SVENSKA KRAFTNÄT. Den nya ledningen är ett av EU godkänt Project of Common Interest (PCI).

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT Koncessioner och kommunikation Enligt sändlista /691 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Redogörelse för kompletterande samråd enligt 6 kap miljöbalken angående alternativa sträckningar för delar av en ny 400 kv-ledning mellan station Ekhyddan i Oskarshamns kommun och station Nybro i Nybro kommun Elförbindelsen NordBalt som togs i drift 2016 har en stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjö-området och kommer att förbättra de baltiska ländernas försörjningssäkerhet. NordBalt sträcker sig mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Ekhyddan i Oskarshamns kommun och Nybro i Nybro kommun. Utbyggnaden minskar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kv-nätet vid eventuella fel på stamnätsanläggningar. Det minimerar i sin tur risken för omfattande strömavbrott i området. Den nya ledningen är ett av EU godkänt Project of Common Interest (PCI). För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt eliagen (1997:857) tillstånd, nätkoncession för linje. Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd enligt miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, kommuner, fastighetsägare och övriga som kan anses vara berörda av aktuell ledning. Denna samrådsredogörelse syftar till att beskriva samrådets genomförande, sammanfatta inkomna synpunkter samt bemöta dessa. Beslut om denna redogörelse har fattats av avdelningschefen Malin Werner efter föredragning av Helén Mårtensson. Enhetschefen Kristina Bredin har deltagit i ärendets slutliga handläggning. som ovan Helén Mårtensson

2 Innehåll 1 Samrådets genomförande Detta är ett samråd Kompletterande samråd om flera utredningskorridorer Efter samrådet Inkomna synpunkter Länsstyrelse och kommuner Övriga myndigheter Företag och organisationer Berörda fastighetsägare och allmänhet - Hagaberg till Baggetorpskvarn Berörda fastighetsägare och allmänhet Ruda Berörda fastighetsägare och allmänhet Passage norr om Alsterbro Berörda fastighetsägare och allmänhet Högerås Berörda fastighetsägare och allmänhet Markustorp till Nybro Inkomna synpunkter efter samråd er till ofta förekommande frågor och synpunkter Svenska kraftnät Stamnätets uppbyggnad och behovet av ledningen Ett starkt stamnät Behovet av en ny ledning Driftsäkerhet Parallellbyggnad, sambyggnad och korsning Riskanalys för parallellbyggnad, sambyggnad och korsning Parallell- och sambyggnad i projekt Ekhyddan Nybro - Hemsjö Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur /112

3 3.4.4 Parallelläggning av markkabel med annan infrastruktur Teknikval Växelströmsteknik och likströmsteknik Luftburen och markförlagd växelström Teknikval för Ekhyddan- Nybro - Hemsjö Grund för teknikvalet Val av sträckning Markbehov Ledningsgata Under byggtiden Ersättning till berörda fastighetsägare Förundersökningsmedgivande Markupplåtelseavtal och ledningsrätt Intrångsersättning Tid för utbetalning av eventuell ersättning Ombudskostnader Ersättning för upplåtelse av väg Samhällsekonomiska analyser Allmänt Övergripande analyser på svensk och europeisk nivå Varför inte likström och markkabel? Underlag för en jämförelse Markbehov för luftledning resp. markkabel Kostnader för luftledning resp. markkabel Säkerhet Elsäkerhet Säkerhetsskydd Elektriska och magnetiska fält Elektriska fält Magnetiska fält Hälsoaspekter och rekommendationer Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Ljudeffekter Användning av kreosotimpregnerade träsliprar Konsekvenser Bilageförteckning /112

4 1 Samrådets genomförande Samråd har genomförts med berörda länsstyrelser, kommuner, övriga statliga myndigheter, intresseföreningar, företag och fastighetsägare. Samrådet är en möjlighet för berörda att lämna synpunkter på den planerade ledningen. Synpunkterna tillsammans med övrig information är medel för att planera ledningen med minsta möjliga påverkan för människor och miljö. Samrådsredogörelsen kommer att bifogas ansökan om koncession enligt ellagen. 1.1 Detta är ett samråd Att bygga en ny 400 kv-kraftledning är en verksamhet som enligt miljöbalken kap 6 4 kräver samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom de berörda länsstyrelserna dessutom beslutat att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska även övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda inkluderas i samrådet. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Före samrådet ska Svenska kraftnät lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. Syftet med samrådet är att informera berörda och inhämta synpunkter och information. Svenska kraftnät följer miljöbalken. Svenska kraftnät är även måna om att den nya ledningen ska medföra så liten påverkan som möjligt för människor och miljö. Samråden med berörda markägare är en mycket viktig del i det arbetet eftersom Svenska kraftnät då får information och synpunkter från lokalt boende som känner markerna bäst. Synpunkterna och informationen från samråden använder Svenska kraftnät till att anpassa planeringen av ledningen så att påverkan på människor och miljö blir så liten som möjligt. Vid planerandet och placeringen av ledningen måste Svenska kraftnät dock hålla sig inom vissa ramar, t.ex. olika tekniska begränsningar, andra samhällsintressen och syftet med den enskilda ledningen. I planerandet av ledningen vägs således ett stort antal faktorer och intressen in vilket gör att allas intressen inte kan bli tillvaratagna. 4/112

5 1.2 Kompletterande samråd om flera utredningskorridorer Svenska kraftnät har genomfört kompletterande samråd enligt 6 kap miljöbalken för fem delsträckor av den planerade 400 kv luftledningen mellan Ekhyddan och Nybro. Under samråd 2 i februari-april 2015 inkom flera förslag på alternativa sträckningar för vissa delsträckor. Detta medförde att fem kompletterande samrådsunderlag (bilaga 1-5) togs fram för: > Passage mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn, inklusive Köksmåla naturreservat > Passage vid Ruda, inklusive Rudalunds naturreservat > Passage norr om Alsterbro > Passage vid Högerås > Passage mellan Markustorp och station Nybro De kompletterande samråden inleddes den 18 maj respektive 29 aug 2016 med att en inbjudan om skriftligt samråd (bilaga 6) skickades till; berörda fastighetsägare, Länsstyrelsen i Kalmar län, berörda kommuner, övriga myndigheter, företag samt intresseorganisationer (för sändlista, se bilaga 7). Samtliga samrådsunderlag inklusive bilagor har hållits tillgängliga på Svenska kraftnäts hemsida under hela samrådstiden och även tiden därefter. Samrådstiden pågick fr.o.m. den 18 maj 2016 t.o.m. den 23 juni samt 29 aug t.o.m. den 25 sep Inkomna yttranden och Svenska kraftnäts svar på dessa redovisas i kapitel 2. Även yttranden som har inkommit innan (efter samrådsredogörelse 2 och detta kompletterande samråd) och efter samrådstidens utgång har tagits med i denna samrådsredogörelse. 1.3 Efter samrådet Arbetet med att sammanställa inkomna yttranden i en samrådsredogörelse påbörjades efter samrådstidens utgång. I samrådsredogörelsen beskrivs hur samrådet har genomförts och inkomna yttranden har sammanfattas och kommenteras. Till samrådsredogörelsen är fogad en lista över samtliga inkomna yttranden, se bilaga 8. Efter samrådstiden har arbetet med att hitta det mest lämpliga alternativet för en ny förbindelse mellan Ekhyddan Nybro fortsatt. Inkomna synpunkter under samrådsprocessen har beaktats under arbetet med att ta fram en förordad sträckning. Många 5/112

6 yttranden har tagit upp förslaget att gräva ner ledningen. Frågan om markkabel, växelström kontra likström kommenteras i avsnittet 3.5 Teknikval. Det aktuella utbyggnadsförslaget är till största delen placerat parallellt med befintliga 400 och 130 kv-ledningar. Efter samrådet har Svenska kraftnät valt att arbeta vidare med ovanstående sträckningsförslag. Vi undersöker nu terrängen vid de planerade vinkelplatserna. Av de alternativ som utretts inom ramen för de kompletterande samråden är de som Svenska kraftnät nu går vidare med följande: Sträckan Hagaberg Baggetorpskvarn. Alternativ 2, det vill säga det alternativ som ligger söder om den nuvarande 400 kv-ledningen, i direkt anslutning till nuvarande ledningsgata. Detta gäller även sträckingen genom naturreservatet Köksmåla. Passage vid Ruda. Alternativ 1, det alternativ som anläggs på östra sidan om den nuvarande 400 kv-ledningen, i direkt anslutning till nuvarande ledningsgata. Detta gäller även sträckingen genom naturreservatet Rudalund. Passage norr om Alsterbro. Alternativ 3 a-f, det vill säga någon av de alternativ som viker av från nuvarande ledning längst söderut. Varianterna a-f inom alternativet är mycket likartade. Svenska kraftnät avser att förorda den sträcka som medför minst ingrepp vid anläggning, minst behov för fundament och påverkan på lokalhydrologi. Passage vid Högerås. Alternativ 1, det östra av de två föreslagna alternativen. Sträckan Markustorp station Nybro. Alternativ 2a, det alternativ som anläggs med portalstolpar öster om Bondetorp. Under våren 2017 kommer ett förslag till koncessionslinje att beslutas. Svenska kraftnät kommer därefter att söka koncession hos Energimarknadsinspektionen för koncessionslinjen. Information om projektets framdrift kommer även framöver att kommuniceras via Svenska kraftnäts webbplats kraftnät.se/ekhyddan-nybro och via postutskick. 6/112

7 2 Inkomna synpunkter I kapitel 2 sammanfattas inkomna yttranden. Siffran framför respektive sammanfattat yttrande avser det handlingsnummer yttrandet har, tillsammans med diarienumret, i Svenska kraftnäts register. I de fall yttranden för fram synpunkter som inte kommenteras i kapitel 3, kommenteras dessa direkt efter respektive yttrande. 2.1 Länsstyrelse och kommuner # 102/119 Länsstyrelsen i Kalmar län yttrar att det inför framtida ledningsdragningar kommer att krävas ett avsnitt med bedömningsgrunder för vattenmiljö där man samlat beskriver allt vatten utifrån vattendirektivet enligt 5 kap. miljöbalken kring miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Länsstyrelsen anser, om det är möjligt, att inga stolpar ska placeras i vattendrag och vattenområden. Om arbeten i vattendrag/vattenområden ändå kommer ske, krävs tillstånd eller anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken beroende på typ av åtgärd. Dispens från strandskyddsbestämmelserna kan också bli aktuellt om åtgärden väsentligen förändrar livsvillkoren för djur eller växtlivet. Om vattenverksamhet inte är aktuellt söks dispens från strandskyddsbestämmelserna hos berörd kommun. Länsstyrelsen anser också att man i möjligast mån ska undvika att avverka träd i sumpskogsmiljöer och att extra försiktighet bör vidtas vid närhet till yt- och/eller grundvattentäkt respektive dess vattenskyddsområde. Länsstyrelsen yttrar vidare att förutom att iaktta försiktighet för placering av betong/stålpelare/stolpar så ska det vid placering av eventuella transformatorstationer vara extra säkerhetsåtgärder för att undvika t ex oljespill. Stål- eller betongfundament/slipers bör alltid användas, inte bara vid/i vattenskyddsområde utan även i/invid övriga vattenmiljöer som övriga grundvattenförekomster, sjöar, vattendrag, våtmarker och sumpskogar. Att använda kreosotbehandlade träslipers/fundament måste i samband med vattenmiljöer alltid undvikas. Hårdare krav på ökad vattenkvalitet kommer också att ställas framöver för att kunna uppnå MKN vatten och god ekologisk vattenstatus i alla yt-, grund- samt kustvatten, då senast till år 2021 eller Länsstyrelsen anser att en redovisning av bullerpåverkan på närliggande bebyggelse ska ingå i MKB:n. Länsstyrelsen skriver i yttrandet att kulturmiljöinventeringar för bedömning av påverkan på kulturvärden behöver utgöra del av MKB:n för alla sträckor. Resultaten från 7/112

8 denna påverkar slutgiltigt val av sträckning. MKB:n behöver, för alla sträckor, också beskriva påverkan på andra skyddade kulturmiljöer så som riksintressen, kyrkor, byggnader. För att kunna avgöra påverkan på dessa kan fotomontage behövas. För att kunna avgöra påverkan på dessa kan fotomontage behövas. Detta underlag ska även användas för att bedöma behov av fortsatta arkeologiska åtgärder och slutgiltig placering av stolpar m.m. så att fornlämning inte skadas. Länsstyrelsen har tidigare (dnr ) konstaterat att inventering av fågel ska göras för ledningssträckan. Fågelinventeringen ska även omfatta alternativ 3 i ert kompletterande underlag. Länsstyrelsen hänvisar i övrigt till tidigare yttranden om planerad koncession för 400 kv-ledning mellan Ekhyddan och Nybro, dnr och er Svenska kraftnät tar till sig upplysningarna om vad länsstyrelsen vill ska ingå i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen liksom vilka andra tillstånd och dispenser som kan bli aktuella. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt #34 Kalmar kommun avstår från att lämna synpunkter. #51/62 Mönsterås kommun yttrar sig om alternativ 4 vilket är det enda av de fyra alternativen som ligger inom Mönsterås kommun och går i det öppna herrgårdslandskapet i kommunens västra del. En luftledning i detta öppna landskap kommer påtagligt att påverkas landskapsbilden negativt, men om ledningen grävs ner, som Mönsterås kommun har begärt i de tidigare yttrandena, så kan ledningen även gå i denna sträckning. Mönsterås kommun vill återigen förtydliga och poängtera att kommunen håller fast vid ståndpunkten att en nergrävd likströmskabel är det bästa alternativet utifrån en helhetssyn som även tar hänsyn till de samhällsekonomiska och miljömässiga värdena. 8/112

9 Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät redovisar varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall under avsnitt 3.5 särskilt avsnitt och 3.5.3, samt avsnitt 3.9 angående önskan om en jämförande analys av luftledning respektive markkabel ur ett samhällsoch företagsekonomiskt perspektiv. #47/55/116 Nybro kommun yttrar att kommunen kommer fortsätta framhäva behovet och yrka på kravet att gräva ner ledningen. Nybro kommun uppmanar Svenska kraftnät att fortsätta undersöka möjligheterna för att utveckla tekniken eller på andra sätt hitta möjligheter att gräva ner kabeln. Kommunen ställer sig inte positiva till någon av delsträckorna, med hänvisning till yttranden i tidigare samråd gällande påverkan på människors hälsa, samt påverkan på natur- och kulturmiljön. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden vill även påpeka att det i tidigare samrådsmaterial inte framgår hur hänsyn tagits till odlingslandskapets natur- och kulturvärden. I det småskaliga odlingslandskapet i Nybro kommun förekommer många skyddsvärda arter och att Svenska kraftnät helt förlitat sig på inkompletta inventeringar från kommunen. Kommunen hänvisar fortsatt till artportalen. Likströmsteknik och markkabel kommer inte vara aktuellt för denna ledning, se vidare avsnitt 3.5 för motiv till detta samt avsnitt 3.9 angående önskan om en jämförande analys av luftledning respektive markkabel ur ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv. Ledningsgatans barriäreffekt och funktion som spridningskorridor kommer att beskrivas under naturmiljöavsnittet i MKB. Även boendepåverkan och landskapsbildpåverkan som kommunen har synpunkter på kan utvecklas och specificeras i MKB. Utredningskorridoren har, med undantag av ett fåtal fastigheter där tillträde ännu inte erhållits, inventerats med avseende på biologiska och kulturhistoriska värden och största möjliga hänsyn kommer att tas till dessa intressen avvägt mot boendemiljöer, naturresursfrågor och landskapsbild. 9/112

10 #114 Oskarshamns kommun har genom tekniska kontoret inga synpunkter kring samrådshandlingen då den inte berör kommunens fastighetsbestånd. 2.2 Övriga myndigheter #2/94 Bergsstaten har inget att erinra mot planerad 400 kv luftledning mellan Ekhyddan och Nybro. #3 Folkhälsomyndigheten avstår från att yttra sig. #4 Totalförsvarets forskningsinstitution (FOI) avstår synpunkter på rubricerade samrådsinbjudan. #6/104/105 Luftfartsverket (LFV) har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot något av dragningsalternativen. Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNS-utrustning förändras eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet. Svenska kraftnät tackar för informationen. Luftfartsverket kommer att få ytterligare möjlighet att yttra sig i ärendet i samband med Energimarknadsinspektionens prövning av koncessionen. #15/98 Sveriges geologiska undersökning (SGU) har inget att tillägga i ärendet. #16/109 Havs- och vattenmyndigheten (HaV) avstår från att yttra sig i rubricerat ärende. #17/90 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avstår från att yttra sig. #21 Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter i rubricerat ärende. #27/143 Energimyndigheten är generellt positiv till att det finns en väl utbyggd infrastruktur för att underlätta utbyggnaden av förnybar energi. Energimyndigheten har granskat förslaget med avseende på eventuell negativ påverkan på områden utpekade som riksintresse för vindbruk enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Energimyndigheten kan konstatera att det aktuella utbyggnadsförslaget inte bör ha någon negativ påverkan avseende markanvändningen i områden utpekade som riksintressen för vindbruk. 10/112

11 Svenska kraftnät tackar för Energimyndighetens upplysningar om att projektet inte påverkar mark som är utpekat som riksintresse för vindbruk. #28/95 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) påpekar att den elektromagnetiska miljön kan påverkas kring kraftledningar och transformatorstationer och att detta bör beaktas genom att tillämpa SSM försiktighetsstrategi. Vidare påpekar myndigheten att det redan vid planering för nya elektriska anläggningar är viktigt att beakta teknikval och placering för att sträva mot att barn inte exponeras för förhöjda magnetfältsnivåer om det kan genomföras till låga kostnader och försumbara konsekvenser. Denna försiktighetsstrategi ersätter tidigare rekommendationer från myndigheten. SSM bedömer att Svenska kraftnät genom sin magnetsfältpolicy har agerat tillfredställande ur strålskyddssynpunkt och har övrigt inga synpunkter. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. I avsnittet 3.10 beskrivs säkerhet och magnetiska fält. #44/118 Trafikverket har inga synpunkter på de föreslagna alternativa sträckningarna. Det förutsätts att stolparna placeras på ett betryggande avstånd från vägen. I övrigt hänvisas till tidigare yttrande. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät tillämpar riktlinjer för säkerhetsavstånd mellan vägar och ledningar vilka säkerställer att tillräckligt avstånd hålls, se vidare i avsnitt 3.4. #45 Kustbevakningen har inget att anföra i ärendet, då myndigheten inte bedriver någon verksamhet i det aktuella området. #50/113 Post- och telestyrelsen (PTS) har inte tillgång till detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen. PST har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga dnr: ) till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintressen i enlighet 3 kap 8 miljöbalken och 2 p. 9 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. 11/112

12 PTS har inga ytterligare synpunkter. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Berörda ledningsägare har blivit inbjudna till att lämna synpunkter i samrådsprocessen. #53 Kemikalieinspektionen avstår från att delta i detta samråd. #58 Statens geotekniska institut har inte detaljstuderat kartunderlaget och kan därför inte förorda något av alternativen. SGI har lämnat synpunkter i tidigare yttranden samt Synpunkterna i dessa kvarstår. #59 Polismyndigheten har noterat att en majoritet av kommunföreträdare samt privata markägare är för en nergrävd kabel planeras istället för en luftledning. I frågan bör 2 kap. miljöbalken beaktas gällande allmänna hänsynsregler. I övrigt kan Polismyndigheten inte ha någon uppfattning i sakfrågan och lämnar ärendet i övrigt utan erinran. Svenska kraftnät tackar för Polismyndighetens synpunkter gällande hänsyn till allmänheten och vill påpeka att alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter beaktas så långt som möjligt. #70 Försvarsmakten framför att den planerade luftledningen berör riksintressen för totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess enligt 3 kap 9 andra stycket miljöbalken. Försvarsmakten kan inte utesluta att de föreslagna åtgärderna kan verkställas utan att påtaglig skada på riksintresse för totalförsvarets militära del uppstår. Om Försvarsmakten framgent bereds möjlighet till fördjupat samråd avseende delar av projektet kan eventuellt risken för påtaglig skada på riksintresse för totalförsvarets militära del avhjälpas. När detaljprojekteringen medger Svenska kraftnät att planera för ledningsstolparnas höjd förordar Försvarsmakten så låga stolpar som möjligt. Fördjupad dialog pågår mellan Svenska kraftnät och Försvarsmakten. #75 Sjöfartsverket har inget att erinra. Då ledningsförläggningen i sin helhet går över land gör Sjöfartsverket bedömningen att den inte kommer att påverka sjötrafiken negativt. 12/112

