Tjejer och cannabis är en studie som undersöker hur användning av cannabis påverkar unga tjejers tillvaro utifrån ett genusperspektiv, medan Utvärdering av stöd för anhöriga till personer med drogproblem syftar till att utveckla och utvärdera ett stödprogram för anhöriga. Ett exempel på delprojekt som bara genomförs i Stockholm är Mumin (Maria Ungdom Motiverande Intervention).

12 12 (57) Det är sedan 2007 en permanent verksamhet där socialarbetare samverkar med polisen i deras operativa arbete genom att följa med ute på fältet och medverka i polisförhör med ungdomar som ertappats med droger. Syftet är att dessa ungdomar snabbt ska få vård och behandling. Mumin utvärderas för närvarande. Ungdom i storstad Projektet har, i likhet med de andra delprojekten som Stockholm ansvarar för inom Trestad2, sin organisatoriska hemvist på utvecklingsenheten, socialförvaltningen, Stockholms stad. Chefen för utvecklingsenheten på socialförvaltningen deltar i den nationella styrgruppen, medan en gruppchef deltar i Stockholms lokala styrgrupp för Trestad2, och tillsammans med projektledaren har övergripande ansvar för projektet. Projektledaren deltar både i den lokala och nationella arbetsgruppen. Dessutom arbetar ytterligare tre personer fördelat på 2,5 heltidstjänster med olika delar av projektet, exempelvis med att administrera, planera och genomföra utbildningar. Ungdom i storstad styrs övergripande av syftet för Trestad2 dvs. att projektet ska leda till minskad droganvändning bland ungdomar, generera ökad kunskap och metodutveckling inom området samt att denna kunskap sprids nationellt. Det specifika syftet för Ungdom i storstad, som utvecklades i relation till det övergripande syftet, samt uppdraget att inrikta insatsen på tidig upptäckt, är att mobilisera vuxna som arbetar med ungdomar. Fokus för mobiliseringen är tidig upptäckt av ungdomar som befinner sig i en gränszon mellan att testa och att missbruka cannabis. Mobiliseringen ska ske i två steg. Dels ska vuxna som arbetar med unga utbildas för att åstadkomma en kompetenshöjning och mobilisering i ungdoms- och missbrukarfrågor med betoning på cannabis, dels ska en ökad samverkan mellan olika aktuella yrkesgrupper initieras och stärkas med utgångspunkt i utbildnings- och kompetenssatsningen.

13 13 (57) Mobiliseringsstrategin utgår från den grundläggande tanken att en effektiv väg att nå ungdomar kan vara att gå via vuxna som ungdomar har förtroende för. Vuxna som är kända av och dagligen träffar ungdomar har ofta de ungas tillit, upplevs som trovärdiga och kan fungera som en motkraft till drogerna. För att dessa vuxna ska kunna göra en insats inom området krävs dock kunskap och färdigheter. Projektet har därför inriktats på att stärka olika kategorier vuxna i deras respektive yrkesroller, exempelvis specialpedagoger, fritidsledare, fältassistenter, poliser och jobbcoacher så att dessa vill, vågar och kan göra en aktiv insats för att minska ungdomars cannabisanvändning. Parallellt med Trestad2 och dess inriktning mot yrkesgrupper löper även Stockholms stads ordinarie förebyggande arbete, som bland annat riktas till tonårsföräldrar. För att samverkan ska bli verklighet och vara effektiv måste alla parter vara klara över sin egen roll, mandat, o.s.v. Därför inriktades utbildningarna på att stärka varje yrkeskategori. Innehållet i utbildningarna omfattade därför moment som exempelvis Om ungdomar i storstad en sammanhangsbeskrivning, Uppdatering om cannabis, fakta, trender, argument, Min yrkesroll att se missbruk och andra problem (etik, lagar, mm) och Samverkan för lokal mobilisering. I syfte att försöka säkerställa en god kvalitet på projektet och för att styra projektet utvecklade projektgruppen tidigt fem ledord för satsningen: kvalitet, delaktighet, deltagarnas behov, kartläggning och mobilisering. Ledorden uttrycker olika dimensioner av vad som bör karaktärisera Ungdom i storstad och har använts som styrinstrument för arbetsprocessen. Projektet ska kännetecknas av god kvalitet utbildningarna ska ge deltagarna ökade kunskaper och även initiera till handling i deras yrkesutövning. Med delaktighet har projektgruppen syftat till att alla som deltar i projektet, oavsett om de arbetar med projektet eller deltar i utbildningar eller som samverkansak-

