Verksamhetsberättelse Gymnasiesärskolan. 1. Verksamheten. 2. Förutsättningar för måluppfyllelse 1 (6)

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Gymnasiesärskolan 1 (6) Verksamhetsberättelse Gymnasiesärskolan 1. Verksamheten Gymnasiesärskolan i Uddevalla har såväl nationella som individuella program. Skolan består av två enheter som är lokaliserade på Agneberg och Östrabo Yrkes. På Agneberg finns de Individuella programmen samt de nationella programmen Hälsa, vård och omsorg och Hotell, restaurang och bageri. På Östrabo Yrkes finns de nationella programmen Fastighet, anläggning och byggnation, Fordonsvård och godshantering samt Hantverk och produktion. Upptagningsområdet är hela Bohuslän samt delar av Dalsland. På gymnasiesärskolan går 56 elever uppdelat med 23 på individuella programmet och 33 elever på nationella program. Av dessa 56 elever läser också 4 elever integrerat på 3 åriga gymnasiet. Elever som kommer från Uddevalla men läser i annan kommun är 24, dessa följs upp av Gymnasiesärskolan. Antalet elever från annan kommun som läser hos oss är 26 där vi samverkar med hemkommunen för att hålla dem uppdaterade om studiegången. Underlag och rutiner för arbetet med verksamhetsberättelsen Som underlag för kvalitetsredovisningen har använts bokslut, ekonomirapporter, Vklass/Dexter betygsdatabas, EHT-dokumentation, sammanställningar av personalens rapporter och analyser av verksamhetsåret, intervjuer och enkäter med vårdnadshavare och elever. Under läsåret har avstämningar mot målen för verksamhetsutveckling genomförts under ledning av personal vid föräldramöten, utvecklingssamtal, klassråd, samt under rektors ledning på verksamhetsplaneringstid. 2. Förutsättningar för måluppfyllelse 2.1. Ekonomiska förutsättningar Budgetomslutningen uppgår 2014 till tusen kronor. Förväntat resultat är ett underskott cirka 700 tusen kronor tillföljd av nystartad korttillsyn för skolungdom samt en mycket kostnadsdrivande elev som startade skolan höstterminen 2014 men inte kunde förutses när budget gjordes. Den interkommunala balansen IKE ser ut att ge ett mindre överskott men är samtidigt svårt att styra. Den IKE som ligger i gymnasieskolans budget är mycket svår att hantera på denna nivå och påverkar möjligheterna som de inskrivna eleverna får då de direkt påverkar budgeten. Lokalkostnaden är budgeterad till 3435 tusen kronor. Skolskjutsar är budgeterat till 1400 tusen kronor. Barn och utbildning Förvaltningskontoret administration Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA gatuadress fax E-post barnutbildning@uddevalla.se

2 2 (6) 2.2. Personella förutsättningar Lärargruppen består av tillsammans 22 lärare. Tjänstgöringsgraden varierar mellan 40 och 100 %. Utöver lärarna finns 24 habiliteringstjänster samt ett antal personliga assistenter med olika arbetsgivare. Andelen kvinnor i personalen är ca 70 % och andelen män är ca 30%. Under läsåret har en stor del av kompetensutvecklingstiden används till att arbeta med implementering av den nya skollagen (1 juli 2011) och GYS13 inför hösterminens start Organisatoriska förutsättningar En sammanhållen Gymnasiesärskola är en god grund för verksamheten och den viktigaste organisatoriska förutsättningen. Ett bra samarbete med de övriga rektorsområdena är dock av största vikt för att de nationella målen med integrering i gymnasiets kurser för elever i gymnasiesärskolan skall fungera bra. Vi ser också att den omvända integreringen tar fart efter lagändringen för de elever som har diagnosen autism. Dessa elever har inte rätt att bli inskrivna i gymnasiesärskolan om det inte föreligger en utvecklingsstörning. 3. Kunskapsresultat/utveckling och lärande När vi skall mäta kunskapsresultat i är det främst kvalitativa beskrivningar som ger någon information av värde. Vi väljer dock att redovisa några kvantitativa mått. Av 30 elever som slutade 2013 på Gymnasiesärskolan var det 25 elever som fick slutbetyg på nationella programmen och yrkesträningen, 3 elever fick samlat betygsdokument och 2 elever fick intyg från IV Verksamhetsträningen. Normer och värden Vi har startat processen med att upprätta planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har valt att utgå ifrån de som finns i husen för de nationella programmen men individuella programmen har en egen på grund av sin särart. Vi har tagit ett inriktningsbeslut i elevhälsan vad det gäller att öka deltagandet på 3-åriga gymnasiets temadagar, vilket vi tror är ett bra sätt att öka integreringen för både personal och elever. 5. Kommunala mål och uppdrag

