Helena Marklund. Här blir allt som barnen rör vid guld Sara i Vagger yd leker med företagens spill. SID 10 KLIMATSMART

Transkript

1 E N T I D N I N G O M E N E R G I, K L I M A T O C H M I L J Ö F Ö R D I G I J Ö N K Ö P I N G S L Ä N KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050 Här blir allt som barnen rör vid guld Sara i Vagger yd leker med företagens spill. SID 10 Så odlar du giftfritt Miljösmarta grilltips Gröna upplevelser i Jönköpings län Helena Marklund ser verar lokalproducerat på Visingsö. SID 16

2 VÄLKOMMEN +E är en tidning för dig som bor och verkar i Jönköpings län. Tidningen tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat. Namnet +E står för plusenergi där visionen är att Jönköpings län ska minska energikonsumtionen och öka produktionen av förnybar energi så att det blir ett överskott. E står också för ekologi, engagemang och entreprenörskap. Ansvarig utgivare Minoo Akhtarzand, landshövdning Produktion Getaware ekonomisk förening (Camino) redaktion red@plus-e.se Annonsbokning andreas.lind@display-umea.se Grafisk form Cecilia Cromnow Oskar Schmidt, bistående Tryck & repro Zetterqvist tryckeri Papper Expo press 52g Finansiärer E i alla väder! sommaren är här och med den får du nummer 2 av +E, tidningen som ger trevlig och angelägen läsning i alla väder! +E kan avnjutas en skön stund utomhus, eller under skydd av tak medan sommarregnet faller. Alla har vi våra aktiviteter som hör sommaren till. I detta nummer har +E berikats med ett korsord för alla som gillar att motionera hjärnan. Att hålla ogräs borta från odlingar, gräsmatta, gångar och uppfarter är en sommarsyssla för många. Det framgår inte minst av kemikaliestatistiken. År 2010 köpte hushållen i Sverige 390 ton bekämpningsmedel mot ogräs. Det är en fjärdedel av den totala mängden och mer än vad skogsbruket och den professionella trädgårdsodlingen använder. Användning av kemiska bekämpningsmedel är alltid förenat med risker. Om man sprutar mot ogräs på uppfarter och liknande kan gift följa med nästa regn och ställa till skada i reningsverk och vattenmiljöer. I detta nummer får du tips om giftfria alternativ köpte hushållen i Sverige 390 ton bekämpningsmedel mot ogräs För många hör det också sommaren till att vara turist. Artikeln om Solbacken på Visingsö riktar fokus på den nära och klimatsmarta turistresan för fina upplevelser med förankring i Småländsk historia och vacker natur. nu är det 20 år sedan den stora FN-konferensen för hållbar utveckling i Rio de Janeiro. Då antog världens regeringar handlingsprogrammet Agenda 21 och andra viktiga dokument. Sedan dess har mycket positivt hänt. Samtidigt har situationen på andra områden förvärrats. Den senaste statistiken visar att de globala utsläppen av växthusgaser är större än någonsin. Utmaningarna är stora inte minst för de som förhandlar i Rio. På hemmaplan ska vi var och en se till att bidra med vår del. +E ska vara en källa till inspiration. Minoo Akhtarzand landshövding i Jönköpings län 2

3 På god väg I kommunerna satsas nu på återvinning och att minska matsvinnet. Och i Klimatrådet samlas myndigheter, kommuner och näringsliv för att förverkliga visionen om ett Plusenergilän VÄLKOMMEN Klimatfrågan kommer bli mer och mer central KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050 För att vi ska nå resultat med våra klimatsatsningar behöver vi samarbeta på bred front. Alla i samhället har där ett ansvar att bidra med det man kan. Som ytterst ansvarig för en kommun är det en självklarhet att klimatfrågorna får en central roll i mitt engagemang och att vi är med i Klimatrådet. Klimatfrågan kommer mer och mer att bli ett centralt utvecklingsområde i kommunerna och därför är det viktigt att alla är med. Min förhoppning är att vi ska nå visionen om ett Plusenergilän år 2050 (se sidan 2). Vid den tidpunkten kommer världens oljeberoende att betraktas som en liten parentes i världshistorien. lansstyrelsen.se/jonkoping/ (fliken Miljö & klimat) Thomas Werthén, kommunalråd i Habo 75 % av hushållen gör en enkel miljöinsats Vi gjorde noggranna undersökningar och samlade in erfarenheter från flera kommuner i Sverige innan vi valde ett frivilligt system med en miljöstyrande taxa. Kunderna väljer själva om de vill sortera hushållsavfallet i två kärl, ett för matavfall och ett för brännbart avfall. Så här långt väljer 75 procent av hushållen att göra en enkel miljöinsats i vardagen. Nässjö Affärsnätverk, NAV, tömmer båda kärlen samtidigt i nya gasdrivna sopbilar med två fack. Sopbilarna som hämtar kundernas avfall framförs på biogas framställd på nässjöbornas matavfall vid Jönköping Energis anläggning, ett föredömligt kretsloppstänkande. nav.se Hans Johansson, Entreprenadchef på Nässjö Affärsnätverk (NAV) På en vecka slängde en skola 237 kilo mat När vi fick resultatet från vår nulägesanalys gällande matsvinn i skolor och förskolor visade det sig att i genomsnitt en femtedel av den totala matmängden slängs helt i onödan. 12 procent av detta är kantinsvinn och 8 procent är tallrikssvinn. På en vecka i en av skolorna slängdes 237 kilo mat. Att producera den mängden mat ger upphov till koldioxidutsläpp motsvarande en bil som kör 555 mil ungefär. När projektet avslutas är tanken att kommunen ska ha minskat tallrikssvinnet till 5 procent och kantinsvinnet till 8 procent. Besparingarna som görs går tillbaka till den berörda verksamheten som en belöning av något slag. Miljö- och energistrategen Ulrica Larsson om arbetet med matsvinnsprojektet Miljö- och energistrategen i Habo Ulrica Larsson, Habo ulrica.larsson@habokommun.se Wellpapp har blivit riktig hårdvaluta MAC är en avdelning som ingår i Mullsjö Kommuns Individ och familjeomsorg. Vi sysselsätter arbetslösa samt ett antal OSA-anställda (offentligt skyddat arbete). För att ge mer kontinuitet åt verksamheten börjar vi i höst med ett projekt där två personer i veckan får åka ut till förskolor, dagis och andra offentliga verksamheter och samla in wellpapp och diverse skrot som exempelvis köksutrustning, bordsben och gamla stolar. Avfallet säljs sedan vidare på entreprenad, vilket finansierar satsningen. Framförallt wellpapp har blivit riktig hårdvaluta idag. Offentliga verksamheter i Mullsjö som vill bli av med skrot är välkomna att ta kontakt med oss på MAC. Janne Thenenskog, verksamhetschef för Mullsjö aktivitetscenter (MAC) Jan-Olof.Thenenskog@mullsjo.se 3

