VAD SKA JAG BLI. Att känna mening i det vi gör SAMHÄLLE, ARBETSLIV OCH FRAMTID

Transkript

1 VAD SKA JAG BLI SAMHÄLLE, ARBETSLIV OCH FRAMTID Varför arbetar vi? För att tjäna pengar så att vi kan överleva, svarar du kanske. Men det är förmodligen inte hela sanningen. Det finns många mycket rika människor och välbetalda företagsledare som har tillräckligt med pengar för att kunna sluta arbeta vilken dag som helst. Ändå fortsätter de att arbeta, ofta timmar i veckan. Vad är det då som driver dem till det? Och varför är det så många äldre människor som snabbt ser till att skaffa sig massor av sysselsättning när de pensioneras? Det kan knappast heller vara pengabehovet. Det måste finnas andra skäl. Vilka är motiven då? MOTIV = orsaker, bakomliggande skäl Att känna mening i det vi gör Du har säkert en uppfattning om vad du anser att det krävs för att kunna känna tillfredsställelse i arbete. Vi tror att motiv är att det måste finnas mening idet vi gör. Förre Volvochefen P G Gyllenhammar är trots uppnådd pensionsålder direktör i investmentbanken Lazard Feres samt ordförande och ledamot i flera styrelser. Det är förmodligen inte ekonomiska skäl som driver väl beställda direktörer till fortsatt arbete. Att känna mening i det man gör är viktigt för ar- betsglädjen och hälsa n, visar en ny studie, och det gäller alla jobb.

2 Livsfarligt att ha tråkigt på jobbet Ny studie: Risk att dö i förtid om du har ett enformigt arbete. Har du dödligt tråkigt på jobbet? Då är det allvarligare än bara ett uttryck. Det är rent av livshotande att ha ett jobb som är enformigt ställer låga krav och Inte ger den som arbetar några möjligheter till inflytande. Människor som har få möjligheter att fatta egna beslut med inflytande över sina jobb dör tidigare än de som kan bestämma mer. Det antyder en amerikansk forskning som bedrivits på Texas universitet. Studien har publicerats i tidskriften Psychosomatic Medicine, skriver nyhetsbyrån Reuters. Forskargruppen leds av Benjamin C. Amick III som bygger sina resultat på undersökningar av de fysiska och psykologiska förhållandena hos arbetande medlemmar i olika hushåll. Vad innebär det? Ja, ungefär det här: Om vi känner att vi behövs, att det vi gör betyder något för oss själva eller andra, då kan vi känna mening. Om vi däremot inte förstår meningen med det vi gör om vi inte vet vad det vi gör ska användas till eller om vi tror att arbetet är onyttigt för andra, ja då känner vi troligen att arbetet är meningslöst. Då känner vi naturligtvis inte heller någon arbetsglädje. Det enda skälet till att vi då arbetar, är för vår överlevnad. Hur många människor känner mening i sitt arbete och hur många arbetar bara för pengarna? Det vet vi inte säkert. Undersökningar av olika yrken visar att det finns människor som ofta känner, att det de gör saknar mening. MER FAKTA - ARBETET I HISTORIEN Från jägare och samlare till bondesamhälle. De första människorna arbetade alla med samma sak. De hade samma yrke. De var jägare och samlare. De drog runt i små grupper och fällde sitt vilt, samlad e frukter, bär och ätliga rötter. De fiskade i sjöar och åar. Alla hade samma kunskaper, i stort sett. För ca år sedan övergick jägarna till att bli bönder. Den utvecklingen började i nuvarande Mellanöstern, i de områden som idag utgör Iran och Irak. Genom övergången till bondesamhälle blev människorna bofasta. Nu uppstod en specialisering av olika arbetsuppgifter, det vi kallar arbetsdelning. En del människor arbetade

3 på åkrarna och skötte boskapen. Andra började med olika hantverk. Krukmakare, smeder, snickare och andra yrken uppstod. Bönderna sålde sina jordbruksprodukter på marknaden och köpte redskap, tyger och andra varor. En del specialiserade sig på handelns område. De blev köpmän. Människorna organiserade sig i samhällen. De valde sina ledare och det behövdes soldater som försvarade landområdet. Ännu en yrkesgrupp uppstod. På så vis fortsatte utvecklingen mot en ökad arbetsdelning. För ca år sedan övergick jägarna till att bli bönder. Men det finns fortfarande i 20:e århundradet människor som ännu inte tagit det steget. Som den här mannen från Nya Guinea.