3 3 (6) Kund/medborgare Elevinflytande Arbetet för att utveckla elevinflytandet har under läsåret bedrivits genom utvecklingssamtal, klassråd, elevråd, kontinuerliga diskussioner med eleverna om hur de ser på sin egen skolgång/prestation och hur den kan utvecklas. I samråd med SPSM startar vi under senhösten en arbetsprocess kring identitet i Gymnasiesärskolan. Där vi bearbetar frågor kring identitet och identitetsproblematik både hos elever och personal. För eleverna kommer vi att använda ett material som heter Ninjakoll som är ett läromedel om vad det innebär att ha en utvecklingsstörning. Vi kommer att involvera både elever och föräldrar i detta arbete under våren Vårdnadshavares delaktighet Arbetet för att utveckla vårdnadshavares delaktighet har under läsåret bedrivits genom uppstartsinfo, infokvällar, föräldramöten, utvecklingssamtal, ökad tillgänglighet, direktkontakter med vårdnadshavare vid elevfrågor och enskilda hembesök. Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd identifieras av undervisande lärare/ klasslärare som lyfter frågan i samband med våra morgonmöten, alternativt verksamhetsträffarna som hålls varje vecka. Ärenden går därifrån vidare till gymnasiesärskolans elevhälsoteam (kurator, SYV, skolsköterska, specialpedagog, rektor) som tar emot, utreder och följer upp ärenden i regelbundna EHT-möten en gång per vecka. Återkommande klasskonferenser fångar upp alla elevers studiesituation. Förutom de insatser som görs av respektive undervisande lärare har flera elever tagit del av skolans särskilda stödresurser i form av specialundervisning, talpedagogträning, kuratorsbistånd, psykologsamtal, individualiserad undervisning mm. Insatserna som gjorts har fått till effekt att flera elever som tagit del av skolans särskilda stöd har stärkt sin kunskapsbas och t.ex. förbättrat sin kommunikationsförmåga, samt utvecklat det sociala samspelet och stabiliserat sin skolgång. Hälsa och livsstil Arbetet under rubriken hälsa och livsstil har under läsåret inriktats mot områdena Rökningens skadeverkningar, Estetisk verksamhet, samt Kost och träning. För eleverna på Individuella programmen har kurser som Friskvård, Matlagning, Styrketräning, Simning och estetiska uttryckssätt erbjudits som val. Särskilda insatser på de Nationella programmen, som extra satsning på Estetisk verksamhet samt kost- och hälsoundervisning, har bedrivits löpande under året.