4 Energikompensera du med! Är du miljömedveten? Kör du en bil som går på bensin, diesel eller el? Energikompensation är en god investering som producerar lika mycket grön el som bilen förbrukar bensin, diesel eller el. Att energikompensera är ett sätt att snabba på omställningen till grönare fordon och miljöanpassat bilkörande. För alla som energikompenserar: Exklusiv möjlighet att provköra en av världens snabbaste elbilar en Tesla Roaster Mer information om andelar i vindkraft/grön energi finns på:

5 Insändare Dela med dig Det här är din sida. Hör av dig till oss om vad du tycker om tidningens innehåll och berätta om dina personliga erfarenheter och tankar kring energi, klimat och miljö. Brinner för mat gjord med kärlek TIPS Hej! Jag har ett projekt som heter Bara Bra Mat. Projektet värnar om en bättre matkultur. Detta innebär en säsongsbetonad och närproducerad kost gjord från grunden utan konstiga tillsatser. Miljötänket vävs in då vi försöker undvika produkter med långa transporter, äta mindre kött och att djuren vi äter mått bra från uppväxt till slakt. Det är viktigt att det vi stoppar i oss innehåller näring och är naturligt. En bra råvara helt enkelt, från grunden. Extra stolt är jag över den småländska maten där jag bor. Vi är unika genom att vi har fem klimatzoner i vårt landskap. Vi har sjöar, hav, vilt, bär, frukt, odlingslandskap etc. Tyvärr har vi tappat vårt självförtroende då det gäller småländsk mat och allt fler restauranger serverar spagetti carbonara eller kinamat istället för exempelvis kroppkakor eller produkter skapade av skogens röda guld. Jag är tillbakaflyttad utlandssvensk som brinner för mat gjord med kärlek på bästa tänkbara råvaror. Rättelse Josefine Collén Eksjö I förra numret av +E hade vi felaktigt skrivit att Smålands längsta loppis skulle arrangeras i Tranås den 8:e maj. Detta var dock förra årets datum vilket flera läsare reagerade på. Korrekt datum för loppisen var 12:e maj. Vinnaren i fenologitävlingen i förra numnret av +E är... Helen Lindqvist, Kronhjortsstigen Jönköping Grattis, du får två biobiljetter med posten! Jönköpings län blogghyllas Bloggen Cornucopia som är en av Sveriges största inom området ekonomi och miljö skrev i ett inlägg i april om att staten ibland är en bromskloss när det gäller omställning till ett mer framtidsvänligt samhälle. Men statens förlängda arm vårt län, Länsstyrelsen, får beröm: BERÖM Nu har även Länsstyrelsen i Jönköpings län kommit ut ur garderoben i sin nya tidning +E. I all sin enkelhet lyckas man uppmärksamma peak oil på sidan [...] och att inte lika mycket olja kommer vara tillängligt för samhället i stort på nedsidan efter peak oil som på uppsidan före, då allt mer energi kommer gå åt till utvinningen av den allt mer svårutvunna oljan. Detta i en tidning om energiom ställning som gått ut till alla hushåll i Jönköpings län. Alltid något. Läs inlägget som helhet på cornucopia.cornubot.se Röster Namn Therese Damberg Ålder 19 Yrke Anställd på Wienerkonditoriet i Jönköping, som satsar en del på ekologiska råvaror Varför är det viktigt att ni satsar på miljöbättre råvaror? Det är viktigt för framtiden. Jag kan inte påstå att jag själv är jätteengagerad, men jag köper ekologiskt/krav-märkt så ofta jag kan, och närproducerade grönsaker. Läser du några andra tidningar än +E? Nej jag läser inte så mycket tidningar men jag tycker det verkar jättebra med den här tidningen. Jag vill gärna läsa om hur man blir mer ekologisk i Jönköping, hur man ska leva. Namn Kerstin Nordenstam Gör Projektledare på Kreativt Återvinningscenter i Vaggeryd Bor Vaggeryd Vad tyckte du om första numret av +E? Jag tyckte den var bra, för jag tror att vi alla behöver information och inspiration för en mer hållbar utveckling. Vad var roligast att läsa om? Det var spännande att läsa om allt som händer lokalt här runt om i vårt län, sär skilt artikeln om Omställningsrörelsen i Tranås tyckte jag var bra. Det var en positiv artikel, som handlade om att se framåt och hitta kreativa lösningar på problemen. Det är nog nödvändigt tror jag för att orka ta sig an miljöproblemen. DIN SIDA Tyck till om landskapet! Vad är viktigt för dig i landskapet? Länsstyrelsen jobbar av dig till oss om du vill komma som är viktigt för dig. Hör gärna med en landskapsstrategi. Vi med synpunkter. Linda.Hassel@ är intresserade av dina tankar lansstyrelsen.se om landskapet i vårt län och vad Skicka din insändare till red@plus-e.se Avsändaren till publicerade insändare i varje nummer belönas med varsin biobiljett. 5

6 Detta är en annons från Länsförsäkringar Jönköping Länsförsäkringar först i världen med återvinningsförsäkring På rätt plats har skrot ett värde. Det vet alla de lantbrukare i Jönköpings län som har utnyttjat Länsförsäkringars återvinningsförsäkring. Sedan 2008 har Länsförsäkringar genomfört närmare hämtningar i länet. Landsbygden har tömts på åtskilliga ton bekämpningsmedel, spillolja, oljefilter, färgavfall, lysrör och framför allt lantbruksskrot i form av gamla maskiner och annat bråte som legat och skräpat på gårdar. Lantbrukaren får betalt till marknadspris för det skrot som hämtas. För destruktion och återvinning av miljöfarligt avfall står däremot lantbrukaren själv för halva kostnaden, medan Länsförsäkringar står för andra halvan. I och med att lantbrukaren får stå för en del av kostnaden blir det en morot för att minska det miljöfarliga avfallet, säger Nils Holmström, Länsförsäkringars försäljningschef för lantbruk. Tack vare återvinningsförsäkringen tar någon hand om det miljöfarliga avfallet under ordnade former och enligt gällande lagstiftning. För lantbrukaren är det en trygghet att såväl bortforsling som dokumentation av det som tas om hand görs på ett korrekt sätt. Att gården är fri från skrot och miljöfarligt avfall ser Nils Holmström som ett växande krav från konsumenterna. Lantgårdar är en produktionsplats för livsmedel. Miljöfarligt avfall är en direkt risk för produktionsdjuren och i slutändan råvaran i form av mjölk och kött. Av flera skäl är det viktigt att vi inte sprider gifter i landskapet. Jönköping Barnarpsgatan 22, Tel I Nässjö Storgatan 38, Tel I Tranås Storgatan 30, Tel I Vetlanda Stationsgatan 4, Tel I Värnamo Storgatan 37, Tel I E-post: info@lfj.se Läs mer om vårt miljöarbete på lansforsakringar.se/jonkoping under rubriken Om oss. 6