14 14 (57) törer, ska ha möjlighet att påverka projektets utformning, och känna att de kan påverka ungdomars cannabisanvändning. Utbildningarna och samverkansprocesserna ska utformas så att de fungerar i praktiken för deltagarna, och därmed svara mot deras behov. För att kunna utforma en behovsstyrd insats behöver projektgruppen kartlägga vilka behov de olika yrkesgrupperna har som ska utbildas och mobiliseras. Mobiliseringen i arbetet för att minska ungdomars användning av cannabis utgör både utgångspunkt och mål för satsningen. För att utforma utbildningar som svarade mot de olika yrkesgruppernas arbetssätt gjordes en omfattande kartläggning för att kunna anpassa utbildningarna utifrån målgruppens behov. En internetbaserad yrkesenkät skickades till anställda i Stockholms stad som möter ungdomar genom arbetet, i syfte att ta reda på målgruppens kunskaper och inställning till ungdomars cannabisanvändning och vad de tycker behövs för att kunna arbeta med cannabisfrågan. Enkäten besvarades av 508 personer. Dessutom genomfördes fokusgrupper med grundskoleelever (årskurs 9) och gymnasieelever (årskurs 2) för att undersöka vilka faktorer som ungdomar tycker påverkar dem att inte använda cannabis. Totalt gjordes 18 fokusgrupper med 187 ungdomar i tio stadsdelsområden i Stockholm. Utifrån samverkan med en referensgrupp gjordes en pilotutbildning för fritidsledare. Erfarenheterna från pilotutbildningen tillsammans med kartläggningsresultaten utgjorde sedan bas för utformningen av utbildningarna, där tanken var att utbildningarna skulle anpassas till yrkesgruppernas önskningar och behov. Anpassning har skett kontinuerligt genom att olika referensgrupper med representanter för de olika yrkesgrupperna samt kursutvärderingar har använts för att generera en mer dynamisk och skräddarsydd utbildningskontext.

15 15 (57) Utbildningarna har antingen varit halv- eller heldagsutbildningar. Man erbjöd både en basutbildning anpassad till varje yrkesgrupp och påbyggnadsutbildningar, beroende på de olika målgruppernas behov och önskemål. Utbildningarna har innehållit inslag såsom fakta om hur cannabis påverkar ungdomars fysiska och psykiska hälsa, samt sociala och kulturella cannabistrender i samhället, exempelvis den pågående liberaliseringstrenden. Utbildningarna har också lyft fram samtal och argumentation kring cannabisanvändning och hur olika yrkesgrupper professionellt kan hantera frågan, exempelvis utifrån lagar och regler. Fram till tiden för denna rappports publicering har cirka 800 personer i Stockholms stad gått utbildningarna. För att skapa ett sammanhang för utbildningarna och öka möjligheterna att den kunskap som förmedlas också förankras och används ingår ett andra steg med inriktning på tvärsektoriell kompetensutveckling och samverkan mellan stadens olika aktörer. Under våren 2014 kommer man att intensifiera arbetet med att initiera och öka tvärsektoriell samverkan mellan exempelvis skolor, fältassistenter, närpolis och preventionssamordnare både lokalt inom olika stadsdelar och mellan flera stadsdelar. För att göra detta erbjuder projektledningen för Ungdom i storstad information, kunskapsförmedling och konsultativt stöd. Man har också fortsatt med ytterligare utbildningar för ökad kompetensutveckling hos Stockholms stads aktuella yrkesgrupper. Som incitament för samverkansarbete görs även under våren 2014 en utlysning av ekonomiska medel som stöd för samverkansprojekt, som Stockholms stadsdelsområden kan ansöka om hos socialförvaltningen, Stockholms stad. Tretton samverkansprojekt har beviljats medel, omfattande alla fjorton stadsdelsområden.

16 16 (57) Syfte Denna studie syftar till att beskriva processen för genomförandet av Ungdom i storstad, samt hur olika aktörer som på olika sätt deltagit i projektet uppfattar genomförandet. Metod och material Som underlag till avsnittet Bakgrund i denna rapport, där Trestad2 och Ungdom i storstad beskrivs har olika typer av dokument som producerats inom ramen för projektet använts, bland annat presentationsmaterial i form av powerpointpresentationer, projektansökningar och den delrapport som genomfördes i utvärderingssyfte av Trestad2:s forskargrupp. Delrapporten täcker in projekttiden från januari 2012 fram till september För att följa upp uppfattningar om och erfarenheter av Ungdom i storstad hos projektets deltagare genomfördes en kvalitativ intervjustudie med personer som på olika sätt varit involverade i projektet. Intervjuerna gjordes utifrån ett strategiskt urval informanter, där informanterna skulle representera olika typer av projektdeltagare i syfte att få variation på deltagarnas erfarenheter och uppfattningar utifrån flera perspektiv. Totalt intervjuades åtta informanter. Följande personer intervjuades: Projektchef för Trestad2 i Stockholm, gruppchef inom utvecklingsenheten, socialförvaltningen, Stockholms stad Projektledare för Trestad2 i Stockholm och övergripande projektledare för Ungdom i storstad, socialförvaltningen, Stockholms stad Delprojektledare för utbildningsdelen av Ungdom i storstad, socialförvaltningen, Stockholms stad Deltagare i utbildning inom yrkesgruppen jobbcoacher, central samordnare arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms stad

