GRANSKNINGSHANDLING 3 1

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING 3 1

2 Medverkan Denna analys har tagits fram av Mellanrum AB under överinseende av en arbetsgrupp med tjänstemän och politiker från Hofors kommun under Projektledare från Mellanrum AB: Landskapsarkitekter LAR/MSA Anders Folkesson Medarbetare: Landskapsarkitekter MSA Jenny Åkesson och Carina Daubner Samtliga fotografier och kartor har tagits fram av och tillhör Mellanrum AB. Underlagskartor: Lantmäteriet/Metria 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Avgränsning... 5 På vilket sätt kan ett landskap vara känsligt?... 6 Bedömning av landskapskaraktärernas känslighet för vindkraft Odlad dalgångsbygd Karaktärsbeskrivning Landskapskaraktärens känslighet gentemot etablering av vindkraft Rekommendationer Småskalig odlingsbygd Karaktärsbeskrivning Landskapskaraktärens känslighet gentemot etablering av vindkraft Rekommendationer Kuperad skogsbygd Karaktärsbeskrivning Landskapskaraktärens känslighet gentemot etablering av vindkraft Rekommendationer Flack skogsbygd Karaktärsbeskrivning Landskapskaraktärens känslighet gentemot etablering av vindkraft Rekommendationer Myrdominerat område Karaktärsbeskrivning Landskapskaraktärens känslighet gentemot etablering av vindkraft Rekommendationer Flack, låglänt odlingsbygd Karaktärsbeskrivning Landskapskaraktärens känslighet gentemot etablering av vindkraft Rekommendationer Sjöstrand med fritidsbebyggelse och/eller rekreativ anläggning Karaktärsbeskrivning Landskapskaraktärens känslighet gentemot etablering av vindkraft

4 Rekommendationer Hofors tätort Karaktärsbeskrivning Landskapskaraktärens känslighet gentemot etablering av vindkraft Rekommendationer Sammanfattande karta: Landskapskaraktärernas känslighet för vindkraft Andra faktorer som påverkar landskapets känslighet för vindkraft Syntes: Bedömning av Hofors kommuns känslighet för vindkraft Råd om anpassning av vindkraftetableringar till landskapet i Hofors kommun Källförteckning Skriftliga källor Elektroniska källor Kartmaterial och databaser Bilaga 1: Synbarhetsanalyser

5 INLEDNING BAKGRUND Vare sig vi är medvetna om det eller inte, så spelar landskapet en viktig roll i de flesta människors liv. Därför är vi ofta också väldigt känsliga för förändringar som sker i det landskap som vi betraktar som vårt. Vissa förändringar kan vi uppleva som positiva därför att de upplevs som nyttiga och värdefulla, eller för att de på annat sätt berikar, eller i alla fall harmonierar med, det befintliga landskapet. Andra förändringar upplever vi som negativa, störande eller förstörande. En av de mer påtagliga förändringar som många landskap idag står inför, är introduktionen av storskaliga vindkraftanläggningar. Syftet med vindkraftverken - att producera miljövänlig el - är ju mycket gott, men leder ofrånkomligt till förändringar av de landskap i vilka verken placeras och blir synliga ifrån. Hofors kommun kommer under 2011/2012 att arbeta fram en fördjupad översiktsplan avseende vindkraft. Som underlag för den fördjupade översiktsplanen har kommunen låtit ta fram en landskapsanalys med syftet att erhålla en god förståelse och bred bild av landskapets värden och förutsättningar. I Landskapsanalys för Hofors kommun görs en mer förutsättningslös analys av landskapet i kommunen, medan föreliggande dokument fördjupar landskapsanalysen specifikt avseende aspekten landskapets känslighet gentemot etablering av vindkraftanläggningar. SYFTE Syftet med detta arbete är att identifiera mer känsliga respektive mer tåliga landskapsområden inom Hofors kommun, så att etablering av vindkraft framöver kan ske med en medvetenhet om landskapets värden, och med en medvetenhet om hur påverkan på dessa värden kan undvikas eller minimeras. I förlängningen är förhoppningen att de etableringar som kommer till stånd lokaliseras och utformas på ett sätt som kan uppfattas som harmonierande med det befintliga landskapet - i bästa fall till och med berikande för landskapet. AVGRÄNSNING De analyser som presenteras i det följande är i första hand gjorda med tanke på storskaliga etableringar av vindkraft. Med detta menas verk i storleksordningen meters totalhöjd (den vanligaste storleken i dagens ansökningar ligger kring 150 meter), placerade ensamma eller i grupper. Dock torde resonemangen även ha viss giltighet på mindre vindkraftverk, telemaster, kraftledningar och liknande. Det kan vara på sin plats att utfärda en allmän brasklapp: När det i ett kommunövergripande dokument som detta resoneras om olika områdens känslighet och tålighet så måste det givetvis i viss mån handla om geografiska generaliseringar och förenklingar; man måste vara medveten om att det finns alltid kan finnas enskilda lokala företeelser och värden som kan visa sig ha stor betydelse när det kommer till konkreta diskussioner om huruvida en specifik plats är lämplig för en vindkraftetablering eller ej. Närmare och mer detaljerade studier av landskapet måste alltså alltid göras i samband med varje enskilt ansökningsärende. 5

6 PÅ VILKET SÄTT KAN ETT LANDSKAP VARA KÄNSLIGT? Att, som i detta dokument, bedöma ett landskaps känslighet för påverkan från vindkraft, bygger i grunden på antagandet eller farhågan att vindkraft på ett mer eller mindre negativt sätt kan komma att påverka landskapet. Givetvis ska man inte ta alldeles för givet att en vindkraftetablering innebär något negativt för landskapet; i bästa fall kan etableringen kanske också tillföra värden till ett landskap. Men oavsett vad vi tycker om vindkraft så torde de flesta kunna vara överens om att vindkraftanläggningar påverkar. Denna påverkan kan vara av olika slag; antingen av mer direkt natur såtillvida att betraktaren tycker vindkraftverk är fula, dominerande, hotfulla, kastar svepande skuggor, står i vägen för en vacker utsikt etc. En mer indirekt form av störning är, när betraktaren upplever det som att vindkraftverken negativt påverkar upplevelsen av landskapet de står i. Figur 1. Direktpåverkan i form av buller, skuggor och annan visuell störning. 2. Indirekt påverkan genom att vindkraftverket förändrar landskapsbilden. I båda fallen kan en i grunden negativ inställning till vindkraft förstärka ett negativt intryck, medan en positiv inställning kan göra att vindkraft inte upplevs som en störning. En i grunden positiv inställning till vindkraften är dock inte en garanti för att människor inte kommer att känna sig störda av vindkraft i den egna närmiljön. En avgörande faktor för hur störande vindkraft kan upplevas vara, är givetvis i vilken grad verken är synliga. Vidare är det förstås avgörande hur höga verken är och hur många de är. Sådana kvantifierbara variabler är dock långt ifrån det enda som har betydelse i sammanhanget. Något som har mycket stor betydelse för hur vindkraftverk upplevs, är hur de interagerar med andra landskapselement. 6