13 #76 Jordbruksverket har meddelat att de inte kommer att lämna några synpunkter i ärendet. #88 Folkhälsomyndigheten lämnar inbjudan om samråd utan åtgärd. #91 Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter i rubricerat ärende #92 Kustbevakningen har inget att anföra i ärendet, då myndigheten inte bedriver någon verksamhet i det aktuella området. #135 Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende (delen Markustorp och Nybro,) men meddelar att flyghinderdata gällande höjd och placering ska lämnas in till LFV. #136 Statens geotekniska institut (SGI) yttrar sig angående underlag från SGI noterar i yttrandet att de har granskat underlaget från geoteknisk och miljögeoteknisk synpunkt och att de inte har detaljstuderat kartunderlaget. SGI yttrar att de förutsätter att potentiellt förorenade områden eftersöks och beaktas i den fortsatta planeringen. SGI kommenterar vidare att det i samrådsunderlaget inte nämns om sprängning av berg behöver utföras och menar på att risken för spridning av förorening i samband med sprängning bör beaktas. SGI noterar även att kommentarer de lämnat i tidigare yttranden angående användning av kreosotimpregnerade stolpar nu har beaktats inom detta samrådsunderlag. SGI kommenterar slutligen också att de geotekniska synpunkter som lämnats i yttrande från kvarstår. Svenska kraftnät noterar vad SGI vill ska ingå i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. #137 Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende (passage mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn) men meddelar att flyghinderdata gällande höjd och placering ska lämnas in till LFV. #138 Kemikalieinspektionen avstår från att delta i detta samråd. #144 Swedavia meddelar att de inte har något att erinra mot de kompletterande samrådsunderlagen, passage mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn och passage mellan Markustorp och Nybro station. 13/112

14 14/112

15 2.3 Företag och organisationer #19/20 Seniorerna i Högsby yttrar sig över förslaget om passage vid Rudalunds naturreservat och föreningen vill under inga omständigheter ha en luftburen ledning då det anses kunna ha negativa konsekvenser på människor och miljön. Svenska kraftnät noterar föreningens synpunkt och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. För kommentarer om jämförande utredning om luftledning respektive nergrävd kabel, avsnitt och #22/93 TeliaSonera Skanova Access AB har inga synpunkter på de alternativa sträckningarna. Beakta dock Telestörningsnämndens meddelande om avstånd mellan hög- och lågspänningsanläggningar, meddelande nr 21. Samt kontrollera teleledningars lägen via Ledningskollen. Vi vill dock påpeka att vi har ett lokalt telenät på stolpar som sträcker sig utmed de föreslagna alternativen med vikt på alternativ 1 och 3 för Markustorp Nybro station. Det lokala telenätet korsar den befintliga 130 kv ledningen vid tre platser utmed samrådssträckan. Svenska kraftnät tackar TeliaSonera Skanova Access AB för upplysningarna. #36 Riksförbundet Enskilda Vägar har inga synpunkter eller något att erinra mot projektet och/eller alternativa sträckningar, så länge som Svenska kraftnät hanterar ledningsprocessen där enskilda väghållare berörs i enlighet med vad som utfästs mot förbundet. Ifall enskilda väghållare berörs av anläggning av luftledning kommer Svenska kraftnät teckna vägavtal med dessa. För mer om detta se avsnitt #37/126 Biologiska sällskapet i Oskarshamn framför gällande samråd för passage vid Ruda (#37) att föreningens kompetens är främst inom området flora och vegetation och ur detta perspektiv är alternativ 1 att föredra då detta är den kortaste sträckningen och enbart innebär en måttlig breddning av ledningsgatan. Även med avseende på landskapsbilden är alternativ 1 att föredra. 15/112

16 Gällande samråd för passage mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn (#126) anser Biologiska Sällskapet det vara olämpligt att dra en ny ledning rätt igenom Trästen och förordar istället en dragning invid befintlig kraftledning, antingen norr eller söder om densamma. Föreningen anser att det nordliga alternativet är mest gynnsamt och beskriver att en sådan dragning förvisso naggar på det gamla domänreservatet men att det som anses viktigast är att området mellan Trästen och nuvarande ledning är intakt. För ett alternativ söder om yttrar föreningen att helhetsbilden av sjön blir förstörd samt att några jättetallar kommer att få stryka på foten, samt att både havsörn och fiskgjuse tidigare häckat i området. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och kommer så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #41 Ljungbyåns vattenråd anser att resonemanget för att använda kreosotimpregnerade träsliprar har stora brister och ifrågasätter Svenska kraftnäts val för denna lösning. EU Kommissionen beslutade 2011 att kreosot får användas under villkor fram till och med Under denna period måste varje medlemsland undersöka alternativ för medlen. Dessutom måste varje medlemsstat använda lämpliga riskbegränsande åtgärder för att skydda mark och vatten (Direktivet EU). I våras beslutade Kemikalieinspektionen att kreosot får användas 5 år till i träsliprar. Fem års dispens gäller bara om inte EU sätter stopp för kreosot redan Ingenting av ovannämnd utveckling och krav finns att läsa i samrådshandlingarna. Utifrån detta anser Ljungbyåns vattenråd att det finns tillräckligt med skäll att se över den valda tekniken. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt #48/57 Södra Skogsägarna ekonomisk förening har i samarbete med LRF genom konsultföretaget Pöyry låtit genomföra en samhällsekonomisk konsekvensanalys som visar brister i samrådsprocessen samt avsaknad på marksnåla tekniska alternativ. Föreningen anser att Svenska kraftnät måste ta ett omtag i processen och presentera flera alternativ samt visa vilja till samförstånd. 16/112

17 Föreningen efterfrågar att flera kombinationer av olika tekniska lösningar presenteras samt att möjligheterna markförlägga växelström utreds. Vidare anses samrådsprocessen ha stora brister då den uppfattas som en envägskomunikation och inte dialog. Svenska kraftnät har tagit del av rapporten. Vi betraktar den som ett yttrande i samrådet och kommenterar den i samrådsredogörelsen i enlighet med vår gällande samrådsprocess. Huvuddelen av rapporten är deskriptiv. Den berättar om stolptyper, koldioxidavtryck, ersättningsregler etc. Rapporten är inte en samhällsekonomisk analys om man med det menar att väga nyttovärden för elmarknaden mot nyttovärden för övriga delar av samhället. Rapporten tillför dock en nyhet. Pöyry har räknat fram ett förädlingsvärde för skogen och på den grundvalen en så kallad markvinst. En markkabel skulle jämfört med en konventionell luftledning enligt rapporten ge en samhällsekonomisk vinst på 260 miljoner kronor över 70 år. Den extrainvestering som krävs för detta, ca miljoner kronor samt investeringens kortare livslängd är emellertid inte medräknat i denna samhällsekonomiska vinst. I sammanfattningen så ställer Pöyry ett antal frågor. Är det rimligt att involvera boende och andra berörda i valet av teknisk utformning? Kan flera ledningskorridorer och tekniska utformningar hållas levande under hela projektets gång? Kan kompromisser mellan olika kraftledningsutformningar innebära mindre intrång, bibehållen leveranssäkerhet och större acceptans från berörda? Kan intrångsersättningen anpassas eller komplettera för att bättre motsvara den upplevda påverkan från kraftledningar? Finns det ömsesidiga fördelar med att kommuner och ledningsägare har en närmare dialog angående de kommande årens kraftledningssatsningar? Vem kan företräda, bevaka och säkerställa att även sociala värden ges tillräckligt utrymme? Svar till frågorna som berör det här projektet har beskrivits och besvarats både muntligt och/eller skriftligt i samrådsunderlagen, under informationsmöten och i samrådsredogörelserna. Samrådsprocess, teknikval och ersättningsregler är beskrivna både i dessa dokument och på www. Svenska kraftnät.se/utbyggnadsprocessen. 17/112

18 Under samrådstiden har vi haft öppna hus som en del av processen. Det är ett sätt för berörda att kunna få svar på frågor och för oss att möta berörda. Dessa öppna hus är en informell del av samrådet och inte ett sammanträde med förhandlingar och protokoll. Vi har under hela samrådsprocessen betonat att skriftliga synpunkter ska sändas in under samrådstiden. Vi har under samrådstiden haft många kontakter med ett stort antal berörda. Samrådsprocessen har pågått drygt två år. Under processen har frågorna ovan ventilerats. Det svenska stamnätet är baserat på växelströmteknik, som är den dominerande tekniken i elförsörjningens alla led. När vi förstärker stamnätet gör vi det vanligen med 400 kv luftledningar. Det är för att uppfylla kraven på ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat elöverföringssystem som är ryggraden i en trygg och säker svensk elförsörjning. Till grund för Svenska kraftnäts investeringar ligger en samlad bedömning av kvantifierade och kvalitativt beskrivna samhällsekonomiska effekter. Den samhällsekonomiska analysen som vi gör är en jämförelse av de samhällsekonomiska nyttovärden som en nätförstärkning medför och dess totala kostnader. Den samhällsekonomiska analysen omfattar påverkan på elsystemets och elmarknadens funktion såväl som miljöpåverkan och intrångseffekter såsom ianspråktagande av mark, påverkan på natur- och boendemiljöer m.m. Intrångseffekter har mycket stor betydelse för exempelvis valet av sträckning för en ledning. Intrång vägs också in i Svenska kraftnäts investeringsbeslut eftersom det inte är meningsfullt att gå vidare med projekt som inte kan förväntas få koncession och andra tillstånd. Intrångsersättningen följer den svenska lagstiftningen. Svenska kraftnät följer bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde (intrångsersättning) jämte ett påslag på 25 %. Uppkommer i övrigt skada för fastighetens ägare, exempelvis vägskada, ska även sådan skada ersättas eller åtgärdas. Ersättningen utgår som ett engångsbelopp i enlighet med expropriationslagen. Svenska kraftnät gör 10-årsplaner för det svenska stamnätet. Den aktuella nätutvecklingsplanen finns på Svenska kraftnäts hemsida. Planen har, innan den beslutats av Svenska kraftnät, remitteras till bland andra länsstyrelserna i Kalmar, Kronoberg och Blekinge samt Sveriges kommuner och landsting. Detta är en del i nya nätplaneringsprocesser som byggs upp på europeisk nivå. Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärkningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam 18/112

19 europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov. Nätutvecklingsplanen beskriver bland annat planeringsförutsättningar, drivkrafter för nätinvesteringarna, utmaningar, elsystemet och investeringsplanen med pågående och planerade investeringar. Korrigering av felaktiga fakta i rapporten Rapporten innehåller sakfel som vi vill korrigera. Avsnitt 5.3 Pöyry påstår att stamnätet består av 2 % 400 kv-växelströmskablar (2015) vilket motsvarar ca 30 mil. År 2015 fanns 4 mil markkabel varav endast 8 km är 400 kvväxelströmskabel (mellan Sverige och Danmark). Resterande 3,2 mil är 220 kvväxelströmskablar. De 2 % (ca 30 mil) som Pöyry redovisar ska alltså vara ca 0,05 % (ca 8 km). Pöyry skriver också att effektförlusterna i ett AC-kabelförband är så höga att effekt inte kan överföras längre sträckor. Detta stämmer inte. Det är egengenereringen av reaktiv effekt i en kabel som är begränsande. Förlusterna i ett kabelförband är lägre än i en luftledning. Avsnitt 6.1 I skriver Pöyry att I åkermark utgörs markintrånget av den yta som tas i anspråk av stolpar, stag och andra anordningar som utgör hinder för jordbruket. Detta är inte korrekt eftersom ostagade stolpar så gott som alltid används i åkermark talar om skyddsområde i sidled för kabelschakt på fem meter och anger bredden av kabeldiket till fyra - sex meter. Detta är en underskattning då man inte har tagit hänsyn till kapaciteten på kablarna. I själva verket krävs en tredubbling av antalet kablar för att förbandet ska vara jämförbart med en luftledning. Se bilden nedan där två kablar parallellförläggs. 19/112

20 Skyddsavståndet uppgår då till minst 20 meter. Avsnitt 6.6 I talas om kostnader och markkabel i befintliga ledningsgator. Där har utelämnats att 1. De nio omriktarstationer som krävs för likströmsalternativet inte kan förläggas i närheten av befintlig ledning. 2. Markförhållandena är besvärliga och till stora delar måste spräng- och schaktarbeten ske för sex kablar. Detta är inte genomförbart i befintlig ledningsgata ur driftssäkerhets- och personsäkerhetsaspekt. Pöyry konstaterar också att likströmsteknik är möjligt. Svenska kraftnät har tydligt i samrådsmaterialet visat varför likströmsteknik inte kan användas i just detta projekt. Pöyry påstår att kabel och luftledning kan blandas i en förbindelse för att undvika komplikationer. Ett sådant utförande skulle dock få betydande konsekvenser för driftsäkerhet och projektekonomi. Kostnadsjämförelse Vi har också några kommentarer till tabell 1 i avsnitt Pöyry kommenterar att kostnaderna för framtida tekniskt och skogligt underhåll inte tas med i Svenska kraft- 20/112

21 näts kalkyl. Kostnaderna för skogligt underhåll och ersättningar är erfarenhetsmässigt mellan 0,1 3,7 % av totalkostnaderna för ett projekt. Pöyry har i sin beräkning av samhällsekonomisk vinst och jämförelse mellan alternativen endast tagit med kostnaderna för projektet vad gäller skogligt underhåll och ersättningar men uteslutit byggkostnaderna, vilket är den stora kostnaden. En sådan jämförelse skulle överslagsmässigt ge en kostnad för alternativen enligt följande: Alt. a) ca miljoner kronor. Detta är i princip Svenska kraftnäts förslag. Alt. b) Alternativet är tekniskt oacceptabelt då det innebär sambyggnad av de två 400 kv-ledningarna. Svenska kraftnäts systemstudier underkänner denna lösning. Alt. c) miljoner kronor. Detta gäller markkabel. De alternativa investeringskostnaderna av genomförbara alternativ är eller miljoner kronor för en samhällsnyttig investering att ställas mot en markvinst på 260 miljoner kronor. Svenska kraftnät förordar alternativ a med en luftburen växelströmsledning. Alternativet ger önskad förstärkning av stamnätet på ett driftsäkert och kostnadseffektivt sätt. Svenska kraftnät beklagar att samrådet upplevts ha brister. Vi gör vårt yttersta för att alla intressenter ska få komma till tals vid möten eller via telefon- och brevkontakter och det kompletterande samrådsunderlaget är ett resultat av att Svenska kraftnät beaktat inkomna synpunkter på alternativa sträckningar. Samrådets utlysning och samrådsunderlagets utformning är gjort enligt praxis och miljöbalkens regler, detta beskrivs utförligare i kapitel 1 och Avseende teknik redovisas ytterligare kommentarer i kapitel 3, se särskilt avsnitt 3.5 Teknikval. För en generell kommentar om stamnätets uppbyggnad hänvisas till avsnitt 3.2, avseende val av sträckning hänvisas till avsnitt 3.6 och för övriga kommentarer om samhällsekonomiska analyser hänvisas till avsnitt 3.9. #52/122 Lantbrukarnas Riksförbund Sydost skriver att de inte önskar att ta ställning till de olika sträckningsförslagen eftersom de inte vill ställa markägare mot markägare i de olika förslagen. LRF anser att portalstolpar tar alltför mycket produktiv jord- och skogsmark i anspråk och har tidigare yttranden föreslagit alternativ som tar så lite mark som möjligt i anspråk. Vidare anser LRF att dialogen och möjligheterna till att påverka är minimal. De 21/112

22 alternativ som presenteras är enbart för Svenska Kraftnäts kalkyler. Svenska Kraftnät borde ligga i frontlinjen när det gäller marksnål ny teknik i elöverföring. LRF vill se alternativ både i stråk, olika tekniker i stolpar, markförläggning med mera när man bygger ny infrastruktur. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika sträckningsförslag där en mängd aspekter vägs mot varandra och det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö väljs. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 3.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 3.5 om teknikval, avsnitt 3.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 3.6. #54 Nybro-Emmaboda Fågelklubb framför att av de givna alternativen 1, 2 och 3 a-f anses alternativ 1 vara bäst, då det går längst från Öasjö och våtmarkerna väster därom. Alternativ 2 anses i stort sett vara likvärdigt med alt. 1 och kan också accepteras. Alternativ 3 anses inte vara bra då det går väldigt nära ett område med höga naturvärden och ligger nära Lille Skäresjö. Det nämns i texten att en inventering av flora och fauna kommer att göras senare. Det hade varit mycket bättre om man hade börjat med dessa inventeringar, så hade det varit lättare att ta ställning för och emot olika alternativ. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Eftersom det ännu inte är beslutat var ledningen ska byggas kan inte utlåtanden om artförekomster göras. Kommande projektering av ledningen kommer tillsammans 22/112

23 med genomförda inventeringar att ge tydligare svar så att hänsyn kan tas till de förekommande biologiska värdena i kommande miljökonsekvensbeskrivning, MKB. #60/117 E.ON Elnät Sverige AB yttrar att i samband med den planerade 400 kv luftledningen finns ett förslag om att Svenska kraftnäts ledning ska sambyggas med bolagets 130 kv-ledning. Förslaget innebär att bolaget kommer att behöva söka ny koncession då bolagets ledningssträckning kommer att förändras. Men projektet berör inte bara en sambyggnad utan kommer även beröra stora delar av bolagets lokala nät samt andra regionnätsledningar. E.ON Elnät Sverige AB hemställer att bolagets rättigheter beaktas på så sätt att Svenska kraftnät som ägare av den nya ledningen ingår avtal som kommer att upprättas under projektets gång. Sådant avtal är en förutsättning för att E.ON Elnät kan godta en förläggning av nya ledningar inom område för bolagets befintliga. E.ON Elnät har för avsikt att inte vidta några ombyggnationer (om sådana kommer att krävas till följd av den nu aktuella nyförläggningen) förrän avtal har träffats enligt ovan. E.ON Elnät har utöver luftledningar även markförlagda ledningar och det är viktigt att i god tid innan projektstart beställa kabelvisning för att lokalisera dessa samt kontakta E.ON för samråd för att utreda vilket avstånd som måste hållas mellan ledningarna för att undvika induktion vid normal drift av kraftledningarna. Vidare förutsätter E.ON att de kontinuerliga möten som hafts med Svenska Kraftnät fortsätter under projekts gång. Svenska kraftnät kommer att fortsätta samordna med E.ON under projektets gång, ett antal möten har hållits i frågan och samordningen fortsätter kontinuerligt. #127 Misterhults LRF- avdelning yttrar sig för sträckan Hagaberg- Baggetorpskvarn. Avdelningen yrkar på att Svenska kraftnät omprövar sina planer på en ny 400 kv-luftledning i området och istället använder sig av ny teknik med en markkabel. Avdelningen skriver att då Sydvästlänken gick att bygga med markkabel så borde det gå att göra det i detta område. Avdelningen yttrar vidare att luftledningar tar mycket mark i anspråk och att ersättningen till markägare i dagsläget bara är en engångssumma. LRF-avdelningen anser att det skulle vara på sin plats med en årlig indexreglerad ersättning. 23/112

24 Misterhults LRF-avdelning tar även i yttrandet upp att närboende oroas över magnetfält och hälsorisker från en luftledning, samt att magnetfälten även kan ge problem med mobiltäckningen i området, något de ser som ett problem då den fasta telefonin området för närvarande nedmonteras. Avdelningen yttrar att en markkabel inte ger samma markintrång eller magnetfält, samt kan anpassas att gå runt gårdar istället för i exakt raka linjer, något som ger större hänsyn till boende i området. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall finns i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt och avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd kabel. Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro, se avsnitt 3.11, specifikt styckena och #130 Ljungbyåns Vattenråd, #131 Norra Möre Vattenråd kräver att alternativ till föreslagna teknik och material måste utredas och jämföras. Vattenråden pekar på två huvudsakliga punkter; en ny värdering av alternativ till kreosot samt att markledning föredras. Vattenråden uttrycker oro för att ledningarna leds genom Natura 2000-område, dricksvattentäkter och naturreservat, där de kan kreosotpåverka grundvatten, vattenmiljöer och närmiljöer längs med vattendrag. Vattenråden skriver att trots att en dispens finns från EU-kommissionen för att använda kreosot fram till år 2017 under villkor att alternativa medel ska utvecklas så har Svenska kraftnät inte tagit med några alternativa lösningar i samrådsunderlaget. Vattenråden anser vidare att den LCA som Svenska Kraftnät hänvisar till är otillräcklig och ej aktuell (2009). Vattenråden är också bekymrade över de andra livsmiljöeffekter som en luftburen ledning medför, som minskat rekreationsvärde i skog och på vatten och ökat elektromagnetisk strålning, och anser att markkabel alltid är att föredra utöver en luftledning samt att kabeln bör anläggas längs med befintlig infrastruktur. 24/112