17 17 (57) Deltagare i utbildning inom yrkesgruppen preventionssamordnare, preventionssamordnare, Stockholms stad Deltagare i utbildning inom yrkesgruppen fältassistenter, samt medlem i referensgrupp för utbildning av fältassistenter, sektionschef Maria Ungdom, Stockholms stad Forskare, medlem i den övergripande forskargruppen för Trestad2 Projektledare för Trestad2 i Göteborg Understrykningarna markerar hur informanterna benämns i avsnittet Resultat. Varje intervju tog minuter. För intervjuerna användes semistrukturerade intervjuguider, som utformats i relation till informanternas delvis olika erfarenheter och deltagande i Ungdom i storstad (se Bilaga 1-3). Intervjuerna med projektledare fokuserade exempelvis mer på projektets genomförande, medan intervjuerna med utbildningsdeltagare inriktades på hur de uppfattat utbildningarna inom projektet. Intervjufrågorna konstruerades med utgångspunkt i studiens syfte. Utifrån genomförda intervjuer skulle det vara möjligt att beskriva hur man planerat och arbetat med projektet, och hur de olika aktörer som på olika sätt deltagit i projektet uppfattar att genomförandet har fungerat. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades sedan ordagrant, med undantag för intervjun med projektledaren i Göteborg, som genomfördes som telefonintervju och där informantens utsagor antecknades av intervjuaren under samtalet. Transkriptionerna och anteckningarna från telefonintervjun utgör underlag för analysen. Informanternas berättelser analyserades med tematisk innehållsanalys med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Materialet kodades först i mindre kategorier, som sedan sammanfördes till teman utifrån att utsagorna handlade om samma grundläggande

18 18 (57) ämne. För att förtydliga kategoriseringsprocessen exemplifieras här hur temat Genomförandet av Ungdom i storstad genererades. Temat konstruerades från olika koder såsom Val av strategi, Genomförande, Resultat, etc. Eftersom alla dessa koder grundläggande handlade om genomförandet fördes de samman till ett tema som benämndes Genomförandet av Ungdom i storstad. Temat syftar till att ge en sammanhållen översikt av de olika variationer av utsagorna som framkom under intervjuerna och som tillsammans ger en övergripande bild av hur informanterna uppfattade genomförandet av projektet. Temana redovisas tillsammans med illustrerande citat från intervjuerna i avsnittet Resultat. Analysen genererade följande teman: Genomförandet av Ungdom i storstad Ledorden Samverkan Ungdom i storstad och framtiden Resultat I detta avsnitt presenteras de teman som analysen av intervjuerna med informanterna genererade. I syfte att uppmärksamma de variationer som finns i datamaterialet redovisas både de uppfattningar som var gemensamma för flera av informanterna och uppfattningar som endast förekommer hos enstaka informanter. Genomförandet av Ungdom i storstad Detta inledande tema presenterar hur projektgruppen för Ungdom i storstad upplever att projektet genomförts, och fokuserar på deras berättelser och tankar om de strategier de valde och hur dessa strategier omsattes i praktiken under projektets faser. Hur de informanter som deltog i utbildningarna och som är målgrupp för satsningen uppfattar projektet presenteras i övriga teman.

19 19 (57) Tidsmässigt kan projektet delas in i tre centrala faser. Projektet initierades under en inledande fas där genomförandet planerades och förbereddes. Sedan följde en genomförandefas som fokuserade på att ge utbildningar och konsultativt stöd samt förmedla information. Den avslutande fasen, som nyligen påbörjats när denna rapport skrivs, är inriktad på att initiera och stärka lokal samverkan för att minska cannabisanvändning bland ungdomar. Inledande fas: Utveckling av strategier och planering Projektledaren berättar att man initialt i arbetsgruppen reflekterade och resonerade om hur man bäst kan nå ungdomar i syfte att minska deras cannabisanvändning, och man såg flera alternativ. Ett alternativ var att genom masskommunikation i form av kampanjer etc. förmedla budskap, men det såg arbetsgruppen mer som ett sätt att sätta frågan på agendan än en effektiv strategi för att kunna påverka handling och beteende. Ett annat alternativ var att ha direktkontakt med Stockholms ungdomar, men man ifrågasatte hur möjlig en sådan insats skulle kunna vara med tanke på att det rör sig om cirka hundratusen ungdomar. Dessutom skulle man behöva använda arenor som skolan och där rikta in arbetet på pedagogiska insatser såsom föreläsningar och diskussioner en metod som inte visat sig speciellt effektiv. Dessa strategier är inte heller lämpliga när man avser att skapa kontinuitet och mer långsiktiga strukturer och effekter. Däremot såg man möjligheten i att använda en vidareförmedlingsstrategi att satsa på alla de vuxna som genom sitt arbete i vardagen möter unga. Projektledaren berättar om det bakomliggande resonemanget för detta beslut: Vem vill vi ska prata med de hundratusen ungdomar som finns i vår stad? Och tanken var där att vår teori att kommunikation funkar bäst om det sker av någon som man har tillit till, någon man tror på alltså, som man bedömer som säker källa, och som är tillgänglig, så att du kan fortsätta prata. Det kan ju komma en tillförlitlig källa som säger någonting men har du ingen chans att bearbeta eller komma tillbaka med frågor så tror vi att effekten minskar. Och det