7 Heta alternativ Ska vi grilla? Sommarkvällens självklara fråga frambringar ofta härliga associationer och minnen från trevliga stunder. Men innan brasan tänds kan det vara en idé att kika på de miljösmartare alternativ som finns. Text Ingemar Tigerberg 2 Vidar Primus. Energieffektiv bärbar gasgrill med inbyggd eltändare. Rymmer mat för fyra personer. GRILLSÄSONG 1 Istället för tändvätska Traditionell tändvätska är gjord på fossil olja, så om du skippar den slipper du och dina vänner bland annat hälso- och miljöskadliga kolväten. Det finns andra alternativ att tända grillen med, såsom eltändare och Bra miljöval-märkt tändpapper. 1 2 Kol, gasol eller el? Vad ska man välja? Elgrillen är i de flesta fall mest energieffektiv, och om du har förnybar el i uttaget så är det även den som vinner miljö ligan. Gasol är ett fossilt bränsle men kan ibland vara mer energieffektivt än kolgrillning. Grillar med lock sparar energi och vissa har inbyggda eltändare, vilket kan vara både smidigt och energieffektivt. Engångsgrillen är helt klart ett stort no-no om man vill ta miljöhänsyn (aluminiumformen är energikrävande att tillverka och krånglig att återvinna). Om du använder kol, titta gärna efter FSC-märket som ska garantera miljöhänsyn vid skogsbruk. 3 Vad ska man grilla? Generellt gäller att ju mer vegetariskt på grillen desto bättre för miljön. Rökt eller marinerad tofu passar utmärkt på grillspettet, eller varför inte veggokorv gjord på vete- och sojaprotein. Den grillbara osten halloumi är en joker i leken. Men pass på: veggogrejerna behöver inte ligga länge innan de blir brända! Hammarö tändpapper 2 Landmann eltändare, 425 W. 3 Kung Markattas ekologiska tofu finns bland annat marinerad med sojasås, basilika och vitlök. Soja Chorizo är en smakrik veggokorv gjord på vete- och sojaprotein. Princess Classic Health Grill. Bärbar elgrill med förslutbart lock som sparar energi, 2000W. 7

8 VARDAGSHJÄLTE Miljöengagemang FOBO Det flyttade hit en fantastisk herre från Norrland 1983, Alexi Kämärä, han kom från Karelen. Han startade en lokalförening av FOBO, Förbundet organiskt-biologisk odling, utifrån sex personer och höll kurser. Han förde föreningens talan och jag antecknade. När han dog tog jag över föreningen. Agenda 21 Det handlade mycket om en inriktning som vi tog i kommunen med långsiktiga mål i början av 1990-talet. Vi utbildade 1400 anställda under en och en halv dag och vi tog med dem på en kretsloppsresa som avslutades med ekologisk fika här i trädgården. Det pratas än idag om den utflykten. Stugan i FOBOS visningsträdgård, ägdes tidigare av en MC-klubb. Sven-Åke Svensson vill ha en trädgård utan gifter Text johanna stål foto Petter Almgren Utanför Eksjö, i FOBOs visningsträdgård, träffade vi Sven-Åke Svensson, som ifrågasätter vår längtan efter perfekta gräsmattor. det var en motorcykelklubb här innan, och det luktade öl i två år inne i stugan efter att vi kom hit. Men vi är sällan inne utan mest utanför. Sven-Åke Svensson bjuder på kaffe och hemmagjord björksav från söta porslinskoppar i FOBOs (förbundet organisk-biologisk odling) visningsträdgård utanför Eksjö. De första plantorna har precis satts i jorden och snart kommer växterna att frodas i trädgården. Det var och vi fick kronor i Agenda 21-pengar och skrapade ihop kronor själva för att starta trädgården. Många har hjälpt till och med tiden har trädgården växt till ytan. Ett tjugo meter långt växthus, ett stort antal jordlotter, en örtagård, äppelträd, en damm, en jordkällare, välordnade kompostplatser att lägga ogräs på och odlingslotter från olika sekler är delar av trädgården. ekologisk odling handlar om att odla utan kemikalier och på naturens egna villkor, men i FOBO har man ytterligare några viktiga kriterier. Två av de viktigaste handlar om täckodling och kretsloppstänkande. Vi står på näringen, säger Sven-Åke och ler finurligt. Gräsklipp innehåller all näring vi behöver i trädgården. Man behöver inte tillföra någon annan näring. Vi gräver heller inte så mycket i jorden, utan luckrar jorden bara med grepen, för att bevara jord skikten. Att lägga gräsklipp på odlingen och sedan slippa plocka ogräs under hela säsongen är en latmannaväg till bra, näringsrik odling. Men i början av säsongen får man plocka lite ogräs och då vara noga med att få bort rotogräs. Då har vi dödsbänken där nere, säger Sven-Åke och pekar på en upphöjd bänk där man lägger kirskål och kvickrot så de får torka och rötterna dör. FOBOs odlingsmetoder handlar om enkelhet. Man ska vara noga med växtföljden, flytta på växterna mellan åren för att minska risken för sjukdomar. Sedan samodlar vi en del, odlar olika växter som gillar varandra ihop. Det kan också minska behovet av bekämpnings medel. använder man sig av dessa regler vid odling får man lättare en trädgård där inte mycket arbete behövs och risken för skadeinsekter minskar. Men ibland är skadorna där ändå. För att slippa kålfjärilar kan du använda tvättsåpa vid några upprepade tillfällen. I övrigt vill Sven-Åke tipsa om att skydda kålen med täckväv, välja bra sorter och vattna med nässelvatten då och då. När det gäller trädgården är det även viktigt att tänka på vilka material man använder. Sven-Åke undviker tryckimpregnerat trä i odlingspallarna och föredrar lärkträ. Men även utanför odlingen finns det saker som kan påverka trädgården. Vi har valt att använda oss av linoljefärger när vi målar i huset för att undvika att kemikalier sprids. Sedan kan man använda en elgräsklippare för att slippa bensinångor. Det pratas en del om cocktaileffekten, vi vet inte vad alla gifter vi får i oss sammantaget leder till i slutänden. Att odla själv är ett sätt att ha koll på det man får i sig. Men att handla certifierat ekologiskt eller från bönder man litar på är också bra, avslutar Sven-Åke. SVEN-ÅKE SVENSSON Ålder 63 år bor I Eksjö sedan Kommer ursprungligen från Nässjö. Familj Hustru och två utflugna barn. Flera barnbarn. Yrke Kommunekolog (samma funktion som en miljöstrateg). Samordnar miljöarbetet i kommunen. Jobbar med miljömål, skogs- och vattenfrågor. Fungerar också som energi- och klimatrådgivare. 8