7 Figur 2.Situationer med a) rikligt med element i förgrunden respektive b) element endast i bakgrunden. Vindkraften kan till större eller mindre del döljas av landskapselement i förgrunden. Förgrunden kan också bidra till att skapa en känslomässig distans mellan betraktaren och vindkraftverket; ett slags skydd dem emellan. Innehåller förgrunden komplexa och/eller intresseväckande element kan den dra uppmärksamheten bort från de bakomvarande vindkraftverken. Ibland kan förgrunden tvärtom bidra till att göra verken särskilt påtagliga. Ett verk kan t ex från vissa betraktelsepunkter sättas i fokus eller inramas så att dess visuella framtoning förstärks, se Figur 3. Figur 3. Topografi och andra företeelser i landskapet kan ibland bidra till att sätta särskilt fokus på ett vindkraftverk. Det är ofta svårt för en betraktare att bedöma hur högt ett vindkraftverk egentligen är. Vi har en mycket klarare uppfattning om storleken på välbekanta och mindre storleksrelativa element som träd, hus etc. Genom att ögat automatiskt gör skaljämförelser mellan olika objekt, kan denna typ av föremål i ett vindkraftverks närhet bidra till att ge en uppfattning om verkets storlek. Men föremål kring vindkraftverket kan också bidra till att verket upplevs som relativt mindre eller större än dess reella storlek. Ett vindkraftverk kan t ex upplevas som relativt lågt när det ses tillsammans med skalbekanta element som ligger i förgrunden. När element som vi normalt upplever som stora, t ex en lada, befinner sig nära eller strax bortom ett vindkraftverk, kan detta däremot göra det enklare att förstå hur stort eller litet vindkraftverket verkligen är. 7

8 Figur 4. I jämförelse med skogen i förgrunden ser verket relativt litet ut (bilden till vänster). I bilden till höger utgör huset en skalreferens som gör att verket upplevs som relativt sett större. Hur en vindkraftetablering upplevs beror i mångt och mycket på i vilken typ av landskap den är placerad. Flera av de ovan nämnda aspekterna varierar just utifrån vilken landskapstyp det är fråga om. Till exempel så kan även ett stort vindkraftverk upplevs som måttligt i skala i förhållande till den fria och öppna horisontlinjen i ett storskaligt och öppet landskap, medan det i ett småskaligt, halvöppet landskap ofta är så att de fria utblickarna ofta redan är insnävade av de rikligt förekommande landskapselementen, varför vindkraftverk här lätt kan upplevas som förhållandevis stora och dominerande. Ett småskaligt mosaiklandskap innehåller även en mängd förgrundselement som ibland döljer och tonar ned, ibland framhäver eller utgör konflikt med verken. På den utpräglade slätten, däremot, förekommer förgrundsobjekt i mindre omfattning, medan den ofta förkommande bakgrunden för det mesta består av relativt enkla och vidsträckta horisontallinjer. Figur 5. Vindkraftverk i a) storskaligt, lågkomplext landskap respektive b) småskaligt, högkomplext landskap. Det är generellt svårare att förutse störningen från en lokalisering i ett småskaligt och halvöppet landskap eftersom vindkraftverken här å ena sidan kan döljas, mildras eller förankras av vegetation, topografi etc, och å andra sidan kan upplevas som dominerande eller på annat sätt visuellt stå i konflikt med landskapets element. Utöver detta tillkommer aspekten att en viss etablerings störning på natur- och kulturvärden kan upplevas som större i en viss landskapstyp än i en annan. Det aktuella landskapet har kanske en ålderdomlig karaktär, eller har något som gör det unikt ur någon aspekt. Det erbjuder kanske vackra utblickar eller är särskilt storslaget på något annat sätt. I extremt homogena landskap (t ex en vidsträckt hed) kan nya tillägg, som avviker från 8

9 omgivningen, mycket lätt ta all uppmärksamhet och bryta den upplevda helheten. Även i komplexa, småbrutna landskap kan vissa nya tillägg lätt störa harmonin. Här är landskapet kanske framförallt känsligt för storskaliga tillägg, medan motsvarande ingrepp inte gör något större väsen av sig i ett vidsträckt, storskaligt landskap. Sett i ett kommunalt planeringsperspektiv står känsligheten också i proportion till hur vanligt förekommande en landskapstyp är; det kan gälla i en lokal jämförelse, likaväl som i en nationell eller t o m global sådan. En inte sällan avgörande faktor för hur pass störande en vindkraftetablering kan upplevas vara är ifrån vilket sammanhang den betraktas. Befinner jag mig t ex på en kyrkogård kan det hända att jag förväntar mig att detta ska vara en stilla och avskild miljö som inte störs av det moderna vardagslivets stökighet. Det har också betydelse vad jag sysslar med i landskapet för hur jag upplever vindkraftanläggningar. Om jag till exempel är ute i skogen under min ledighet för att rekreera mig kan det hända att jag känner mig mer störd av att se vindkraftverk än om jag är där för att arbeta med skogsavverkning. Det är också ett vanligt fenomen att sommarboende är mer negativa till vindkraftverk som är synliga från huset än vad permanentboende är troligen beroende på att den sommarboende i högre grad än en permanentboende förväntar sig en miljö som är lugn och orörd 1. 1 Stora delar av kapitlet är baserat på Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk ; Mellanrum Landskapsarkitekter 2001 på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne Län samt Vindkraften och landskapet att analysera förutsättningar och utforma anläggningar, Boverket

10 BEDÖMNING AV LANDSKAPSKARAKTÄRERNAS KÄNSLIGHET FÖR VINDKRAFT I detta kapitel görs en analys av känsligheten för etablering av vindkraft hos de olika landskapskaraktärer som identifierats och beskrivits inom Hofors kommun. 2 Det ska observeras att följande känslighetsbedömningar rymmer ett visst mått av generalisering, och att man måste vara medveten om att det alltid, utöver vad som här omnämns, kan finnas lokala företeelser och värden som kan visa sig ha stor betydelse när det kommer till konkreta diskussioner om huruvida en specifik plats är lämplig för en vindkraftetablering eller ej. I nästföljande kapitel beskrivs sådana variationer inom varje landskapskaraktär som ger anledning att grunda landskapets känslighet för vindkraft även på andra aspekter än vilken landskapskaraktär som området ligger i. Landskapskaraktärens känslighet är dock betydelsefull och ger oss möjlighet att få en mer samlad och generell bild av var vindkraftsetableringar i Hofors kommun kan bli mer eller mindre problematiska. Närmare och mer detaljerade studier av landskapet än vad denna känslighetsanalys kan erbjuda måste alltid göras i samband med varje enskilt ansökningsärende. 2 Landskapsanalys för Hofors kommun (2011). Hofors kommun. 10