20 20 (57) var därför vi har sagt att vuxna i ungdomars närhet är en nyckelkommunikatör för att föra ut vad vi vill föra ut. Därför att de finns där, och vi vet att ungdomar under utveckling, årsåldern, som är vuxenblivande vill prata med vuxna om svåra saker. Övergripande projektledare Valet av denna inriktning ledde till att projektmedlemmarna i Ungdom i storstad valde att genomföra satsningen utifrån en strategi i två steg. Det första steget innebar att utbilda vuxna som arbetar med ungdomar i Stockholms stad om cannabis och hur man hanterar frågan när man möter ungdomar. En stor del av det initiala arbetet ägnades åt att definiera de yrkesgrupper som var aktuella för en sådan utbildning, samt hitta personer som kunde ingå i referensgrupperna som skulle fungera som resurs för projektets arbetsgrupp: Så det har varit mycket förberedelsejobb, att hitta de personerna, de grupperna. Fritidscheferna, fritids har varit väldigt speciellt för att fritids Stockholm lades ner för några år sedan, jag tror det är sex år sedan. [ ] Och när man gjorde det så visade det sig att de inte haft en enda gemensam utbildning sedan de lade ner fritids Stockholm. Det finns inget fritidschefsnätverk, det har vi byggt upp nu under den här resan, det fanns inte innan. Fältassistenterna var mycket lättare, för där finns det ett. Fältcheferna har redan ett nätverk, så där kunde vi gå den vägen och träffa cheferna och diskutera med dem och på det sättet få in bra fältassistenter som kunde vara med i referensgruppen. Så varje del har haft en referensgrupp för att skapa utbildning, utifrån vad de behöver, vad de sitter med och så vidare. Delprojektledare Det andra steget innebär att projektets fokus delvis flyttas från en mer central nivå till lokal nivå, där de arbetsplatser och personer som engagerats i utbildningarna ska ingå i nätverk och arbeta med ungdomar och cannabis genom tvärsektoriell samverkan: Men däremot, när nu vi har lyft det här och rätt många har fått det här, då måste det ner till lokal samverkan. För att den här kunskapen som en fritidsledare har, den måste ju verka i ett gemensamt program, kanske samordnas via ett lokalt brottsförebyggande råd. Vilka aktörer har vi, hur ska de samverka? Eller ta en fritidsgård,

21 21 (57) om jag märker att någon röker hasch, vad gör jag då, vem ska jag ringa till och alltihop, det måste man ju prata med varandra om så att fritidsledarna vet det och socialtjänsten. Övergripande projektledare I förberedelsearbetet ingick också att formulera det syfte som skulle styra och reglera hur Ungdom i storstad skulle genomföras. Man utvecklade även fem ledord för projektet som skulle fungera som grundsatser och utgångspunkter för vad som skulle vara fokus för genomförandet. Dessa ledord är kvalitet, delaktighet, deltagarnas behov, kartläggning och mobilisering. Den betydelse ledorden haft och hur de har fungerat under projekttiden redovisas under temat Ledorden. Projektledaren för Ungdom i storstad berättar om hur ledorden är tänkta att fungera: [ ] jag kallar dem grundsatser. Vi har inte kört med dem i utbildningarna, utan det är mer ett förhållningssätt i tänket när vi driver projektet. Som sagt, om du hade suttit på en utbildning så hade ju inte vi kört de grundtemana för dig. [ ]Utan det är mer bakgrundsreferensram för oss, hur vi jobbar. Övergripande projektledare Genomförande För att få underlag till insatsen och utforma den utifrån det behovsstyrda perspektiv som projektgruppen beslutat sig för, genomfördes en enkätundersökning som riktades till de yrkesgrupper som arbetar med ungdomar i Stockholms stad, för att inventera de behov olika yrkesgrupper har för att kunna göra en insats inom det cannabispreventiva området: Man har utbildat nästan 800 personer, och det har varit olika yrkesgrupper och det började med den här yrkesenkäten som gjordes som en kartläggning i början för att få en bas att utgå ifrån. Sedan har man jobbat med olika yrkesgrupper som kuratorer, specialpedagoger, jobbcoacher. Projektchef