9 KRAV Jag är FOBOS representant i Krav, där vi är medlemmar. Jag gillar Krav för att konsumenten har något att lita på. Det är viktigt att man har den vägledningen när man handlar. Procentuellt ökar ekologiskt odlad mat ganska mycket, men det är från en låg nivå och potentialen är väldigt stor. Sven-Åke är även engagerad i Naturskyddsföreningen. Naturskyddsföreningen Jag är sekreterare i Naturskyddsföreningen i Eksjö kommun. Har man ett engagemang leder det ofta till att man blir engagerad i lite allt möjligt och det finns ingen uppdelning mellan arbete och fritid. Sven-Åke om Våra gräsmattor ska vara så perfekta idag mördarsniglar Jag kan inte mästra någon och säga att man inte ska göra något mot mördarsniglar. Vi har en röd snigel här, men det är den svenska röda skogssnigeln. Den är lite snällare än den spanska mördarsnigeln. Vi ser ingen större skada här, vi kan se att de sitter och äter på det vi slängt, inte på det som växer. favoritgrödor Jag hatar vitlök men gul lök går fint att odla. Morötter är också ett måste. Det är lättodlat och man har mycket nytta av det. Jag gillar också våra udda gurksorter såsom Suyo Long. gräsmattor Våra gräsmattor ska vara så perfekta idag, det finns till och med gräsmattegödning som innehåller bekämpningsmedel för att ta bort maskrosor och annat. Och så har folk småttingar som rullar runt i gräset. Jag förstår inte riktigt att det får säljas. Lär dig mer agenda 21 Ett handlingsprogram antaget vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro Efter mötet beslutades att det i varje kommun i Sverige skall finnas ett lokalt Agenda 21-kontor :e juni hålls ett nytt toppmöte i Rio (Rio + 20). En möjlig utgång är att ett nytt FN-organ bildas, UNEO (United Nations Environmental Organization), med fokus på miljöfrågor. Fobos visningsträdgård Trädgården är öppen för allmänheten dygnet runt och året om. Den är gratis att besöka och därhålls ofta kurser. På torsdagskvällar är det försäljning av grönsaker och varje år besöks trädgården av personer. Riksföreningen FOBO driver dessutom tidningen Odlaren och har en webbsida med matnyttig information om ekologisk trädgård på 9

10 Skräp - poppis bland barnen

11 Kreativt Återanvändningscenter i Vaggeryd lånar ut spill från industrin som lekmaterial till förskolor. Barnen gillar idén och bygger riddarborgar och nya banor till Super Mario på löpande band av frigolitklossar, skumgummibitar och missfärgade kakelplattor. Text tobias jansson foto petter almgren Dennis, 4 år, och Hanna, 6 år, älskar att bygga med lyxfrigolitklossarna som är spill från Kinnarps. allt det här skulle bara ha slängts om det inte kommit hit, bränts upp eller deponerats. Man blir helt lycklig när man ser allt. Å vilka grejer det finns! Kerstin Nordenstam som är projektledare på Kreativt Återanvändningscenter i Vaggeryd visar runt i en stor lagerlokal fylld med spillmaterial från den lokala tillverkningsindustrin. Materialet lånas ut till kommunens förskolor och skolor som använder det i daglig lek och pedagogiska projekt. I lagerhyllor och pappkartonger samsas skumgummibitar, remsor av textilier och trådrullar med träspill, papprör, utstansade metalldetaljer och missfärgade kakelplattor. Och så barnens favorit: jättestora byggklossar i svart lyxfrigolit, ett material som används som ljudisolering i Kinnarps kontorsskärmar. De här klossarna är oerhört populära att bygga med. Gullbäckens förskola där jag jobbade tidigare fick nys om dem för en tid sedan. Det som är bra med Kreativt Återanvändningscenter är att eftersom materialet samlas här så kan alla förskolor i Vaggeryd ta del av det, utan att alla behöver springa till Kinnarps, säger Kerstin. Idén till centret kommer från det italienska konceptet Remida, som utvecklats inom den pedagogiska filosofin Reggio Emilia. En av grundtankarna är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter och man undviker därför färdiga leksaker till förmån för ett mer fritt lekmaterial. Under vårt besök hinner flera pedagoger 11

12 Barnen får möjlighet att se världen med nya ögon nätet, där man också kan se om det kommit in något nytt material. Man kan också maila hit och fråga vad som finns. En förskola skulle bygga en helikopter ute och mailade att de behövde material, och då åkte en av våra projektledare ut till skroten och letade grejer och hittade en propeller och en gammal traktorsadel. Sara, 7 år leker med bitar av färgad plastfilm. komma förbi för att låna material. Madelene Larsson, som jobbar med musik i årskurs 2, vill låna vita lakan. Hon håller på och sätter upp en kroppsmusikal som ska ge känslan av sjukhusmiljö. Madelene har med sig sina egna barn Hanna, 6 år, och Dennis, 4 år, och det dröjer inte länge förrän de gått loss på de svarta frigolitklossarna från Kinnarps och byggt något som liknar ett piratskepp. Vi använder material från centret på fritidshemmet där jag jobbar. Våra barn byggde en Super Mario-bana med frigolitklossarna. När jag frågade vad de gjorde så sa de vi bygger en ny level. De har byggt en start- och landningsbana för flygplan också och mycket annat, berättar Madelene. kreativt återanvändningcenter öppnade i oktober 2011 och finansieras med EU-pengar, fram till maj Sedan hoppas de kunna finansiera det på något annat sätt. I inledningsskedet har man i första hand riktat sig till förskolor, men flera skolor har också kommit och lånat material. Dessutom har äldrevården hört av sig. Kerstin och de tre andra projektledarna har byggt upp ett nätverk av företag som bidrar med material. När de hittar något som verkar intressant åker de ut och presenterar projektet. Det kan vara svårt när man kommer ut till ett nytt företag. När man knackar på dörren och säger hej, vi jobbar med ettåringar, vi vill ha ert skräp så säger de ofta att de inte har något som vi skulle kunna använda, men att vi kan gå en runda och titta. Så börjar vi rota... och hittar jättebra grejer. Och det är bara att ta. För en del är det ju en vinst, de skulle få betala för att bli av med materialet på något annat sätt, säger Kerstin. Materialet som förskolorna hämtar på centret får de sedan behålla. Det enda kravet är att de skriver upp vad de tar och lämnar någon typ av dokumentation senare om hur materialet använts. Centret sammanställer all dokumentation de får in och sprider idéerna om hur materialet kan användas till alla de medverkande för skolorna. Idéerna finns samlade i ett forum på men finns det inte risker med att använda material som från början inte är gjorda för lek? Att använda något som är skapat för ett visst användningsområde i ett annat sammanhang är inte alltid lämpligt, med tanke på till exempel färgämnen och kemikalier i materialen. Företagen har ganska hårda miljökrav på sig och bra koll på vad som är miljöfarligt och inte. Men vi har fått mycket frågor om det och kollar alltid noga med företagen när vi hämtar grejer. Något företag sa nej direkt eftersom de jobbade mycket med plaster och det passade inte alls. Centret är också noga med att det inte ska vara vassa kanter eller annat som barnen kan göra sig illa på. Ett företag tyckte att kanterna var för vassa på några metallbitar som vi skulle få. Då tumlade de bitarna åt oss för att få bort det vassa. Så företagen är väldigt hjälpsamma. Sen har personalen som jobbar med barnen ett ansvar, att fundera på om det passar till den åldersgrupp man har till exempel. vid en gammal overhead-apparat står Kerstins dotter Sara och vänder och vrider på några bitar färgad plastfilm. Ljuset från apparaten projicerar upp former och färger på väggen. Bitarnas proportioner förändras och när två färger överlappar varandra skapas en tredje. Inom Reggio Emilia-pedagogiken är det utforskande arbetssättet centralt. Det är inte så att man bara bygger något 12