11 Figur 6. Karta med indelning av Hofors kommun i olika landskaps-karaktärer (från Landskapsanalys för Hofors kommun ). I detta kapitel analyseras känsligheten för var och en av dessa karaktärer. 11

12 ODLAD DALGÅNGSBYGD KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären består av en odlingsbygd och dalgångar i fyra olika riktningar som möts i trakten kring Torsåker. Som en påtaglig kontrast till den omgivande kuperade skogsbygden framträder denna öppna och odlade dalgång som är smalast i söder, vidgar sig norrut och förgrenar sig i olika riktningar i norr. Landskapet är flackt till måttligt kuperat med större åkerfält avbrutna av främst betesmarker och små skogspartier. Genom bygden rinner Hoån och dess förgreningar. På ett parti vidgar sig Hoån till bredare våtmarker. I dalgångens centrala partier dominerar näringsrika lerjordar och mot dalkanterna är jordarna mer grusiga och steniga. Bebyggelsen är ofta placerad på mindre moränhöjder eller i gränsen mot omgivande skogsområden och förekommer i form av såväl ensamliggande gårdar, gårdsklungor, mindre byar (varav några har karaktär av radby) samt ett mer betydande samhälle (Torsåker). Ett signifikant inslag i bebyggelsen är bergsmansgårdarna som är koncentrerade främst kring Torsåker. Här finns också Torsåker kyrka som länge var den enda kyrkan i det som idag är Hofors kommun. Enstaka småindustrier förekommer. Bygden har ett stort tidsdjup, vilket betyder att den har spår från en lång rad tidsåldrar och epoker i det här fallet ända från bondestenålder till modern tid. Landskapet har troligen varit öppet och brukat sedan järnåldern eller åtminstone medeltiden. Rika historiska spår finns från den långa epoken av järnframställning och gruvdrift. Detta är en landskapskaraktär som historiskt är starkt förknippad med bergsmännen, d v s de bönder som tillsammans med jordbruket även hade mineralutvinning och järnframställning som sin inkomst. Hoån har varit betydelsefull för att få vattenkraft till järnframställningen. Även om gruvdrift och järnframställning inte längre förekommer i området upplevs området än idag som en levande bygd med ett levande jordbruk med tämligen stora brukningsenheter. I det till övervägande delen öppna landskapet, med oftast stora landskapsrum, har man god sikt och överblick, vilket särskilt gäller från de något högre partierna i dalgångens ytterkanter. Omgivande skogiga berg är visuellt påtagliga och bidrar till att skapa en bakgrund och tydlig rumslig avgränsning av bygden. Vissa av de högre omgivande skogsklädda bergen (främst Klocksberget, Körbergs klack och Söderåsen) har en signifikant silhuett som gör att de får en tydlig karaktär av landmärke, synliga och visuellt dominerade från många platser som de är. Andra landmärken är Torsåkers kyrka samt gruvlavarna 3 i Bodås och Vingesbacke. Väg 68, som löper i den västra delen av dalgången, är tillsammans med järnvägen både riktnings- och barriärskapande och förstärker dalgångens nord-sydliga riktning. På det hela taget är det fråga om en visuellt tilltalande landskapsbild, framför allt grundat på att landskapet är tydligt rumsligt avgränsat, har en behaglig kupering, långa siktlinjer men ändå en modest skala. 3 En gruvlave är en hög byggnad ovanför ett gruvschakt som rymmer hissmaskineri (gruvspelet), påstigningsplan för hissar och tömningsfickor för uppfordrad malm. Från början byggdes de i trä men från slutet av 1910-talet och framåt byggdes de även i betong och blev samtidigt allt högre. 12

13 Med grund i att området är det enda bergslag med odlingslandskap i Gästrikland, och med sina många spår av bergshanteringen från medeltiden och framåt, är största delen av landskapskaraktären utpekad som riksintresse för kulturmiljövård Torsåkers centralbygd. En mindre del av karaktären i nordväst utgör också del av ett annat riksintresseområde för kulturmiljövård, nämligen Storberget Tjärnäs. Utpekandet har sin grund i den omfattande och gedigna teknikhistoriskt intressanta gruvmiljön med bebyggelse från flera århundraden. I området finns schakt och lämningar från 1700-talet och framåt. Järnvägen som löper genom dalgången är även den av riksintresse. Landskapskaraktären saknar formella naturskydd på nationell eller regional nivå men stora delar av odlingsbygden är upptagen i det kommunala naturmiljöprogrammet tillsammans med Bysjön och Särstasjön. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Vid etablering av vindkraft kan karaktären lätt påverkas negativt om inte dalgångsbygdens riktning, skala och topografi följs. Eftersom karaktären kännetecknas av öppna och påtagligt riktade rum är känsligheten även stor för åtgärder som skulle verka avskärande på de öppna dalgångarna. Exempelvis skulle grupper av vindkraftverk kunna ge en rumsligt avskärande effekt om de lokaliseras tvärs den öppna dalgångsbygden. Figur 7. I denna karaktär ärlandskapsrummen öppna och påtagligt riktade. Känsligheten är stor för åtgärder som avskärmar eller bryter mot rummens riktining, skala och topografi. 13