22 22 (57) Utifrån resultaten från yrkesenkäten utformades en grundstomme för utbildningarna som innehöll baskunskaper om cannabis, exempelvis användarstatistik, medicinska fakta om skadeverkningar och om cannabisanvändningen ur ett samhällsperspektiv, exempelvis hur man kan bemöta argumentation för en ökad liberalisering och legalisering av cannabisanvändning: Men annars så har det varit specialdesignade utbildningar utifrån den yrkesgruppens behov och då har man haft en referensgrupp som har jobbat tillsammans för att ta fram ett upplägg för den här yrkesgruppen. Och så har det varit ett, två eller tre steg som man har gått. Ofta har det handlat om en baskunskap i cannabis, om skadeverkningar och lite hur nuläget ser ut när det gäller cannabis i staden, och tidiga tecken och sedan också mycket träning i argumentation. [ ] Hur man kan bemöta argument, legaliseringsförespråkare eller personer som är positiva till cannabis och också få träna i det. Projektchef Tillsammans med en fokusgruppsstudie med ungdomar som gjordes för att undersöka hur de såg på cannabisanvändning och vilka faktorer som påverkar dem att inte använda cannabis, fick sedan yrkesenkäten fungera som fundament för utformningen av utbildningarna, som anpassades till olika yrkesgruppers behov. Exempelvis erbjöds fältassistenter en utbildning i motiverande samtal för dialog med cannabisbrukande ungdomar de möter på fältet (MI i skarpt läge), medan det i jobbcoachernas utbildningar ingick kunskapsförmedling om vad man som tjänsteman kan, bör och får göra i samband med att klienter använder cannabis. Utbildningarna utvecklades i samverkan med aktörer som projektgruppen för Ungdom i storstad ansåg som centrala nyckelpersoner i det professionella arbetet för att minska cannabisanvändningen bland ungdomar. En av medlemmarna i arbetsgruppen för Ungdom i storstad berättar: Och då har vi också tillsammans med experter diskuterat hur utbildningarna ska se ut, hur de ska fungera och så vidare. Vi kom

23 23 (57) fram till att det behövs cannabiskunskap, om cannabis och dess skadeverkningar. Vi har använt oss av Maria Ungdom, vi har använt oss av cannabisnätverket för utbildningsdokument. Vi har polisen med oss, vi har ungdomskriminalen, de poliserna som utbildar, för de möter ungdomarna i de här situationerna, de ser vad ungdomar har, vad det är för droger, vad det är för prat och resonemang. Delprojektledare Inom projektet arbetade man systematiskt med att utbilda de olika yrkesgrupperna som var målgrupper för projektet för att stärka dem i deras yrkesroll. När större delen av de grundläggande utbildningarna var avklarade flyttades projektets fokus från utbildning till samverkan, och man påbörjade vid ingången av år 2014 arbetet med att skapa tvärsektoriell lokal samverkan i stadsdelsområdena. Tanken är att stadsdelsförvaltningarna självständigt ska utforma och arbeta för att minska cannabisanvändningen, för att på så sätt öka delaktighet och behovsanpassning. För att skapa förutsättningar för samverkansarbetet erbjuder den centrala projektgruppen konsultativt stöd och vid behov ytterligare utbildning. Socialnämnden har också beviljat projektbidrag till lokalt arbete vid stadsdelsförvaltningarna. Under genomförandet av projektet visade det sig att projektadministration bar på vissa problematiska inslag. Administrationen tog ofta för mycket tid i anspråk, eftersom den sköttes av projektgruppens medlemmar, och projektchefen säger att hon tror att det hade varit bra om man hade lagt mer resurser på administration: Nej, men möjligtvis kanske man skulle ha tänkt lite mer på administrativa resurser kring själva utbildningsadministrationen, vi har kanske använt lite för kvalificerad personal till det, till viss del. [ ] Att man redan från början skulle ha identifierat vilka arbetsuppgifter man hade kunnat lämna till en administratör. Projektchef