13 Stora papprör från Tuve Johanssons såg i Klershult inklädda i tyg från Kinnarps blev en rolig tunnel att leka i på Gullbäcken s förskola. På Östra skolans fritidshem byggde barnen en ny bana till Super Mario av klossar från Kinnarps, färgburkslock från Skilltryck och konservburkar från kommunens centralkök. Kerstin Nordenstam med dottern Sara, 7 år, experimenterar med en gammal overheadapparat. Fakta industrispill I Sverige produceras årligen 98 miljarder ton avfall. Av det står hushållen för drygt 5 procent, resten kommer från industrin, där avfallsligan toppas av gruvindustrin, papperstillverkningen och metallindustrin. Mycket industrispill materialåtervinns eller bränns upp och blir fjärrvärme. Av den totala avfallsmängden deponeras 15 procent i Sverige. foto kreativt återanvändningscenter Barnen på Götafors förskola utforskar spillmaterialet tillsammans med ljus. och sen är det färdigt. Man kanske lägger till ljus, en overhead eller en ficklampa och ser hur skuggorna blir. Och funderar på hur man ska lysa för att skuggan ska komma på den väggen där. Eller så ritar man av det man byggt eller målar det. Eller lyssnar på det. Hur låter plast? Hur låter trä? Det blir ett lärande med materialet, säger Kerstin. Runt om i lokalen har man byggt små workshopstationer. Förutom overheadapparaten finns en balja med vatten där barnen kan testa vilka material som flyter och inte flyter. På ett bord ligger bestick fastsatta i snören. När barnen håller i snörena samtidigt som de sticker in fingrarna i öronen och besticket slår i bordskanten får de en ljudupplevelse mäktig som en kyrkklocka. På en vägg hänger foton som förskolor skickat in. Någon har byggt en flerdelad låda med spillbitar av heltäckningsmattor på botten som ger barnen olika taktila upplevelser när de sticker ner fötterna. Barnen hamnar också närmare verkligheten när de leker med det här materialet 13

14 Genom ett utbyte med Remidacentret i Södertälje har man fått låna mätglas från Astra Zeneca. Från Foglers International har de fått skumgummi med hål i och från Kinnarps tygspill och papprullar. Basen i verksamheten är de 95 ekologiska mjölkkorna. Det handlar om att hålla materialet i omlopp Sara använder textilspill från sybutiken Mimmis magasin som hopprep. jämfört med färdiga leksaker. Det är inte ovanligt att barnen känner igen en del saker, när pappan jobbar på Kinnarps till exempel. Kerstin berättar om skolor där barnen gjort studiebesök på de företag som materialet kommer ifrån, och kopplat det till samhällskunskapen. Har de byggt något i klassrummet med grejer från Syntema eller Bobbys Tapetserarverkstad så har de åkt dit sen. Så blir det en naturlig koppling mellan utbildning och näringsliv, och det är ju näringslivet väldigt intresserade av. De har svårt att få arbetskraft här i kommunen och få sökande till industriprogrammet på gymnasiet. De har lite panik och behöver skapa ett intresse för teknik tidigt. Vinsterna med verksamheten som Kreativt Återanvändningscenter bedriver är många: en naturlig koppling mellan skola och näringsliv skapas, att leka med ett fritt material istället för färdiga leksaker ger barnen nya kreativa möjligheter, både förskolor och företag sparar pengar på hanteringen av materialet och så är det förstås en miljövinst. Det ska vara ett flöde av grejer. Det är inte så mycket pysselgrejen som är tanken, där barnen limmar ihop något och tar med sig hem. Mer att barnen bygger ett torn idag som rasar, och imorgon kan de bygga det igen. Det handlar om att hålla materialet i omlopp. Vad händer med materialet när det är utslitet? Då ska det sorteras som plast, papper och så vidare. Men vi vill ju att det ska användas så länge som möjligt. Istället för att det blir liggande någonstans om barnen tröttnar på det så ska det tillbaka hit och sedan ut en vända till. Har det varit en vattenbana på ett ställe så kan det bli ett torn på ett annat ställe. Tanken är att det ska snurra så länge det bara går innan man kasserar det. Hur har du utvecklats som pedagog genom projektet? Det är ett så roligt material och jag lär mig nya saker hela tiden. Projektet är en dröm för mig, jag har drömt om det här nästan ända sedan jag blev förskolelärare. Jag är en samlare själv och har det i mig, och att kunna använda den egenskapen i jobbet och sprida det till andra är jätteroligt. 14