14 Känsligheten inom karaktären varierar något. I anslutning till befintliga gruvanläggningar, eller liknande bör tillägg med industriell karaktär, skulle etablering av vindkraft kunna ske utan att karaktärens grunddrag påverkas i ett lokalt perspektiv. Åkerlandskapet och bondbyarna har en betydligt större känslighet för den typen av tillägg. Vindkraftverk har dock ofta har en sådan storlek och skala att de rent visuellt kommer att påverka landskapskaraktären som helhet - alltså även de lokalt mindre tåliga delarna - även om de placeras inom karaktärens mer tåliga, industripräglade delar. De omgivande berg som är av landmärkeskaraktär (främst Klocksberget, Körbergs klack och Söderåsen) har indirekt en stor inverkan på dalgångsbygdens landskap. Storskaliga nya element som vindkraftverk placerade på dessa berg kan lätt förändra landskapsbilden nere i dalgångarna, trots geografiskt avstånd. Vindkraftverk på bergen kan i och för sig bidra till att förstärka landmärkesaspekten, men sedda nerifrån dalgångsbygden tillför de också en helt ny skala och modernitet till en bygd med en äldre prägel. REKOMMENDATIONER Landskapskaraktären har knappast en så stor känslighet att vindkraftverk inte kan komma på fråga, men mycket stor försiktighet måste ändå iakttas med tanke på framför allt den tilltalande landskapsbilden och de kulturhistoriska värdena. Eventuella vindkraftgrupper inom landskapskaraktären bör generellt utformas så att de är följsamma gentemot dalgångarnas riktningar. Noteras bör att landskapskaraktären kan komma att påverkas starkt av vindkraftetableringar på näraliggande berg och höjder inom anslutande landskapskaraktärer. 14

15 SMÅSKALIG ODLINGSBYGD KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären förekommer som spridda öar i ett omgivande skogslandskap (t. ex. kring Kalvsnäs, Stenshyttan och Östansjö) men även i ytterkanterna av karaktären Odlad dalgångsbygd (t ex vid Urbergs). Karaktären är ofta belägen vid en sjö. Denna landskapskaraktär, som kan vara alltifrån flack till kuperad, domineras av öppna ytor i form av småskaliga åkrar och betesmarker. De odlade ytorna är oftast långsmala och centrerade kring en väg, längs vilken också bebyggelsen vanligen är grupperad. Ofta är odling och bebyggelse lokaliserad i anslutning till en sjö. Kring de öppna områdena sluter sig skogen tät. Bebyggelsen utgörs främst av enstaka eller ett par gårdar och mindre torp. Inom karaktären finns många spår finns från den långa epoken av järnframställning och gruvdrift, såsom hyttområden, gruvor och slaggvarpar. Landskapsrummen är relativt små och koncentrerade kring bebyggelsen. Fri sikt finns över den enskilda gårdens jordbruksmark, men sträcker sig mer sällan till granngården. Anslutande sjöar bidrar i flera fall med en mer öppen landskapsbild och längre siktlängder. Inslaget av sjöar bidrar till att ge attraktivitet till landskapsbilden. Riktningar i landskapet skapas främst av vägar men även markerade branter och skogsbryn kan skapa lokala riktningar. Den småskaliga odlingsbygden berörs av få tyngre formella skydd. Ett litet område i Fäbods är av riksintresse för naturvården och är ett natura 2000-område. Odlingsbygden öster om Åsmundshyttan utgör en del av Torsåkers centralbygd, av riksintresse för kulturmiljövården. Utöver detta är mindre delar upptagna i det kommunala naturmiljöprogrammet, t.ex. mindre odlingslandskap kring Nyhyttan och Ältebo samt mindre skogspartier vid Ottnarens västra strand. På grund av den ökande efterfrågan på fritidsbebyggelse vid tysta och sjönära lägen och de ändrade regler för strandskydd som trädde i kraft 2009, är det troligt att mängden fritidsbebyggelse och campingplatser kommer öka kring sjöar i Hofors kommun. Inom karaktärsområdet Småskalig odlingsbygd berörs framförallt området kring Sälgsjön då områden här är utpekade som LIS-områden vilket gör det troligt att bebyggelse och campingplatser tillkommer kring denna sjö. På det sättet kan delar av karaktären komma att omvandlas till karaktären Sjöstrand med fritidsbebyggelse och/eller rekreativ anläggning.. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Karaktären måste sägas vara känslig gentemot utbyggnad av vindkraft. Förvisso innehåller karaktären en hel del vegetation som kan ge visuell avskärmning, men i det halvöppna landskapet kan det å andra sidan upplevas som att vindkraftverken plötsligt och oväntat dyker upp i synfältet, och då är väldigt visuellt dominanta. 15

16 Vindkraftverken kan även lätt upplevas ge en modern och skalmässig kontrast till karaktärens småskalighet. Känsligheten ligger också i den allmänna attraktivitet som karaktären har, med en behagfull växling mellan öppet och slutet, samt med öppna sjöytor, bitvis bevarade bebyggelsemiljöer o.s.v. I denna landskapskaraktär är det särskilt viktigt att vara observant på iögonfallande utblickar eller siktlinjer (inte minst över sjöytor), där nya inslag kan riskera att bli särskilt påtagliga eller dominerande. Figur 8. I skogsbygder med småskaliga odlingsinslag kommer vindkraftverk att ofta vara dolda av skog, men där landskapet öppnar sig kan verken plötsligt, och tämligen oväntat, bli synliga. När så sker upplevs verken ofta också som mycket stora i förhållande till de små odlingsytorna. Dessutom uppstår inte sällan en stark tidsmässig kontrast mellan de moderna verken och ett mer ålderdomligt landskap. REKOMMENDATIONER Med tanke på den konstaterade känsligheten bör man vara restriktiv när det gäller uppförande av vindkraftverk inom karaktären. Eventuellt kan man överväga att inom karaktären ange begränsningar avseende verkens höjd och antal verk. 16

17 KUPERAD SKOGSBYGD KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären återfinns spridd över i princip hela kommunen, dock något mindre i den sydöstra kommundelen där terrängen generellt är flackare. Karaktären har en varierande grad av kupering; sällan dramatisk men ändå med markanta höjder som ibland syns på långt håll. Karaktären innehåller sjöar, lokalt även mossar och andra våtmarker. Mindre vattendrag förekommer. Marken domineras av morän, men ofta finns blockiga partier och svallsediment (inte sällan klappersten) och ibland även kala hällar. Bebyggelse förekommer ytterst sparsamt och består då av enstaka hus eller små gårdar. Karaktären domineras nästan helt av skog och skogsbruket. Främst består skogen av tall och gran med inslag av björk och andra triviallövslag. Skogens täthet varierar från täta granplanteringar med lite eller ingen markvegetation till mer pelarsalslik tallskog på områden med ringa jorddjup. Skogsbruket sköts oftast rationellt, väldigt få ytor har naturskogskaraktär. Vissa naturvärden återfinns i anslutning till våtmarker. Landskapskaraktären har spridda men betydande spår av gruv- och täktverksamhet, järnframställning och annan mineralförädling. Landskapsrummen är små och utgörs av vägar och mossar, något enstaka torpställe samt på sina ställen gruseller bergtäkter. Tillfälliga landskapsrum bildas vid stormfällen och skogsavverkning. Längre siktlinjer och utblickar kan på sina ställen återfinnas på höjder och vid krön men begränsas och bestäms av den kringliggande skogen. Karaktären utgör däremot många gånger en bakgrund och fond som man upplever från omkringliggande landskapskaraktärer. Mer markanta höjdryggar/berg utgör landmärken, sett från omkringliggande öppna områden. Master på några av bergen förstärker detta. Få enhetliga riktningar finns i den större skalan och riktningar och barriärer skapas snarare av den varierade, lokala topografin. Verksamheter i landskapskaraktären är skogsbruk, jakt, fiske, bärplockning, rekreation och friluftsliv. Fyra av de sex naturreservat i Hofors kommun är lokaliserade till den kuperade skogsbygden: de två naturreservaten Solbergadalen och Surtjärn i norr med sin skogsravin respektive tjärn, Söderåsen i väst med sina klapperstensfält och Kårsberget i Sydost med sina gamla tallar. Samtliga reservat, bortsett från Solbergadalen, är åtminstone i delar även Natura 2000-områden och Söderåsen är även av riksintresse för naturvården. Storberget-Tjärnäs, som är av riksintresse för kulturmiljövården, berör en del av karaktären. Utpekandet av detta riksintresse har sin grund i den omfattande och gedigna teknikhistoriskt intressanta gruvmiljön med bebyggelse från flera århundraden. Här finns schakt och lämningar från 1700-talet och framåt. Även riksintresset Torsåkers centralbygd sträcker sig ut en bit i det kuperade skogslandskapet kring den odlade dalgången. En mindre del av karaktären i sydost berörs av riksintresset för naturmiljö Bredmossen-Ystmyran- Gammelstilla. 17