24 24 (57) För att underlätta administrationen för utbildningarna lät projektgruppen några av referensgrupperna ta över en del ansvar, bland annat att sköta anmälningar till utbildningarna, vilket underlättade för projektgruppen. Detta visade sig dock medföra en nackdel projektgruppen har inget fullständigt centralt register över vilka som deltagit i utbildningarna, vilket lett till att dessa personer inte kan nås direkt för uppföljning och erbjudanden inom projektet och i det generella arbetet mot cannabisanvändning bland vuxna. Istället måste man förlita sig på att information förmedlas av kontaktpersoner och genom nätverk: Projektchef: Vi skulle kunna be de här kontaktpersonerna om listor, men i vissa fall har de gått ut till nätverk och de har inte personligen bjudit in Pelle Karlsson och Lisa Svensson, så det går inte riktigt att få ett sådant totalregister. Intervjuare: Men ni har i alla fall ett hum om hur många som har gått utbildningarna? Projektchef: Jo, sedan har vi ju antal pinnar på varje utbildning, så att vi kan summera hur många som har gått, det kan vi. Men vi kan inte adressera utskick till varje person. Projektchef En av informanterna, den forskare som ingår den forskargrupp som har till uppgift att utvärdera Trestadsprojektet, menar att det kanske hade varit en fördel om Trestad2 hade inletts med en slags kickoff för alla medarbetare i projektet, där exempelvis utbildning i projektledning skulle ha ingått, för att skapa en gemensam grund och stärka förutsättningarna för ett effektivt arbete: Och jag hade absolut sett, det tror jag hade varit bra, att ha en, låt säga en seminarieserie som alla de som är inblandade i projektet, väldigt tidigt i projektet då, skulle ha genomgått. För att höja deras kunskap, det kan ju vara allt ifrån projektledning, alltså konkreta saker. Hur gör man bra forskningsprojekt, är det bra projekt? [ ]Jag tycker de flesta är ganska duktiga, det de försöker åstadkomma. Och många är erfarna, preventionssamordnare och så, de vet vad de håller på med. Men det är också väldigt lätt, och det är

25 25 (57) lätt för mig att se som står utanför den ordinarie organisationen och ser att folk kör i sina hjulspår och många har säkert gjort det i många år. Forskare Ett annat hinder som har manifesterats är att genomförandet ibland har bromsats upp och tagit längre tid än planerat beroende på en viss tröghet inom vissa organisationer. Projektledaren för Ungdom i storstad menar att trögheten orsakats av exempelvis komplex administration, många hierarkiska nivåer och hög arbetsbelastning, vilket lett till att beslut om att exempelvis att delta i projektet har bollats mellan olika instanser och funktioner eller försenats på grund av arbetsbelastning: Nej, utan det är mer mera strukturella problem som slutadministrationen som har varit trög ibland. [ ] En arbetsbelastning tror jag faktiskt, och att det är slimmade organisationer också. Snarare, och i vissa fall då kanske beslut och sådana här saker, men faktiskt på rent praktisk nivå. Det är som jag sade att man hinner inte, titta själv jag har femtio obesvarade e-postmeddelanden. [ ] Man sitter så att det krockar, och det är klart att en cannabissatsning krockar med en massa andra åtaganden. Övergripande projektledare Tidsaspekten har också visat sig utgöra en hindrande faktor ur ett annat perspektiv. En del arbetsplatser har haft svårt att hinna med att engagera sig och delta i projektet eftersom de befinner sig i både resurspressade och tidspressade situationer. Därför har det ibland varit svårt för projektgruppen att tidsmässigt anpassa utbildningen till olika arbetsplatser och olika organisatoriska rutiner så att så många som möjligt kan delta: Nej, så vi har inte stött på något sådant där motstånd, att man inte vill ha det i första hand, utan det var praktiska hinder i utskick. Det var ibland också tidshinder - hur sjutton ska vi hinna få in det här den här terminen? [ ]Därför att folk har mycket att göra och det är pressat och det är deltidsarbetande och mycket sådant där.

26 26 (57) [ ]En utbildning? Nej, då är det påsklov och då är det utbildningsveckor och då är det första maj, ja du vet. Terminerna är inte så långa som man tror, man har inte så stort fönster för att göra utbildningar som det kan verka. Övergripande projektledare Ingen av informanterna som har arbetat inom projektet anser dock att det har funnits hinder som har framstått som verkligt problematiska. De hinder som uppstått under genomförandet har ibland tidvis bromsat upp projektet, men de har varit möjliga att bearbeta och tycks inte i någon större omfattning ha påverkat projektet negativt. Avslutande fas resultat börjar märkas och processer för lokal samverkan initieras Under den avslutande fasen som påbörjades under början av år 2014, började projektgruppen att arbeta för att lokal samverkan skulle komma igång i Stockholms stadsdelsområden. Samtidigt kunde man börja skönja vissa resultat av projektarbetet, kanske främst avseende utbildningarna som getts inom ramen för projektet. Projektgruppens medlemmar är till största delen tillfreds med det resultat man hittills uppnått inom projektet, även om det naturligtvis ännu är för tidigt att se om projektet också kommer att påverka cannabisanvändningen bland ungdomar. Hittills har cirka 800 personer utbildats, och projektmedlemmarna berättar att deltagarna i utbildningarna har varit nöjda, vilket visat sig i de kursutvärderingar man konstant gjort för att följa utbildningsprocessen. De har också fått feedback i form av att fler utbildningar har efterfrågats, vilket tolkas som ett positivt gensvar av projektledaren: Sedan har väl en del tyckt att ja, men just det där kunde jag och så där men vi kan inte skräddarsy för varenda person, utan det måste bli en slags gruppnivå på det. Så jag törs säga att vi generellt sett har fått mycket uppskattning för den här typen av utbildningar. Vi har fått förfrågningar, när gör ni nästa utbildning, och jag kunde inte gå på er förra utbildning, kommer det någon ny och sådana där saker.