4 Mot industrisamhället För ca 150 år sedan skedde ett nytt epokskifte. Bondesamhället ersattes av industrisamhället. Nu uppstod en rad nya yrken i de många fabriker som växte upp i städerna. Allt fler lämnade eller tvingades lämna sina gamla arbeten på landsbygden. De nya yrkena i fabrikerna innebar ännu en specialisering. Arbetsprocessen delades upp i mindre moment, som sköttes av arbetarna vid maskinerna. Gamla yrken försvann och ersattes av nya. En allt större del av arbetskraften sysselsattes i industrin. Svetsare, svarvare, gjutare, sågverksarbetare, reparatörer, montörer, maskinskötare och mängder av andra, nya industriyrken uppstod. Men fabrikerna behövde också specialister på kontoren. Bokhållare, kamrerer, kontorister, telefonister och andra yrken uppstod i anslutning till fabrikerna. Två stora grupper av arbetstagare uppstod på så vis: arbetare och tjänstemän. Arbetet idag Idag finns det tusentals olika yrken inom alla sorters samhällsverksamhet, privat och offentlig, industri och handel, service och kommunikationer med mera. Industrisamhället har genomgått stora förändringar i och med informationsteknikens (IT) snabba utveckling och många nya yrken har skapats. Att välja yrke idag med den snabba utvecklingen i vårt samhälle är alltså ingen lätt uppgift. Vi ska dock försöka hjälpa till i dina förberedelser för ditt framtida yrkesval.

5 Arbete, lön och inflytande Lönen är naturligtvis en viktig faktor när du funderar på ett visst jobb. Men hur hög ska lönen vara för ett visst jobb? Får alla betalt efter vad de faktiskt är värda och vem avgör det? Kan någon vara värd en månadslön på en halv miljon kronor eller mer, som några av företagsledarna på våra storföretag har? Att det bör finnas vissa skillnader i lön mellan olika yrken och arbetstagare, är nog de flesta överens om. Men när diskussionen handlar om hur stora skillnaderna ska vara och vad som ska avgöra skillnaderna i lön - ja, då är det svårare att nå enighet. Inflytande på jobbet En viktig fråga när man bedömer innehållet i ett arbete är graden av inflytande, vilken frihet som finns och hur självständigt jobbet är. Detta beror framför allt på: Vilken typ av arbetsuppgifter man har. Vilken nivå man jobbar på (om man till exempel har arbetsledande funktion). Vilken utbildningsnivå man har. Hur stor arbetsplatsen är. "Närande" och "tärande" sektorer Anställda i skola, vård och andra områden inom stat, kommun och landsting, det som vi kallar offentlig sektor, tjänar i allmänhet mindre än motsvarande yrken i privat sektor. Särskilt tydligt är det bland de högre utbildade. Den offentliga sektorn har ibland beskrivits som "tärande", därför att den är beroende av skatteintäkter. Den privata sektorn har beskrivits som "närande", därför att den tillför skattepengar som kan användas i offentlig sektor. Av de skälen menar då en del att den offentliga sektorn ska hållas så liten och så billig som möjligt. Den privata sektorn, den "närande", ska istället ges bättre förutsättningar så att den kan växa. De som arbetar i den offentliga sektorn har protesterat mot att beskrivas som "tärande". De menar istället att de utför viktiga uppgifter som till exempel utbildning och vård. Välutbildade människor är en förutsättning för den privata sektorns utveckling. Om inte samhället stod för detta skulle företagen själv behöva lägga betydligt mer pengar på att utbilda den egna personalen. Vi är också på väg mot en utveckling där en större andel av befolkningen utgörs av äldre människor. Det kommer att öka sjukvårdsbehoven. Då krävs också fler välutbildade inom

6 sjuk vården. Då blir goda löner ett måste, annars väljer ungdomar att utbilda sig inom andra yrken. Varför vill så få ungdomar arbeta inom vård och omsorg? Har diskussonen om "närande" och "tärande" haft någon betydelse? Vad tror du? Här försöker Region Skåne värva nyutbildade sjuksköterskor till sjukhusen i Skåne. ARBETSGIVARNA - FACKET - ARBETSMARKNADEN Löner och arbetsvillkor på arbetsmarknaden bestäms i förhandlingar mellan de båda parterna: arbetsgivare och arbetstagare. Oftast sker förhandlingarna mellan fackföreningarna som de anställda tillhör och arbetsgivarnas egna organisationer. Parternas organisationer sluter centrala avtal som sedan används ute på arbetsplatserna. I de centrala avtalen bestäms regler för löner, semestrar, övertidsersättning med mera. Arbetstagarnas organisationer LO (Landsorganisationen). Hit hör de flesta som jobbar i tillverkningsindustrin och även många kommunalanställda, det vill säga de traditionella arbetaryrkena. TCO (Tjänstemännens Centralorganisation). Organiserar till exempel ingenjörer, lärare, poliser, ekonomer, sjuk sköterskor inom kommuner, statliga myndigheter, banker och försäkringsbolag. Över 60 procent är kvinnor och cirka hälften av medlemmarna är anställda i den privata sektorn och hälften i den offentliga sektorn.