18 Många av naturvårdsprogrammens ytor finner man i den kuperade skogsbygden. Det rör sig om skogsområden med höga naturvärden såsom Söderåsen, men också om stora områden som är värdefulla för friluftslivet. Dessa områden finner man framförallt kring tätorter och bebyggelseområden som Hofors och Torsåker men också kring sevärdheter och anläggningar som Edske och Kratte masugn. På grund av den ökande efterfrågan på fritidsbebyggelse vid tysta och sjönära lägen och de ändrade regler för strandskydd som trädde i kraft 2009, är det troligt att mängden fritidsbebyggelse och campingplatser kommer öka kring sjöar i Hofors kommun. Inom karaktären Kuperad skogsbygd är det framförallt områden kring sjöarna Edsken, Lill- och Stor-Gösken, Hyn, Tolven och Hammardammen som berörs då delar av deras stränder är utpekade som LIS-områden. Detta gör det troligt att bebyggelse och campingplatser tillkommer kring en eller flera av dessa sjöar. Det är därför troligt att sjönära lägen inom landskapskaraktären Kuperad skogsbygd i framtiden kommer omvandlas till landskapskaraktären Sjöstrand med fritidsbebyggelse och/eller rekreativ anläggning. Läs mer under rubriken LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Överlag är detta en tålig, eller t.o.m. mycket tålig, landskapskaraktär för vindkraftetableringar. En anledning till detta är att man sällan skulle se vindkraftverken för den slutna skogen. (Beaktas bör dock att skogsavverkningar kan göra att verk plötsligt blir synliga.) Det finns emellertid vissa företeelser inom karaktären som medför en något större känslighet gentemot vindkraft; bland dessa kan nämnas fortfarande hävdade fäbodar, områden med rekreativa värden, sjöar, myrområden samt andra ytor med särskilda naturvärden t.ex. ornitologiska värden. Det finns också platser som är känsliga med tanke på kulturhistoriskt intressanta gruvindustriminnen, men i dessa miljöer kan vindkraft som industriella artefakter även tänkas smälta in. Vindkraftverk i de höjdlägen som återfinns inom denna karaktär blir naturligtvis mer synliga sett från öppna landskap i omgivningen än vad de skulle bli i en mer flack eller låglänt karaktär. Å andra sidan finns det en inneboende logik i att vindkraft placeras på höjder i landskapet och etableringar här kan av den anledningen upplevas som mer positiva. Observeras bör att anslutande, mer öppna karaktärer indirekt kan påverkas av vindkraftetableringar inom karaktären, särskilt om verk placeras på berg av landmärkeskaraktär. I skogsbygden kan även finnas känsliga siktlinjer och utblickar även, t.ex. i anslutning till sjöar. Karaktären rymmer troligen de högsta vindhastigheterna i kommunen och man kan därför anta att intresset från vindkraftsexploatörer kommer att vara störst i denna karaktär, vilket den planerade etableringen på Kaptensberget vittnar om. 18

19 Figur 9. I denna landskapskaraktär samspelar storskaligheten hos vindkraftverken med de oftast stora sammanhängande skogsvidderna. Siktlängderna är för det mesta så korta att vindkraftverken inte syns. Lokalt kan dock partier med äldre skog eller myrar med vildmarksprägel ha en större känslighet. REKOMMENDATIONER I mindre känsliga områden av denna landskapskaraktär (se ovan) bör vindkraftverk kunna uppföras utan större negativ påverkan, om än med omsorg och försiktighet gentemot framför allt natur- och kulturvärden men även gentemot rekreativa värden. 19

20 FLACK SKOGSBYGD KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären återfinns på flera platser i kommunen, dock med tyngdpunkt i de södra och sydöstra kommundelarna. Karaktären utgörs av flack eller svagt kuperad skogsmark med inslag av sjöar, mossar och andra våtmarker. Mindre vattendrag förekommer också. Marken domineras av morän, men ibland finns blockiga partier och svallsediment, på vissa platser även kala hällar. Bebyggelse förekommer ytterst sparsamt och består då av enstaka hus eller små gårdar. Karaktären domineras nästan helt av skog och skogsbruket. Främst består skogen av tall och gran med inslag av björk och andra triviallövslag. Skogens täthet varierar från täta granplanteringar med lite eller ingen markvegetation till mer pelarsalslik tallskog på områden med ringa jorddjup. Skogsbruket sköts oftast rationellt, väldigt få ytor har naturskogskaraktär. Vissa naturvärden återfinns i anslutning till våtmarker. Landskapskaraktären har spridda men betydande spår av gruv- och täktverksamhet, järnframställning och annan mineralförädling. Landskapsrummen är små och utgörs av vägar och mossar, något enstaka torpställe samt på sina ställen gruseller bergtäkter. Tillfälliga landskapsrum bildas vid stormfällen och skogavverkning. Längre siktlinjer saknas i princip helt. Få enhetliga riktningar finns i den större skalan och riktningar och barriärer skapas snarare av den varierade, lokala topografin. Verksamheter i landskapskaraktären är skogsbruk, jakt, fiske, bärplockning, rekreation och friluftsliv. En del av karaktären vid Valls kalkbrott är del av Torsåkers centralbygd, av riksintresse för kulturmiljövården. I övrigt finns de formella skydden inom karaktären i den sydöstra delen av kommunen, framförallt kring myrmarkerna på gränsen till Sandvikens kommun. En relativt stor del i sydost berörs av riksintresset för naturmiljövård, Bredmossen-Ystmyran-Gammelstilla och mindre delar av detta område är även naturreservat och Natura 2000-område (Bredmossen-Gammelstilla). I området finns även Köpmansmossens naturreservat och Natura 2000-område. De sydöstra delarna av karaktären rymmer även kommunens enda riksintresse för vindbruk: Stora Sörmuren. I detta område i sydost finns även ett par områden upptagna i det kommunala Naturmiljöprogrammet, såsom våtmarkerna vid Ystmyran och Bredmossen samt friluftsområdet Dansarberget mellan Gammelstilla och Sandbodarna. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Överlag är detta en tålig landskapskaraktär, ur flera aspekter den kanske mest tåliga i kommunen. Detta bottnar i att den flacka skogsmarken ger ytterst begränsade siktförhållanden (beaktas bör dock att skogsavverkningar kan göra att verk plötsligt blir synliga) och att karaktären i sig har relativt få värden. 20