25 Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Mer om detta redovisas i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt avsnitt 3.5 Teknikval. Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro se avsnitt 3.11, specifikt styckena och #108 Östra Smålands Ornitologiska Förening (ÖSOF) och Nybro- Emmaboda Fågelklubb (NEFk) (delen mellan Markustorp och station Nybro) noterar att Svenska kraftnät angående sambyggnad skriver att "en förutsättning för en sambyggnad är att varje sträcka i sin helhet sambyggs. Att sambygga korta delar är inget alternativ eftersom det skulle försämra driftsäkerheten samt försvåra underhållet". Föreningarna antar när det gäller sträckan Markustorp station Nybro att södra ändpunkten är transformatorstationen nordväst om Nybro stad och att norra ändpunkten för sambyggnaden med E.ON Elnäts ledning är en dryg km norr om byn Markustorp och en dryg km öster om Blomkulla, där den nya 400 kv-ledningen kommer norrifrån. Föreningarna noterar att på de bifogade kartorna ser man inte sträckan från norra änden på alternativ 2 och norrut till Markustorp, men utgår ifrån att en sambyggnad gäller även där om det blir sambyggnad. Föreningarna anser att alternativ 2 ger minst påverkan på boendemiljö och landskapsbild. Alternativ 2 påverkar ängs- och hagmarkerna minst, medan produktionsskogen påverkas mest. Hade alternativ 2 inte vinklat av mot VSV utan fortsatt rakt mot SSV och nått befintliga ledningar ca 200 m öster om Rismåla göl, så hade ännu mer hagmark kunnat sparas. Det hade varit att föredra. Då hade man kunnat följa befintlig ledningsgata västerut till station Nybro. Föreningarna anser vidare att SOF BirdLife Sverige talat emot julgransstolpar i öppna landskap, då de utgör en barriär för rovfåglar. I öppna landskap anses det bättre att 25/112

26 bygga luftledningar på bredden i horisontell utsträckning för rovfåglarnas skull. Då alternativ 2 mest går genom skogsmark anser föreningarna att julgransstolpar kan användas. Det är en liten bit precis väster om Markustorp samt ett par områden öster och söder om Östra Bondetorp där ledningen går över öppen mark. Skulle det ske många olyckor med dödade rovfåglar anser föreningen att man bör sätta upp färgade klot på ledningarna för att påvisa faran för passerande fåglar. Vilken färg man ska välja varierar för olika arter. Sammantaget förordar föreningarna alternativ 2b. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall finns i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt och avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd kabel. Huvuddelen av sträckan Ekhyddan-Nybro planeras att byggas parallellt med befintliga ledningar. Den nya ledningen planeras då bli ungefär lika hög som den befintliga 400 kv-ledningen. Att sambygga den nya ledningen med de befintliga 400 kv-ledningarna undviks av driftsäkerhetsskäl, se mer om detta i avsnitt 3.4. #123 Södra, Kalmarsunds skogsbruksområde anser att 400 kv-ledningen mellan Ekhyddan och Nybro ska utgöras av markkabel. Vidare anser föreningen att den ekonomiska ersättningen för markintrånget endast motsvarar en bråkdel av vad skogsmarken producerar och att ett rationellt och framgångsrikt brukande av skogsmarken förhindras. Föreningen påtalar även oron för strålning och elektromagnetiska fält samt att de flesta skogsägare är certifierade och inte tillåter kreosot i naturen. Föreningen föreslår att om Svenska kraftnät väljer att anlägga markkabel ser vi det angeläget att i ett tidigt skede hjälpa till med att skapa markägarträffar för att tillsammans kunna hitta stråk i landskapet där markkabel gör minst åverkan. 26/112

27 Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Mer om detta redovisas i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt avsnitt 3.5 Teknikval. Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro, se avsnitt 3.11, specifikt styckena och Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Berörda fastighetsägare och allmänhet - Hagaberg till Baggetorpskvarn #97/107 Daniel Backskär anser att förutsättningarna för beslutet att bygga ledningen har förändrats i och med E.ONs/Unipers planer för den framtida produktionen på Simpevarpshalvön, där två av tre produktionsanläggningar skall fasas ut istället för att effekthöjas. Backskär önskar se en annan teknisk lösning till exempel om det går att förstärka befintlig 130 kv ledning eller att höja spänningen som går via Oskarshamn och Hornsö till Nybro, alternativt se en växelvis sambyggnad för att undvika de ledningskorsningar som Svenska kraftnät till varje pris vill undvika. Backskär rekommenderar även att skarvning av fas eller jordlinor inte sker mitt på ett spann utan mellan avspänningsisolatorerna. Backskär håller inte med att bedömningarna av alternativen i samrådsunderlaget. Och anser att de tidigare bedömningsgrunderna omkullkastats sedan tidigare underlag. Den enda positiva med att dra ledningen söder om befintlig ledning är att undvika två korningar medan de negativa konsekvenserna på boendemiljö, natur och kulturmiljö är betydligt fler och viktiga utvärderingskriterier. 27/112

28 Backskär förutsätter även att alternativ 1 och inte bara alternativ 2 omfattas av den MKB som ska tas fram avseende naturreservatet och kompensationsåtgärder. Det framgår inte idag vilka kompensationsåtgärder som ska vidtas. Fler fastighetsägare kommer lida skada av att kraftledningen nu föreslås söder om den befintliga ledningen. Även områden med höga naturvärden, fornlämningsytor, Virån och Natura 2000 område kommer att påverkas om ledningen placeras söder istället för norr om befintlig ledning. Placeringen av vinkelstopen vid Stora Fighult 1:10 skulle även tekniskt vara lättare att bygga på norra sidan. Enligt Backskär är boniteten bättre söder om befintlig ledning, så av ekonomiska skäl föredras det norra alternativet. Ersättningen borde rimligtvis hänga samman med produktionsbortfall och inte en engångsersättning. Svenska kraftnät tackar för alla synpunkter och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt och Se även generell kommentar avsnitt behovet av en ny ledning och angående parallellbyggnad med annan infrastruktur. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att förbättra stamnätets överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. En avveckling av produktionskällor påverkar inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som tidigare producerades lokalt. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. #125 Jan-Erik Karlsson m.fl., fastighetsägare till Släthult 1:38, yttrar att förutsättningarna för en ny 400 kv-kraftledning borde ha ändrat i och med att både kärnkraftverken 01 och 02 har fasats ut. Vad gäller tekniska lösningar saknar fastighetsägaren alternativet julgransstolpar, med två parallella ledningar som monteras i samma stolpar, då detta är något som 28/112

29 byggs på andra ställen och inte tar ny mark i anspråk samt gör befintlig kraftledningsgata något smalare. Av de föreslagna alternativen anser fastighetsägaren att alternativ 1 norr om befintlig 400 kv-ledning är att föredra för egen del, detta då mindre produktivt skogsbruk tas i anspråk på alternativet, utan mest åkermark påverkas. Fastighetsägaren yttrar att kraftledningen även i alternativ 1 hamnar längre från föräldrahemmet (fastighet 1:43). Fastighetsägaren yttrar även att han anser att en översyn av systemet för ekonomisk ersättning vid intrång på den egna marken måste genomföras, då mark som tas i anspråk är som ett arrende under lång tid och även en årlig ersättning då bör erhållas. Han yttrar även att ingen ersättning idag utgår för ängs- och åkermark, som kunde användas för framtida skogsproduktion om inte kraftledningen funnits och anser att Svenska kraftnät borde bidra med nya ersättningsregler för en bättre dialog med markägare. Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i avsnitt 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Frågan om sambyggnad redovisas under avsnitt 3.4 och teknikval i avsnitt 3.5. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Se även generell kommentar avsnitt behovet av en ny ledning och angående parallellbyggnad med annan infrastruktur. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att förbättra stamnätets överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. En avveckling av produktionskällor påverkar inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som tidigare producerades lokalt. #134 Carl-Inge Karlsson yttrar att St. Laxemar 1:15 ej anses lämplig för den nya ledningen enligt beslut från länsstyrelsen , och att en ny diskussion är onödig. Fastighetsägaren yttrar att samma krav som förut står fast och att Svenska kraftnät måste lösa problemet, samt att markkabel kan diskuteras. 29/112

30 Skäl till varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt och Det beslut som meddelades den 11 januari 2016 avsåg tillstånd till förundersökning ( ). Initialt så ingick St. Laxemar 1:15 i ansökan men Svenska kraftnät återkallade ansökan i den delen med följden att länsstyrelsen avskrev ärendet avseende den fastigheten. Länsstyrelsen har alltså, i det ärendet, inte gjort någon bedömning av fastighetens lämplighet. #121 Inge och Eva Svensson äger fastigheterna Skrikebo 1:31, 1:32 och 1:37 och anser att markabel, alternativt julgransstolpar skall användas genom Natura 2000 området på fastighetsägarnas marker för att undvika kreosotbehandlade nya fundament. Fastighetsägarna förespråkar Alternativ 1 norr om befintlig ledning och undrar varför alternativ 1 norr om befintlig ledning inte tycks finnas i deras fall, nya ledningsdragningen växlar om strax nordöst om deras fastighet. Fastighetsägarna påtalar även att vid beräkning av kostnader för luftburen ledning/jordledning finns utrymme för täckning av produktionsförluster. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Skyddsåtgärder kommer att vidtas i byggskedet för att undvika utsläpp eller andra konsekvenser för vattenmiljöer. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt I driftskedet har elledningarna ingen påverkan på vattenmiljöer och bedöms inte påverka Natura 2000-områdets bevarandevärden (vattenmiljöer). Att anlägga en ny ledning på norra sidan om befintlig 400 kv-ledning i denna passage har inte funnits som alternativ eftersom det skulle medföra ett långt sjöspann över Natura 2000-området Viråns vattensystem. Förordat alternativ är söder om befintlig ledning för att undvika korsningar. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. #140 Kjell och Ulf Gabrielsson är fastighetsägare som redan i dag genomkorsas av en 400 kv-ledning, den s.k. Alvestaledningen. Fastighetsägarna anser att förslaget till breddning och samlokalisering av ytterligare en 400kV-ledning får förödande konse- 30/112

31 kvenser för ett långsiktigt och uthålligt brukande. Den nuvarande Alvestaledningens passage över fastigheten anses redan ha påverkat fastighetens värde och brukningsmöjligheter. Fastighetsägarna anser att det finns möjlighet att lägga en markkabel. Ingen utredning för markkabel är gjord för sträckan Ekhyddan Nybro vad avser kostnader och minskad påverkan på miljön. Om markkabel används kan den förslagsvis dras i anslutning till E22. Fastighetsägarna påtalar att ingen utredning är gjord att förändra ovan sträckning till högstolpar för att minska påverkan på miljö och intrång på berörda fastigheter. Fastighetsägarna påtalar att beslutad neddragning av Simpevarp kommer att påverka den effekt som skall matas ut på ledningsnätet, var finns den utredningen och går det inte att använda befintligt nät som blir ledigt? Svenska kraftnät driver ett projekt som skall bistå med effektöverföring till andra länder. Fastighetsägarna anser att det inte bara är i nationellt intresse och därför behöver samrådet utökas till att gälla även detta. Fastighetsägarna har hört att reglerna och miljöhänsynen för avverkning i Natura 2000 områden skiljer sig åt mellan fastighetsägare och vid avverkningar av Svenska kraftnäts ledningskorridorer och att detta behöver prövas i Europadomstolen för att se om svenska statliga myndigheter har den rätten när svensk lagstiftning säger något helt annat. Fastighetsägarna anser att följande ska beaktas gällande fastigheten Baggetorp 1:12: För att få så liten påverkan på den mänskliga hälsan anser fastighetsägarna att en ev. dragning av ny luftledning sker norr om befintlig ledning. Fastighetsägarna vill inte att någon växling till södergående ledning sker på deras fastighet. Det förslag på växling som sker på fastigheten avvisar fastighetsägaren helt p.g.a. att det görs inom Natura 2000 område. En växling vid den känsliga biotopen Grytsjön stör djur och växtliv. Fastighetsägarna framför att det för några år sedan anlades en fiskväg av Länsstyrelsen i Kalmar Län vid Skrikebo kvarn på fastigheten för att underlätta för öring att kunna vandra upp i Vira-ån. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen har skriftligen meddelat att all huggning längs Vira-ån skall undvikas eller ske mycket varsamt. Inga skuggzoner längs vattendraget får tas bort. 31/112

32 Svenska kraftnät tackar för alla synpunkter och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall finns i avsnitt 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt och Övriga synpunkter som yttrandet tar upp finns i avsnitt 3.2 behovet av en ny ledning, angående parallellbyggnad med annan infrastruktur och 3.5 teknikval. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att förbättra stamnätets överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. En avveckling av produktionskällor påverkar inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som tidigare producerades lokalt. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Svenska kraftnät följer gällande lagstiftning och för alla passager genom exempelvis Natura 2000, naturreservat eller biotopskydd behöver Svenska kraftnät söka dispens för avverkning, där dels samhällsnyttan ska vägas mot naturvårdsintresset, dels en redovisning av varför just detta alternativ valts ska ingå. Vid känsliga vattendrag/passager kan lägre trädridåer generellt behållas för att bevara skuggzoner i vatten. #141 Karl-Johan Axelsson anser att de utsatta remiss- och samrådstiderna är för korta i relation till de mycket komplicerade frågor som vi som lekmän skall sätta oss in i för att kunna medverka i beslutsprocessen. Fastighetsägaren utrycker en stark oro över försämrad livskvalitet och påtalar att han redan idag är påverkad av den befintliga 400kV-ledningen, den s.k. Alvestaledningen, som styckat sönder produktiv skogsmark och Lilla Fjälltorpet, en vacker och sammanhållen gårdsmiljö med anor tillbaka till 1800-talet. Fastighetsägaren påtalar att någon skälig ersättning inte betalades ut då. En breddning och samlokalisering med en ny 400kV-ledning anses helt förstöra fastighetens gårdsmiljö och att inget av alternativen är acceptabla när det gäller påverkan på boendemiljön vid gården. Fastighetsägaren anser att den planerade breddningen av Alvestaledningens kraftledningsgata för att möjliggöra bygget av en ny parallell 400kV-ledning kommer att ytterligare sänka vär- 32/112

33 den på dennes fastigheter och försämra möjligheterna till ett långsiktigt och uthålligt skogsbruk. Fastighetsägaren förordar en linjesträckning norr om den befintliga 400kV-ledningen, alternativ 1, som anses ge minst påverkan på boendemiljön. Hur valet av passage än blir anses de två alternativen en gång för alla fullständigt utplåna och ödelägga vad som i miljöbalken kallas en god bebyggd miljö. Med ytterligare en 400kV-ledning inpå fastigheterna anses det inte gå att erbjuda en strålningssäker och sund närmiljö för de som bor och lever på gården. Fastighetsägaren har ingen tilltro Svenska kraftnät magnetfältpolicy och ledningen uppfyller inte de säkerhetsavstånd som Oskarshamns kommun antagit när det gäller avståndet mellan högspänningsledningar och människors bostäder. Trots att man åberopar en rad forskningsresultat finns det mycket som talar för att miljöbalkens tal om försiktighetsprinciper skall tillämpas. Med tanke på närheten mellan ledningen och boendemiljön kräver fastighetsägaren att en oberoende mätning av strålningsnivåerna görs över längre tid vid Lilla Fjälltorpet, gärna ett år med fullt flöde, så att tider med hög last kommer med i mätningen. Fastighetsägaren anser att den högre kostnaden och den komplicerade korsningen av den befintliga ledningen måste vara underordnade problem. Målet i miljöprövningen måste vara att så långt möjligt undvika ytterligare närmanden till bostaden på Fjälltorpet. Om det södra alternativet väljs ser fastighetsägaren ingen annan lösning än att fastigheten måste lösas in och avvecklas som åretruntbostad. Fastighetsägaren påpekar att det är en tvingande men föga belönande lagstiftning. Fastighetsägaren understryker att det är dags för staten och Svenska kraftnät att ta sitt ekonomiska ansvar för den totala belastningen på berörda fastigheter. När det kommer till värderingar av nya markintrång, förändringar av landskapsbilden och platsens upplevelsevärden, speciellt vid Lilla Fjälltorpet, måste allt detta beaktas. Värdet på fastigheter och boendemiljöer måste beräknas utifrån ett läge före själva exploateringen och förstörelsen av boendemiljön. Fastighetsägaren har i omgångar påtalat för Svenska kraftnät, vikten av att redovisa en arealsiffra för det totala markintrånget (ledningsgator, vägar etc.) på varje enskild fastighet och att utifrån denna totala belastning starta ersättningsdiskussionen på varje fastighet. Detta anses ge en mer rättvis bild av hur mycket staten egentligen betalar för sitt intrång. 33/112

34 Svenska kraftnät tackar för alla synpunkter och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. I det nu aktuella kompletterande samrådet anser Svenska kraftnät att en tid om fyra veckor är en skälig tidsperiod för att sätta sig in i underlaget och lämna synpunkter. Vi har i projektet inlett samråd redan 2014 och haft samråd i två omgångar med längre svarsperioder. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar avsnitt behovet av en ny ledning, angående parallellbyggnad med annan infrastruktur. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Där framgår att Svenska kraftnät som statlig myndighet inte kan använda andra ersättningsformer än de som enligt lag ska gälla för sådana här ärenden. En förändring av ersättningssystemet är en politisk fråga. Vidare görs inte skillnad på små eller stora skogsägare i det avseendet, ersättningsnivåer ska vara samma för alla. Miljöskada utifrån försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga intrångsersättningar. I ansökan om koncession för ledningen kommer en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, att ingå som utförligt kommer att beskriva varför ansökt sträckning valts. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att utformas efter miljöbalkens regler som bland annat tar hänsyn till sociala värden som människors hälsa och rekreationsvärden. #142 Joakim och Carolin Kenczek påtalar att de som fastighetsägare redan kommit att kraftigt påverkas av statens kraftnät. Fastigheten genomkorsas redan av en 400 kv-ledning, den s.k. Alvestaledningen och förslaget till breddning och samlokalisering av ytterligare en 400kV-ledning anses få förödande konsekvenser för ett långsiktigt och uthålligt brukande. En dragning norr eller söder om nuvarande Alvestaledning bedöms påverka fastighetsvärdet negativt. Fastighetsägarna håller inte med Svenska kraftnät som menar att den nya ledningen är för att tillgodose allmänna intressen. Fastighetsägarna påtalar att den planerade led- 34/112

35 ningen avses utgöra en export av el via Baltkabeln och har ingen som helst betydelse för landets energiförsörjning. Reaktor O2 har redan stängts ner och O1 är näst på tur Fastighetsägaren ifrågasätter de gamla tekniska lösningarna som Svenska kraftnät använder i det svenska elnätet. Svenska kraftnät tackar för alla synpunkter och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar avsnitt behovet av en ny ledning, angående parallellbyggnad med annan infrastruktur. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att förbättra stamnätets överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. En avveckling av produktionskällor påverkar inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som tidigare producerades lokalt. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt /112

36 2.5 Berörda fastighetsägare och allmänhet Ruda #35 Fam. Emrin anser att Alt 1 och Alt 2 är de alternativ som påverkar landskapsbilden och naturmiljön minst, då de dras fram i stort sätt i befintlig ledningsgata. Alt 3 är sämsta alternativet då landskapsbilden över den vackra Emådalen mellan Högsby och Gillberga störs med en ny kraftledning och påverkar boendemiljön störst. Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #38 Jenny Andersson, Karl Johan Johansson anser sedan tidigare att en ny ledning skall vara markbunden. En sådan ledning har vi ingen invändning mot. Som ägare till fastigheten Ruda 1:20, inkluderande bl. a. reservatet Rudalund förordas självklart alternativ 3 och 4. Samtidigt inser fastighetsägarna lika självklart de nackdelar alternativ 3 och 4 har för boendemiljöer runt om fastigheten. När det gäller alternativ 2 har fastighetsägarna i tidigare samråd redovisat sina synpunkter. Det är det absolut sämsta alternativet för fastighetsägarna, inte minst för den splittring av fastigheten den innebär och den betydande värdefulla skogsareal den ianspråktar. Ett slutligt förslag från Svenska kraftnät enligt alternativ 2 kommer fastighetsägarna att överklaga i alla instanser. Även alternativ 1 är negativt för deras fastighet men är beredda diskutera alternativet under förutsättning att samförstånd uppnås om en rimlig värdering av intrånget. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät är medveten om det intrång den planerade ledningen kan komma att innebära på er fastighet och fortsatt dialog kommer att ske under projektets gång. En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall finns i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt och samt avsnitt 3.11 angående elektriska och magnetiska fält. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande 36/112