7 Unionen är Sveriges största fackförbund för det privata arbetslivet. Hit hör privatanställda på alla befattningsnivåer i näringslivet. SACO (Sveriges Akademikers Centralorganisation). De universitets- och högskoleutbildade tillhör ofta SACO. Här finns till exempel många lärare, läkare, civilekonomer och civilingenjörer Arbetsgivarens organisation Svenskt näringsliv. Företräder företagen i Sverige. Avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv och de stora fackföreningarna; LO, TCO och SACO har stor betydelse för ut- vecklingen på arbetsmarknaden och för samhället i stort. Förhandlingarna brukar bli långa och utdragna. När parterna -de båda sidor som förhandlar - in te kan komma överens brukar någon av dem hota med stridsåtgärder. Fackföreningen kan hota med strejk (av det engelska ordet "strike" som betyder slå). Arbetsgivarna kan hota med lockout ("låsa ute"), det vill säga utestänga de anställda från arbetsplatsen och därmed från lönen. I Sverige har strejkvapnet inte använts så mycket i modern tid, jämfört med andra länder som till exempel England där strejker ofta har förekommit.

8 Starta eget - kan det vara något? Ja i alla fall för två kurdfamiljer som startade bageri i Lund."I början hade vi allt emot oss - språket, resurserna, misstron - men till slut gick det." Istället brukar regeringen utse en medlare som försöker ena de båda parterna i förhandlingen, när de står långt ifrån varandra. Till sist brukar parterna kunna enas om någon form av kompromisslösning och avtalen kan undertecknas. Avtalen brukar löpa på ett år, men också flerårsavtal har förekommit de senaste åren för att skapa en stabilare arbetsmarknad. Lagar och regler på arbetsmarknaden Det finns i Sverige en ganska lång tradition av regle1ing av arbetsmarknaden. Det innebär att samhället -staten -har beslutat om ett stort antal regler och lagar som gäller i yrkeslivet och på arbetsmarknaden. Medbestämmandelagar -. NIBL-anställningslagar -LAS -semesterlagar och arbetsmiljö lagar är exempel på sådana lagar. Starta eget Att bli sin egen arbetsgivare -starta eget är en dröm som många har. Det är kanske inte så svårt att förstå varför. Ett eget företag innebär att du själv helt och hållet bestämmer över ditt arbete, hur lång arbetstid du har, vilka arbetsuppgifter du ska ha och hur du ska inrätta och förändra din arbetsplats. Ett eget företag innebär också chansen att tjäna bra om du lyckas bra. Men det finns också en ekonomisk risk om du skulle misslyckas.

9 ARBETSLÖSHET - ETT GISSEL Under många år var politikerna i Sverige i stort sett eniga om ett viktigt mål det som kallas den fulla sysselsättningen. Med det menas att samhället alltid skall ha som mål att alla ska ha jobb! Under lång tid har Sverige också kunnat leva upp till detta mål på ett bra sätt. Arbetslösheten har varit mycket låg i Sverige, jämfört med andra. Men det har blivit allt svårare att hålla fast vid målet full sysselsättning. Bekämpandet av inflation och budgetunderskott har medfört att arbetslösheten stigit och ligger i nivå med många andra länder i Europa. Ett samhälle med 100-procentig sysselsättning är oftast omöjligt att uppnå. En viss mindre arbetslöshet uppstår alltid av olika skäl - även under goda tider då företagen skriker efter arbetskraft. Diagrammet visar arbetslösheten i procent. Efter en kraftig ökning fram till talets mitt sjönk arbetslösheten kraftigt och pendlade mellan 4 och 6 procent under åren i början av 2000-talet. Den ekonomiska krisen som började under 2008 ändrade på den trenden. Under till exempel 2009 steg arbetslösheten till 8 procent och väntas öka ytterligare innan den går ner igen.

10 Känslan av att vara arbetslös Att vara utan arbete innebär inte bara att inkomsten minskar, även om ersättning utgår från arbetslöshetskassa, a-kassa. Det innebär också mycket annat. Att inte ha arbete betyder att vara utanför en del av samhällsgemenskapen. Många arbetslösa känner sig mindre värda, att de inte duger till och så vidare. Den som går arbetslös en längre period blir ofta också passiv och initiativlös. Allting blir meningslöst, det lönar sig inte att bry sig. Den som har gått till arbetsförmedlingen under flera månader, utan att få något nytt jobb, sjunker lätt ner i hopplöshet. Detta kan i sin tur leda till andra och värre problem. Alkoholmissbruk och skilsmässa är en vanlig följd av arbetslöshet. Det är en stor tragedi för den enskilde att aldrig komma in på arbetsmarknaden överhuvudtaget. Många ungdomar upplever detta när de slutar skolan och andra utbildningar för att söka jobb. Ungdomsarbetslösheten är nästan alltid högre än den övriga arbetslösheten. Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) är i Sverige bland den högsta i hela EU. Var femte ungdom var arbetslös år Bilden visar arbetssökande på arbetsförmedlingen i Söderhamn.