21 Emellertid finns lokala undantag med något större känslighet. Bland dessa undantag kan nämnas fortfarande hävdade fäbodar, områden med rekreativa värden, sjöar och myrområden, samt andra ytor med särskilda naturvärden t.ex. ornitologiska värden. Det finns också platser som är känsliga med tanke på kulturhistoriskt intressanta gruvindustriminnen, men i dessa miljöer kan vindkraft som industriella artefakter även tänkas smälta in. När det gäller vindkraft och andra motsvarande storskaliga element bör man vara observant på att anslutande karaktärer indirekt kan påverkas. Exempelvis kan vindkraftetableringar indirekt påverka kommunens öppna odlingsbygder. Man bör också vara observant på att det kan finnas känsliga siktlinjer och utblickar även i skogsbygden, t.ex. i anslutningar till sjöar. Figur 10. I denna landskapskaraktär är siktförhållandena begränsade och värdena ofta relativt få. Storskaligheten hos vindkraftverken kan samspela med de oftast stora sammanhängande skogsvidderna. Lokalt kan dock partier med äldre skog eller myrar med vildmarksprägel ha en större känslighet. REKOMMENDATIONER I mindre känsliga områden av denna landskapskaraktär (se ovan) bör vindkraftverk kunna uppföras utan större negativa konsekvenser, om än med omsorg och försiktighet gentemot framför allt natur- och kulturvärden men även gentemot rekreativa värden. 21

22 MYRDOMINERAT OMRÅDE KARAKTÄRSBESKRIVNING Landskapet är flackt och domineras av mossar avbrutna av svagare höjder med talloch granskog. Karaktären omfattar också en del sjöar. Bebyggelsen är mycket begränsad. De få byggnader som finns inom karaktären är främst fritidsbebyggelse i anslutning till sjöarna. Den mänskliga påverkan har historiskt sett utgjorts av torvtäkt och brytning av myrmalm. Landskapsrummen är ofta komplexa och skapas av den varierande beskogningen ute på mossarna och mellanliggande trädridåer och skogspartier. Vid sjöar och stora, kalare mossar bildas större rum och längre siktlinjer. Lokalt kan öppna partier ge landskapet en riktning. Verksamheter i landskapskaraktären är skogsbruk (torrare partier), jakt, fiske, bärplockning, rekreation och friluftsliv. Då mossar inte i nämnvärd omfattning lämpar sig för skogsbruk finns här en större naturmarksprägel; man kan bitvis t.o.m. tala om en vildmarksartad karaktär, vilken gör den attraktiv ur ett rekreativt perspektiv. Myrkomplexen i de sydöstra delarna av karaktären berörs av en rad skydd med utgångspunkt i deras naturvärden. Både området Bredmossen-Ystmyran-Gammelstilla och Köpmansmossen är utpekade som både riksintresse för natur, Natura 2000 och naturreservat. Dessa våtmarksområden finns också omnämnda i det kommunala naturmiljöprogrammet. Ett område vid Stora Sörmuren i sydost är av riksintresse för vindkraft. Övriga delar av karaktären saknar formella skydd. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Denna landskapskaraktär kännetecknas av att den ofta är relativt orörd, vilket till stor förklaras av att här varit svårt att bedriva rationellt skogsbruk, bygga hus och vägar, etc. I myrområdena kan man därmed också mer än i annan skogsmark uppleva en vildmarksliknande känsla, mot vilken vindkraftverk kan upplevas utgöra en mycket påtaglig kontrast. Inte minst är tystnaden en del av denna vildmarkskänsla som kan hotas av vindkraften. Karaktären rymmer ofta betydande naturvärden, vilka kan skadas av de fysiska ingrepp som vindkraftetableringar utgör. Exempelvis är naturvärdena till stor del beroende av hydrologin, vilken kan påverkas av bl.a. vägdragningar till vindkraftverken. Karaktären har ofta också stora ornitologiska värden. Naturvärdena bidrar i sin tur till rekreativa värden som också kan påverkas negativt. Till detta kommer aspekten att det är en tämligen öppen karaktär, vilket gör att vindkraftverk kan bli väl synliga. Sammantaget har landskapskaraktären en stor, bitvis mycket stor, känslighet gentemot vindkraftetableringar. 22

23 Figur 11. Myrskogsområden har ofta en stor känslighet på grund av sina långa siktlängder, sin karaktär av orördhet och sina naturvärden. REKOMMENDATIONER Med tanke på främst prägeln av orördhet samt naturvärdena rekommenderas en stor restriktivitet när det gäller uppförande av vindkraftverk inom karaktären. 23