37 exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. #39 Martin Joelsson m fl. påpekar att inte alla berörda av projektet har erhållit utskick om kompletterande samråd. Alternativ 3 som kommer gå rakt genom Gillberga och Strömsnäs är det minst lämpliga alternativet. Alternativen verkar omfatta lika mycket produktiv skogsmark som kommer tas ur produktion. Därtill kommer flertalet bostäder med största risk att bli otjänliga. Detta eftersom ingen vill vistas i närheten av en stor kraftledning vars inverkan på människors och djurs hälsa inte i tillräckligt hög grad och under längre tid har utretts. Vad gäller ersättning uppfattas den vara alldeles för låg i relation till vad villaägare får utstå. Vidare anses det markintrång som Svenska Kraftnät förespråkar gå helt emot vad som kan betecknas som långsiktigt utnyttjande av en nationell resurs i enligt svensk skogsvårdslag. Invånarna i Gillberga anser att man tillsamman med samtliga berörda parter borde kunna arbeta för och möjliggöra ett framtida nergrävt alternativ eller liknande. Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Svenska kraftnät beklagar om någon berörd inte nåtts av utskicket. Utskick baseras på adresser till samtliga mark- och fastighetsägare inom utredningsområdet som tas direkt från Lantmäteriets fastighetsregister. De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter. För synpunkter om teknikval, se särskilt och avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd kabel och 3.7 avseende markbehov. #40 Anders Boberg framför, ifall alternativ 4 realiseras, vill Anders Boberg att Svenska Kraftnät betalar kostnaderna för flytt av en friggebod som ligger på hans tomt. 37/112

38 Utifrån kartan i samrådsunderlaget anser Boberg att friggeboden kommer hamna mycket nära kraftledningen. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. #42 Jens Anker Hansen förespråkar alternativ 1 som passerar genom Rudalunds naturreservat. Alternativ 2 borde vara andra alternativ ifall det inte är möjligt att använda alternativ 1. Båda alternativ 3 och 4 anses kommer ha mycket stora konsekvenser för boendemiljö och landskapsbilden. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. #46 Lars Alldén inkommer med synpunkter gällande natur- och kulturvärden inom sträckan för alternativ 3. Alldén påpekar att området även är av riksintresse för kulturminnesvården, vilket inte framgår av samrådsunderlaget och heller inte är utmärkt på kartan i bilaga 3. Svenska kraftnät noterar påpekandet och kommer beakta detta vid framtagandet av en MKB. #72 Roger Sjöström frågar om det är möjligt att höja ledningen med meter så skogen kan stå kvar samt undervegetation. Vid val av stolpar och placering sker en avvägning mellan till exempel; framkomlighet, konstruktion, underhåll och landskapsbild. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Att bygga högre stolpar än nödvändigt ger en större påverkan på landskapsbilden, starkt ökad materialåtgång och anses inte samhällsekonomiskt motiverat. # Magnus Sandholm är ägare till fastigheten Libbeböle 1:15, Högsby Kommun. Fastighetsägaren framför att han helt är emot ledningen och ber Svenska kraftnät att utreda en nedgrävning alternativt uppgradering av den befintliga. 38/112

39 Fastighetsägaren förordar, om inte ovanstående går att tillmötesgå, en dragning väster om befintlig ledning. Då anses det privata markintrånget mindre och att större delen av ledningen går då på Sveaskogs mark. Att befintlig ledning går att korsa ser vi i alternativ tre vilket kan vara ett alternativ under förutsättning att vinkelstolpen placeras nordost på Sveaskogs mark. Av de alternativ som presenteras på samrådskartan förordas alternativ 1, alltså parallellt med befintlig ledning. Av de alternativ Svenska kraftnät presenterar ser fastighetsägaren alternativ 4 som ett hån mot alla markägare i området. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall finns i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt behovet av en ny ledning, och avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd kabel. 39/112

40 2.6 Berörda fastighetsägare och allmänhet Passage norr om Alsterbro #5 Anneli Adolfsson, Ingela Johansson och Annika Alm förordar i första hand alternativ 1 och i andra hand alternativ 3e-3f. Ifall alternativen som presenteras i samrådet realiseras och luftledningen byggs innebär detta stora värdeförluster. Fastighetsägarna förutsätter att Svenska Kraftnät ersätter värdeförlusten enligt gällande marknadsvärden för aktuellt markområde. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Vad gäller ersättning följer svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. #18 Lise-Lotte och Mats Bäckström förordar förslag 3a vilket innebär att den nya ledningen går i gränsen mot Holmaryd 1:9. Förslag 3b-f innebär att ledningsdragningen kommer närmare våra boningshus och går över mark med höga kulturella värden. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #26 Gunilla och Bengt Gustafsson anser att alternativ 3 a till 3 f är de bästa då hela delningens "spetspåverkan" hamnar på impedimentsmark. Denna impedimentsmark har betydligt mindre ekonomiskt värde för skogsbrukarna. Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #23/29 Ann-Louise Pettersson bestrider förslaget att bygga ytterligare en luftledning över hennes fastighet. På fastigheten finns redan en luftledning vilket medför att 40/112

41 marken inte kan nyttjas till fullo vad gäller skogsproduktion och innebär ett omfattande produktionsbortfall. Om luftledningen kommer till stånd yrkas det för att alternativ 3, där den planerade ledningen följer den befintliga ledningen, väljs. I andrar hand yrkas det på alternativ 2. Alternativ 1 anses medföra ett mycket stort markintrång. Markförläggning eller julgransstolpar anses medföra väsentligt mindre markintrång. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall finns i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt och #43 Birka Alrune och Nicholas Durin (översatt från danska) är fastighetsägare till Mjöshyltan 2:4 och anser att de val och alternativ som presenteras kommer att få stora negativa effekter på deras egendom, skog och natur. Placering av stolpar och avskogning i alternativ 1 och alternativ 2, 3a, 3b och 3c ligger mycket nära egendomen. Alternativ 1, 2, 3a, 3b och 3c är alla ca m från husgrunden (mätt i Svenska Kraftnät kartor). Alternativ 3d är ca 350 m från grunden. Förutom stolpar och ström, förväntas också en säkerhetszon med en avverkning av skogen med upp till m på varje sida av ledningen. Resultatet blir att både stolpar, ledningar och en permanent avskogning blir ca 125 m från egendomen. Om fastighetsägarna tvingas att välja anser de att Alternativ 3e och 3f är den bästa lösningen. Fastighetsägarna anser att hela rekreationsområdet runt hus "Kåralund", och känslan av orörd natur kommer att försvinna och ha en stor inverkan på den kvalité som platsen ger dem. Sveaskog planerar även röjning av skogsmark runt egendomen som gör att planerade ledningar och stolpar skulle bli ännu mer påtagliga runt egendomen. Fastighetsägarna anser även att fastigheten kommer förlora mycket i värde och kommer att vara mycket svårt att sälja i framtiden med förekomsten av en kraftledning några hundra meter bort. Advokater är kontaktade för att få ersättning för den påverkan som ledningen skapar på miljön runt egendomen. 41/112

42 Dessutom är fastighetsägarna oroade av elektriska magnetfält så nära egendomen. Även om gränsen för det magnetiska fältet och strålning är inom det tillåtna värdet, vill de inte leva inom denna zon. Fastighetsägarna undrar varför man inte kan ställa den nya ledningen parallellt med befintlig anläggning ca 1000 m väster om den nya dragningen? Fastigheten ligger i Ekopark Hornsö vilket innefattar skydd av djur och skog och fastighetsägarna anser att området i den bemärkelsen bör vara skyddat från exploatering. Det är anmärkningsvärt att flera av de alternativa ledningarna går igenom skyddad natur i Ekopark Hornsö och att det inte nämns i Svenska kraftnäts underlag. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Det är korrekt att delar av sträckningen ligger i utkanten av Ekopark Hornsö. I val av alternativ ställs ofta olika värden mot varandra och det alternativ där den samlade påverkan är minst väljs. Miljökonsekvensbeskrivningen för ledningen kommer att utformas efter miljöbalkens regler som bland annat tar hänsyn till sociala värden som människors hälsa och rekreationsvärden tillsammans med värden för natur- och kulturmiljö. Övriga synpunkter och frågor som yttrandet tar upp redovisas i övrigt i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt kommentarer i avsnitt 3.5 angående val av teknik, 3.4 parallellbyggnad, 3.11 avseende elektriska och magnetiska fält och 3.7 avseende markbehov. Vad gäller ersättning följer svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Miljöskada utifrån försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga intrångsersättningar. 42/112

43 2.7 Berörda fastighetsägare och allmänhet Högerås #24 Britta Borg motsätter sig dragning enligt alternativ 2 Väst-Högerås. En dragning enligt alternativet skulle få förödande konsekvenser för fastighetsägaren och hennes produktionsskogsbruk. Inom alternativ 2 finns stora naturvärden, samt fornlämningar. Alternativ 2 innebär dessutom en längre sträckningslängd. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #25 Emil Carlström motsätter sig att en kraftledning dras över hans privata fastighet (alternativ Väst-Högerås) av flera anledningar. Kraftledningen kommer att dras över ett område klassat som naturvärde, avsatt som NO (naturvård utan produktionsintresse) i skogsbruksplanen. Hortamossen består av orörd äldre blandskog med grov tall och klenare gran/ björk. Även inslag av stående och liggande död ved finns. Området har i generationer lämnats orörd. En kraftledning skulle förstöra den rikliga livsmiljön i området och för all framtid omöjliggöra framtida skogsprodukter och andra möjligheter där kraftledningen dras. Skogsfastigheten ligger i ett område som är utpekat som riksintresse för vindkraft och fastighetsägare har ingått avtal med ett vindkraftsbolag, dock anses kraftledningen minska möjligheterna för att projektet kan genomföras. Kraftledning kommer med största sannolikhet innebära en rejäl värdeminskning av fastigheten. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på den alternativa sträckningen och kommer så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Eftersom det ännu inte är beslutat var ledningen ska byggas kan inte utlåtanden om påverkan på enskilda hus eller artförekomster göras. Vid projektering av ledningen kommer Svenska kraftnät ta hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns inom områden och som framkommit under de inventeringar som Svenska kraftnät har genomfört. Vad gäller ersättning följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt /112

44 #30 Björn och Ulrika Janson vidhåller tidigare yttranden om att befintliga ledningsgator bör nyttjas vid förstärkning. Av de två alternativen anses alternativ 2 Väst- Högerås ha störst negativ påverkan på miljön då det skulle inkräkta på naturskog, flera områden med höga naturvärden, nyckelbiotoper, bäckar, våtmarker som redan ingår i Kalmar läns naturvårdsplan. Vidare anses landskapsbilden och därmed vissa boendemiljöer påverkas. Alternativ 2 utgörs av icke exploaterad mark i industriellt syfte vilket delvis är fallet för alternativ 1. Alternativ 2 berör dessutom flera fastigheter, områden med höga naturvärden, fornlämningar och tar mer mark i anspråk än vad som är fallet med alternativ 1. Alternativ 2 anses även ha negativa konsekvenser för avsändarnas fastighet som utnyttjas för skogsbruk och rekreation. Motsätter sig en kraftledningsdragning enligt alternativ 2. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Miljöskada utifrån försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga intrångsersättningar. Det är korrekt att områden med utpekade värden berörs. I val av alternativ ställs ofta olika värden mot varandra och det alternativ där den samlade påverkan är minst väljs. Vid projektering av ledningen kommer Svenska kraftnät att så långt som möjligt ta hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns inom områden och som framkommit under de inventeringar som Svenska kraftnät har genomfört. #31 Lennart Rehnqwist motsätter sig alternativ Väst-Högerås. Alternativet passerar genom två biotopskydd som för tio år sedan garanterades att vara skyddad för all framtid. Fastigheten har under sista femton åren varit huvudsaklig inkomstkälla och planeras även vara det i åren framöver. Alternativ Väst-Högerås anses dock påverka möjligheterna för detta. Även försäljningsvärdet befaras minska med flera miljoner. 44/112

45 Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Vad gäller ersättning följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. #32 Mari-Ann Johansson motsätter sig en dragning enligt alternativ 2 väst Högerås eftersom det skulle påverka dagens produktionsskogsbruk på fastigheten. Vidare är även alternativ 2 det längsta alternativet. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #56 Urban och Egon Bergsell vill återigen påvisa alternativet med markförlagt kabel. Anser att eftersom rubricerad ledning främst är till för import och export borde det finnas ekonomiska förutsättningar för ersättning utöver gängse norm till skäliga marknadspriser för drabbade markägare. Efterfrågar redogörelse av nollalternativet samt beaktande av kommunala förhållningsregler gentemot magnetfält vilket nämnts i tidigare samråd. Vidare anses inte försiktighetsprincipen efterföljas med avseende på att det finns alternativ att gå i befintliga ledningsgator istället för att göra nya. En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall finns i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt och avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd kabel och 3.7 avseende markbehov. Avseende ersättning till fastighetsägare, se avsnitt 3.8. Där framgår att Svenska kraftnät som statlig myndighet inte kan använda andra ersättningsformer än de som enligt lag ska gälla för sådana här ärenden. En förändring av ersättningssystemet är en politisk fråga. 45/112

46 Svenska kraftnät tackar för synpunkten om nollalternativ vilket är översiktligt beskrivet i samråd 2 samt i bilagan till detta kompletterande samrådet. Nollalternativ kommer vidare att beaktas vid framtagandet av MKB:n. Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen. I ansökan om koncession för ledningen kommer en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, att ingå som utförligt kommer att beskriva varför ansökt sträckning valts. För alla alternativ ska dels fördelarna vägas mot de negativa konsekvenser som uppstår, dels en redovisning av varför just detta alternativ valts ska ingå. #66 Håkan Almqvist och Sonja Haas förordar alternativ Öst Högerås då det västliga alternativet är sämre på grund av att det berör flera fastigheter samt en nyckelbiotop, passerar genom områden med naturvärden och fornlämningar, samt ett område som upptagits i ängs- och betesmarksinventeringen. Det östliga alternativet ligger närmare redan exploaterade miljöer medan det västliga området ligger i relativt orörda marker. Det anses vara bättre att använda befintliga ledningsgator istället för att ta i anspråk orörd mark. Efterfrågar en flexibel inställning från Svenska kraftnät där man är beredd att kompromissa och välja lite olika lösningar utefter sträckan. Eftersom ledningen ingår i kommersiell verksamhet anses det vara rimligt att exploatören betalar hyra för den mark som man vill ta i anspråk. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Utredningskorridoren har inventerats med avseende på biologiska och kulturhistoriska värden och största möjliga hänsyn kommer att tas till dessa intressen avvägt mot boendemiljöer, naturresursfrågor och landskapsbild. De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter. För synpunkter om teknikval, se särskilt och avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd kabel och 3.7 avseende markbehov. Vad gäller ersättning följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Där framgår att Svenska kraftnät som statlig myndighet inte kan använda andra ersätt- 46/112

47 ningsformer än de som enligt lag ska gälla för sådana här ärenden. En förändring av ersättningssystemet är en politisk fråga. Svenska kraftnät är den statliga myndighet som ansvarar för att elöverföringssystemet är säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt. Svenska kraftnät är därmed inte en kommersiell aktör. #67 Åke Andersson förordar markkabel och framför att beträffande sträckningen Alsterbro-Högerås anses alternativ Väst-Högerås vara ett mindre dåligt alternativ jämfört med alternativ Öst Högerås då den inte behöver korsa väg 574 två gånger. Vidare kräver Andersson att ingen luftledning ligger närmre än 350 m från bebodda fastigheter på hela Hälleskalla. Inkommer ingen erinran från Svenska kraftnät inom 10 dagar tar jag det som att Svenska kraftnät accepterar mina villkor. Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät noterar önskemålet om 350 meters skyddsavstånd mellan ledningen och platser där människor varaktigt vistas. Svenska kraftnät har en policy om avstånd från ledningar till platser där människor varaktigt vistas baserad hur stort magnetfältet är från respektive ledning och den forskning om magnetfält och hälsa som finns, se vidare i kapitel De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter. För synpunkter om teknikval, se särskilt och avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd kabel och 3.4 avseende korsning av infrastruktur. #73 Ida Andersson uppfattar det som att Svenska kraftnät har tagit hänsyn till de fysiska skadorna som strålning från kraftledningar kan innebär men efterfrågar fokus på den psykiska ohälsan som vetenskapen om att kraftledning dras i närheten av ens hem innebär. För att undvika negativ påverkan borde ledningen markförläggas. Vidare befaras marknadsvärde på fastigheten minska. Smålands landskapsblomma Linnea växer i den föreslagna ledningsgatan, den är inte fridlyst men mycket sällsynt i Kalmar. 47/112

48 Bifogat karta med förslag på ett tredje alternativ. Har inte fått någon information om detta kompletterande samråd, trots att jag har fyllt i uppgifter om att få information från Svenska kraftnät om aktuella händelser i min närhet och hoppas detta misstag inte upprepar sig. En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall finns i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt och samt avsnitt 3.11 angående elektriska och magnetiska fält. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Minskat värde på fastigheten ersätts. Det finns dock ingen ersättningsgrund för psykisk ohälsa på grund av vetskap om en kraftledning i ersättningslagstiftningen. Utredningskorridoren har inventerats med avseende på biologiska och kulturhistoriska värden. Vid projekteringen kommer dessa istörsta möjliga mån tas hänsyn kommer att tas till dessa intressen avvägt mot boendemiljöer, naturresursfrågor och landskapsbild. Ytterligare alternativ för passage i området är inte aktuell i detta skede. Svenska kraftnät beklagar att informationen om aktuella händelser inte har skickats. 48/112

49 2.8 Berörda fastighetsägare och allmänhet Markustorp till Nybro #99 Åke Pettersson vill som ägare till fastigheten Resebo 2:5-2:13 ge synpunkter på de nya alternativen till 400 kv luftledningen. Alternativen 1-3a och 3-b anses som det sämsta. Det anses förfula boendemiljön och öka strålningsrisken för människor och betande djur. Målet måste vara att komma så långt från bebyggelse som möjligt. Därför föreslår fastighetsägaren 2b med julgransstolpar som det bästa alternativet. Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #103 Thommy Eventon/Östra Bondetorp Samfällighetsförening anser att vissa delar av underlaget ger en motsägelsefull bild av sakskälen och vilken teknik som är möjlig att använda. Ingen av de olika alternativen ger en sträckning som inte påverkar någon eller några i samfälligheten negativt och det skapar spänningar i byn. Samfälligheten vill därför inte ta ställning till de olika alternativen. Samfälligheten läser i underlaget om nedgrävd kabel på sträcka över 20 km, dock saknas kostnadsberäkningar på det alternativet jmf med andra. Kabelalternativ finns och skulle undvika alla de problem som uppstår och är det enda alternativ som alla i samfälligheten står bakom. Men noterar att det ej finns som beaktat alternativ för Svenska kraftnät. Samfälligheten vill se en objektiv kalkyl på markabel eller kombinationer av olika tekniker samt att Svenska kraftnät tar ett omtag och bjuder in t.ex. LRF för att värdera de alternativ som inte tagits med. Samfälligheten vill även att Svenska kraftnät inte fattar sina beslut från ett storstadsperspektiv, där för övrigt kablar grävs ned. Svenska kraftnät betona att det är skillnad mellan att göra ett teknikval utifrån Svenska kraftnäts uppdrag, se vidare kapitel och kapitel 3.5, och att utifrån det teknikvalet prioritera minskning av viss miljöpåverkan framför en annan. Vidare är Svenska kraftnät medvetna om att påverkan på boendemiljöer ändå kommer att ske, och att en samlad bedömning i slutänden måste ligga till grund för val av alla sträckningsalternativ. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar avsnitt angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive 49/112