15 Återanvändning som pedagogik KREATIVT ÅTERanvändningscenter Ligger i Skillingaryd i Vaggeryds kommun. Finansieras av LEADER, EU:s landsbygdsutvecklingsprogram. Förutom de företag som centret får spillmaterial et ifrån är projektet bland annat sponsrat av Mastec Components som står för lokalhyran. REGGIO EMILIA Reggio Emilia är en pedagogisk filosofi som utvecklats på de kommunala förskolorna i den norditalienska staden Reggio nell Emilia. Filosofin har funnits i snart 50 år och utvecklades efter andra världskriget som ett sätt att vaccinera nya generationer mot antidemo kratiska strömningar. En bärande idé är att låta barnen utveckla alla sina uttrycksmöjligheter på ett fritt sätt, utan att pedagoger och till exempel färdiga leksaker sätter ramarna för hur de ska vara. Ett utforskande arbetssätt är centralt. REMIDA Remida har utvecklats inom ramen för Reggio Emiliapedagogiken. Re står för Recycle - återvinna eller Reggio, Mida är kung Midas i den grekiska mytologin. Allt Midas rörde vid blev till guld här blir allt som barnen rör vid till guld, de förvandlar skräpet till något värdefullt. För att ett återvinnings center ska få kalla sig Remida ska personalen ha gått en utbildning i Italien. En projektgrupp från Vaggeryd ska åka ner för att Kreativt Återvinninscenter ska bli Remida-certifierat. De anställda ska sedan hålla en tvåtimmars utbildning med alla som hämtar material. Förutom i Italien finns Remida i USA, Australien, Tyskland och Sverige (hittills ett certifierat center, i Söder tälje). 15

16 ENTREPRENÖR Solbackens miljöarbete 1994 Jonas köper Solbacken och utökar verksamheten från det dåvarande caféet till restaurang med dagens lunch, à la carte och pizza. De gamla kakrecepten från cafétiden används än idag till Solbackes kakor. Foto: privat Solbacken Bengtsgården som drivs av Jonas och hans far Rolf blir Krav-märkt. Gården förser restaurang Solbacken med kött, fisk, mjöl, rapsolja och potatis. Solbacken fångar det lokala text tobias jansson foto petter almgren Miljösmart semester i sommar? Att turista i närheten gynnar vårt näringsliv och minskar klimatpåverkan. +E har träffat Helena Marklund och Jonas Björklund som driver restaurang Solbacken på populära Visingsö. Solbackens hamburgare görs på 100 procent Krav-märkt nötfärs från Bengtsgården. Brödet är bakat på lokalproducerat mjöl. Varför kommer det besökare till Visingsö varje år? Helena: Miljön är speciell, med de historiska platserna och de vackra skogarna. Det blir ett annat lugn här ute. Jonas: Remmalaget är ju nummer ett. Och att cykla, det är slätt och fint. Helena: Det är en perfekt dagstripp om man bor i Linköping eller Jönköping eller Tranås. Det kommer folk från hela södra Sverige, men även från Stockholm. Vad tror ni skulle krävas av mindre orter i Sverige för att locka fler att turista lokalt? Jonas: Man måste ha en bred front att möta publiken på med många olika typer av aktiviteter, för att kunna dra mycket folk. Det är väl det som vi har lite problem med här på Visingsö, allting är ju egentligen baserat på att det är fint väder. Regnar det cyklar du inte, och du går inte upp i Örtagården eller besöker Leklandet eller åker remmalag. Jobbar ni för att skapa en större bredd? Jonas: Tyvärr finns det ett dilemma, med båten. Det går inte att bygga upp för mycket grejer heller, för man måste kunna forsla hit folket. På sommaren är båten jättegemytlig, men på hösten och vintern är den inte lika rolig. Folk stannar gärna i Gränna om de ser att det gungar eller regnar. Ni driver också Bengtsgården på Visingsö tillsammans med Jonas pappa Rolf. Hur viktigt är det att kunna ta egenproducerade råvaror till restaurangen därifrån? Jonas: Det är svårt att driva restaurang här ute när vi inte vet hur vädret ska bli, det går inte att veta hur mycket vi ska ta hem. Och då är det tur att vi har så mycket egenproducerat. Helena: Ja, Jonas kära far kommer och levererar potatis dagligen från Bengtsgården, det kan vara tjugo kilo en dag och fem kilo nästa dag. Han går ut och gräver upp det vi behöver. Bengtsgården förser oss också med ägg, mjöl, kallpressad rapsolja, nötkött och fisk från det egna rökeriet. Både restaurang Solbacken och Bengtsgården är Krav-certifierade sedan flera år. Varifrån kommer ert miljötänkande från början? Jonas: Det var nog min idé. Jag började räkna på hur mycket sprutmedel och gödning vi köpte in i förhållande till vad vi fick ut. Jag kommer inte ihåg siffrorna exakt men de inköpen kostade över kronor per år. Och så ska man sitta i det och hantera det. Det är inte försvarbart, ansåg jag. Helena: Nej, varken miljömässigt eller ekonomiskt. Jonas: Vi testade, och det fungerade. Visst, du får inte lika stor skörd, men du har heller inte de utgifterna, och du sprider inte en massa gifter i jorden och i sjöar. Vad tyckte andra bönder på Visingsö när ni gick över till Krav-jordbruk? Jonas: Det var svårt i början. Farsan har besprutat åkrarna så länge jag kan minnas. Och så ska det liksom vara, så gör alla runtomkring. Kommer man då med en ny idé och blir sågad av dem runt omkring, då har man ju fel. Men idag har det ändrats, flera andra jordbruk är ekologiska, fast det är bara Bengtsgården som är Krav-cerfifierad. 16

17 Rolf och Britt-Marie på Bengtsgården Jonas och Helena Krav-certifierar restaurang Solbacken efter att de insett att en stor del av råvarorna sedan 2005 redan uppfyller Krav:s regler. Solbacken går också med i nätverket Regional Matkultur Småland som värnar om lokalproducerad, småländsk mat Solbacken blir Krav-certifierat enligt de nya kriterier som Krav satt upp Tidigare skulle ett visst antal rätter på menyn vara helt Krav-märkta, idag utgår märkningen från hur stor procent av det totala inköpet av råvaror som är Krav-certifierade. Idag är minst 25 procent av Solbackens inköp Krav-certifierade, men ambitionen är att öka den andelen. Helena Marklund. Jonas kära far går ut och gräver upp det vi behöver Helena Marklund och Jonas Björklund driver restaurang Solbacken så miljövänligt som möjligt. Fakta om Visingsö Historia Långsmala Visingsö i södra Vättern har spelat flera viktiga roller i Sveriges historia. Under och 1200-talen var ön centrum för den svenska kungamakten, från Näs slott på Visingsös södra spets styrdes det allra tidigaste Sverige. I Jan Guillous böcker om Arn förekommer Näs slott ett flertal gånger. Den mäktiga Braheätten ut övade under 1600-talet sin makt från Visingsborgs slott på öns östra sida, mitt emot Gränna. Under mitten av 1800-talet lät staten anlägga en flera hundra hektar stor ekplantage på Visingsö, för att säkra tillgången på bra timmer till den svenska flottan. Eftersom behovet av ek sedemera avtog finns stora delar av ekskogen kvar på ön. Visingsö lockar idag turister om året som kommer för att åka remmalag, cykla och besöka de historiska platserna. visingso.net remmalag Ett remmalag är en vagn som dras av två hästar och rymmer cirka 20 personer. Det sägs att modellen på vagnarna kommer från de ryska krigsfångar som hölls på Visingsborgs slott under 1700-talet. Idag kör man remmalag med guidade turer till sevärdheterna på ön. Nytt från förra sommaren är en speciell sagotur som innebär att remmalaget åker upp till Braheskolan där barnen får höra en sagoberättelse. 17