27 27 (57) Övergripande projektledare Informanterna är väl medvetna om att projektets eventuella effekter på cannabisanvändningen ännu inte kan påvisas, men de är uppmärksamma på förändringar och även om de är försiktiga med att dra för stora slutsatser menar de att vissa förändringar potentiellt indikerar att man når fler: Trycket på Maria Ungdom har ökat med trettio procent sedan vi drog igång utbildningarna och mycket av det kommer från stadsdelarna Det vill säga det kan vara så, jag ska inte ta åt oss hela äran för det, men det kan vara så att det här har lett till en ökad medvetenhet, man är aktivare och söker hjälp hos Maria Ungdom. Övergripande projektledare Under år 2014 påbörjas en intensifiering av arbetet med lokal samverkan. Projektets fokus flyttas då från central nivå till lokal nivå och centreras till Stockholms fjorton stadsdelsområden. Arbetet med centrala utbildningar trappas succesivt ned, även om det arbetet fortsätter men nu parallellt med samverkansarbetet som får ökat fokus. Ett förväntat resultat av utbildningarna och projektgruppens arbete är att det lokala samverkansarbetet nu ska vidareutvecklas. Förutom utbildningar och fortsatt informationsarbete inom preventionsområdet har man inom projektet även utlyst medel till lokala samverkansprojekt som incitament: Strategin har varit lite grand att börja med en massiv utbildningssatsning från centralt håll för att komma igång, och nu det här året satsar vi mycket mer på lokal samverkan, vi har haft en utlysning av medel till lokala projekt, och många av de här lokala projekten kommer jobba med att få till samverkan mellan skola och socialtjänst, mellan ideella organisationer, mellan fritidsgårdar och socialtjänst och så vidare. Så nu kommer det arbetet börja allt mer. Projektchef

28 28 (57) Samverkansarbetet har nyligen påbörjats, och ännu vet man inte hur samverkansprocesserna kommer att utvecklas. Projektledaren berättar att de är beredda på att samverkansprocesserna kommer att variera både till utformning och utifrån de behov som kan uppstå, och projektgruppen är redo att stödja samverkan både konsultativt med råd, stöd och information och genom att ge ytterligare utbildningar om komplettering behövs. Ledorden Ledorden bildar ett eget tema där de fem ledord som har använts för att utforma satsningen och uppfylla syftet utgör var sitt undertema. Ledorden är kvalitet, delaktighet, deltagarnas behov, kartläggning och mobilisering. Kvalitet Kvalitet är i sig ett relativt abstrakt och diffust begrepp, och därför fick projektledaren under intervjun frågan om vilken konkret betydelse ordet har haft i Ungdom i storstad. Utifrån projektledarens perspektiv har begreppet kvalitet fungerat som ett grundkoncept för projektet, ett slags ideal att förhålla sig till för att arbeta mot att satsningen genomförs så pass väl och genomtänkt att den får avsedd effekt. Inom begreppet ryms även en dimension av förbättrings- och utvecklingsambition att vilja lyfta upp ett snäpp - som projektledaren säger: Jag plockade ut det som grundkonceptet. Och kvaliteten är för mig att det förebyggande arbetet gör vad det ska, det vill säga förebygger. Det är för mig vettig kvalitet. Det vill säga att vi har, om det nu är metoder eller vad sjutton vad man nu vill kalla det, som gör att faktiskt färre ungdomar börjar röka cannabis. Det är för mig kvalitet, just i det här avseendet. Och det innebär att allt det vi gör och har gjort sedan tidigare vill vi lyfta upp ett snäpp genom att titta på oss själva. Och jag tycker de här sakerna som vi pratade om, det här med delaktigheten, är ett sätt att öka kvaliteten. Övergripande projektledare