24 FLACK, LÅGLÄNT ODLINGSBYGD KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären förkommer endast på en plats, i den sydöstra delen av kommunen. Landskapet är nästan helt flackt, vilket gäller såväl öppna partier som den omgivande skogen. Jordmånen utgörs huvudsakligen av leriga partier överlagrade av ett tunnare lager torv. Karaktären domineras av åkerfält avbrutna av vallodling, betesmarker och små skogspartier. Centralt i det öppna området rinner Gammelstillaån som utgör vattenförbindelsen mellan Nedre Dammen och Ottnaren. Ån har en rak sträckning i dess södra del och har troligen rätats. Ån är till stora delar igenväxt av vass. Karaktären utgörs av ett sammanhållet landskapsrum med en nordöst-sydvästlig riktning. I detta rum har man oftast god sikt. Omgivande skog ger en tydlig rumslig avgränsning. Det centrala vattendraget skapar en tydlig riktning hos landskapet. Karaktären har en relativt låg visuell komplexitet. Huvudsakliga verksamheter i landskapskaraktären är odling (jordbruk och bete). De rekreativa värdena torde vara små. Inslag av förfallna byggnader, högar med träavfall och den delvis igenväxta Gammelstillaån gör att karaktären till viss del upplevs som ovårdad. Örtbacken, en mindre bit ängsmark med värdefull flora, är upptagen i naturvårdsprogrammet men i övrigt omfattas karaktären ej av några formella skydd. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT I jämförelse med det odlade landskapet i Torsåkersbygden har denna landskapskaraktär inte samma långa historiska kontinuitet, vilket relativt sett gör den mindre känslig för förändring och påverkan från moderna inslag. Karaktären är öppen, vilket gör vindkraftverk väl synliga, men storskaligheten hos karaktären klarar å andra sidan att matcha vindkraftverkens skala. Karaktären får sägas vara relativt tålig gentemot vindkraftetableringar. 24

25 Figur 12. En öppen och storskalig karaktär med relativt få kulturhistoriska värden som skalmässigt kan harmoniera med vindkraften. REKOMMENDATIONER I denna landskapskaraktär bör vindkraftverk kunna uppföras utan större negativa konsekvenser. Man bör dock försäkra sig om att fågellivet inte påverkas negativt. Vindkraftetableringar bör riktningsmässigt i första hand ansluta till vattendraget som rinner igenom karaktären. 25

26 SJÖSTRAND MED FRITIDSBEBYGGELSE OCH/ELLER REKREATIV ANLÄGGNING KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären förekommer vid flera olika sjöar i kommunen; Stor-Gösken, Edsken, Malmjärn, Hyn och Tolven. Karaktären utgörs av såväl flacka som sluttande stränder till sjöar av olika storlek. Bebyggelsen utgörs av fritidshus eller åretruntvillor, i vissa fall ekonomibyggnader till camping, golfbana, båthamn etc. Vissa hus har tomt som går ända ner till vattnet. Bebyggelsen omges till största delen av skogbevuxna områden, i några fall av öppen jordbruksmark. Oftast har områden av denna typ vuxit upp på tidigare uppodlad mark. Karaktären rymmer stora upplevelsevärden i form av utblickar och vyer över sjöarna vilket tillsammans med bad- och fiskemöjligheterna är huvudanledningarna till dess attraktivitet som semester- och boendemiljö. Ofta är det fråga om vackra platser. Tillgängligheten för det allmänna friluftslivet är varierande. Den är mycket liten i de fall där tomtmark går ända ned till vattnet. Invid golfbana och campingplats är tillgängligheten begränsad till dem som är campare eller golfare. Inom karaktären finns flertalet badplatser och flera av sjöarna är också goda fiskevatten. Båtliv finns i bland annat Edsken. Området kring Långnäs ligger inom området Storberget-Tjärnäs som är av riksintresse för kulturmiljövården, med grund i sin roll som teknikhistoriskt intressant gruvmiljö med bebyggelse från flera århundraden. Denna del av karaktärsområdet är också upptaget som friluftsområde i det kommunala naturmiljöprogrammet. Strandskyddet, som syftar till att säkra allmänhetens tillgång till stränderna, påverkar en stor del av karaktären. Strandskyddet är till viss del föremål för dispens genom utpekandet av LIS-områden (läs nedan). I övrigt saknar landskapskaraktären formella skydd. Landskapets betydelse för rekreation och semesternöje har ökat de senaste årtiondena och det är troligt att efterfrågan av fritidsbebyggelse vid tysta och sjönära lägen kommer öka i takt med urbaniseringen. De ändrade reglerna för strandskydd som trädde i kraft 2009 innebär att kommunen kan ge dispens från strandskyddet och i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i sjönära lägen, så kallade LIS-områden. Detta kommer troligen leda till en ökad mängd dispenser i t.ex. Hofors, vilket gör det troligt att omfattningen av denna landskapskaraktär kommer öka i framtiden, på bekostnad av de mer orörda sjöarna. I ett tillägg till översiktsplanen från pekas sådana LIS-områden ut vid sjöarna Edsken, Lill- och Stor-Gösken, Hyn, Tolven och Hammardammen, vilket gör det troligt att bebyggelse och campingplatser tillkommer kring en eller flera av dessa sjöar. 4 Landskapsutveckling i strandnära lägen, LIS-områden, i Hofors kommun, Gävleborgs län (2010). Tematiskt tillägg till översiktsplan Hofors kommun 2010, Samrådshandling, Hofors kommun. 26

27 LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Även om det lokalt inom denna karaktär kan finnas naturvärden som är känsliga, är det främst visuella och rekreativa värden som kan riskera att påverkas negativt av vindkraft. För den som har en sommarstuga med sjötomt eller utövar rekreativa sysslor såsom bad, golf eller camping är det naturligt att förvänta sig omgivningar av opåverkad natur, lugn och ro från vardagens hektiska liv och gärna även vackra utblickar. Mot detta kan vindkraftverk uppfattas utgöra ett hot. Såväl boende som näringsidkare kan därför tänkas vara oroliga för att vindkraftverk ska bullra, störa känslan av lugn och orördhet eller påverka vackra utblickar. Man bör vara särskilt observant till att det i denna landskapskaraktär kan finnas långa utblickar över sjöytor, i vilka vindkraftverk kan bli visuellt påtagliga även om de placeras på avstånd i omgivande skogslandskap. Sammantaget får landskapskaraktären sägas vara känslig gentemot etablering av vindkraft. Figur 13. Vindkraften kan negativt påverka känslan av orörd vacker natur, samt lugn och ro. Karaktärens visuella och rekreativa värden är känsliga för påverkan av vindkraft.utblickar över sjöytor gör att vindkraft även i omgivande skogslandskap kan bli visuellt påtagliga. REKOMMENDATIONER Med tanke på främst friluftsliv och turism rekommenderas en stor restriktivitet när det gäller uppförande av vindkraftverk inom karaktären. Eventuella etableringar bör föregås av särskilt omsorgsfull dialog med boende och näringsidkare i omgivningarna. 27