18 ÅRETS ENERGI- RÅDGIVARE Goda matvanor Maten vi äter står för en stor del av vår klimatpåverkan. Det fina med det är att vi tillsammans faktiskt har en god möjlighet att göra skillnad. +E ger dig fyra konkreta och enkla råd. Text caroline petersson foto tobias jansson i k e s k b rä oc He och De spre Det viser HSB Klimattåget var ett fantastiskt roligt, väldigt viktig och lite galet projekt. Under 22 dagar under hösten 2010 turnerade tåget Sverige runt. Målet var att sprida information om och öka medvetenheten kring boendets påverkan på klimatet. Med en rullande energiutställning och gratis seminarier ville vi inspirera och visa på konkreta sätt att energieffektivisera boendet. Tåget var öppet för alla bostadsrättsföreningar, fastighetsägare, boende och nyfikna. Hela personer besökte Klimattåget och blev inspirerade till energibesparingar. Dessutom följde media hela tågturnén och spred budskapet vidare. Det finns mängder av sätt att energieffektivisera våra boenden, för tips eller ring oss på Kött som krydda Ju högre upp i näringskedjan, desto mer energi behövs för att framställa vår mat. Enligt Naturvårdsverket används ca 70 procent av den globala jordbruksarealen i dag till att producera foder för kött- och mjölkdjur. I Sverige ökade den årliga köttkonsumtionen av gris, nöt och kyckling med hela 50 pro cent under perioden Omräknat per person och år är detta en ökning med 24 kilo för dessa köttslag. Den största ökningen står importerat kött för. Trots det säger över hälften av svenska folket att de är beredda att minska sin köttkonsumtion, enligt Naturvårdsverket. Tänk om vi skulle spendera lika mycket pengar på kött som vi gör idag men istället valde att köpa svenskt, ekologiskt kött eller naturbeteskött. Mindre utsläpp, bättre kvalitet, öppna svenska landskap.

19 Om vi hjälps åt att minska matsvinnet kan vi minska utsläppen motsvarande tusentals bilar INBLICK Undvik bottennappen En portion ris orsakar mer än dubbelt så stora utsläpp av klimatgaser som en portion potatis. Grövre grönsaker som morot, vitkål och palsternacka är bättre än isbergssallad, tomat och gurka. All bottentrålad fisk och skaldjur (räkor exempelvis) är bokstavligen talat bottennapp eftersom stora mängder diesel går åt vid fisket. Sill/strömming, musslor, burfångade kräftor och hummer samt fisk från svenska insjöar såsom gös och gädda är några exempel på goda val. Världsnaturfonden WWF har en fiskguide som du kan ladda ner och skriva ut, som ger grönt, gult och rött ljus med hänsyn till fiskbestånd och klimatpåverkan. wwf.se Tänk säsong Vi har vant oss att ha tillgång till allt året om. Det är en vana som kostar. Frukt och grönt som får mogna på egen hand kräver mindre energi, är mer näringsrikt, smakar mer och är ofta billigare. Ett huvud isbergssallad kan orsaka 16 gånger så stora växthusgasutsläpp vintertid då det odlats i ett uppvärmt växthus och dessutom transporterats långt, än sommartid då det odlats närmare och på friland. I Sverige har växthusen blivit energisnålare, men i Holland, som vi importerar grönsaker ifrån året om, går det åt 37 kubikmeter naturgas för en ynka kvadratmeter odling av paprika. För tips och recept på säsongsanpassad mat se Naturskyddsföreningens gröna guide och Majas klimatmat. naturskyddsforeningen.se/gron-guide klimatmat.se Ta vara på maten Den totala mängden matavfall från svenska hushåll ligger på ton per år. Produktionen av denna mat orsakar utsläpp av växthusgaser motsvarande de årliga utsläppen av svenska medelbilar, enligt Konsumentföreningen Stockholm. Cirka 25 procent av maten slängs i onödan. Om vi hjälps åt att minska matsvinnet kan vi alltså minska utsläppen motsvarande tusentals bilar! På kampanjsidan släng inte maten hittar du mängder med tips och inspiration till vad just du kan göra. slangintematen.se Visste du att.....resor med bil till och från affären står för hälften av alla koldioxidutsläpp som transporter av mat ger upphov till. 19

20 Hos oss är kunderna hjältar Läs mer på KÖP VINDKRAFT OCH Vindandel 670 kronor PRODUCERA DIN EGEN EL. Både du och miljön vinner på vindkraft. Läs mer på Visa andra att det går! Klimatpriset 2012 Lämna ditt tävlingsbidrag eller nominera din kandidat för bra energi- och klimatinitiativ. Sista nomineringsdag är den 31 augusti. Bästa initiativ belönas av landshövdingen med plakett vid ceremoni på residenset. Mer information finns på Länsstyrelsens webbplats, KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050 Klimatpriset är en del i Klimatrådets arbete för ett klimatsmart Jönköpings län.

21 En trasmatta passar utmärkt att göra en hängmatta av GÖR DET SJÄLV GÖR SÅ HÄR! Detta behövs: En matta, minst 220 cm lång Symaskin Sytråd Två trästavar, med dimensionen minst 2,2 cm och 20 cm längre än mattans bredd Borrmaskin med borrstål Kraftigt rep Matta sommardagar Gillar du att fynda saker på loppis eller ta hand om gamla grejer och göra om dem? +E tipsar om hur du skapar en skön hängmatta av dina gamla trasmattor. Text johanna stål baserat på prylar som ofta lämnas in till Myrorna har Ann Sjöstedt och Marit Engstedt förvandlat gamla saker till nya produkter. Tillsammans med elva kända formgivare har de i boken Nyfixat 57 projekt för dig som gillar återbruk, fått fria händer att också göra re-design. Här samsas namn som Maria Westerberg, Oddbirds, Thomas Bernstrand, Anna Sjons Nilsson, Bea Szenfeld och Jonas Wagell. Här är en favorit ur innehållet, perfekt för lata sommardagar. Gör din egen hängmatta Trasmattor i sig är ett fantastiskt sätt att använda gamla tyger och kläder. Förr var det så man tog tillvara allt urvuxet och slitet. Har du en matta över som är stadig och inte för sliten så passar den även utmärkt att göra en hängmatta av. Steg för steg: 1. Mät hur lång hängdel du vill ha, 200 cm minst, markera med nålar. Vik in varje mattända och sy en 7 cm bred kanal längs med markeringen. 2. Borra ett hål i vardera änden på båda stavarna. 3. Klipp av repet till två längder, cirka 150 cm vardera. Är repet av syntet och fransar kan du bränna lätt vid ändarna med en tändare så smälter plasten ihop till en fast klump. 4. Trä in stavarna i mattans sydda kanaler. Trä repet genom hålen och knyt stadiga knutar i ändarna. Tips! Det här kan du också göra av trasmattor: stora kuddar, sittdynor till en bänk, väskor. 21