50 nedgrävd kabel och avsnitt 3.9 om samhällsekonomiska analyser där redovisas även en översiktlig kartläggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alternativa intrång och kostnader. #115 Magnus Emilsson anser fortfarande att markkabel är det bästa alternativet, med avseende på landskapsbild och minimala elektriska och magnetiska fält. Emilsson anser att alternativ 2 är det bästa förslaget och då helst alternativ 2b. Både alternativ 1 och 3 går igenom Resebo och Bondetorp och skulle i större utsträckning beröra boendemiljöer och anses inte som rimliga alternativ. En sambyggnad med 130 kv-ledningen för att minska markanspråket förespråkas. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall finns i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt och och 3.4 om sambyggnad. #124 Sven Olof Karlsson är fastighetsägare och anser att den nya ledningen söder om befintlig 400 kv-ledningen kommer påverka landskapsbilden på hans fastighet på grund av avverkningar. Fastighetsägaren känner oro inför störande ljud och magnetfältet och enligt Strålskyddsenheten, Boverket, Elsäkerhetsverket m.fl. ger en 400 kvledning 0,4 mikrotesla vid ca 100 meters avstånd. Fastighetsägaren påtalar även att i Oskarshamns kommuns policy ska ingen behöva bo närmare än 200 meter från en kraftledning. Detta kommer att frångås för aktuell fastighet om ledningen placeras söder om befintlig ledning. Fastighetsägaren påtalar även att värdet på fastigheten kommer att sjunka och bli osäljbar i framtiden. Fastighetsägaren förordas alternativ 1, dvs. att den nya ledningen byggs norr om befintlig ledning. Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. De synpunkter som yttrandet tar upp besvaras i huvudsak i kapitel 3, er till ofta 50/112

51 förekommande frågor och synpunkter. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. För magnetfält hänvisas till avsnitt 3.11, specifikt styckena och , ljud Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Miljöskada utifrån försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga intrångsersättningar. #128 Rune och Kerstin Liljås yttrar att de förordar alternativ 2b om ny kraftledning för växelström anläggs. Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. #129 Annie Ljunggren och Henrik Gerhardsson yttrar att det enda alternativ de ser för luftledning är alternativ 2B, då de inte önskar en kraftledning genom trädgården och för att de anser att kraftledningarna bör samlas inom samma område. De yttrar vidare att de hoppas att Svenska kraftnät har en bra plan för ersättning av värdeminskning på fastigheter och mark, samt att de anser att det bästa alternativet är att markförlägga. Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Skäl till varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt och Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt Miljöskada utifrån försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga intrångsersättningar. #132 Stefan och Ingrid Björn, fastighetsägare, yttrar att en luftburen ledning är fel väg att gå och att Svenska kraftnät i första hand ska arbeta för en markförlagd likströmskabel. Fastighetsägarna hänvisar till LRF Sydost och SÖDRA, som hävdar att markförlagd likström är tekniskt möjligt. 51/112

52 Fastighetsägarna yttrar vidare att de i andra hand anser att Svenska kraftnät ska bygga markförlagd kabel förbi Ö Bondetorp/Resebo till Rismåla, eftersom inget luftledningsalternativ anses bra för boendemiljö, naturmiljö, kulturlandskap, naturresurser eller stadsutveckling. Fastighetsägarna anser att det kompletterande samrådet bygger på ett mycket svagt och bitvis felaktigt underlag, vilket ger hela samrådet ett oseriöst intryck, samt att underlaget inte tar hänsyn till att det redan finns kraftledningar mellan Ö Bondetorp och Resebo och som redan kraftigt påverkar landskapsbild, kulturmiljöerna och rekreation/friluftsliv. Fastighetsägarna framför i yttrandet att de kommenterar samrådet främst utifrån alternativ 2 och 3 då de i ett tidigare yttrande kommenterat alternativ 1, samt att de kommenterar yttrandet trots att de inte vill ha en luftledning. Fastighetsägarna bedömer att alternativ 2b och 3b är helt oacceptabla på grund av deras påverkan på boendemiljöer, landskapsbild och kulturmiljöer. Anser att Svenska kraftnät underskattar påverkan av en inringning av byn enligt alternativ 2a. Fastighetsägarna framför att boendemiljön innefattar med än själva bostaden och att redan befintlig ledning har negativ påverkan på boendemiljön. De ser vidare att alternativ 2a har liten påverkan vid själva bykärnan, men påverkar välbesökta ängs o betesmarker, idag opåverkade bostäder (Bondetorp 3:2, Resebo 2:6, Resebo 2:7 och Resebo 2:14) samt modellflygklubbens flygplats (Bondetorp 3:2). Inringningseffekten av byn anses negativ. Alternativ 3a påverkar bykärnan och fotomontage som visar alternativen i byn behövs. Fastighetsägarna anser att Svenska kraftnäts analys baseras på ålderstigna dokument, feltolkade inventeringar och brist på analys av redan befintliga naturvårdsdata genom okomplett data från trädportalen och ingen data från Artportalen. Fastighetsägarna framför att beskrivningen av alternativ 2a är vårdslös. Här finns enligt fastighetsägarna även brynmiljöer, ekhage, värdefulla träd, naturbetesmark och 48 rödlistade arter enligt Artportalen. Alternativ 3 beskrivs av fastighetsägarna bestå av likartade marker som 2a, men inte lika mycket skog. Här har 2 rödlistade arter påträffats. Fastighetsägarna anser att ytterligare inventeringar med fällor kan sannolikt visa på fler rödlistade arter, framför allt insekter. 52/112

53 Fastighetsägarna framför att Svenska kraftnät även här har en begränsad bild av vad kulturmiljö innebär. En kulturmiljö innehåller enligt fastighetsägarna en helhet av bostäder, ekonomibyggnader, ängsmarker, stenmurar, hamlade träd, alléer, slingrande vägar, vårdträd och andra gamla träd. Alternativ 2a anses ha liten påverkan vid själva bykärnan, men påverkar ängs o betesmarker, idag opåverkade bostäder (se ovan) och värdefulla trädmiljöer. Inringningseffekten påverkar byn kraftigt negativ. Alternativ 3a anses påverka bykärnan. Hur mycket är svårt att avgöra och att fotomontage behövs enligt fastighetsägarna. Alternativ 2a beskrivs av fastighetsägarna nyttjas för jakt och promenader. I närheten finns modellflygklubbens flygfält, som påverkas negativt. Alternativ 3a utnyttjas sannolikt mindre för jakt och promenader. Fastighetsägarna påtalar att naturresursfrågan för de boende i byn är påverkan på skogsbruket. Jordbruket påverkas till mindre del, om det inte berör hagar med värdefulla träd. Fastighetsägarna anser att Svenska kraftnät väljer att begränsa den relevanta informationen och endast redovisa totalt markanspråk. En tydlig redovisning av påverkan på skogsbruket saknas. Alternativ 2a anses påverka skogsmark och ekhagar och alt 3a mer odlad mark och mindre andel skogsmark. Fastighetsägarna anser att alternativens påverkan på Nybro stadsutveckling saknas och påtalar att en dragning öster om Ö Bondetorp påverkar Nybro stads möjligheter till långsiktig utveckling med bostäder och verksamhetsområden. Alternativ 3a anses inte påverka Nybro stad p.g.a. redan befintlig ledning. Svenska kraftnät tackar för att synpunkter på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Syftet med samråd är att informera berörda och inhämta synpunkter och information. Samrådsunderlaget är inget fullständigt beslutsunderlag utan en övergripande beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Synpunkterna och informationen från samråden använder Svenska kraftnät till att anpassa planeringen av ledningen så att påverkan på människor och miljö blir så liten som möjligt. Samrådet utgör tillsammans med genomförda inventeringar underlag för kommande MKB. MKB:n tas fram enligt 6 kap miljöbalken och utgör ett beslutsunderlag när EI prövar ärendet, se vidare avsnitt /112

54 Miljökonsekvensbeskrivningen för ledningen kommer att utformas efter miljöbalkens regler som bland annat tar hänsyn till sociala värden som människors hälsa, rekreationsvärden och kulturmiljö. Svenska kraftnät väljer det alternativ som bedömts medföra minst påverkan på människors hälsa och miljön, där bland annat natur- och kulturvärden ingår. I val av alternativ ställs ofta olika värden mot varandra och det alternativ där den samlade påverkan är minst väljs. Naturinventeringar har genomförts och i förekommande fall kommer tillstånd eller dispenser för att passera naturområden att sökas. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar avsnitt angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive nedgrävd kabel och avsnitt 3.9 om samhällsekonomiska analyser där redovisas även en översiktlig kartläggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alternativa intrång och kostnader. #133 Jan-Olof Fridholm yttrar att han inte accepterar någon annan lösning än nergrävd ledning i befintlig ledningsgata och att han anser att alternativ 2a och 2b är helt uteslutna. Fastighetsägaren skriver att det är högproduktiv skogsmark som Svenska kraftnät vill förstöra. Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Skäl till varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt och och och 3.4 om sambyggnad och 3.6 val av sträckning. Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt #139 Håkan Almqvist och Sonja Haas är fastighetsägare och förordar alternativ 1 eller 3 men inte alternativ 2a och 2b. Anledningen är att ledningen i dag har en etablerad korridor väster om byn Östra Bondetorp. Om ledningen dras enligt alternativ 2a anses ytterligare fastigheter påverkas. Alternativ 2b anses dessutom påverka kulturlämningar i form av två äldre kvarndammar vid passage över ån och den miljö med äldre byggnation ängsmarker med kulturspår som finns i anslutning till gården. Det finns planer att återskapa dessa dammar och göra viltvatten av dem. 2a eller 2b passerar markområden med höga natur- och kulturvärden. 54/112

55 Fastighetsägarna anser generellt att om en ledning byggs, bör detta göras med marksnål teknik och i redan befintliga stråk och/eller jämte befintlig infrastruktur (vägar etc.). Kontakter med bl. a. Svenska kraftnät har bekräftat att åtminstone en 130 kvledning går att förlägga som markkabel. Med andra ord skulle markutrymmet för nuvarande 130-kV ledning kunna användas för en 400 kv-ledning oavsett om detta sker med luftledning eller markkabel. Lämpligen läggs då 130 kv-ledningen först som kabel, därefter demonteras 130 kv-luftledningen och en 400 kv ledning kan byggas i (stort sett) samma korridor. Fastighetsägarna påtalar att det är tekniskt möjligt att kombinera olika lösningar längs en eventuell ledningssträckning, vilket görs i storstadsregionerna. I de mest känsliga områdena både avseende natur respektive samhällen och byar borde man ha råd att låta även boende i södra Sverige, under åtminstone korta passager, få del av dessa lösningar. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall redovisas under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt och och 3.4 om sambyggnad. E.ON Elnät Sverige AB har koncession för den befintliga 130 kv luftledningen och därmed tillåtelse att ha den som en luftledning. Av driftsäkerhetsskäl så kommer de inte att lägga ledningen i markkablar eftersom det ger minskad driftsäkerhet med längre felsöktider och felåtgärderstider. #145 Jan Stigsson är fastighetsägare till Resebo 2:12 och godkänner inte något som helst intrång för uppförande av en luftburen kraftledning på hans fastighet i Nybro kommun med anledning av att det är en luftburen ledning. Fastighetsägaren vidhåller att Svenska kraftnät ska verka för en nedgrävd markledning och är då, i ett sådant ärende, beredd att diskutera upplåtande av mark för detta. Fastighetsägaren framför att en luftledning över fastigheten skulle omöjliggöra fortsatt bruk, orsaka inkomstbortfall, omöjliggöra försäljning och framtida nyinflyttning. Desssutom anses ledningen med dess breda skyddsområde bli ett oerhört öde och stötande inslag i den nu så vackra småländska landskapsidyllen. 55/112

56 Fastighetsägaren framför även oro för bland annat förhöjd cancerrisk av vistelse nära kraftledningars magnetfält även för betande djur som enligt fastighetsägaren instinktivt undviker att vistas och beta under ledningar av den anledningen. Att behöva leva med gnagande oro för hälsa, miljö och ekonomi anses förödande och mycket psykiskt påfrestande för fastighetsägaren och dennes familj. En eventuell inlösen eller annan ekonomisk ersättning från Svenska Kraftnät anses inte tillnärmelsevis täcka kostnaderna för anskaffande av ny fastighet med samma potential. Fastighetsägaren vädjar till Svenska kraftnät att överhuvudtaget inte uppföra den planerade luftburna 400 kv ledning mellan Hemsjö-Ekhyddan, där hela byar, gårdar bostadshus och naturområden längs sträckan bedöms kunna påverkas negativt. Svenska kraftnät bör istället verka för en nedgrävd markkabel då anses orsaka mindre skada på landskapet och för berörda människorna och djur och innebära flertalet nya arbetstillfällen. Dessa prioriteringar anses vara av mycket betydande karaktär. Då värnas vår unika miljö och vårt kulturarv. Då minskas skadlig hälsopåverkan. Då skapas en mängd nya arbetstillfällen. Då visas respekt för berörda fastighetsägare. Då ges kommande generationer möjlighet att ta över och bosätta sig i bygden. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall redovisas under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt och avsnitt 3.9 om samhällsekonomiska analyser där redovisas även en översiktlig kartläggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alternativa intrång och kostnader. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Mer om detta redovisas i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt avsnitt 3.5 Teknikval. Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, Nybro och Hemsjö innebär att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt vid ett fel, vilket inte är acceptabelt. 56/112

57 Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. För magnetfält hänvisas till avsnitt 3.11, specifikt styckena och Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt Miljöskada utifrån försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga intrångsersättningar. 57/112

58 2.9 Inkomna synpunkter efter samråd 2 De yttranden som har inkommit innan detta kompletterande samråd och efter samrådstiden för samråd 2 (30 april 2015) och som inte inkluderades i samrådsredogörelse 2 redovisas nedan. Siffran framför respektive sammanfattat yttrande avser det handlingsnummer yttrandet har, tillsammans med diarienumret, i Svenska kraftnäts register för samråd 2. #198 Konrad och Gertrudis Möllering äger fastigheten Torshult1:7. Fastighetsägarna är osäkra på framtidsplanerna för deras fastighet och undrar om ledningarna blir av, vilken ersättning som skulle utgå om de inte kan bo kvar och när och hur en sådan utbetalning sker. Fastighetsägarna har fått svar på sina frågor via brev #210, Svenska kraftnät kommer att söka koncession för ledningen hos Energimarknadsinspektionen och planerar att lämna in ansökan i juni I de fall vi erbjuder förvärv av fastighet så låter vi en värderare värdera fastighetens marknadsvärde. På det värdet lägger vi till 25 %. Det rör sig oftast om permanentbostäder som hamnar så nära den nya ledningen att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy inte kan uppfyllas. Hur och när betalningen sker beror på vad vi kommer överens med säljarna om. #200 Åsa Mårtensson är fastighetsägare och vill tillägga till tidigare yttrande att hon motsätter sig fortsatt projektering av luftledning över hennes fastighet på grund av det stora intrång det innebär. Fastighetsägaren anser att ny teknik inom området förnyelsebar energi bör vara tillämplig även på valet av kraftöverföringsteknik. Synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt och och 3.4 om sambyggnad. #205 Försvarsmakten ersätter tidigare yttrande FM :4, som hade fel rubrik. Försvarsmakten har inget att erinra gällande föreslagen luftledning mellan Ekhyddan och Nybro. En fördjupad dialog förs mellan Svenska kraftnät och Försvarsmakten där det framkommit att erinran kan finnas. Eventuella frågor utreds i den fördjupade dialogen. 58/112

59 #215 Trafikverket inkommer med information angående kulturvägar. Svenska kraftnät tackar för uppgifterna #227/#230 Södra inkommer med två dokument Carbon Footprint Report och en Samhällsekonomisk analys Ekhyddan-Hemsjö utförd av Pöyry. Rapporten är kommenterad under yttranden #48 (sid 15) ovan. #212 Sveriges Ornitologiska Förening Birdlife Sverige konstaterar att fåglar dödas av kollisioner med kraftledningar samt vid kontakt med ledningsstolpar och transformatorer. Typiska grupper som flyger in i kraftledningar är stork-, and-, tran-, duv-, vadar, mås- och hönsfåglar samt vissa rovfåglar, medan främst rovfåglar och vissa ugglor orsakar kortslutning i transformatorer och stolptoppar. Föreningen påpekar att kunskapen finns om hur vanliga elolyckor för fåglar kan undvikas, men att detta inte implementeras med hänvisning till ekonomiska aspekter. Föreningen redogör för åtgärder som att använda ledningsstolpar med horisontellt liggande ledningar och att avståndet mellan ledningarna bör vara minst 140 cm för att minska risken att stora fåglar kan vidröra två stycken samtidigt. Ledningarna bör även omges av hölje som inte gör dem spänningsförande. Luftledningar genom områden med uppenbar risk för fågelkollisioner bör utrustas med nedhängande strukturer som kan minska riskerna för kollisioner. Avståndet mellan strukturerna bör inte understiga 10 meter för att åtgärden ska vara effektiv. Viktigt är också att kraftledningar görs med hängande isolatorer där avståndet bör vara minst 60 cm. Åskledare utgör en annan dödsrisk för fåglar. I Tyskland har man provat att rationalisera bort dessa och inte funnit någon ökad risk för åsknedslag. Åskledare förefaller således med stor sannolikhet inte behövas och generell montering av sådana måste därmed ifrågasättas. Transformatorer ska göras elsäkra för fåglar, t.ex. genom installation av huven uven. Föreningen påpekar att den föreslagna ledningsdragningen berör områden med höga naturvärden (inklusive Natura 2000 och naturreservat) där miljökonsekvenserna bedöms kunna bli stora. Det anser inte acceptabelt. En annan i sammanhanget påtalad risk är att ställa kraftledningsstolpar på bäddar av kreosotbehandlade träsliprar i våtmarker. Detta planeras enligt uppgift att göras även 59/112

60 inom vattenskyddsområden, trots att Svenska kraftnät uppenbarligen känner till riskerna med kreosot. Enligt föreningen finns det i Ravelsbygd (Nybro kommun) långsmala skogsskiften i Madesjö och Kristvalla församlingar som sköts exemplariskt ur naturvårdssynpunkt och där häckar bl.a. sparvuggla och järpe som båda finns med i fågeldirektivets bilaga 1. Som föreningen förstår det ska den nya ledningen dras precis över dessa skiften, med påföljd att flera skogsägare blir av med hela sitt skogsinnehav, och vid Högerås anses ett domänreservat drabbas hårt. Enligt föreningen hävdar Svenska kraftnät att det är omöjligt att flytta ledningen av gissningsvis ekonomiska skäl som väger tyngst. Föreningen anser att ledningar generellt ska dras utanför områden med höga naturvärden. I annat fall måste påverkan kunna begränsas till att bli liten. I det aktuella ärendet har regional och lokal fågelförening bistått samrådsprocessen med kunskap om aktuella fågel- och naturvärden samt hur dessa ska kunna bevaras, men Svenska kraftnät har inte tagit någon hänsyn till föreslagna åtgärder. Föreningen påtalar att pengar verkar vara styrande i den aktuella processen och att hänsyn till förekommande naturvärden därmed utesluts med hänvisning till ekonomiska aspekter. Föreningen förespråkar vidare att ledningar generellt ska markförläggas. Vid uppförande av luftledningar måste skyddsåtgärder tillämpas för att minimera riskerna för skador på fågellivet, främst genom att förebygga kollision och strömgenomföring. Föreningen förväntar sig att Svenska kraftnät tar till sig av framförda rekommendationer och anpassar utbyggnaden enligt gällande regelverk. er Föreningen har med anledning av yttrandet kontaktats via telefon #222, Målet vid placeringen av ledningen är att den ska medföra så liten påverkan som möjligt för människor och miljö och i arbetet med att hitta den mest lämpliga sträckningen väger vi in många faktorer längs ledningens hela sträckning, där boendemiljöer är en faktor som väger tungt men även påverkan på skogsproduktionen och natur- och kulturvärden vägs in. Linorna i en 400 kv-ledning är horisontella och är placerade ca nio meter ifrån varandra. Hängande isolatorer har ett avstånd på ca 4 meter, så det är ingen risk att fåglar vidrör två linor eller en lina och en stolpe samtidigt. Några transformatorer kommer inte att anläggas i detta projekt. Installation av åskledare görs utifrån gällande regelverk. 60/112

61 Om vi har kännedom om att någon av de prioriterade fågelarterna häckar inom eller inom störningsavstånd från den planerade ledningsgatan kommer vi att ta hänsyn till detta vid byggnationen. Svenska kraftnät har tittat närmare på och utvärderat lokalföreningens föreslagna sträckningsändringar. Ett alternativt förslag, sydost om Ö Bondetorp utreds vidare. De övergripande synpunkterna som föreslog sträckningar i helt andra områden än de som nu är aktuella har avförts i förstudiefasen eftersom de är tekniskt komplicerade eller medför stora konsekvenser för boendemiljöer där flera permanentboenden behöver förvärvas för att magnetfältspolicyn ska kunna uppfyllas. Motiv till detta har angetts i förstudien och kommer att redovisas ytterligare i MKB. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, er till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt och och 3.4 om sambyggnad och 3.5 om teknikval. #213 E.ON Elnät Sverige AB Det är fortfarande E.ON Elnäts ståndpunkt att korsningsavtal tecknas. Vidare önskar E.ON Elnät att i fortsättning motta kommande remisser. Svenska kraftnät kommer att fortsätta samordna med E.ON under projektets gång, ett antal möten har hållits i frågan och samordningen fortsätter kontinuerligt #216 Polismyndigheten har uppfattat att en majoritet av markägarna är for en jordkabel vilket remissinstans ej kan ha någon uppfattning om. Svenska kraftnät tackar för Polismyndighetens synpunkter gällande hänsyn till allmänheten och vill påpeka att alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter beaktas så långt som möjligt. 61/112

62 #224 Per Åke Karlsson Yttrandet utgörs av en karta som legat till grund för det kompletterande samrådet för passage vid Högerås. Förslaget har utgjort grund för det kompletterande samrådet som genomförts och redogjorts för ovan. 62/112

63 3 er till ofta förekommande frågor och synpunkter 3.1 Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Verket har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken. Vi bedriver och stöttar forskningsprojekt för att klara viktiga utmaningar för stamnätet för el, dammsäkerheten och möjliga risker i kraftsystemet. Större delen av vår forskning bedrivs i utvecklingsföretagen Energiforsk och STRI som Svenska kraftnät är delägare i. Vi stödjer också forskningsprojekt, doktorandprojekt och examensarbeten vid de tekniska högskolorna runtom i Sverige. 3.2 Stamnätets uppbyggnad och behovet av ledningen Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront 1, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning vilket är en förutsättning för en gemensam elmarknad se figur 3.1. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. 1 Synkront innebär att systemen har samma frekvens 63/112

64 Figur 3.1 Elens väg från elproducenter till elkonsumenter. Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig energiproduktion ska kunna anslutas. Stora mängder förnybar elproduktion både på land och till havs tillkommer och förändringar görs i kärnkraftverkens produktion. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av de stora nya produktionsvolymerna och för att klara anslutning av eventuella likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Det svenska stamnätet med utlandsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum visas i figur /112

65 Figur 3.2. De nordisk-baltiska stamnäten. 65/112

66 3.2.1 Ett starkt stamnät Svenska kraftnäts styrelse fastställde i april 2013 ett långsiktigt plandokument om utvecklingen av det svenska stamnätet Perspektivplan Inom ramen för organisationen European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E) upprättas vartannat år en tioårig nätutvecklingsplan Ten Year Network Development Plan (TYNDP). Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärkningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov. Med grund i Perspektivplan 2025 har Svenska kraftnät därför upprättat en tioårsplan där Svenska kraftnäts prioriteringar preciseras och utvecklas. Nätutvecklingsplan ligger till grund för verkets fortsatta investeringar samt till grund för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europeiska TYNDP. Alla produktionsanläggningar 2 som ansluts till stamnätet måste uppfylla grundläggande tekniska krav så att de är skyddade i händelse av störningar i stamnätet. Det är även viktigt att stamnätet är konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen fungerar även om fel skulle uppstå i någon av anläggningarna eller i stamnätet. Störningar i stamnätet som till exempel ett blixtnedslag kan leda till att en ledning frånkopplas vilket försvagar överföringssystemet. Styrkan i nätet är beroende av hur många ledningar som ansluter till transformatorstationerna i stamnätet. Nätet blir alltså starkare genom att man ökar antalet ledningar som en stamnätsstation ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en ledning behöver kopplas bort på grund av inträffat fel eller när underhållsarbeten behöver genomföras Behovet av en ny ledning NordBalt En ny ledningsförbindelse, kallad NordBalt, mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen har tagits i drift. Denna binder samman de baltiska staternas elnät med det nordiska, vilket medför att den överförda mängden el ökar kraftigt i regionen. 2 Med produktionsanläggning menas här både ett kraftverk eller en likströmsförbindelse till ett annat produktionssystem 66/112

67 De planerade ledningarna Ekhyddan Nybro Hemsjö är ett svenskt projekt som ingår i det internationella klustret NordBalt, vilket är en förbindelse mellan Sverige och Baltstaterna. Projektet och klustret finns upptaget bland godkända PCI:er (Project of Common Interest) från 2013 som Internal line between Ekhyddan and Nybro/Hemsjö (SE). I detta kluster ingår även ett PCI som omfattar linjen mellan Ventspils, Tume och Imanta (Litauen). Ekhyddan Nybro Hemsjö ingår i European Network of Transmission System Operators for electricity (ENTSO-E) Ten Year Network Development Plan 2014 (TYNDP 2014). Den ingår tillsammans med andra projekt i klustret NordBalt 2, i TYNDP benämnd kluster nummer 124 och investeringsnummer 733. Ledningarna ingår i prioritetskorridor Electricity Baltic Energy Market Interconnection Plan (BEMIP). Ledningen har som syfte att förbättra stamnätets överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. NordBalt ansluter till 400 kv-stationen i Nybro och ökar effekttransporten genom regionen med upp till 700 MW. Om någon av de två 400 kv-ledningarna som är anslutna i Nybro idag kopplas bort, överförs automatiskt den ström som ledningen transporterar till andra ledningar i området. Överbelastning kan då uppstå i det parallella underliggande 130 kvregionnätet, vilket i sin tur kan leda till en regional spänningskollaps, med omfattande strömavbrott som följd. Ett systemvärn är installerat i Nybro, som en del av NordBalt-projektet. Systemvärnet kopplar från NordBalt vid bortfall av en 400 kv-ledning ansluten till Nybro om effektriktningen är ogynnsam. En systemvärnlösning får anses som provisorisk då den följer direkt efter ett ledningsfel och ger upphov till två stycken samtidiga fel genom en frånkoppling av upp till 700 MW import eller export, vilket inte uppfyller kraven på driftsäkerhet. NordBalt kan heller inte vara i drift vid underhållsarbeten på ledningssträckorna Ekhyddan Nybro eller Nybro Hemsjö utan att överbelasta det regionala nätet. En ny 400 kv-ledning från Ekhyddan till Hemsjö via Nybro eliminerar problemet med överlaster i regionnätet efter ett fel i stamnätet, eftersom en parallell ledning automatiskt är reserv om den andra ledningen skulle kopplas från. Den nya ledningen kommer att passera snitt 4, den sektion i nätet som bildar gräns mellan elområdena SE3 och SE4 i Sverige. Med en bättre överföringsförmåga över dessa snitt minskar de regionala skillnaderna mellan elproduktion och elkonsumtion, vilket utjämnar elpriset. 67/112

68 Genom att bygga en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och Hemsjö nås följande mål. > Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna hanteras utan konsekvens för slutkund, kan uppfyllas för stam- och regionnät. > NordBalt kan utnyttjas som avsett dvs. för att exportera eller importera en effekt om 700 MW. > Avbrott kan utan betydande kostnader tas på existerande parallella ledningar under den tid som krävs för framtida uppgradering av deras kapacitet. Dessutom uppkommer ett antal positiva följdeffekter. > Överföringsförlusterna i nätet minskar. > Den framtida överföringskapaciteten genom snitt 4 ökar med ca 300 MW vilket reducerar förekomsten av prisskillnaden mellan elområdena i Sverige. > Ledningen fungerar som automatisk reserv för övriga ledningar mellan elområde SE3 och SE4. Avveckling av kärnkraft och anslutningspunkt för vindkraft från Gotland Samtliga kärnkraftreaktorer och en eventuell anslutningspunkt för inmatning av vindkraft från Gotland är geografiskt belägna norr om det aktuella projektområdet. Eftersom det är förbrukningen, som i detta fall är belägen söder om Oskarshamn som driver effektflödena genom överföringssystemet, så påverkar en avveckling av dessa produktionskällor inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som tidigare producerades lokalt. Två etapper Svenska kraftnät har valt att dela upp förbindelsen i två etapper, nämligen Ekhyddan Nybro resp. Nybro Hemsjö för att underlätta kommande koncessionsprocess och samråd, ge bättre grund för val av huvudalternativ samt ge större möjlighet att, efter koncession, påbörja byggandet av förbindelsen etappvis. Denna samrådsredogörelse avser sträckan Ekhyddan Nybro (se figur 3.3). 68/112

69 Figur 3.3. Översikt över aktuell huvudkorridor. 69/112

70 3.3 Driftsäkerhet Svenska kraftnät har systemansvaret för el enligt 8 kap. 1 ellagen. Som systemansvarig myndighet har Svenska kraftnät det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert. I Svenska kraftnäts uppdrag ingår att bygga och underhålla ett stamnät som uppfyller kravet på driftsäkerhet. Under 2004 genomfördes en översyn och utvärdering av de nordiska nätdimensioneringsreglerna och driftsäkerhetskriterierna. Slutsatsen var att det inte fanns någon anledning att ändra på eller frångå dessa regler, utan att i stället arbeta för att säkerställa att reglerna följs. De mål för driftssäkerhet som Svenska kraftnät ska leva upp till beslutades av regeringen den 24 september Målen är den konkreta följden av att Sverige genomförde artikel 4.2 i Europarådets och parlamentets direktiv (2005/89/EG) om åtgärder för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar. Dagens tekniska dimensionering av stamnätet är baserad på en grundläggande princip, nämligen det internationellt använda (N-1) kriteriet. Det innebär att ett system med N komponenter ska ha full funktionalitet även om systemet drivs med (N-1) komponenter, dvs. att vilken godtycklig komponent som helst ska kunna kopplas från utan att detta påverkar systemets funktionalitet. En komponent kan till exempel utgöras av en ledning, transformator eller generator. Inom 15 minuter efter ett fel ska driften vara återställd inom normala gränser och kunna klara ett eventuellt nytt fel. Ett system som ska vara opåverkat av varje enskild händelse måste ges en robust utformning som är tålig mot störningar. För att erhålla hög driftsäkerhet i den nationella elförsörjningen är det svenska stamnätet utformat som ett maskat (flera förbindelser mellan de olika stationerna) och direktjordat system. Ett systems robusthet är beroende av antalet komponenter i systemet. Om man ser varje komponent som en potentiell felkälla så ökar antalet felkällor i takt med att man bygger ut systemet. I motsats till detta betyder en högre grad av maskning av systemet, dvs. fler förbindelser, ökad driftsäkerhet. Driftsäkerheten för luftledningar vid skogsbrand har aktualiserats. Luftledningar förstörs inte av brand men frånkopplas kontrollerat av säkerhetsskäl när släckningspersonal arbetar i närheten av dem. Markkabel kan däremot skadas av brand om denna är i direkt anslutning till branden och markens ledningsförmåga är hög. 70/112

71 3.4 Parallellbyggnad, sambyggnad och korsning Parallellbyggda ledningar, definierade i Svenska kraftnäts instruktioner, utgörs av två eller flera ledningar som byggts parallellt där de säkerhetsmässigt, ur elektrisk synvinkel ligger nära varandra. En ledning kan vara geografiskt parallell med en annan ledning utan att ledningarna säkerhetsmässigt betraktas som parallellbyggda. De planerade ledningarna Ekhyddan Nybro - Hemsjö ligger geografiskt nära befintlig ledning på en stor del av sträckan. Den ligger dock inte så nära att ledningarna ur ett säkerhetsmässigt perspektiv är att definiera som parallellbyggda. När en och samma stolpe används för två eller flera ledningar kallas utformningen för sambyggnad. Ofta efterfrågas sådana lösningar i syfte att minska markanvändningen. För sambyggnad i så kallade julgransstolpar blir ledningsgatan mindre, ca 35 meter, än för traditionella portalstolpar. Julgransstolpen blir däremot mycket högre då faslinorna placeras ovanpå varandra i stället för bredvid varandra. På grund av driftsäkerheten måste beroenden mellan olika komponenter reduceras så att risken för störningar blir rimligt låg sett i ett nationellt perspektiv. Exempel på beroenden som kan ge en oacceptabel nationell risk är parallellbyggnad eller sambyggnad av stamnätsledningar. Det beror på att stamnätet ska vara byggt så att det klarar frånkoppling av en ledning, eller annan komponent, i taget utan att detta resulterar i strömavbrott. När två stamnätsledningar står nära varandra, alternativt i samma stolpar, finns risk att det blir avbrott på båda samtidigt vid till exempel extrema väderförhållanden, skogsbränder eller stolpbrott. En stamnätsledning får parallellbyggas, alternativt sambyggas, med regionnätsledningar under förutsättning att det endast medför lokala eller regionala konsekvenser om en händelse skulle leda till att ledningarna faller bort samtidigt. Det måste alltså utredas från fall till fall om en parallellbyggnad eller sambyggnad med en regionledning kan accepteras. Korsande ledningar utgörs av två ledningar där en passerar över den andra. Ofta efterfrågas sådana lösningar i syfte att minimera antalet permanentbostadsbyggnader som erbjuds förvärvas enligt vår magnetfältspolicy. Det är dock inte tekniskt och ekonomiskt rimligt att helt undvika korsande stamnätsledningar. Vid korsning mellan stamnätsledningar ska därför extra säkerhetsåtgärder vidtas genom särskild utformning av komponenterna i korsande och angränsande spann Riskanalys för parallellbyggnad, sambyggnad och korsning. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det mycket allvarligt om två ledningar i stamnätet skulle slås ut samtidigt. Det är de samhälleliga konsekvenserna av en störning på 71/112

72 stamnätet som ligger till grund för kraven på driftssäkerhet. Om en störning kan inträffa måste den beaktas. Konsekvenserna vid ett stamnätsavbrott som drabbar elanvändare kan bli så stora att de anses oacceptabla. Det är av detta skäl som sambyggnad av stamnätsledningar inte accepteras. Samma skäl innebär också att parallellbyggnad 3 och korsningar av stamnätsledningar bör undvikas och endast accepteras om en systemutredning kan visa att överföringssystemet är stabilt även om båda ledningarna kopplas bort samtidigt. Detta är överordnat det slag av riskanalys och samhällsekonomisk analys som i vissa yttranden har efterfrågats. Den koncessionsprövning som kommer att göras av Energimarknadsinspektionen kommer att ta ställning till den samhällsnytta som ledningen förväntas medföra och ställa den mot de intrång och den påverkan som ledningen orsakar. I de fall där det inte finns andra framkomliga alternativ kan undantag behöva göras. En bedömning görs då i varje enskilt fall Parallell- och sambyggnad i projekt Ekhyddan Nybro - Hemsjö Den tekniska förstudien, som föregår projektet, har tagit ställning till att ledningen ska byggas som en luftledning, se avsnitt Den kommer, enligt Svenska kraftnäts förslag, att geografiskt gå parallellt med befintlig 400 kv ledning på en längre del av sträckan och geografiskt parallellt med EON:s 130 kv- ledning en kortare sträcka Den ligger dock inte så nära att ledningarna ur ett säkerhetsmässigt perspektiv är att definiera som parallellbyggda. Resterande sträcka kommer ledningen att gå i ny ledningsgata. En studie har gjorts för den här anläggningen vilket har lett till att frågan om sambyggnad med 130 kv-luftledning har prövats i det kompletterande samrådet för passage Markustorp Nybro station. Yttranden som kommit in visar på en splittrad syn på detta, varför Svenska kraftnät inte går vidare med frågan om sambyggnad med regionnätsledningar. Svenska kraftnät tillåter inte sambyggnad med annan 400 kvledning för den här anläggningen Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur Parallellbyggnad med väg eller järnväg kan teoretiskt ske längs delsträckor där vägar eller järnvägsspår stämmer överens med ledningens sträckning. Ledningens sträckning kommer endast delvis att kunna följa vägen eller järnvägen på grund av olika krav 3 Parallellbyggnad ur ett säkerhetsperspektiv vilket inte är fallet för Ekhyddan Nybro Hemsjö. 72/112

73 på kurvlängder, byggsätt m.m. Detta, tillsammans med krav på säkerhetsavstånd mellan vägar och ledningar, kommer att innebära breda områden med öppna ytor. För parallellbyggnad med allmän väg kan den totala öppna ytan bli minst 100 meter bred. Den större ytan kan medföra att fler boendemiljöer påverkas, eftersom bostäder förekommer frekvent i närheten av vägar och järnväg. Geografisk parallellbyggnad med annan infrastruktur är inte aktuell för Ekhyddan Nybro Hemsjö Parallelläggning av markkabel med annan infrastruktur Markkablar måste ta hänsyn till markens beskaffenhet. Det innebär att ledningssträckan blir längre i mark än i luft. Ledningsförläggning längs vägar blir längre p.g.a. vägars kurvighet och att tätorter, hus och andra hinder som ligger intill vägen måste kringgås. Tillståndspliktiga naturområden kan påverkas i större grad än vid luftledning. Ledningsgatan blir betydligt bredare än om enbart en jordlina markförläggs. Byggvägar måste anläggas längs hela ledningssträckningen. Dock blir den totala markupplåtelsen för markkabel mindre än för luftledning. En översiktlig bedömning ger vid handen att ledningsgatan för en parallellagd markkabel jämfört med luftledning förlängs med minst två mil för sträckan Ekhyddan Nybro Hemsjö. Till detta kommer andra nackdelar med markförlagd växelström, se avsnitt Luftburen och markförlagd växelström. 3.5 Teknikval Växelströmsteknik och likströmsteknik Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem i Europa är baserade på en 50-periodig växelström dvs. att den ändrar riktning 100 gånger per sekund (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Det innebär att strömmens frekvens är 50 Hz. Växelströmstekniken är i dag dominerande inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. Alla generatorer och vissa större motorer i elkraftsystemet roterar med samma frekvens (50 Hz), vilket innebär att de kan samverka och fördela ström mellan systemets olika delar. I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatiska reserver för varandra. Om en ledning kopplas bort över- 73/112

74 förs den ström som passerade den felaktiga ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Luftledningar för växelström är alltid huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik. Den grundläggande förutsättningen för att använda likström för överföring med hög kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen kan anslutas till ett starkt växelströmsnät, som kan leverera elen som produceras i synkrongeneratorer till likströmslänken och i andra ändan av länken fördela motsvarande el. Användningsområdena för likströmsöverföring är främst följande. 1. Elutbyte mellan olika energimarknader. 2. Anslutning av offshore förbrukning/produktion. 3. Utbyggnad av likströmssystem för överföring av höga effekter genom områden med överföringsbegränsning, utan påverkan på underliggande växelströmssystem. Svenska kraftnät använder idag likströmsteknik för anslutning av det svenska kraftsystemet till andra synkronområden såsom Jylland, Tyskland och Polen. Detta görs av två anledningar. Dels åtskiljs kraftsystemen av vatten på så stort avstånd att annan teknik inte fungerar, dels innebär frekvensskillnaden mellan kraftsystemen att elutbytena måste styras i stället för att kunna flyta fritt. Att förstärka växelströmsnätet medför en flexibilitet för framtiden när ny produktion eller nya transformatorstationer ska anslutas. Sådana anslutningar blir avsevärt enklare och kan göras till mycket lägre kostnader jämfört med om de skulle anslutas till ett likströmssystem. I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatisk reserv för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felbehäftade ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsebart sätt. En likströmsförbindelse reagerar inte automatiskt utan förändrar sitt effektflöde först efter ett ingrepp av kontrollsystemet. Svenska kraftnät har tagit likströmsförbindelsen NordBalt mellan Nybro och Klaipeda i Litauen i drift. Inom en nära framtid kommer ytterligare en likströmsförbindelse tas i drift, SydVästlänken mellan Hallsberg och Hurva. 74/112

75 SydVästlänken bygger delvis på likströmsteknik. Den innebär ett nytt steg i användningen av likströmsteknik, eftersom det är den första DC 4 -länken som överlagras på det befintliga växelströmsystemet. Här kommer den stora fördelen med likström till sin rätt, nämligen att det blir möjligt att styra effektflödet mellan två starka växelströmspunkter i stamnätet. Likströmsteknik kan med fördel användas för SydVästlänken eftersom ett fel på SydVästlänken inte innebär att el överförs till ett regionalt parallellt nät eftersom ett sådant saknas. Den kan av samma skäl inte användas för Ekhyddan Nybro Hemsjö Luftburen och markförlagd växelström Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med en markkabel. Markkabel för 400 kv växelström är möjligt vid korta avstånd. Närheten mellan ledaren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår extrema fasförskjutningar mellan ström och spänning vilket genererar så kallad reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av det som matats in i kabelns andra ände. Redan efter 20 km behövs en kompenseringsstation för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. En kompenseringsstation är i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare. Till samlingsskenorna kopplas ett antal oljefyllda reaktorer som kompenserar för fasförskjutningen i förhållande till hur mycket effekt som överförs genom ledningen. Kompenseringsstationer byggs inom ett avgränsat område med krav på utrymme, skyddsutrustningar, kylning, stängsel m.m. Det innebär att mark behöver tas i anspråk. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel uppstår. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan som var och en innebär en förhöjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra vilket också ökar totalkostnaden 4 DC Direct Current, likström 75/112

76 på anläggningen och medför att även kabelförläggning kommer att innebära anläggande av en ledningsgata och en accessväg, om än smalare än för en luftledning. En teknisk livscykeljämförelse mellan en luftledning och en markkabel utfaller till luftledningens fördel. Den tekniska livslängden för en luftledning är över 70 år, medan både markkablar och eventuella omformarstationer för dessa har en teknisk livslängd på år. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Av dessa skäl bygger Svenska kraftnät regelmässigt växelströmsförbindelser som luftledning Teknikval för Ekhyddan- Nybro - Hemsjö Eftersom stamnätet i övrigt består av ett växelströmsnät är det naturliga alternativet att bygga en luftburen växelströmsledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och Hemsjö. Under den inledande samrådsprocessen har det framkommit önskemål om att även ett markförlagt likströmsalternativ ska presenteras och jämföras med växelströmsalternativet. En sådan jämförelse, tillsammans med en mer teknisk presentation om varför projektet överhuvudtaget genomförs, görs i avsnitt Grund för teknikvalet. Resultatet av jämförelsen sammanfattas i korthet nedan. Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, Nybro och Hemsjö innebär att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt vid ett fel, vilket inte är acceptabelt. Alternativet förstärkning med luftburna växelströmsledningar klarar vid fel att inom godtagbar tid återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för driftsäkerhet. Alternativet förstärkning med likström och markförlagda kablar ger en ytterligare feltid, som medför att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta kan komma att brytas upp med strömavbrott som följd. Detta alternativ ger också högre effektförluster och sämre tillgänglighet jämfört med växelströmsalternativet. Likströmsteknik kan med fördel användas för SydVästlänken eftersom ett fel på SydVästlänken inte innebär att el överförs till ett regionalt parallellt 76/112

77 nät eftersom ett sådant saknas. Ekhyddan Nybro Hemsjö ingår i det svenska växelströmsnätet. Vid ett fel i nätet idag så överförs el till det parallella regionala nätet, som kan leda till att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt, vilket inte är acceptabelt. Den planerade ledningen behövs bland annat för att undvika detta. Detta kan inte avhjälpas med likström, typ SydVästlänken, eftersom det inte har något regionalt nät. HVDC-alternativet är av dessa skäl inte aktuellt i den fortsatta planeringen. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Den tekniska livscykeln är halverad för markkabel jämfört med luftledning. Vid skogsbrand förstörs inte luftledningar. Markkabel löper risk för att skadas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Att förlägga den planerade växelströmsledningen som en markkabel för växelström är inte tillräckligt driftsäkert Grund för teknikvalet Nollalternativ Stamnätsstationen i Nybro är idag ansluten till övriga stamnätet med två 400 kvledningar. En 400 kv-ledning löper norrut till stationen FT61 Ekhyddan och en söderut till stationen Hemsjö. De tre stamnätsstationerna har varsin 400/130 kvtransformering till ett regionnät som löper parallellt med 400 kv-nätet. Detta innebär att om en 400 kv-ledning kopplas bort så överförs den el som transporterades på ledningen till andra ledningar i systemet. I fallet Ekhyddan Nybro Hemsjö medför detta att en stor mängd el, vid ett fel, överförs från stamnätet till det parallella regionala nätet. I dagsläget kan denna situation hanteras men ledningarna måste kopplas bort när underhållsåtgärder ska vidtas på dem. Underhåll kan därför bara utföras under den tidsperiod när kärnkraftverket i Oskarshamn är avställt. I och med att HVDC 5 -länken NordBalt mellan Nybro och Klaipeda i Litauen har tagits i drift ökar effekttransporten genom området Ekhyddan Nybro Hemsjö att öka med upp till 700 MW. Ökningen motsvarar ca 65 procent av ledningarnas termiska kapacitet och överlagras på den effekttransport som sker för den regionala förbrukningen, vilket innebär att de befintliga ledningarna kan belastas mot sina termiska 5 HVDC High Voltage Direct Current 77/112

78 gränser. En normaldriftsituation med 700 MW export på NordBalt framgår nedan (figur 3.4). Figur 3.4 visar att 400 kv-ledningen mellan Ekhyddan och Nybro belastas till 95 procent av sin termiska kapacitet och att spänningarna i FT61 Ekhyddan, Nybro och Hemsjö är låga, ungefär 10 kv under den spänning (410 kv) som används som riktvärde för den operativa driften. Detta trots att alla spänningsregleringsresurser i området är fullt aktiverade. Som en följd av att ledningen mellan FT61 Ekhyddan och Nybro är så högt belastad flyter endast en begränsad effekt mellan Nybro och Hemsjö. Överföringssystemet orkar inte mata Hemsjö med mer effekt längs denna förbindelse, utan Hemsjö försörjs i stället bakvägen via Alvesta Hurva. Figur 3.4. Överföringssystemet i normaldrift utan förstärkning och vid export till Litauen Kombinationen av en hög ledningsbelastning och de resulterande låga spänningarna motiverar i sig en förstärkning av sektionen Ekhyddan Nybro, eftersom systemet inte är stabilt mot bortfall av stora generatorer eller övrig spänningsregleringsutrustning. 78/112

79 Om ledningen mellan Ekhyddan och Nybro kopplas bort uppstår den reservmatningssituation som visas nedan (figur 3.5). Figur 3.5. Överföringssystemet i reservdrift utan förstärkning och vid export till Litauen Figur 3.5 visar att transformatorn i FT61 Ekhyddan belastas över sin termiska gräns och att både regional förbrukning i Nybroområdet och export på NordBalt matas bakvägen genom Skåne och via transformatorn i Nybro. Spänningarna i området är nära 390 kv vilket är oacceptabelt lågt. Spänningar kring 390 kv och fullt utnyttjade spänningsregleringsutrustningar i området innebär en kritisk driftsituation, eftersom vilket följdfel som helst i området skulle kunna medföra en större spänningskollaps. Vad som inte syns på bilden är att det även uppstår betydande överbelastningar i det regionala ledningsnätet. Om någon av de överbelastade regionala ledningarna skulle kopplas bort är risken för spänningslöshet i delar av regionen stor. En normaldriftsituation med 700 MW import på NordBalt utan förstärkning framgår av figur 3.6. Bilden visar ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar. 79/112

80 Figur 3.6. Överföringssystemet i normaldrift utan förstärkning och vid import från Litauen Dimensionerande felfall för driftläget är ett bortfall av 400 kv-ledningen mellan Nybro och Hemsjö. Detta driftläge visas på figur 3.7 nedan. 80/112

81 Figur 3.7. Överföringssystemet i reservdrift utan förstärkning och vid import från Litauen. Figur 3.7 visar ett överföringssystem med godkända spänningar men med en transformator i Nybro som är belastad till sin termiska gräns på 850 MW. De 850 MW som passerar transformatorn fördelas ut i det regionala nätet, vilket medför att den termiska gränsen för flera ledningar överskrids. Det är inte acceptabelt. Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, Nybro och Hemsjö kommer att innebära att spänningslöshet kan uppstå både regionalt och även nationellt vid ett följdfel. Detta är givetvis inte är acceptabelt. Det står helt klart att stamnätet är i behov av förstärkningsåtgärder. Förstärkning med luftburna växelströmsledningar Stamnätet kan förstärkas genom att man bygger en ny 400 kv växelströmsledning mellan FT62 Ekhyddan och Nybro. Det löser problemet vid export till Litauen. En ny 400 kv växelströmsledning mellan Nybro och Hemsjö löser problemet vid import från Litauen. Dessa förstärkningsåtgärder ger ett driftläge i normaldrift enligt figurerna 3.8 och 3.9. Det är ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar. 81/112

82 Figur 3.8. Överföringssystemet i normaldrift efter förstärkningar och vid export till Litauen Figur 3.9. Överföringssystemet i normaldrift efter förstärkningar och vid import från Litauen 82/112

83 Dimensionerande felfall efter förstärkning och vid export är fortfarande bortkoppling av ledningen FT61 Ekhyddan Nybro. Felfallet visas på figur 3.1o nedan. Figur 3.10 Överföringssystemet i reservdrift efter förstärkningar och vid export till Litauen Dimensionerande felfall efter förstärkning och vid import är fortfarande frånkoppling av ledningen Nybro Hemsjö. Felfallet visas på figur 3.11 nedan. 83/112

84 Figur Överföringssystemet i reservdrift efter förstärkningar och vid import från Litauen. Figurerna 3.10 och 3.11 illustrerar ett förstärkt överföringssystem i reservdrift. Det är ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar. Gjorda beräkningar visar att överföringssystemet måste förstärkas mellan Ekhyddan och Hemsjö och att förstärkningarna kan utföras med luftledningar och växelströmsteknik. Resultaten är framtagna med s.k. statiska belastningsfördelningsberäkningar. Beräkningarna är statiska i så måtto att varken tid eller systemfrekvens är parametrar som beaktas. I själva verket är tid en viktig parameter för bl.a. bestämmande av hur dynamiska objekt som generatorer och HVDC-länkar uppför sig. Även den tid som ett fel appliceras i systemet är viktig att beakta. Beräkningarna har hittills förutsatt att ett ledningsfel inträffar, varefter det felbehäftade objektet omedelbart bortkopplas, utan att det synkrona kringliggande kraftsystemet hinner reagera. Den inverkan som tiden i realiteten har kan illustreras med nedanstående resonemang efter nybyggnad av parallella växelströmsledningar mellan Ekhyddan, Nybro och Hemsjö. 84/112

85 Tid=0 Tid=0 250 ms Ett 3-fasigt fel till jord inträffar på en av de två ledningarna som är anslutna i Nybro i närheten av samlingsskenan. Felet ligger på i 250 ms, vilket är den feltid som en generator eller en HVDC-länk ska klara utan att kopplas bort för att tillåtas anslutning till stamnätet. Spänningen i Nybro sjunker till 0 kv under feltiden och ingen effekt kommer att passera 400/130 kv-transformatorn i Nybro eller genom HVDC-länken till Litauen. Eftersom förbrukningen är proportionell mot spänningen sjunker förbrukningsnivån i närheten av Nybro och försörjs via reservmatningsvägar inom det regionala nätet, främst från Ekhyddan. Stora överbelastningar uppstår i det regionala nätet. Omriktarstationen för NordBalt blockeras och beroende på om NordBalt importerar eller exporterar effekt uppstår ett underskott eller överskott på upp till 700 MW i det nordiska elkraftsystemet. Detta är ett allvarligt felfall men eftersom det är förutsägbart finns momentan reservproduktionskapacitet som automatiskt börjar återställa den resulterande frekvensavvikelsen. Tid=250 ms Tid= ms Felet kopplas automatiskt bort genom att reläskydden kopplar ur den felbehäftade ledningen mellan Ekhyddan och Nybro. Effektmatningen till Nybro återställs momentant och dess regionnätstransformator stöttar regionnätet genom de kvarvarande 400 kvledningarna. NordBalts omriktarstation känner att spänningen i Nybro har återställts och börjar reglera mot sin tidigare driftpunkt. Tidsåtgången för denna process är ca 300 ms. Under denna tid sker även en motreglering i det nordiska produktionssystemet. Även ur en dynamisk synvinkel klarar ett växelströmsalternativ alltså inom godtagbar tid (250 ms) att återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer. Förstärkning med likström och markförlagda kablar Ett alternativ till ovanstående växelströmsalternativ kan vara att förstärka överföringskapaciteten med ett HVDC-system. Många samrådsyttranden kräver också en sådan lösning. Ett HVDC-alternativ illusteras på figur /112

86 Figur HVDC-alternativet. Alternativet innebär att tre HVDC-omriktare med en total kapacitet på MW, vilket motsvarar en 400 kv-luftledning, byggs i närheten av 400 kv-stationen Ekhyddan och förbinds med en ny 400 kv-ledning. Omriktarstationen kan inte placeras i direkt anslutning till det befintliga ställverket i Ekhyddan p.g.a. den yta, ca 500 x 200 meter, som måste tas i anspråk. Motsvarande omriktarstationer byggs i anslutning till stationerna i Nybro och Hemsjö. Omriktarstationer i både Nybro och Hemsjö krävs för att erhålla kontakt med mottagande växelströmsnät och transformatorer till de regionala ledningssystemen. HVDC-systemet kopplas ihop med markförlagda HVDC-kablar med en total kabellängd om ca 6 x 200 km inklusive återledare. Det skisserade HVDC-systemet har ur statisk synpunkt samma egenskaper som det växelströmsalternativet dvs. om en av de två existerande växelströmsledningarna kopplas bort kan likströmsförbindelsen närmast momentant styras upp så att den bär 86/112

87 den totala effekt som ska överföras. Detta kan relativt enkelt utföras på så sätt att HVDC-länkens styrsystem övervakar effektbrytarna för växelströmsledningarna i Ekhyddan, Nybro och Hemsjö och snabbt styr upp HVDC-länken vid oväntade brytarlägesförändringar efter kontroll av riktningen på effektflödet i NordBalt. HVDC-systemet kan dock inte anses som en integrerad del av det svenska stamnätet. För att åstadkomma det krävs ett redundant styrsystem som korrekt och momentant styr länken efter alla viktiga oväntade brytarlägesförändringar i det svenska kraftsystemet. HVDC-systemet måste också reagera korrekt och ögonblickligen på effektflödesförändringar i södra Sverige. Ett HVDC-system innehåller stora mängder komponenter som förutom att ge höga förluster medför sämre tillgänglighet än ett växelströmsalternativ. Det är starkt beroende av kraftsystemets dynamik och i synnerhet tiden. För att bedöma HVDCalternativet måste man därför, på samma sätt som för AC-alternativetovan, föra ett tidsberoende resonemang. Tid=0 Tid=0 250 ms Ett 3-fasigt fel till jord inträffar på AC-ledningen mellan Ekhyddan och Nybro i närheten av samlingsskenan i Nybro. Felet ligger på i 250 ms, vilket är den feltid som en generator eller en HVDC-anläggning ska klara utan att kopplas från för att tillåtas anslutning till stamnätet. Spänningen i Nybro sjunker till 0 kv under feltiden och ingen effekt kommer att passera 400/130 kv-transformatorn i Nybro eller genom HVDC-länken till Litauen. Eftersom förbrukningen är proportionell mot spänningen sjunker förbrukningsnivån i närheten av Nybro och försörjs via reservmatningsvägar inom det regionala nätet, främst från Ekhyddan. Stora överbelastningar uppstår i det regionala nätet. Under feltiden sjunker även spänningen i Ekhyddan mot 275 kv, vilket innebär att omriktarstationen blockeras. Ingen effekt matas in i HVDC-systemet och även omriktarstationen i Hemsjö blockeras. HVDC-systemet är därmed helt blockerat. Omriktarstationen för NordBalt blockeras och beroende på om NordBalt importerar eller exporterar effekt uppstår ett underskott eller ett överskott på upp till 700 MW i det nordiska elkraftsyste- 87/112

88 met. Detta är ett allvarligt felfall men eftersom det är förutsägbart så finns momentan produktionskapacitet som börjar återställa frekvensavvikelsen. Tid=250 ms Tid= ms Felet kopplas automatiskt bort genom att reläskydden kopplar ur den felbehäftade ledningen mellan Ekhyddan och Nybro. Den enda stamnätskontakten mellan Ekhyddan och Nybro är HVDCsystemet, som inte är aktivt. Efter det att felet kopplats bort återställs effektmatningen till Nybro och dess regionnätstransformator ögonblickligen bakvägen från Hemsjö genom den fungerande 400 kv-ledningen. Spänningen är dock initialt låg, ca 377 kv, men stiger snabbt när SVC-anläggningarna i omriktarna känner att spänning finns i Nybro. NordBalts och HVDC-systemets omriktarstation känner att spänningen i Nybro har återställts och börjar reglera mot sin tidigare driftpunkt. Tidsåtgången för denna process är ca 300 ms. Under denna tid sker även en motreglering i det nordiska produktionssystemet. Den ytterligare feltid (300 ms) som HVDC-systemet medför innebär att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att systemet kommer att brytas upp. Beskrivningen ovan visar att det inte är tekniken i sig själv som är problemet, utan var den appliceras i stamnätet. Att överlagra ett svagt regionalt system med ett starkt HVDC-system är mycket olämpligt när DC-systemets tidskonstanter beaktas. Sammanfattning Ett luftburet växelströmsalternativ har här jämförts med ett markförlagt likströmsalternativ. Slutsatsen är att HVDC-systemets ytterligare feltid (300 ms) medför att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta kommer att brytas upp. Ett HVDC-system uppfyller därmed inte projektets huvudsakliga drivkraft, vilken är att säkerställa det regionala nätets funktion efter ett fel i stamnätet. HVDC-alternativet har därför avförts från vidare utredning. De parametrar som bedöms i ett teknikval framgår av tabell 1. 88/112

89 Tabell 1. Parametrar vid teknikval. Växelströmsalternativ Likström Markåtgång (km 2 ) 7,7 3,9 Tillgänglighet (%)*) 99,9 98,0 * Minskning av årliga energiförluster (GWh)**) ** Uppfyller drivkrafter***) Ja Nej Schablonmässig kostnad för HVDC-systemet (mnkr) *) Tillgängligheten inkluderar omriktarfel och årligt underhåll för DC-systemet. Likströmskabelfel ingår inte i siffrorna. Uppstår kabelfel kan avbrottstiden uppskattas till 1 2 veckor om material och personal finns tillgängligt. Under denna tid kan inte utbyten ske på NordBalt. **) Omriktarstationer bidrar med höga förluster. Särskilt markant är detta när överföringsavstånden är så korta som i detta fall. ***) Huvudsaklig drivkraft för att säkerställa det regionala nätet efter ett fel i stamnätet. 3.6 Val av sträckning Val av sträckning sker i omgångar. Först görs en framkomlighetsstudie som en del i den tekniska förstudien. Där tas utredningskorridorer fram inom utredningsområdet. Utredningskorridorerna placeras för att i möjligaste mån undvika samlad bebyggelse, skyddade natur- och kulturvärden m.m. I samrådsunderlaget från maj 2014 redovisas utredningskorridorerna tillsammans med de uppgifter och bedömningar som har tagits fram. Där finns uppgifter om projektets lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt dess förutsedda miljökonsekvens på en översiktlig nivå. Alla som vill kan ta del av materialet och 89/112

90 lämna synpunkter. Underlaget sänds till berörda länsstyrelser, kommuner, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras. Efter det första samrådet, med utgångspunkt från tillgänglig information inklusive inkomna yttranden, väljs en av utredningskorridorerna till huvudkorridor. För huvudkorridoren sker en fortsatt och fördjupad utredning och ett förslag till sträckning tas fram inom korridoren. De övriga korridorerna avförs inte, men utreds inte vidare i det här skedet. Ett nytt samrådsunderlag från jan 2015 sammanställs med fördjupande information om huvudkorridoren och ett förslag till linjesträckning. Alla som vill kan ta del av materialet och lämnas synpunkter. Underlaget sänds till berörda länsstyrelser, kommuner, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras. Efter det andra samrådet 2015 har natur- och kulturvärden inventerats i fält och fördjupade tekniska analyser har gjorts. De förslag till alternativa delsträckor som kommit in under samrådstiden har bedömts och vissa av dem har utretts vidare med inventeringar och tekniska analyser. För de alternativ som utretts vidare, har kompletterande skriftliga samråd hållits med berörda. Slutligen väljer Svenska kraftnät, utifrån all tillgänglig information, en linjesträckning för vilken en miljökonsekvensbeskrivning görs och koncession söks. 3.7 Markbehov Ledningsgata Området utmed en ledning kallas ledningsgata. I skogsmark består den av en skogsgata och sidoområden (figur 3.13). Utformning av luftledningar och deras ledningsgator regleras i starkströmsföreskrifterna och i fastslagna normer. Enligt dessa ska en luftlednings faslinor, beroende på spänningsnivå, hängas ovanför en lägsta nivå ovan mark. Det finns även bestämmelser om minimiavstånd från luftledningar till byggnader. Hur stor markyta en luftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark luftledningen passerar. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. En 400 kv-luftledning i ny ledningsgata genom skogsmark kräver en ca 50 meter bred skogsgata. Om ledningen parallellförläggs med en befintlig ledning blir ianspråktagandet av ny mark något mindre. 90/112

91 Luftledningarna i stamnätet byggs alltid trädsäkert, vilket innebär att fallande träd inte får skada ledningen. Stolparna skyddas därmed för extrema väderförhållanden. Vegetation i skogsgatan under luftledningen får inte heller växa sig så hög att risk för elektriskt överslag till vegetationen uppstår, vilket kan förorsaka bränder. En skogsgata måste därför röjas med jämna mellanrum. Tiden mellan röjningarna varierar över landet men är vanligen sju till åtta år. Figur Principskiss över en ledningsgata i skogsmark. Utanför skogsgatan kommer enstaka höga träd, s.k. kantträd, som riskerar att falla på ledningen, att avverkas (figur 3.13) Under byggtiden Vid själva bygget av en kraftledning kan det förekomma begränsad tillgänglighet till vissa områden och ökad trängsel på allmänna vägar till följd av transporter m.m. Bygget medför att mark tas i anspråk när skog måste avverkas för ledningens skogsgata och vid anläggande av körvägar i ledningsgatan, tillfälliga uppställningsplatser för maskiner samt eventuella transport- och tillfartsvägar. Ytterligare påverkan på marken 91/112

92 uppstår vid arbete med att markförlägga jordlinan 6. Jordlinan förläggs dock så långt som möjligt i kraftledningsgatan och påverkar ett förhållandevis litet markområde. Tillfälliga skador kan även uppkomma på närliggande diken, stängsel, vägar etc. i samband med bygget. Extra varsamhet iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. De miljökrav Svenska kraftnät ställer vid upphandling i byggskedet minimerar risken för detta. Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats att återställas i möjligaste mån. Om skador på befintliga vägar har uppkommit återställs vägarna till samma skick som före arbetena påbörjades. 3.8 Ersättning till berörda fastighetsägare Förundersökningsmedgivande En förutsättning för att kunna bedöma lämpligheten av en föreslagen sträckning är att Svenska kraftnät får tillträde till fastigheterna för att genomföra nödvändiga undersökningar. Innan dess råder ovisshet för fastighetsägarna om den egna fastigheten kommer att beröras eller inte. Samrådsprocessen och förundersökningar av ledningssträckan är viktiga och syftar till att få in synpunkter och information som leder till att den slutgiltiga sträckningen ger så liten sammanlagd påverkan som möjligt till en rimlig kostnad utan avkall på driftsäkerheten. För att kunna utföra dessa nödvändiga undersökningar behöver Svenska kraftnät tillstånd från berörda fastighetsägare. Tillstånd behövs även där ledningar kommer att dras fram i befintliga ledningsgator. Strävan är att i så stor utsträckning som möjligt erhålla frivilliga medgivanden till förundersökning från fastighetsägarna. Medgivande till förundersökning innebär att Svenska kraftnät får tillträde till fastigheten för att sätta ut stakkäppar, utföra mätningsarbeten, göra biologiska, arkeologiska och tekniska undersökningar, samla in underlag för intrångsvärdering, stämpla träd (märka upp och värdera) samt kapa, kvista och fälla träd som skymmer sikten för instrumenten. En schablonersättning för tillfälliga skador och olägenheter som uppkommer i samband med förundersökningen utgår till fastighetsägaren med kronor. Skador som överstiger schablonersättningen ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. 6 Jordlina är en metalledare med uppgift att jorda anläggningsdelar 92/112

93 Om medgivande inte kan inhämtas på frivillig väg ansöker Svenska kraftnät hos berörd länsstyrelse om förundersökningstillstånd enl. 7 kap. 6 expropriationslagen (s.k. resolution). Länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen Markupplåtelseavtal och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och vissa andra tillstånd även tillträde till berörda fastigheter (ledningsrätt och/eller markupplåtelseavtal). Tillträde till berörda fastigheter fås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. I samband med tecknande av markupplåtelseavtal träffas även överenskommelse om intrångsersättning, se nedan. Svenska kraftnäts målsättning är att ingå frivilliga avtal med berörda fastighetsägare. Dessa frivilliga överenskommelser ligger sedan som grund vid ansökan om ledningsrätt. Svenska kraftnät ansöker om ledningsrätt hos Lantmäteriet. I de fall det inte lyckas att teckna markupplåtelseavtal ansöker Svenska kraftnät om ledningsrätt och förtida tillträde för att säkra markåtkomsten. I sådana fall överlåter Svenska kraftnät även värderingen av markintrånget till Lantmäteriet, att avgöras i förrättningen. Efter det att ledningen är färdigbyggd kallar Lantmäteriet till ett avslutande sammanträde för att reglera eventuella kvarvarande ersättningar och skador Intrångsersättning Svenska kraftnät följer bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde (intrångsersättning) jämte ett påslag på 25 %. Uppkommer i övrigt skada för fastighetens ägare, exempelvis vägskada, ska även sådan skada ersättas eller åtgärdas. Ersättningen utgår som ett engångsbelopp i enlighet med expropriationslagen. Bestående skador på skogs-, åker- och betesmark ersätts enligt Lantmäteriets rekommendationer. Skogsmarken stämplas (märks upp och värderas) enligt 2009 års skogsnorm. För åker- och betesmark ersätts intrånget enligt 1974 års åkernorm, med hänsyn till senaste uppräkning. Åkernormen ger ersättning för den mark som stolparna står på och även den försvårade brukning som stolparna orsakar. Ersättningen för intrång i skogsmark omfattar markens värde, ersättning för att skogen måste avverkas tidigare än tänkt och kompensation för att träden närmast den nya ledningsgatan blir mer utsatta för storm- och torkskador. Utöver denna intrångsersättning utgår även ersättning för själva virket (den på rot stående skogen). En fastighetsägare kan ha rätt till ersättning, som en följd av byggandet av ledningen, på flera sätt varav de vanligaste återges nedan: 93/112

94 Om ledningen dras över fastigheten är man berättigad till intrångsersättning + 25 %, samt övrig skada som kan uppkomma på fastigheten, se ovan. Ersättning kan även utgå om ledningen medför en påtaglig skada på fastighet eller egendom utanför ledningsgatan. Den vanligaste förekommande skadan utgörs av estetiska störningar. Exempelvis då ledningen hamnar i blickfånget från ett bostadshus, och får en påtaglig påverkan på marknadsvärdet. De bostadshus som bedöms få denna typ av skada inventeras och dokumenteras innan ledningsbyggnationen. Därefter besiktigas samma fastigheter efter ledningen är byggd. En värdering av eventuell skada görs och i förekommande fall tas ett ersättningserbjudande fram. I vissa fall är det dessvärre omöjligt att undvika att passera med ledningen utan att komma nära bostadshus. Det som avgör om ledningen anses komma för nära bostadshus är Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Om bostadshus ligger inom ett avstånd där årsmedelvärdet av det magnetiska fältet överstiger 0,4 μt erbjuder Svenska kraftnät köp av fastigheten/ del av fastigheten. Samtliga ersättningar betalas ut som ett engångsbelopp. Svenska kraftnät har ingen ersättningsmark att erbjuda för förlust av produktiv mark. Eftersom det i dagsläget inte är beslutat var ledningen ska byggas så går det heller inte att bedöma om, eller hur mycket, ledningen kommer att påverka värdet på en viss fastighet. Någon ersättning för en eventuell marknadsvärdepåverkan under samrådstiden utgår inte. Intrångsersättning utgår till den som är lagfaren ägare till fastigheten vid tillträdet Tid för utbetalning av eventuell ersättning Intrångsersättning, om sådan är aktuell, betalas ut inom tre månader från det att fastighetsägaren och Svenska kraftnät undertecknat ett markupplåtelseavtal, alternativt då Lantmäteriet i den följande förrättningen beslutar om ersättning. Vid köp av fastighet sker utbetalning av köpeskillingen i samband med överlåtelsen Ombudskostnader Svenska kraftnät står för skäliga ombudskostnader i samband med tecknande av markupplåtelseavtal och vid förhandling om ersättning. Ersättning för ombudskostnader är aktuellt först när ledningens sträckning är fastställd. Målet är att fastighetsägaren och Svenska kraftnät ska komma överens om markupplåtelseavtal och ersättning. 94/112

95 Om en fastighetsägare anlitar ett ombud och önskar ersättning för denne ska ombudet först godkännas av Svenska kraftnät. Detta för att säkerställa att ombudet har den kompetens som krävs Ersättning för upplåtelse av väg För att kunna ta sig till ledningsgatan för anläggande och underhåll tecknar Svenska kraftnät vägavtal med de fastighetsägare och väghållare som berörs. Ersättningen är beroende på hur många stolpplatser som vägen går till. Vägarna kan behöva förstärkas och/eller breddas. Tillfälliga skador ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. I vissa fall behöver nya vägar anläggas. Ersättningen beräknas då på samma sätt som för ledningsgatan. Svenska kraftnät bygger även vägar i den upplåtna ledningsgatan. Intrånget för dessa har redan reglerats i markupplåtelseavtalet för ledningen. Efter att ledningen är byggd ligger de flesta vägar kvar, vilket underlättar för Svenska kraftnäts underhåll och i många fall även för fastighetsägarens förvaltning av sin fastighet. 3.9 Samhällsekonomiska analyser Allmänt Vid informationsmöten och i yttranden har fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser och lantbruks- och skogsorganisationer frågat efter en tydligare motivering av vald teknik och jämförelse av kostnader och konsekvenser mellan växelström i luftledning och likström i markkabel. Man efterlyser analyser där den planerade ledningen jämförs med bortfall av de värden som bl.a. skogsbruket skulle ha inbringat under den tid som ledningen är i drift. Enligt ellagen är Svenska kraftnät skyldigt att ansluta ny eller ökad elproduktion till stamnätet om den inte kan anslutas till underliggande lokal- eller regionnät. Samtidigt har Svenska kraftnät i uppdrag från riksdag och regering att utforma och dimensionera stamnätet så att detta på ett driftsäkert sätt kan klara elmarknadens behov samt att bygga bort flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan elnäten i Norden och kontinenten (prop. 2008/09:163). En förbindelse byggs nu mellan Sverige och Litauen och tas i drift vid nästa årsskifte. Förbindelsen innebär att de baltiska ländernas elmarknad integreras med den nordiska och europeiska elmarknaden. Växelströmsnäten i regionen måste förstärkas med nya ledningar för att på ett driftsäkert sätt klara överföringen av stora nya produkt- 95/112

96 ionsvolymer och för att klara anslutning av likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna (se avsnitten 3.2 och 3.5). I den koncessionsprövning som görs av Energimarknadsinspektionen bedöms den samhällsnytta som ledningen förväntas medföra och ställs den mot de intrång och den påverkan som ledningen förorsakar Övergripande analyser på svensk och europeisk nivå Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärkningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov. Inom ramen för organisationen European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E) upprättas vartannat år en tioårig nätutvecklingsplan Ten Year Network Development Plan (TYNDP). Med grund i Perspektivplan 2025 har Svenska kraftnät därför upprättat en tioårsplan, Nätutvecklingsplan där Svenska kraftnäts prioriteringar preciseras och utvecklas. Den ligger till grund för verkets fortsatta investeringar och tjäna som grund för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europeiska TYNDP. Avsikten är att planen ska uppdateras vart annat år. Svenska kraftnät gör samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar för byggande av stamnätsledningar. De görs i steg på vägen från idé till byggande, men med i viss mån olika syften i olika delar av processen. När det finns behov av en investering i stamnätet påbörjas en nätutredning. Den identifierar de nätinvesteringar som mest kostnadseffektivt möter elsystemets och elmarknadens behov. Utredningen inkluderar en grov bedömning av miljökonsekvenser och intrångseffekter. Analysen ligger till grund för val mellan olika nätförstärkningsalternativ och för beslut om att gå vidare med fortsatt utredning om valda alternativ. Om nätutredningen indikerar att en investering är värd att genomföras så görs en mer utförlig teknisk och ekonomisk analys av projektet i en teknisk förstudie. Syftet är att definiera anläggningens tekniska utformning och identifiera risker och hinder för byggnation. En definitiv sträckning/placering görs dock först efter samrådsprocessen. Analysen innefattar investeringskostnader, effekter på elsystemet och elmarknaden, markintrång, miljöpåverkan och teknikval. Ett exempel är valet mellan luftledning och 96/112

97 markkabel, där det senare innebär avsevärt högre investerings- och underhållskostnader, som i vissa (sällsynta) fall kan vägas upp av minskade intrångseffekter. Den tekniska förestudien ligger till grund för beslutsunderlag för aktuell beslutsfattare inom Svenska kraftnät. Styrelsen har tagit ett inriktningsbeslut den 19 februari 2014 att gå vidare med planerad 400 kv-luftledning Ekhyddan Nybro Hemsjö. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har ledningen även betydelse på EU-nivå. Den planerade ledningen är ett av EU godkänt Project of Common Interest (PCI) och ingår i prioritetskorridor Electricity Baltic Energy Market Interconnection Plan. Rådet och Europeiska kommissionen har beslutat om PCI-förordningen, som har till syfte att integrera de inre marknaderna för el, gas och olja, att säkra försörjningstryggheten för dessa energikällor samt att skapa förutsättningar för att energiinfrastrukturprojekt av gemensamt europeiskt intresse ska kunna genomföras Varför inte likström och markkabel? Ett mycket stort antal remissinstanser har ansett att Svenska kraftnät måste belysa och utreda även ett alternativ där den nya förbindelsen utformas för överföring med likström och grävs ner som markkabel. Det är korrekt att överföring av el kan ske med likström (DC) i stället för med växelström (AC). Det är också korrekt att DC-förbindelser kan byggas med markkabel, medan det på stamnätets spänningsnivåer inte är praktiskt möjligt att kabelförlägga ACförbindelser annat än på korta sträckor. I elektricitetens barndom användes likström men man kom snart att gå över till växelström, som inte är en ny teknik. Växelström är en beprövad men allt annat än gammaldags teknik. I hela världen produceras, överförs och används elektricitet som växelström. Likström används för speciella kraftöverföringstillämpningar. Hit hör att överföra energi på långa avstånd mellan två punkter i ett kraftsystem, att knyta ihop inkompatibla kraftsystem (olika växelströmssystem som inte är synkrona med varandra) samt att möjliggöra överföring i sjökablar också på långa avstånd. Likströmstekniken är följaktligen den som används för sjökablar till Finland, Gotland, Polen, Tyskland och Jylland medan man på de kortare avstånden till Åland, Bornholm och Själland kan använda AC-kablar. 97/112

98 I det inhemska svenska stamnätet förekommer överhuvudtaget inga likströmsförbindelser på denna nivå än. Det är först i den södra delen av den s.k. SydVästlänken som DC-teknik för första gången kommer att användas i det inhemska stamnätet. Det handlar då om en punkt-till-punkt-förbindelse, som ska möta behovet av att kunna överföra stora energimängder till elområde Malmö. I projektet Ekhyddan Nybro Hemsjö fyller en DC-ledning inte förbindelsens syfte. Den kan inte lösa de problem som finns i regionen kring Ekhyddan, Nybro och Hemsjö. I avsnittet 3.5 Teknikval redovisas de huvudsakliga tekniska skälen till varför ett DC-alternativ aldrig har varit aktuellt att utreda Underlag för en jämförelse LRF Sydost och LRF:s kommungrupper har krävt en markförlagd DC-kabel, utifrån de större markintrång som måste göras om man bygger en AC-luftledning i enlighet med Svenska kraftnäts planer. LRF anser det viktigt att minimera intrånget i jord- och skogsbruksproduktionen och vill att Svenska kraftnät redovisar en samhällsekonomisk kalkyl där det framgår hur stora värden som går förlorade för samhället i form av jordbruk, skogsbruk, besöks näring, natur- och friluftsliv m.m. där ledningen dras fram. I två av yttrandena efterlyser LRF en samhällsekonomisk analys där man tar in skogsproduktion/förädlingsvärde, värdet av skogens koldioxidbindande förmåga, sysselsättningsperspektivet och landskapsbild. Man anser att en sådan kalkyl ska jämföra alla alternativ såsom sjökabel, markkabel och samförläggning med befintliga kraftledningar. Att räkna in produktionskostnaden är enligt LRF inte nog, utan alla slags kostnader måste redovisas över hela livslängden. Som framgått av det föregående existerar det av bl.a. drifttekniska skäl inte något DCalternativ för Svenska kraftnät och följaktligen inte heller någon möjlighet att bygga den nya förbindelsen med markkabel. För att i någon mån söka möta LRF:s önskemål om en bättre ekonomisk belysning redovisar Svenska kraftnät här en översiktlig kartläggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alternativa intrång och kostnader Markbehov för luftledning resp. markkabel I tidigare samrådshandlingar redovisas ett stort antal olika sträckningsalternativ för luftledningen mellan Ekhyddan och Hemsjö. Som längst kan sträckan uppgå till 204 km och ett genomsnitt för de olika alternativen är 189 km. 98/112

99 Markintrången varierar på olika delar av sträckan. Om ny mark måste tas i anspråk behöver ledningsgatans bredd vara ca 50 meter. Där ledningen går parallellt med en annan 400 kv-ledning behöver dagens ledningsgata breddas med ca 40 meter. Vid sambyggnad med en 130 kv-ledning behöver dagens ledningsgata breddas med ca 30 meter. Med utgångspunkt från förslagen i samrådet beräknas i denna jämförelse att den mark som behöver tas i anspråk motsvarar en ledningsgata för hela sträckan, vars bredd i genomsnitt uppgår till 41 meter. Härav följer att den nya luftledningen kommer att ianspråkta 7,7 kvadratkilometer ny mark. En tänkt markförlagd DC-kabel på sträckan Ekhyddan Nybro Hemsjö blir längre än en motsvarande luftledning. Detta beror på att en kabel i görligaste mån dras i närheten av vägar. Det innebär anpassning till vägens kurvighet, hus och tätorter invid vägen samt till markens beskaffenhet. Det totala markintrånget blir dock mindre. Byggvägar måste anläggas längs hela kabelsträckan och i byggskedet behöver ca 35 meter ledningsgata tas i anspråk. Men när kabeln väl är nedgrävd uppgår kabelgatans bredd bara till ca hälften av detta. En översiktlig bedömning av en tänkt markkabel mellan Ekhyddan och Nybro slutar i en uppskattad längd på ca 114 km om E22 följs från Ekhyddan till Ålem och därefter vägen förbi Bäckebo till Nybro. Mellan Nybro och Hemsjö bedöms kabelns längd bli 108 km. I denna räkneövning används en konservativ bedömning av den totala kabelsträckan om 222 km. Härav följer att en tänkt markkabel, efter byggskedet, skulle ianspråkta ca 3,9 kvadratkilometer mark. I exemplet bortses här helt från det markintrång som de tre omriktarstationerna skulle göra. Varje omriktarstation Ekhyddan, Nybro och Hemsjö upptar en markareal om ca 100 x 500 meter. 99/112

100 Figur Omriktarstation för NordBalt under byggnad i Nybro Kostnader för luftledning resp. markkabel Grundläggande parameterar för en 400 kv AC-ledning och ett hypotetiskt DCalternativ framgår av tabell 2 och tabell 3. Kostnadsangivelserna är baserade på de erfarenheter som vunnit i projekten SydVästlänken och Gotland, som båda innehåller AC-luftledning och DC-markkabel, samt NordBalt. 100/112