28 HOFORS TÄTORT KARAKTÄRSBESKRIVNING Denna tätortskaraktär har en underliggande naturgeografi som i stort överensstämmer med karaktären kuperad skogsbygd. Det innebär att tätorten återfinns i ett skogsdominerat område med en varierande grad av kupering. Tätorten är geografiskt placerad i Hoåns dalgång, men omges på flera sidor av markanta, skogsklädda höjder som Skållberget, Kulleberget, Fjällberget och Bönhusberget. Att bruksorten Hofors växte fram just på denna plats förklaras med att behovet av vattenkraft inte räckte till i Torsåker och att man kunde skapa mycket mer kraft genom en ny dämning av Hoån, kallad Hammardammen, på platsen där Hofors nu ligger. Vattenkraften kunde försörja Hofors bruk som har anor sedan 1600-talet. Kring bruket växte under kommande århundraden ett samhälle upp, med bruksbostäder för arbetare och tjänstemän. År 1860 tog den skotske affärsmannen Robert Petre över bruket och det stannade därefter i släktens ägo i nästan exakt 200 år. År 1859 stod Gävle-Dala järnväg klar som förband Gävle med Falun och löper genom de norra delarna av Hofors förvärvades bruket av SKF som efter en sammanslagning med finska Ovako bildade dagens Ovako. Tätorten domineras idag av bostäder - såväl flerfamiljshus som villor - samt brukets anläggningar som är väl samlade i tätortens nordöstra del. Från den centrala tätorten har successivt vuxit ut stadsdelar som ligger en bit avsides från centrum - Born, Muntebo, Silverdalen och inte minst Robertsfors som nästan är som en egen ort. Majoriteten av bebyggelsen är från andra halvan av 1900-talet, med vissa undantag. Det innebär dock inte att det saknas kulturhistoriskt intressant bebyggelse; särskilt värdefulla är de äldre bruksbyggnaderna och anslutande bruksbostäder. Kring Östra och Västra parkgatan, Bergsgatan och Skolgatan finns ett boendeområde i nyklassicistisk stil med den engelska trädgårdsstaden som förebild. En annan arkitektonisk sevärdhet är Hembygdsgården med en av Hofors bruks bevarade arbetskaserner från 1870-talet. Hofors saknade länge en kyrka och ortsbefolkningen var tvungen att bege sig till Torsåker kyrka mer än en mil bort. Därefter använder kyrkskolan som en kyrka i många år innan Hofors fick en egen kyrka som stod klar Mellan bebyggelseenheterna finns en hel del sparad skogsmark, i övrigt domineras vegetationen av trädgårdar och offentliga gatuträd, gräsytor och planteringar. Ån, som är grunden för ortens placering, är idag nästan i sin helhet kulverterad. Rent rumsligt är tätorten som nämnts placerad i en dalsänka med en hel del kvarvarande skog. Detta innebär att vyer och utblickar är relativt få, men några undantag finns, såsom vid Hammardammens och Lill-Göskens stränder. Bland dagens verksamheter i tätorten måste först nämnas brukets (OVAKO) industriella verksamhet. I tätorten finns även en rad andra verksamheter och arbetsplatser varav flera är lokaliserade till industriområdet vid Böle. I Hofors centrum finns handel och service av sedvanligt snitt för en tätort av den aktuella storleken. Ett rikt utbud av fritidsfaciliteter finns, såsom idrottshall, ishall och motionsspår. 28

29 Tätorten saknar formella skydd av särskild betydelse för landskapet. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Etablering av vindkraft inom karaktären torde inte komma på fråga med tanke på bl.a. riktvärdena avseende buller intill bostad. Dock kan det bli aktuellt med vindkraft i nära anslutande landskapskaraktärer och, eftersom tätorten omges av flera högre bergsryggar, kan vindkraftverk som etableras i omgivande skogsbygd tänkas bli synliga från tätorten. Detta bör den redan industriellt präglade landskapskaraktären ha en viss tålighet för. Figur 14.Karaktären upptas till största delen av bebyggelse och kan därför inte inhysa vindkraft. Prägeln av av bebyggelse och industri ger tålighet för visuell påverkan av vindkraft i närliggande karaktärer. REKOMMENDATIONER Vindkraftverk torde inte komma på fråga inom karaktären. 29

30 SAMMANFATTANDE KARTA: LANDSKAPSKARAKTÄRERNAS KÄNSLIGHET FÖR VINDKRAFT Figur 15. Landskapskaraktärernas generella känslighet för vindkraft. Indelningen har gjorts utifrån hur känsliga de olika landskapskaraktärerna är för vindkraft på ett allmängiltigt plan. Inom varje karaktär finns dock variationer som gör att det finns anledning att modifiera kartan, vilket följande kapitel behandlar. 30

31 ANDRA FAKTORER SOM PÅVERKAR LANDSKAPETS KÄNSLIGHET FÖR VINDKRAFT Att komma fram till hur känsliga olika delar av landskapet är i förhållande till vindkraftetableringar, fordrar att en lång rad aspekter beaktas. Den ovan gjorda analysen av hur respektive landskapskaraktär kan komma att påverkas är ett viktigt redskap, men behöver kompletteras med andra. Känslighetsanalyserna av respektive karaktär har exempelvis en begränsning genom att det endast är påverkan i ett ganska snävt geografiskt perspektiv som studeras det närområde som karaktären utgör. Vindkraft är dock ofta synligt över mycket stora avstånd, långt bortom de olika karaktärsgränserna. Därför behöver särskilda studier ägnas hur långt bort, och i vilken grad, verk kan bli synliga om de placeras på det ena eller andra stället. Av denna anledning har vi i ett GIS-program matat in data som simulerar synbarheten av ett antal hypotetiska vindkraftetableringar på ett antal hypotetiska platser. Resultatet, vilket kan ses i bilaga 1, har gett en indikation på hur vindkraftverk blir synliga beroende på placeringen i olika delar av Hofors kommun. Av analyserna kan bl.a. följande slutsatser dras: 150 meter höga vindkraftverk kommer, oavsett placering, att vara teoretiskt synliga över betydande delar av Hofors kommun. I ganska stora delar av Hofors kommun medför placering av verk synbarhet från den odlade dalgångsbygden, den småskaliga odlingsbygden och/eller sjöstränderna, dvs. från de landskapskaraktärer som bedömts som mycket känsliga. Verk placerade i kommunens yttersta delar i norr, söder och väster ger minst synbarhet i kommunens övriga delar. Vidare behöver även värden på en mer detaljerad nivå, än vad karaktärsindelningen visar, vägas in. Detta inkluderar exempelvis vad enskilda bevarandevärda objekt och miljöer har för betydelse för hur känsligt landskapet är. För information om skydds- och intresseområden se dokumentet Landskapsanalys för Hofors kommun. I kartan på nästa sida finns de områden markerade som av någon anledning är särskilt känsliga för vindkraft. I teckenförklaringen anges varför området bedömts som känsligt. 31