22 EKONOMI Det är inte vad du äger, men vad du gör som gör dig lycklig ANNONS Funktionellt delägande Ägande tar tid. Bil, hus och båt kräver förvaltande som gnager på din fria tid, kraft och plånbok. Piers Brown har en lösning på hur man både kan äta kakan och ha den kvar. Text Ingemar Tigerberg Vad innebär konceptet Fractional Ownership och varför har det blivit så populärt i England och USA? Det innebär att du har tillgång till exempelvis sommarhus, bilar, handväskor eller vad du nu söker, utan att äga det själv. Du slipper krånglet med ensamt ägande, förvaltandet, och betalar bara för det du använder. Du äger en andel, vilket minskar dina utgifter men ökar nyttan och variationen, och du kan dessutom få tillgång till upplevelser eller varor, som du annars kanske inte hade haft råd med. Du kan vara delägare till allt möjligt. Jag själv är med i Classic Car Club, där vi äger flera klassiska bilar ihop, men det finns koncept för allt från gigantiska villor med egen pool, tennisbana, brygga och lyxjakt, till att leasa en ko. Den globala ekonomiska krisen har inte minskat människors aptit på guldkant på tillvaron, men många har blivit mer medvetna och ser över sina lyxvanor. Allt fler ifrågasätter värdet av ägande. Kvalitetstid är en bristvara i människors dagliga liv och vi vill slippa krånglet. Samtidigt finns en ökad tendens till att investera mer i underhållning, upplevelser och livskvalitet. Du är inte vad du äger, men det är vad du gör som gör dig lycklig i slutändan. Att äga något ihop eller hyra är i sig mindre resurskrävande än om alla har egna prylar, men finns det delägandeprojekt som har särskilt miljöfokus? Absolut! Det dröjde inte länge innan de första ekovänliga husen med den senaste gröna byggnadstekniken dök upp på delägandemarknaden. Sådana vet jag finns i bland annat Australien, Costa Rica, Panama, Kanada och Grekland. Piers Brown jobbar på Fractionallife.com, ett företag som arrangerar mässor och utställning ar om delägande runt om i världen. Ett liknande exempel från Sverige är Drömstugan, ett koncept där du äger en fullutrustad stuga som hyrs ut när du inte är där. Stugorna hittas på de svenska kusterna och i fjällen och som delägare får man hyra in sig på de andra orterna till kraftigt reducerade priser. Att gå med i en bilpool är ett sätt att få tillgång till bil utan att äga själv. En del går med i bilpool istället för att ha två bilar i familjen. En bilpool som är öppen för alla och som finns i Jönköping är Sunfleet. 22

23 Piers Brown vill att fler ska äga saker tillsammans, så kallat Fractional Ownership. 23

24 HÄLSA Apoteket Hjärtat säljer svanenmärkta solskyddsprodukter. Solen skiner över Näsuddens badplats i Hindsen. I Naturskyddsföreningens undersökning 2008 hittades farliga ämnen i samtliga av våra vanligaste solskyddsprodukter. Boken Badskumt ger tips på hur du undviker kemikalier i hudvård. Solsmart Äntligen sommar och sol. Du som är smart är försiktig både med hur mycket sol och hur mycket solkräm som du utsätter dig och naturen för. Text Caroline Petersson Sol, på gott och ont Det är med solen som med många andra njutningsmedel. Nyttigt i små doser, farligt att överdosera. Exponering av utraviolett ljus gör att aktivt D-vitamin bildas i huden, vilket bland annat skyddar mot benskörhet och enligt vissa studier också olika typer av cancer. Samtidigt ökar andelen fall av hudcancer kraftigt i Sverige, på grund av för mycket sol. I Jönköpings län ökade antalet hudcancerfall med så mycket som 44 procent mellan 2000 och 2008, och allt fler yngre drabbas. Det som händer när huden överexponeras är att det uppstår skador i DNA-massan. Då kan cancerceller bildas och utveckla en hudtumör, som oftast visar sig genom en färgförändring eller att ett födelsemärke växer till. Kemikaliefritt solksydd 2008 gjorde Naturskydddsföreningen en undersökning av 18 av våra vanligaste solskyddsprodukter. Man fann att samtliga innehöll ett eller flera ämnen som är farliga när de kommer ut i naturen, däribland zinkoxid stoppade Livsmedelsverket 23 solskyddsprodukter på marknaden på grund av att de innehöll zinkoxid. Det effektivaste sättet att undvika användningen av farliga kemikalier är att använda kläder istället för krämer som solskydd och att inte vara onödigt mycket i solen mitt på dagen när solstrålningen är som starkast. Använder du solskydd, leta efter produkter certifierade av Svanen eller EcoCert (en brittisk certifiering av naturlig och ekologiskt hudvård. Foto: 24

25 Hallå där! I Jönköpings län ökade antalet hudcancerfall med så mycket som 44 procent Ellen Bergquist som sommarjobbade som UV-informatör i Tranås, Jönköping och Nässjö sommaren Hur påverkade jobbet dina egna solvanor? Under utbildningen fick vi se bilder på cancerfall vilket gjorde oss avskräckta. Framförallt handlar det om att undvika att bränna sig. När man lärt sig att hudcancer kan komma efter 10 år blir man mer försiktig. Jag är alltid noga med att smörja in mig nu på sommaren. Vad fick ni för respons när ni var ute och informerade? Vi fick mycket positiva reaktioner. Det var oväntat många som var medvetna om att man ska smörja in sig även när det inte är soligt. Det som är farligt är UV-strålarna. Det var inte särskilt många som argumenterade emot, men däremot är det en vanlig åsikt att man vill vara solbränd. Vad finns det för fördomar kring solning? Många tror att man kan vänja sig mot solen genom solariesolning, men det kan man inte. Det är inte samma sorts strålar. Jag försöker själv att inte sola solarie så mycket, men nu är det snart studentbal och då gör jag ett undantag. Lär dig mer Ljusskyggt solskydd miljögifter i solkrämer, Naturskyddsförningen, 2008 Badskumt, gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg, Katarina Johansson,