4 4 (6) Utfallet av dessa insatser har varit mycket gott. Flera elever kämpar aktivt för att sluta röka/snusa och ytterligare fler satsar målmedvetet på en mer hälsosam livsstil. Arbetet utvecklas vidare under läsåret genom att bygga vidare på de goda erfarenheterna från läsåret 13/14. Bland annat erbjuds ett än mer varierat idrottsutbud, stöttning med hjälp av HRB/HVO kompetens i kostfrågor, med särskilt fokus på frukost, fler promenader som ett naturligt inslag i skoldagen, samt ett mer aktivt rökförbud på skolans område för de nationella programmens elever. Medarbetare Vi kan generellt se att det finns en stor nöjdhet som medarbetare på Gymnasiesärskolan. Det finns dock några punkter som lyftes upp i 2013 år utvärdering. Det efterfrågas kontinuitet vad det gäller ledarfunktionen och speciellt rektor. Det efterfrågas också större delaktighet när det gäller planering och schemaläggning. När det gäller innermiljön främst för HVO/HRB på Agneberg finns önskemål som ännu inte kunnat tillgodoses i fråga om lokaler för samtal och fikamöjlighet. Det är kopplat till flytten vid årsskiftet 2012/2013. Ekonomi När det gäller ekonomistyrning i Gymnasiesärskolan är det bra att det är en rambudget men inte bra att IKE kan påverka densamma och utfallet för gymnasieskolan i stort. IKE och personliga elevassistenter borde inte kopplas direkt eller indirekt till Gymnasiesärskolans budgetram. Det kan drabba de elever som går på Gymnasiesärskolan negativt om de får inköpsrestriktioner på grund av behov som en Uddevallaelev har på en annan skola. Dessa poster borde flyttas till förvaltning eller ännu bättre högre upp i linjeorganisationen. Det finns exempel på kommuner som valt att lägga denna kostnadspost under kommunstyrelsen på grund av svårigheten att styra denna kostnad. 6. Sammanfattning och prioriterade utvecklingsområden 2014 Vi har utifrån utvärderingarna i juni 2014 och uppstartsdagarnas arbete med verksamhetsutveckling kommit fram till några värdeord att rätta sig efter. Utmana både elever och varandra; man växer med en lagom utmaning Ifrågasätta och reflektera (personalen) hjälpa varandra att utvecklas Arbeta för att stärka elevens självkänsla genom att ge elever både ämneskunskaper och social kompetens ( känna till de sociala koderna ), vi ska finnas med och vägleda eleverna i det sociala samspelet, att arbeta med självkännedom/medvetenhet om sin funktionsnedsättning och att visa tillit till elevens utvecklings-möjligheter

5 5 (6) Sträva efter trygghet och glädje i personalgruppen och agera med likartat förhållningssätt gentemot eleverna Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på skolverkets allmänna råd, tanken är att de identifierade utvecklingsområdena skall syfta till att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Det är också viktigt att skapa dialog om måluppfyllelsen och diskutera eventuella brister som skall rättas till. De nationella målen finns i huvudsak i skollagen, ämnes- och kursplanerna samt andra författningar som styr verksamheten. En viktig del i kvalitetsarbetet är de egna målen som skall gå i samklang med de nationella målen men ger en möjlighet till fördjupad styrning i verksamheten. Det som är viktigt med egna mål är att de ställs i relation till de nationella målen. Årshjulet i det systematiska kvalitetsarbetet Juni: Planeringsfas Sätta upp nya mål utifrån utvärdering och analys Juni: Utvärdera och analysera - se utvecklingsbehov HT-VT: Genomförande Maj -juni: Följa upp resultat och måluppfyllelse Dokumentationen i kvalitetsarbetet sker i VUV-IT Uddevalla kommuns system för kvalitetsarbete bygger balanserade styrkort, (Balanced Scorecard, Robert S. Kapland), som är ett verktyg för styrning och uppföljning. I VUV-

6 6 (6) IT finns det uppsatta mål som nämnd och förvaltning fastställt och utöver dessa skall vi föra in de mål vi själva sätter upp för att nå ökad nationell måluppfyllelse. Övergripande mål Ett övergripande mål är att förbättra inkluderingsklimatet i Uddevalla. Det gäller främst på Uddevalla gymnasieskola men också i hela samhället med näringsliv, kommun och landsting. Vi fortsätter att utveckla integreringsmöjligheten för våra elever i det treåriga gymnasiet. Det skall bli möjligt att gå integrerad i olika grader på samtliga yrkesprogram och Estetiska programmet som elev i Uddevalla Gymnasiesärskola.