29 29 (57) Också deltagarna i utbildningarna tillfrågades om kvalitet, och här fokuserade frågorna på vilken kvalitet de ansåg att utbildningarna höll och varför de hade den uppfattningen. Informanterna ansåg att utbildningarna hållit en hög kvalitet - bland annat lyfte de fram att det som förmedlades under utbildningarna kändes relevant för dem och hade genomförts väl: Det märktes att det var genomtänkt, att personerna som höll i det, för det var ju en kursansvarig, sedan var det olika grupphandledare, att de var engagerade, de var kunniga, att de förstod varför man skulle rikta uppdraget just mot skarpt läge med MI, och de var professionella och kunniga inom området. Deltagare i utbildning inom yrkesgruppen fältassistenter En viktig aspekt som framkommer under intervjuerna med de informanter som gått utbildningarna är att utbildningarna har påverkat deras verksamhet positivt. För deras del handlar det alltså inte bara om att de ökat eller förändrat sin kunskap, utan kunskapen de fått genom utbildningarna har kunnat omsättas i praktiken: Vi tycker att vi har fått en kvalitetshöjning i våra samtal, att vi fått hjälp så att de är mer strukturerade. Deltagare i utbildning inom yrkesgruppen fältassistenter En annan deltagare säger: Hur man får in i rutin i någonting, jag tycker med orosanmälningarna så är det jättestor skillnad sedan vi gick. [ ] alltså jag har fått vetskap om efteråt att alla har inte gjort det på rutin, som man gör nu. Efter Trestad så sprang vi alla hem, för det var jättetydlig omkring vad man som tjänsteman har för skyldighet. Deltagare i utbildning inom yrkesgruppen jobbcoacher Delaktighet Strävan efter delaktighet har varit central under projektet. Eftersom informanterna har olika relationer till projektet får ledordet flera dimensioner. För projektgruppen innebär det bland annat en strävan att öka delaktigheten för dem som ska genomföra satsningen:

30 30 (57) Intervjuare: Låter du andra vara med och påverka det du gör? Delprojektledare: Absolut. Alltså ömsesidigt, det skulle inte fungera om inte jag skulle låta andra vara med och påverka, det finns inte en möjlighet, jag skulle inte kunna jobba med de här frågorna.[ ] Och det är jätteviktigt att lyssna in vad andra har för tankar, åsikter, funderingar. Som de här arbetsgrupperna och referensgrupperna som man jobbar med, motivet att träffa dem är ju att ta del av, och lyssna in och låta dem påverka. Delprojektledare Flera strategier har använts för att skapa delaktighet inom ramarna för Ungdom i storstad. Det har inte bara handlat om delaktighet för genomförarna av projektet, utan också om att skapa delaktighet för deltagarna i utbildningarna. Projektledaren menar att total delaktighet i praktiken inte möjlig i den meningen att alla som på något sätt berörs av projektet tillfrågas och är med i beslutsprocessen. Däremot är det möjligt att tillämpa en representativ delaktighet, vilket är en strategi som använts i detta projekt: [ ] du kan inte prata med hundratusentals föräldrar heller. Utan du måste hitta sätt att ändå få del av vad föräldrar tycker och tänker och har behov av, eller vad ungdomar tycker, tänker och har behov av, eller vad fritidsledare tycker. Det får naturligtvis bli ett kvalitativt urval, så gott det går. Och jag tycker att vi har försökt med hyfsat stora grupper ändå, för där ser man att de börjar svara likadant. Så att deras vardag blir fullständig klar för oss, det är så långt vi kommer i delaktigheten i och med att alla inte kan vara med hela tiden. Övergripande projektledare Projektchefen lyfter också fram vikten av att projektet präglas av delaktighet och relaterar även hon till behov: Jag tänker att det handlar om en känsla, att man ska känna sig delaktig. Man kan skapa det genom att jobba tillsammans i de här referensgrupperna för att sedan möta behovet hos målgruppen på ett bra sätt. Och det är en förutsättning för att man ska nå ett bra resultat, för om man inte känner sig delaktig i den här insatsen så kommer man kanske inte ta till sig den på samma sätt, som om man

31 31 (57) känner en delaktighet. Så det har varit viktigt att få till den delaktigheten för vi tror att det har betydelse i förlängningen. Projektchef För projektgruppens medlemmar handlar delaktighet till stora delar om en strategi för att förankra projektet, skapa engagemang och incitament till att vilja delta i arbetet för att minska ungdomars cannabisanvändning. Hur ser då deltagarna i utbildningarna på delaktighet, och i vilken mån upplever de sig som delaktiga och delaktiga av vad? En av deltagarna i utbildningarna säger: Jag känner mig väldigt delaktig eftersom att det är jag som initierat att det har kommit hela min arbetsgrupp till gagn. Deltagare i utbildning inom yrkesgruppen jobbcoacher En annan deltagare i utbildningen menar att utbildningen gett honom förutsättningar för att bli mer delaktig i arbetet med att minska cannabisanvändningen, genom att utbildningen och projektet gett honom relevanta kunskaper om området och nätverkssamverkan som exempelvis underlättat att sätta cannabisfrågan på agendan i den egna organisationen: [ ] en del är att gå den här utbildningen, göra en del av att sprida informationen, göra en del av det här nätverket, göra en del av att försöka peppa mina kollegor att gå den här utbildningen. Vi, jag är en del av att lyfta frågor till beslutsfattare - direktörer, avdelningschefer, politiker i nämnd, absolut. Deltagare i utbildning inom yrkesgruppen preventionssamordnare En av informanterna har ingått i en referensgrupp för yrkesgrupper som använts som resurs för att få synpunkter på utbildningarna, men har också gått utbildningen. Även han tycker att han fått vara delaktig och att han har getts möjlighet att påverka projektets utformning: